Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2016 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se
FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2016, men även en del jämförelser för perioden 1990 2016. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2016. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Bilal Ata, Frida Saarinen och Ellen Forsberg Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistik.stockholm.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 8 Befolkningsstruktur... 12 Arbetslösa och biståndstagare... 14 STADSDELSOMRÅDEN... 16 Befolkningsförändringar... 16 Befolkningstäthet... 17 Flyttningar... 19 Födda och avlidna... 22 Befolkningsstruktur... 26 Invånare med utländsk bakgrund... 27 Arbetslösa och biståndstagare... 29 TABELLER... 30 2
SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning 810 000 invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med 21 000 invånare. Befolkningsförändringen år 2016 var inte lika stor som år 1973 men ökade med 12 103 invånare. Den 31 december 2015 uppgick Stockholms stads befolkning till 935 619 invånare. Att Stockholms stad hade en fortsatt stark tillväxt år 2016 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2016 flyttade 4 934 fler personer in till Stockholms stad än ut och 7 115 personer fler föddes än avled. År 2016 flyttade 68 826 personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var 8 934 personer jämfört med 6 930 personer året innan. Flyttningsöverskottet mot övriga riket på 3 987 personer steg knappt med två personer till 3 989. Flyttningsunderskottet på 7 989 personer gentemot Stockholms län har ökat under år 2016, jämfört med 6 710 år 2015. Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men från och med år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2016 till 7 115 personer, vilket var något lägre än föregående år då överskottet var 7 239 personer. År 2016 föddes 13 821 barn i Stockholms stad, något färre än 2013 och 2014 års rekordnoteringar. 45 personer fler avled år 2016 jämfört med år 2015, 6 706 avlidna år 2016 jämfört med 6 661 avlidna år 2015. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2016 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2006 fram till idag. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2016 till 935 619 invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till 2 269 060 invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,2 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 37 621 personer varav 12 103 i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen något större än året innan. År 2016 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,3 procent. I Upplands-Bro ökade invånarantalet med 3,8 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2016 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2016 Kommun 2015 2016 Folkökning Stockholms län 2 231 439 2 269 060 37 621 Botkyrka 89 425 90 675 1 250 Danderyd 32 421 32 653 232 Ekerö 26 984 27 406 422 Haninge 83 866 85 693 1 827 Huddinge 105 311 107 538 2 227 Järfälla 72 429 74 412 1 983 Lidingö 46 302 46 853 551 Nacka 97 986 99 359 1 373 Norrtälje 58 669 59 420 751 Nykvarn 10 192 10 424 232 Nynäshamn 27 500 27 752 252 Salem 16 426 16 615 189 Sigtuna 44 786 46 274 1 488 Sollentuna 70 251 71 023 772 Solna 76 158 78 129 1 971 Stockholm 923 516 935 619 12 103 Sundbyberg 46 110 47 750 1 640 Södertälje 93 202 94 631 1 429 Tyresö 46 177 47 103 926 Täby 68 281 69 386 1 105 Upplands Väsby 42 661 43 891 1 230 Upplands Bro 25 789 26 755 966 Vallentuna 32 380 32 785 405 Vaxholm 11 380 11 621 241 Värmdö 41 107 42 000 893 Österåker 42 130 43 293 1 163 Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna Upplands Väsby Österåker Järfälla Solna Nykvarn Haninge Värmdö Vaxholm Huddinge Tyresö Stockholms län Täby Ekerö Södertälje Nacka Botkyrka Stockholm Norrtälje Vallentuna Lidingö Salem Sollentuna Nynäshamn Danderyd 0% 1% 2% 3% 4% 4
Flyttningar Totalt flyttade 68 826 personer till Stockholms stad under år 2016, vilket är 912 färre inflyttade personer än föregående år. Samtidigt minskade utflyttningen med 1 639 personer, från 65 531 personer till 63 892. Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 4 934 personer är högre än föregående års flyttningsnetto på 4 207. Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från 6 930 år 2015 till 8 934 år 2016. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med 1 279 personer, från 6 710 år 2015 till 7 989 år 2016. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (594), Göteborg (526), och Linköping (284). Överskottet mot Uppsala minskade med 113 nettoinflyttade jämfört med år 2015. Störst flyttningsunderskott hade staden mot Järfälla och Nacka, 953, respektive 897 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Från toppnoteringen år 2009 till 2015 minskade det totala flyttningsnettot vilket främst berodde på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. År 2016 ökade det totala flyttningsnettot jämfört med 2015 vilket berodde på en ökad inflyttning från utlandet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000 2016 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5
