med att förbättra vårt miljöarbete. På följande sidor presenterar vi fem av våra arbets områden.

Relevanta dokument
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

VÅR MILJÖ. nya vägen till skavsta färdig flygplatsens miljömål vattenprovtagning

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Hållbarhet i flygbranschen

Miljööverenskommelse

Klimat, vad är det egentligen?

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

VÅR MILJÖ NYA VÄGEN TILL SKAVSTA FÄRDIG FLYGPLATSENS MILJÖMÅL 2012 VATTENPROV- TAGNING

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Utveckling och hållbarhet på Åland

Mer EU för klimatets skull

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

Säbytown. Skala:1:500

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Välkommen på samråd!

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Temagruppernas ansvarsområde

Policy för Hållbar utveckling

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet, Bromma flygplats

Flygplan Av: Mathilda & Leona

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Åre Östersund Airport

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Swedavia och hållbarhet klimat, fossilfritt bränsle och buller

SAMRÅD MED MÖLNDALS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

Därför är din insats för miljön viktig

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Villkor för utsläpp till luft och vatten från Bromma flygplats Remiss från Miljödomstolen, mål nr M81-99

Vatten och luft. Åk

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Miljöpolicy. Krokoms kommun

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

Remissyttrande; Förslag till nationell plan för transportsystemet (Ert ärendenummer N2017/05430/TIF)

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

HEJ! FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Grundläggande Miljökunskap

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Välkommen på samråd!

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Stockholm Arlanda Airport Sveriges port mot världen

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Nextjets miljöarbete

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Programmen och pengarna

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Hur reningsverket fungerar

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Transkript:

NÄR MÄNNISKOR med olika bakgrund, tankar och kunskaper träffas föds nya idéer. Därför behöver vi en planet där vi har möjlighet att mötas på ett enkelt men hållbart sätt. Som flygplats är vi en viktig del av den möjlig heten. Vi vet att vi inte är framme vid slutmålet, men vi är över tygade om att vi med hjälp av nya idéer och innovationer kommer nå dit. FÖR ATT LYCKAS jobbar vi hela tiden med att förbättra vårt miljöarbete. På följande sidor presenterar vi fem av våra arbets områden. VÄLKOMMEN PÅ den resa vi gör tillsammans med våra besökare och de flygbolag som trafikerar Stockholm Skavsta Airport. Och du, lämna gärna dina idéer för hur vi kan bli en mer hållbar flygplats!

GLOBALA MÅLEN OCH AGENDA 2030 År 2015 antog ledare från FN:s 193 medlemsländer Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling. De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De 17 Globala målen har 169 delmål och 230 indikatorer. En flygplats som Skavsta är en bred typ av verksamhet som berör många av de Globala målen. I vårt dagliga arbete är de Globala målen därför ständigt närvarande. LÄS OM DE GLOBALA MÅLEN HÄR >>

VÅR MILJÖ#1 FÅGLAR PÅ FLYGPLATSEN

» PÅ FLYGPLATSER VILL VI HA SÅ LITE FÅGLAR SOM MÖJLIGT FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅGLAR KROCKAR MED FLYGPLAN SOM STARTAR ELLER LANDAR. PÅ SKAVSTA JOBBAR VI AKTIVT MED ATT TA BORT ALLA ANLEDNINGAR FÖR FÅGLAR ATT VISTAS PÅ FLYGPLATSEN.

HÅLL FÅGLARNA BORTA! Hittills har det i Sverige inte skett någon allvarlig olycka som orsakats av fågelkollisioner, men det händer att starter och landningar får avbrytas. För att få bort fåglar från rullbanorna har man som en åtgärd jobbat med avskjutning av fåglar. Numera försöker man undvika detta och jobbar i stället med att se över flygplatsmiljön och tar bort saker som får fåglar att trivas. I DE FALL FÅGLAR ÄNDÅ SÖKER SIG TILL FLYGPLATS OMRÅDET, ÅKER VI UT MED EN MEGAFON OCH SPELAR UPP INSPELADE FÅGELLJUD, TILL EXEMPEL EN MÅS SOM SKRIKER ETT VARNINGSLÄTE.

