Louise Karlsson, ambassadör Städa Kust. Foto: Anders Deros. Städa Kust

Transkript

1 Louise Karlsson, ambassadör Städa Kust. Foto: Anders Deros. Städa Kust Informationsmaterial till deltagande föreningar 2017

2 2 Städa Kust Tack för att ni vill vara med! Städa Sverige är landets största operativa miljöorganisation, helägd av idrottens specialförbund. Städa Väg är vårt äldsta projekt som startade redan i slutet på 80- talet. Vi arbetar tillsammans med näringslivet och kommuner där idrottsföreningar får vara med och tjäna pengar till verksamheten och samtidigt göra nytta för den lokala miljön. Städa Kust arrangeras för åttonde året i rad av idrottsrörelsens miljöorganisation Städa Sverige och möjliggörs av sponsorer runt om i landet - såväl offentliga som privata. Städningen genomförs i samarbete med kommuner, näringslivet samt idrottsklubbar och deras engagerade ungdomar. Projektet går ut på att få så många idrottsföreningar runt om i Sverige som möjligt att mot en ersättning till klubbens eller lagets kassa städa en bestämd kuststräcka. Förutom att det ger en positiv miljöeffekt på såväl kort som lång sikt, innebär det ett stöd till svensk idrottsrörelse och en investering i ungdomars ansvarstagande för den gemensamma miljön. Med idrottsungdomarnas hjälp har enorma mängder skräp längs Sveriges kust städats bort under årens lopp. Under rekordåret 2014 plockade drygt städande idrottsungdomar upp totalt cirka 80 ton skräp längs den svenska kusten. Vill du veta mer om Städa Sverige, besök - Vi kan alla vara med och göra skillnad! Miljön är vår gemensamma tillgång och allas ansvar. Att det som inte syns inte skadar stämmer inte. Idag visar naturen oss att det är fel. Därför är det bra om alla förstår problemet med allt skräp och att dessa insikter följer med oss genom hela livet. Alla skadas på sikt när vår miljö försämras. Det finns också ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. Genom att städa kusten kan vi öka engagemanget för en renare miljö, både nu och i framtiden.

3 3 Städa Kust Europas skräpigaste kust Bohusläns kust är Sveriges mest drabbade av nedskräpningen. Man uppskattar att 5 badkar (ca kubikmeter) med skräp flyter i land här i timmen! Skräpet är ett stort problem för miljö och djurliv samtidigt som det innebär stora kostnader för hela vår region. Att det flyter iland extra mycket skräp just vid vår kustlinje kan förklaras med de havsströmmar som träffar just det här området, i och med att den Baltiska strömmen från Östersjön här möter den Jutska strömmen vilket innebär att skräp från hela Nordostatlanten förs just hit. Vad blir konsekvensen? Mer än en miljon fåglar och däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda. Plastskräpet bryts med tiden sönder till mikroplast, vilket finns kvar i havsmiljön under en mycket lång period. Just mikroplast har blivit ett högaktuellt forskningsområde, eftersom det finns tecken på att dessa små plastpartiklar kan ha stora konsekvenser för djur- och växtliv. Förutom att plast bryts ner till mikroplaster i havet finns mikroplaster i hudvårdsprodukter och tandkräm m.m. och sköljs ut i våra avlopp när vi tvättar fleecekläder. Ett annat problem är de förlorade fiskenät som fortsätter att fiska i havet utan att någon tar hand om fångsten, så kallade spökgarn. Problematiken omfattar även andra typer av redskap som exempelvis burar och ryssjor. Moderna svårnedbrytbara konstfibermaterial i fiskeredskapen har lett till att problemen har ökat.

4 4 Städa Kust i sociala medier #städasverige #städakust facebook.com/stadasverige twitter.com/stadasve