Antal flyttar Befolkningsöversikten 2016 År 2016 var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, 19 28 år (Diagram 3). I åldern 23 27 år var flyttningsöverskottet mer än 1 000 i varje åldersklass och totalt var överskottet för denna grupp 6 600 personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledning till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0 5 år, drygt 2 800 vilket är på samma nivå som tidigare år. Även i de vuxna åldrarna mellan 32 och drygt 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. I åldrarna 33 40 år var underskottet drygt 2 488 personer, vilket är lägre än 2015. Även flyttningsunderskottet i åldrarna 60 70 år har minskat jämfört med föregående år och uppgår till strax under 200 personer. Diagram 3: In och utflyttning i Stockholm år 2016 efter ålder 4 500 4 000 3 500 inflyttningar utflyttningar 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15 19 år, unga vuxna 20 24 år och 25 29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna 50 54 år var flyttningsnettot positivt gentemot de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6
Antal flyttar Befolkningsöversikten 2016 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholms stad år 2016 efter ålder och geografiskt område 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 Netto utland Netto riket Netto länet Flyttningsnettot från utlandet ökade något under år 2016, från 6 930 personer år 2015 till 8 934 personer år 2016. Detta innebar att 8 934 fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan 6 000 och 9 000 sedan år 2008. Under perioden 2011 2015 sjönk flyttningsöverskottet av utrikes födda, men mellan år 2015 och 2016 har antalet ökat från 6 210 personer till 8 116. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar var flyttningsnettot omkring 0 under perioden 2008 2012. Därefter har flyttningsnettot minskat för att år 2016 vara ett underskott på 759 personer. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, låg flyttnettot relativt konstant en bit under 2 000 personer perioden 2011 2013. År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och har fortsatt sjunka till år 2016 då underskottet var 2 426 personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat jämfört med 2015. Främst är det inflyttningen från övriga länet som har minskat med 1 542 personer jämfört med år 2015, från 17 854 år 2015 till 16 312 år 2016. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008 2016 efter utländsk bakgrund 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga 7
Antal födda Befolkningsöversikten 2016 Födda och avlidna Under år 2016 föddes 13 821 barn i Stockholms stad, vilket var 79 färre barn än under år 2015. År 2016 sjönk den summerade fruktsamheten för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2015, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor i 30-årsåldern, där barnafödandet är som högst, som fruktsamheten sjönk jämfört med förra året i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den femte högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år 1945. Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år 1990 2016 15 000 10 000 5 000 0 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på något hundratal till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något på grund av färre födda barn, men ökade återigen åren 2012 2014. Under år 2016 sjönk födelsenettot något från 7 239 år 2015 till 7 115 år 2016. I Stockholms stad föddes 1 477 barn per 100 000 invånare år 2016, vilket är 28 färre barn per 100 000 invånare än år 2015. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 298 barn per 100 000 invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda per 100 000 invånare (vilket de har för tredje året i rad) där antalen är 1 739 respektive 1 621 och Danderyd har lägst antal med 689 barn per 100 000 invånare. Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2016 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 8