KORT GRÄS HJÄLPER Det skall vara svårt för fåglarna att hitta föda, häcknings platser eller bomaterial på flygplatsområdet. Gräset på flygplatsen slås med slåtterkross och förs bort i balar istället för att ligga kvar på marken. Marken gödslas inte och i kombination med att det gamla gräset förs bort, blir marken väldigt torr och näringsfattig. Det minskar tillgången på sorkar och smådjur som är många fågelarters föda. BIDRA TILL FLYGSÄKERHETEN! Skräp och matrester lockar till sig mycket fåglar. Hjälp till att hålla fåglarna borta från flygplatsen och släng ditt skräp i avfallskärl istället för på marken.

GASKNALLAR SKRÄMS! På fälten finns utplacerade gaskanoner som avfyras automatiskt för att skrämma bort fåglar. Det kan ibland skapa förvirring och rädsla hos passagerarna när det låter och då är det bra att känna till att det bara är fågelskrämmor som smäller.

VÅR MILJÖ #2 SKAVSTAS VÅTMARK

» DAGVATTEN FRÅN FLYG PLATSOMRÅDEN BEHÖVER RENAS FRÅN FÖRORENINGAR OCH NÄRINGSÄMNEN. SKAVSTAS VÅTMARK RENAR VATTNET NATURLIGT SAMTIDIGT SOM DET SKAPAR EN GYNNSAM MILJÖ FÖR MÅNGA VÄXTER OCH DJUR. VIKTIGA MARKER Våtmarker är en viktig naturtyp och ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarkens ekologiska funktioner. I Sverige försvann många våtmarker på 1800-talet då fuktig mark torrlades för att göra mark odlingsbar. Det gör behovet av att återskapa småvatten och våtmarker stort, särskilt i mellersta och södra Sverige.

FRÅN FLYGPLATSEN TILL ÖSTERSJÖN På Skavsta leds dagvatten från flygplatsområdet till ett dike där det sitter utrustning som tar prov för att undersöka vattnet. Generellt brukar föroreningshalten vara låg, men ibland under vintersäsongen, när vi använt mycket glykol för avisning av flygplanen, förekommer det förhöjda halter av glykolrester i dagvattnet. Dagvattnet leds sedan vidare till Skavstas våtmark som är anlagd för att fånga upp föroreningar och näringsämnen. På våtmarkens vattenyta sprids eventuella glykolrester över en stor yta så att glykolen hamnar i kontakt med syret i luften och på så sätt bryts ner. Efter våtmarken rinner det renade vattnet ut i Nyköpingsån och hamnar till slut i Östersjön.

DAGVATTNETS VÄG FRÅN FLYGPLATSEN UT I ÖSTERSJÖN DAGVATTNET FRÅN FLYGPLATSOMRÅDET LEDS UT TILL ETT DIKE DÄR VATTNETS UNDERSÖKS. EVENTUELLA GLYKOLRESTER BRYTS NER TACK VARE SYRET I LUFTEN. VATTNET LEDS TILL VÅTMARKEN DÄR FÖRORENINGAR OCH NÄRINGSÄMNEN FÅNGAS UPP. DET RENADE VATTNET RINNER SEDAN UT I NYKÖPINGSÅN...... OCH SLUTLIGEN UT I ÖSTERSJÖN.

» VID SKAVSTAS VÅTMARK TRIVS ÄNDER, HÄGRAR, KRONHJORT OCH VILDSVIN. EFFEKTIV FÄLLA En korrekt skött våtmark är en effektiv fälla för närings ämnen som annars leder till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. I våtmarken sänks vatten hastigheten så att näringsämnen som är bundna till partiklar kan sedimentera och tas upp av växtligheten i våtmarken istället för att färdas med vattnet ut i havet.