5 5 Gör en insats för miljön och tjäna extra pengar till föreningen! Pantamera och Städa Sverige samarbetar kring återvinning av burkar och PET -flaskor. Nu har ni som förening chans att göra en insats för miljön samtidigt som ni får en extra peng till föreningen. Alla som deltar i Städamera kommer sannolikt att hitta en del pant på stranden. Om det är en mindre mängd med pant går ni till en butik och pantar själva men om det är en större mängd pant så kan ni nu bli kunder hos Returpack. För mer information, se ersättningsmodell nedan. Ersättningsmodell Städamera Schablonersättning, 200 kronor för fylld "föreningssäck" burk och PET-flaskor separeras i säckarna. I respektive säck kan man även skicka med platta burkar, utländska burkar och platta PET-flaskor. Så gör föreningen vid kundregistrering: Anmäl er på Lämna klubbnamn, adress, organisations nummer samt bank- eller plusgiro för utbetalning. Föreningen får ett föreningskit innehållande: en rulle gröna säckar, 25 etiketter, säckförslutare. Föreningen samlar förpackningar i respektive säck. OBS, inget skräp eller matavfall. Då riskerar ni bli utan ersättning. Föreningen kontaktar kundtjänst och får tips på närmaste tänkbara inlämningsställe. Föreningen lämnar de gröna säckarna, förslutna och med etikett. Föreningen behåller ena delen av etiketten. Spara etiketten i fall problem skulle uppstå. Ersättningen utbetalas inom några veckor. Vid eventuella frågor kontakta Pantameras kundtjänst på kundtjanst@returpack.se Vanliga frågor kring avfall Jag har hört att det inte är någon idé att sortera eftersom allt ändå blandas ihop och läggs på tippen eller bränns upp. Är det sant? Svar: Alla olika sorters avfall skickas till återvinning var för sig. De som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar måste lämna avfallet rent och väl sorterat för att de ska få betalt. I Sverige finns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar.det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av ny råvara. Är det verkligen miljövänligt att diska ut förpackningar för återvinning? Svar: Förpackningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att skölja bort det värsta, för hygienens skull. För att inte slösa energi är det naturligtvis bra att inte skölja ur förpackningarna under rinnande varmvatten. Aluminium och stål finns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning. Både aluminium och stål går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Miljövinsten består framför allt av att man sparar stora mängder energi jämfört med om man tillverkar nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent. På sopor.nu finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var avfallet ska lämnas och vad som händer sedan. Returpacks uppgift är att informera om pantsystemet, administrera ekonomin samt samordna återtagningen av pantförpackningar, så att systemet fungerar i alla led. Målet är ökad återvinning. Ni vet väl att man sparar 95 procent energi genom att återvinna en burk jämfört med att tillverka en ny.

6 6 Hur städa? - före, under och efter Samling Samla gruppen på morgonen när ni kommer till städområdet. Rekommenderat är att ni startar på förmiddagen. Se till att en person i gruppen noterar ungefärlig längd på stranden. Det här görs enklast via exempelvis en app, till exempel Runkeeper. Dela ut material; det vill säga västar, handskar, säckar och gå igenom den här foldern. Alla som ingår i städgruppen ska bära den västen som följer med i paketet. Dela in er i grupper och bestäm områden Vi rekommenderar att dela in deltagarna i grupper om 2-3 personer som går tillsammans med olika säckar, så att ni kan dela upp skräpet redan från början. Vi vill att ni är minst tio personer som städar stranden. Städledaren bestämmer fördelning av områden på den sträcka ni fått. Tänk på att vända blicken då och då eftersom det är lätt att gå förbi och missa skräp. Säkerhet Ledaren har ansvar för gruppen under dagen. Undvik områden där ni kan utsätta er för fara, till exempel hala klippor. Om ni hittar skräp som kan vara farligt avfall, exempelvis burkar och flaskor med okänt innehåll, så var försiktiga. Fråga städledaren om ni ska ta hand om det eller om kommunen ska kontaktas för hjälp. Sortering av skräp Under städningen sorterar ni skräpet som ni hittar. I första hand gäller det att sortera i brännbart, icke brännbart, PET-flaskor/burkar i den genomskinliga säcken (som ni såklart pantar efter städning) och eventuellt miljöfarligt avfall. Lokal press och paus Under dagen kan det komma besök från lokalmedia som är nyfikna på ert arbete. Berätta gärna om uppdraget, vikten av strandstädning och vad ni har hittat. Om ni får frågor ni inte kan svara på, be journalister eller andra att kontakta Städa Sverige. Samlas gärna i halvtid av städpasset för att se hur långt ni har kommit. Kanske behöver ni planera om för att hinna med hela ert tilldelade område. Målet är att ni ska hinna med hela den tilldelade stranden. Skulle ni inte hinna, rapporterar ni det till Städa Sverige. När skräpet är insamlat notera antal säckar Samla ihop säckarna till en plats där de är lätta att hämta upp om kommunen ska hämta säckarna. Sortera säckarna i högar med samma slags skräp så att det blir lättare för de som hämtar säckarna. Stort skräp som inte får plats i säckarna placeras i tydliga högar för brännbart och icke brännbart, så att de som hämtar skräp lätt kan se vad som är vad. Notera hur många säckar brännbart, icke brännbart, miljöfarligt avfall och PET (pant) som ni samlat in. Säcken med PET pantar ni såklart. Avslutning När arbetet är färdigt, samla gruppen och känn er nöjda med att ni har hjälpt till att skapa en bättre miljö och en finare strand. Rapportera hur mycket ni har samlat in Varje förening rapporterar sin genomförda aktivitet på Tänk på att notera på området hur många säckar ni samlat in av brännbart skräp, icke brännbart, PET-flaskor och eventuellt miljöfarligt avfall. Vi vill gärna ha information om ovanligt skräp. Rapportering, steg för steg: Gå in på Klicka på För föreningar och sedan Rapportera. 1. Fyll i Rapportkort Strand 2. Fyll i Deltagarlista OBS! Det är viktigt att ni fyller i och skickar in rapportkortet så snart som möjligt efter genomförd städning. På så vis kan vi ha uppdaterad information och vi kan hantera ersättningen snabbare.