En förklaring till att barntäta kommuner som Stockholms stad, Sundbyberg och Solna har ett stort antal födda per 100 000 invånare är att det bor en hög andel kvinnor i barnafödande åldrar i områdena. Ser man istället till summerade fruktsamhetstal ligger motsvarande kommuner på lägre eller samma nivå som länsgenomsnittet, diagram 8. De summerade fruktsamhetstalen visar det antal barn som kvinnor i genomsnitt skulle föda under mellan 15 och 49 år om de följer det mönster för barnafödande som råder just nu. Den summerade fruktsamheten i Stockholms stad låg år 2016 på 1,73 barn per kvinna och för hela länet var motsvarande siffra 1,78. Högst var fruktsamheten i Nykvarn och Värmdö med 2,32 respektive 2,21 barn per kvinna. Lägst är fruktsamheten i Danderyd med 1,52 barn per kvinna följt av Täby, Lidingö och Stockholm som alla har en summerad fruktsamhet mellan 1,72 och 1,73 barn per kvinna. Diagram 8: Summerade fruktsamhetstal, kvinnor 15 49 år, 2016 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Diagram 9 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2015 till år 2016 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 12 av länets 26 kommuner. År 2015 tillhörde Nykvarn och Upplands Bro de kommuner som hade den största procentuella ökningen. År 2016 hade Nykvarn igen den största procentuella ökningen i länet med 16 procent medan Upplands Bro har en minskning med 3 procent. I Sigtuna och Tyresö föddes det 12 respektive 11 procent fler barn år 2016 jämfört med år 2015. 9
Antal döda Befolkningsöversikten 2016 Diagram 9: Relativ förändring i antal födda mellan år 2015 och 2016 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2015 avled 6 706 personer, vilket är 45 personer fler än året innan. Det var en trend av minskande antal avlidna åren 1990 2013, vilket framgår av Diagram 10. Att antalet döda minskade under lång tid beror på att barnafödandet minskade från år 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda. Därtill har vi en ökande livslängd vilket leder till att risken att dö i en given åldersklass minskar år för år. De senaste åren har antalet döda varit stabilt omkring 6 700 i genomsnitt per år då antalet invånare i de äldre åldrarna inte längre minskar i samma takt. Diagram 10: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990 2016 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 I Stockholm avled 717 personer per 100 000 invånare år 2016, vilket är en minskning med 4 personer från föregående års nivå på 721 personer. För hela länet var motsvarande antal 701 personer. Invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 11. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. 10
Diagram 11: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2016 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 11
Åldersklass Befolkningsöversikten 2016 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 12. Stockholms stad hade år 2016 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna 25 39 år. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år 2016. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men att de inom ett par år flyttar från staden till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2016 jämfört med år 2015 var att andelen personer i åldersklassen 20 24 år som minskade från 6,3 procent till 6,0 procent. Anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. Diagram 12: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2016 (%) 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 6,9 6,55,7 6,4 4,9 4,8 5,54,8 7,0 7,3 7,4 6,7 6,6 6,4 6,0 3,1 2,01,2 0,6 0,2 0,2 0,7 1,2 1,6 2,4 Övriga länet 2016, % Sthlm 2016, % 4,0 4,5 5,1 5,6 6,5 6,4 7,2 8,1 9,4 4,4 6,0 9,5 4,8 5,8 6,6 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 20 29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0 4 år. Jämfört med för tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har ökat från 14,3 till 14,6 procent av befolkningen, medan andelen 0 19 år har ökat från 21,0 till 21,6 procent. Andelen 20 64 åringar var något högre år 2006, 64,7 procent, jämfört med 63,8 procent år 2016. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram 13. 12
Diagram 13: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2006 och 2016 20000 2006 18000 2016 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2016 fanns drygt 299 900 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 32,1 procent av stadens invånare, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med år 2015. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 27,0 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2016 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,4 procent. Betydligt färre, 6,5 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 14. Diagram 14: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2016 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13