VÅR MILJÖ#3 CIRKULÄR GLYKOLHANTERING

IS PÅ FLYGPLANEN När flygplanen flyger på sin maxhöjd kan temperaturen utanför flygplanet vara så låg som -55 C. När flygplanet sedan sjunker ner genom troposfärens fuktiga luft inför landning, kan det ibland bildas en hinna av is när den fuktiga luften träffar flygplanets kalla ytor. Även när det snöar eller regnar, och flygplanet står på marken, kan det bildas is på vingarna eftersom bränslet i vingarna är nedkylt.» INNAN FLYGPLANET SKA LYFTA MÅSTE ISEN TAS BORT. För att få bort is, eller för att förhindra att is ska kunna fastna, används glykol. Det är det ni ser vi sprutar på flygplanen vid kyligare temperaturer. Gränsen för när det behöver användas brukar gå vid 5 C.

ÅTERVINNER GLYKOL Glykolen sprutas på flygplanen när de står på sina parkeringsplatser och samlas sedan upp i ett separat ledningssystem som via uppsamlingsbrunnar pumpas vidare till en stor glykolbassäng. Den glykol som inte automatiskt rinner ner i ledningssystemet sugs upp av en sugbil som sen töms direkt i glykolbassängen. I bassängen sitter en pump som pumpar glykolen till ett räkneverk där glykolhalten kontrolleras.

CIRKULÄR GLYKOLHANTERING SÅ FUNKAR DET 6. GLYKOLEN SÄLJS PÅ MARKNADEN FÖR ANDRA ÄNDAMÅL 1. GLYKOLEN RENAS FRÅN TUNGMETALLER 5. GLYKOLEN HAR BLIVIT EN NY PRODUKT 2. GLYKOLEN DESTILLERAS OCH UPPKONCENTRERAS 4. GLYKOLEN KONCENTRERAS OCH DESTILLERAS YTTERLIGARE 3. GLYKOLEN TAPPAS I TANKAR OCH KÖRS TILL ÅTERVINNINGS-STATIONEN TILL EN EN NY PRODUKT Glykolen renas från tungmetaller i ett metallfilter. Sedan destilleras och uppkoncentreras vätskan med hjälp av indunstare tills dess att procenthalten glykol blir 50 %. Efter den första destilleringen och uppkoncentreringen tappas glykolen på tankar och körs vidare för att koncentreras och destilleras ytterligare. När glykolen har uppnått en glykolhalt på 95 % har den blivit en ny produkt som kan säljas på marknaden för andra ändamål.

HEJA SVERIGE! Sverige är ett föregångsland när det gäller att ta hand om avisnings medel. Att sälja vidare glykolen efter att ha renat och minskat volymen samt ökat koncentrationen glykol bidrar till att skapa ett cirkulärt system som minskar både utsläpp av miljö farliga kemikalier, transporter och utnyttjandet av naturresurser. Luleå TANKBILS- TRANSPORTERNA MINSKAR MED NY ÅTERVINNINGS- STATION Arlanda Stockholm Skavsta Flygplats Just nu sker den sista delen av glykolhanteringen i Luleå, men i slutet av 2018 öppnar en ny återvinningsstation för glykol på Arlanda. Det kommer att minska tankbilstransporterna betydligt.

VÅR MILJÖ#4 SKAVSTA FÅR TÅGSTATION HÅLLBAR OCH SNABB RESVÄG I framtiden kommer det att vara möjligt att ta tåget till flygplatsen, när höghastighetsjärnvägen Ostlänken byggs får Skavsta en egen tågstation. Restiden från Stockholm kommer att vara runt 50 minuter.