Arbetslösa och biståndstagare Diagram 15 nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005 2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan år 2012 och år 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholms stad. År 2014 ökade andelen arbetslösa till 5,6 procent för att under år 2015 sjunka till 5,4 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det ökade siffran åter under några år. De senaste två åren har arbetslösheten minskat för att år 2016 vara 4,9 procent i övriga länet. År 2016 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15 74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 34 100 respektive 48 000 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2015 sjönk antalet öppet arbetslösa med ca 4 300 personer i Stockholms stad och med ca 2 000 personer i övriga länet. Diagram 15: Andelen öppet arbetslösa (15 74 år) perioden 2005 2016* 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 *Beräknat som en andel av befolkningen 15 74 år 14
År 2016 fick 23 202 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,5 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2015 då antalet var 24 591 personer eller 2,7 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2016 fick 7,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 1,9 procent (se Diagram 16 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2016 ökade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,6 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,3 respektive 0,5 procentenheter. Även antalet biståndstagare sjönk år 2016 i två av grupperna, från 18 266 år 2015 till 16 207 biståndstagare bland svenska medborgare år 2016 och från 402 biståndstagare år 2015 till 341 bland nordiska medborgare år 2016. För personer med utomnordisk bakgrund steg siffran från 5 923 biståndstagare år 2015 till 6 654 år 2016. Diagram 16: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995 2016 i Stockholm 60 50 40 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 30 20 10 0 1 Tidigare kallat socialbidrag 15
STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2016 hade det högsta invånarantalet med 128 684 invånare var nästan fem gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde 28 141 personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede Årsta Vantör det näst största stadsdelsområdet med 97 993 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten Liljeholmen som har 87 026 invånare. I samtliga stadsdelsområden ökade antalet invånare under år 2016. Största ökningen i antal invånare var det i Hägersten Liljeholmen med 2 112 invånare. Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde 2015 2016 Förändring Hela staden 923 516 935 619 12 103 Hägersten Liljeholmen 84 914 87 026 2 112 Östermalm 71 802 73 522 1 720 Södermalm 127 323 128 684 1 361 Bromma 76 068 77 295 1 227 Hässelby Vällingby 72 561 73 445 884 Farsta 55 693 56 481 788 Norrmalm 69 536 70 263 727 Rinkeby Kista 48 604 49 273 669 Skärholmen 35 863 36 378 515 Älvsjö 27 710 28 141 431 Skarpnäck 45 716 46 145 429 Enskede Årsta Vantör 97 587 97 993 406 Kungsholmen 69 363 69 748 385 Spånga Tensta 37 868 38 236 368 Restförda 2 908 2 989 81 16
Hägersten Liljeholmen var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2016 var som störst, med 2,5 procent. Befolkningen i Östermalm ökade med 2,4 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 17: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2016 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2015 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 1 område där det inte finns några invånare folkbokförda, Farstanäset. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgröna områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17
Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år 2016 18
Flyttningar År 2015 hade Stockholms stad 4 207 fler inflyttade än utflyttade och år 2016 var motsvarande antal 4 934. År 2016 var det 3 stadsdelsområden som hade en högre utflyttning än inflyttning, Kungsholmen ( 324), Enskede Årsta Vantör ( 251) och Norrmalm ( 75). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Östermalm (1 318) och Hägersten Liljeholmen vilket förklarar de stora folkökningarna i områdena. Som framgår av Diagram 18 nedan utgör inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare i alla stadsdelsområden. Rinkeby Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad följt av Skarpnäck. Kungsholmen och Södermalm är de stadsdelsområden där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 18: Inflyttning till stadsdelsområden år 2016 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 19
Figur 2, kartan över inflyttning till Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden. I Rinkeby Kista och Södermalm var 32 respektive 31 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholms stad var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive 40 procent av all inflyttning år 2016. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby Kista (17 %), Spånga Tensta (13 %) och Skärholmen (17 %) i förhållande till de övriga stadsdelsområdena. Hägersten Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 respektive 7 procent. Figur 2: Inflyttningar år 2016 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 20
Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholms stad förklarade mellan 55 och 67 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 67 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholms stad sticker Älvsjö och Skarpnäck ut med 40 procent vardera. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 19 och 31 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 31 procent och lägst siffra hade Södermalm med 19 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 9 och 13 procent för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 3 till 7 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar år 2016 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 21
Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. 96 828 flyttningar skedde inom staden under år 2016. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby Kista där nästan 60 procent av de som flyttade i Rinkeby Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 30 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholms stad varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden. 6 750 personer flyttade dit medan 7 488 personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2016 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby Kista (1) 3 670 619 429 179 108 89 80 124 205 68 90 30 97 172 5 960 Spånga Tensta (3) 603 1 739 428 225 100 68 46 78 113 55 69 10 100 47 3 681 Hässelby Vällingby (4) 596 461 3 492 764 212 132 126 194 341 120 152 39 203 191 7 023 Bromma (6) 185 223 744 3 063 740 499 309 469 299 139 119 55 315 91 7 250 Kungsholmen (8) Norrmalm (9) 94 76 153 566 3 119 1 036 581 868 300 152 126 75 355 64 7 565 82 42 112 320 955 3 324 1 025 954 283 127 88 52 346 67 7 777 Östermalm (10) 93 58 142 294 614 1 184 4 373 838 250 122 92 48 301 90 8 499 Södermalm (12) 158 92 211 428 923 981 844 6 809 941 487 404 126 1 001 154 13 559 Enskede Årsta Vantör (14) 202 127 266 253 369 358 286 1 095 4 322 592 793 254 765 354 10 036 Skarpnäck (15) 99 52 86 117 189 168 131 656 578 1 539 261 52 321 104 4 353 Farsta (18) 109 60 115 114 135 127 102 452 949 422 2 088 104 356 136 5 269 Älvsjö (21) 30 14 48 61 109 97 62 206 322 73 116 555 486 78 2 257 Hägersten Liljeholmen (22) 127 65 161 364 568 420 386 1 399 776 279 347 369 4 322 445 10 028 Skärholmen (24) 158 75 145 86 59 52 52 155 329 114 158 58 431 1 699 3 571 Totalt 6 206 3 703 6 532 6 834 8 200 8 535 8 403 14 297 10 008 4 289 4 903 1 827 9 399 3 692 96 828 Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot var 7 115 och flyttningsnettot var 4 934 år 2016. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år 2016 13 821 barn i Stockholms stad, 79 barn färre jämfört med år 2015. Diagram 19 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2015 och år 2016. I 8 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2016 jämfört med år 2015. I Spånga Tensta föddes lika många år 2016 22
som fjolåret. I Hässelby Vällingby och Östermalm föddes det drygt 6,4 respektive 5,6 procent fler barn år 2016 jämfört med föregående år. Diagram 19: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2015 och 2016 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00-6,00-8,00-10,00 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats, Diagram 20. Liksom under år 2014 och år 2015 föddes flest barn per invånare i Hägersten Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år 2016. På Kungsholmen föddes 1 765 barn per 100 000 invånare vilket var 20 barn färre än föregående år medan det i Hägersten Liljeholmen föddes 1 862 barn per 100 000 invånare. Minst barn per 100 000 invånare föddes det i Älvsjö, 1 201 barn per 100 000 invånare. Diagram 20: Födda per 100 000 invånare år 2016 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 23
I Hägersten-Liljeholmen, på Kungsholmen och Norrmalm förklaras det höga antalet födda barn per 100 000 i befolkningen främst av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. Sett till den summerade fruktsamheten ligger områdena nära stads- och länsgenomsnittet. År 2016 var den summerade fruktsamheten högst i Rinkeby-Kista (2,02), Spånga-Tensta (1,92) och Älvsjö (1,83). På Södermalm, som var den kommunen med lägsta fruktsamhetstalet 2016, var den summerade fruktsamheten 1,55 barn per kvinna. Diagram 21: Summerade fruktsamhetstal per stadsdelsområde, kvinnor 15-49 år, 2016 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Diagram 22 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Hägersten Liljeholmen med en ökning med 2 103 invånare och minst förändring skedde i Spånga Tensta med en ökning av 363 invånare under år 2016. Det största födelsenettot hade även Hägersten Liljeholmen med 1 121 fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 85 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Östermalm med 1 318 fler inflyttningar. Även Hägersten Liljeholmen hade ett flyttnetto nära 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Kungholmen, Enskede Årsta Vantör och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. 24
Diagram 22: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2016, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 invånare sjunkit de senaste åren, under år 2016 sjönk antalet döda per 100 000 invånare från 721 till 717. Att antalet döda per 100 000 sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Som tidigare år så hade Rinkeby Kista och Spånga Tensta det lägsta antalet avlidna per 100 000 invånare under året, 518 respektive 541 avlidna per 100 000 invånare, Diagram 23. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 965 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 970 per 100 000 invånare år 2015. Diagram 23: Avlidna per 100 000 invånare år 2016 1 200 1 000 800 600 400 200 0 25
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 24 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga Tensta, Älvsjö och Rinkeby Kista var 30, 27 respektive 28 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 respektive 17 procent under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 22 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, 20 39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare är 60 år eller äldre. Diagram 24: Åldersstrukturen år 2016 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år 26
Diagram 25 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år 2016. På Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen 20 39 åringar (32 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna 40 59 åringar (29 procent). Diagram 25: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2016 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga Tensta hade 82, 70 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2016, Diagram 26. Lägst var andelen på Södermalm där andelen invånare med utländsk bakgrund var 19 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 27 procent år 2006 till 32 procent år 2016. Av dessa 32 procent år 2016 var 24 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 27
Diagram 26: Andel med utländsk bakgrund år 2016 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1:a generation 2:a generation Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 27. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke europeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 42 procent. Diagram 27: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28
Arbetslösa och biståndstagare Under år 2016 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 3,0 procent till 2,8 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden förutom Rinkeby Kista och Hägersten Liljeholmen år 2016. I Rinkeby Kista steg arbetslösheten med 0,2 procentenheter från 6,6 procent år 2015 till 6,8 procent år 2016, i Hägersten Liljeholmen var arbetslösheten oförändrad. Lägst andel öppen arbetslöshet hade Östermalm med 1,5 procent, Diagram 28. Diagram 28: Andel öppet arbetslösa 18 64 år 2016 (oktober) 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Under år 2016 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd minskat, från 2,7 till 2,5 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2016 en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2015. Stadsdelsområdet Spånga Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare, från 7,3 procent år 2015 till 6,2 procent år 2016. Rinkeby Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2016, en andel på 7,7 procent jämfört med 8,5 procent år 2015. Norrmalm och Östermalm är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2016, med en andel på 0,4 procent, Diagram 29. Andel med ekonomiskt bistånd år 2016 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 29
TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 2015 2016 2016 2016 Botkyrka 89 425 90 675 1 250 1 131 525 Danderyd 32 421 32 653 232 225 274 Ekerö 26 984 27 406 422 247 156 Haninge 83 866 85 693 1 827 1 076 548 Huddinge 105 311 107 538 2 227 1 316 643 Järfälla 72 429 74 412 1 983 913 477 Lidingö 46 302 46 853 551 440 400 Nacka 97 986 99 359 1 373 1 154 643 Norrtälje 58 669 59 420 751 527 712 Nykvarn 10 192 10 424 232 119 69 Nynäshamn 27 500 27 752 252 308 261 Salem 16 426 16 615 189 175 107 Sigtuna 44 786 46 274 1 488 678 297 Sollentuna 70 251 71 023 772 728 457 Solna 76 158 78 129 1 971 1 359 570 Stockholm 923 516 935 619 12 103 13 821 6 706 Sundbyberg 46 110 47 750 1 640 774 297 Södertälje 93 202 94 631 1 429 1 145 748 Tyresö 46 177 47 103 926 497 303 Täby 68 281 69 386 1 105 616 475 Upplands Väsby 42 661 43 891 1 230 512 305 Upplands Bro 25 789 26 755 966 335 160 Vallentuna 32 380 32 785 405 357 162 Vaxholm 11 380 11 621 241 106 75 Värmdö 41 107 42 000 893 463 250 Österåker 42 130 43 293 1 163 435 293 30
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2016 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0 4 1459 736 1158 4126 1311 485 5 9 941 429 858 1753 562 545 10 14 780 316 679 1072 277 346 15 19 1515 730 994 1224 521 231 20 24 5094 4863 2221 4108 3421 535 25 29 6972 6738 3412 7102 3428 1376 30 34 4240 2664 2853 6603 2423 1473 35 39 2578 1219 1834 4522 1458 1049 40 44 1680 665 1155 2550 794 734 45 49 1450 545 724 1605 528 483 50 54 1380 504 480 1230 512 347 55 59 1014 379 324 969 406 204 60 64 657 346 194 711 394 167 65 69 422 355 108 482 349 138 70 74 290 178 83 371 233 55 75 79 142 105 55 115 123 28 80 84 67 49 24 78 53 19 85 89 52 34 18 65 43 15 90 94 33 17 2 55 32 5 95 8 2 2 22 17 9 31
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2016 Ålder Stockholms stad Övriga länet 0 4 61 946 85 692 5 9 54 015 91 440 10 14 45 202 87 250 15 19 40 757 75 677 20 24 56 350 80 337 25 29 88 933 88 014 30 34 87 945 85 502 35 39 75 525 89 932 40 44 67 657 98 760 45 49 60 048 97 409 50 54 60 802 93 329 55 59 52 357 73 937 60 64 47 523 64 033 65 69 42 114 64 613 70 74 36 999 64 950 75 79 22 206 41 162 80 84 15 241 26 050 85 89 11 331 15 732 90 94 6 420 7 434 95 W 2 248 2 188 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2016 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda 22 427 69 429 43 918 15 184 31 959 42 286 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 950 15 658 20 772 4 245 16 986 9 091 Totalt 30 377 85 087 64 690 19 429 48 945 51 377 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 32
Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 2015 2016 2016 2016 2016 2016 Rinkeby Kista 48 604 49 273 669 809 255 7 718 7 609 Spånga Tensta 37 868 38 236 368 487 207 4 773 4 690 Hässelby Vällingby 72 561 73 445 884 964 513 8 274 7 843 Bromma 76 068 77 295 1 227 1 089 541 9 271 8 600 Kungsholmen 69 363 69 748 385 1 231 512 9 851 10 175 Norrmalm 69 536 70 263 727 1 203 413 9 929 10 004 Östermalm 71 802 73 522 1 720 1 006 600 11 068 9 750 Södermalm 127 323 128 684 1 361 1 698 929 15 354 14 769 Enskede Årsta 97 587 97 993 1 461 Vantör 406 808 12 807 13 058 Skarpnäck 45 716 46 145 429 684 288 5578 5545 Farsta 55 693 56 481 788 764 545 7057 6500 Älvsjö 27 710 28 141 431 338 253 3078 2727 Hägersten Liljeholmen 84 914 87 026 2 112 1 620 499 11 626 10 644 Skärholmen 35 863 36 378 515 457 298 5486 5143 Restförda 2 908 2 989 81 10 45 1260 1139 Hela staden 923 516 935 619 12 103 13 821 6 706 68 826 63 892 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Ålder Stadsdelsområde 0 19 år 20 39 år 40 59 år 60 79 år 80 år Rinkeby Kista 13 223 16 579 11 612 6 820 1 039 Spånga Tensta 11 314 10 412 10 240 5 167 1 103 Hässelby Vällingby 19 157 21 056 19 115 11 025 3 092 Bromma 19 089 23 145 20 826 11 341 2 894 Kungsholmen 11 055 26 622 17 531 11 943 2 597 Norrmalm 11 947 25 966 17 500 12 527 2 323 Östermalm 12 147 26 199 16 367 15 041 3 768 Södermalm 22 608 40 750 35 731 24 857 4 738 Enskede Årsta Vantör 21 895 34 092 25 224 13 043 3 739 Skarpnäck 10 551 15 081 12 526 6 541 1 446 Farsta 12 929 17 084 14 563 8 853 3 052 Älvsjö 7 772 6 876 8 066 4 272 1 155 Hägersten Liljeholmen 18 748 32 413 21 302 11 846 2 717 Skärholmen 9 235 11 444 9 051 5 118 1 530 Restförda 250 1 034 1 210 448 47 Hela staden 201 920 308 753 240 864 148 842 35 240 33
Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2016* Utländsk bakgrund Inrikes född Irak / Iran med 2 utrikes Europa / Turkiet / Födelseland grupperat Utrikes födda Nord Libanon / Syd Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby Kista 28 341 12 002 1 367 5 509 13 159 1 543 12 549 7 759 Spånga Tensta 15 314 6 918 1 050 3 460 7 446 826 6 749 3 527 Hässelby Vällingby 22 589 8 359 2 360 6 944 9 183 1 591 5 797 6 664 Bromma 12 411 3 349 2 569 5 590 2 379 1 093 1 398 3 824 Kungsholmen 11 645 3 048 2 459 5 708 2 092 980 757 3 677 Norrmalm 12 048 3 059 2 300 6 647 1 845 823 680 3 635 Östermalm 13 214 2 567 2 425 7 097 1 578 793 621 4 060 Södermalm 19 715 5 069 4 555 9 855 2 962 1 800 1 514 5 898 Enskede Årsta Vantör 26 329 8 766 3 091 10 123 5 975 3 269 5 903 10 003 Skarpnäck 9 717 2 970 1 497 4 069 1 690 1 200 2 075 3 356 Farsta 13 890 4 596 1 851 4 876 3 273 1 791 3 183 5 303 Älvsjö 4 718 1 640 910 1 972 1 031 523 740 1 705 Hägersten Liljeholmen 15 630 4 989 2 952 7 209 3 387 1 666 1 930 5 141 Skärholmen 18 218 7 142 822 5 517 8 401 1 387 4 665 5 955 Restförda 1 424 228 169 511 289 144 384 299 Hela staden 225 203 74 702 30 377 85 087 64 690 19 429 48 945 70 806 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby Kista 7.7 6.8% Spånga Tensta 6.2 5.4% Hässelby Vällingby 3.5 4.1% Bromma 1.2 1.9% Kungsholmen 0.5 1.6% Norrmalm 0.4 1.6% Östermalm 0.4 1.5% Södermalm 0.9 1.9% Enskede Årsta Vantör 3.3 3.1% Skarpnäck 2.5 2.6% Farsta 2.9 3.3% Älvsjö 1.5 2.1% Hägersten Liljeholmen 1.3 2.2% Skärholmen 5.7 4.9% *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 34