För oss på Skavsta är det en stor vinst att man kommer att kunna ta sig till flygplatsen på ett hållbart sätt. Dessutom ökar flygplatsens upptagningsområde i och med att det går snabbare att ta sig till flygplatsen även för människor som bor långt bort. Restiden från Stockholm kommer vara runt 50 minuter HOPPA PÅ I NYKÖPING Det kommer också vara möjligt att hoppa på tåget vid Nyköpings resecentrum och därifrån beräknas resan ta omkring fem minuter. Byggnationen av Ostlänken påbörjades 2017 och de första tågen beräknas kunna köra någon gång mellan 2033 och 2035. STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS 5 MINUTER NYKÖPING C

VÅR MILJÖ #5 KVARGLÖMDA SAKER HJÄLPER Det är vanligt att passagerare glömmer olika typer av elektronik på flygplatsen. Glömda föremål sparas i tre månader i väntan på att ägaren skall höra av sig. Därefter skänks föremålen till Röda korset som säljer föremålen vidare i förmån för sitt hjälparbete.

SKAVSTA 2020» Vi ska minska vår vattenkonsumtion med 20 % till år 2020, jämfört med år 2010 enligt framtagna kriterier.» Uppvärmningen av terminalbyggnaden ska till 100 % komma från miljövänliga alternativ till år 2020.

» Vi ska minska vår energikonsumtion med 30 % till år 2020 i relation till antalet m 2 på Skavsta Flygplats år 2010.» Vi ska reducera våra utsläpp av CO 2 med 50 % till år 2020 jämfört med år 2010.» Främja medvetenhet hos anställda kring hur man minskar klimatgasutsläppen.» Vi ska öka andelen återvunnet avfall med 30% till år 2020, i jämförelse med år 2010.» Främja val av flygvägar som minskar påverkningsgraden av buller. VAD KAN DU SJÄLV GÖRA? Kompensera för dina koldioxidutsläpp. På internet finns flera sidor där du kan räkna ut ditt koldioxidavtryck i samband med en flygresa och därefter klimatkompensera.

FRAMÅT»

#1 NY KABINVÄRMARE SPARAR ENERGI Nästa år planeras inköp av en ny kabin värmare för flygplan. På vintern när det är kallt används något som liknar en kupévärmare till bil, fast i en större modell, för att värma upp kabinen i flygplanen. Med den nya kupévärmaren kommer man att spara energi. #2 BÄTTRE GLYKOLUPPSAMLING I syfte att minska mängden vatten som behöver renas planeras en ombyggnad av glykoluppsamlingsanläggningen, vilket leder till en minskad energiåtgång. #3 NY AVISNINGSBIL Nästa år planeras även inköp av en ny avisnings bil vilket kommer leda till en lägre förbrukning av glykol och därmed en minskad glykolhalt i dagvattnet. #4 FLER LADDNINGSPLATSER Ytterligare 20 laddstolpar för elbilar kommer att installeras under 2019.

GRÖNA FAKTA

GRÖNA FAKTA ELBILAR PÅ FLYGPLATSEN På flygplatsen finns 40 platser med laddningsmöjligheter, samtliga belägna i flygplatsens parkeringshus. Sedan november 2014 har antal platser med laddningsmöjligheter ökat från 4 till 40 platser. STATISTIK

ANTAL BOKNINGAR AV LADDNINGSPLATSER 2015 2016 164 166 2017 341 ANTAL BOKADE DAGAR 2017 2015 2016 903 1 069 1172 ANTAL DAGAR PER BOKNING 2015 5,5 2016 6,4 2017 6,1

STARTER /LANDNINGAR (FLYGRÖRELSER) 2011 30 000 28 000 2010 2012 2013 2017 26 000 24 000 22 000 2015 2016 20 000 2014

PASSAGERAR- UTVECKLING 2 600 000 2 500 000 2009 2011 2 400 000 2008 2010 2 300 000 2012 2 200 000 2 100 000 2013 2017 2 000 000 1 900 000 2007 2016 1 800 000 1 700 000 2005 2006 2015 1 600 000 2014 1 500 000 1 400 000 1 300 000 2004 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 2003 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 2000 1998 1999 1997 2001 2002

TYSTARE OCH GRÖNARE FLYGPLAN Huvuddelen av de flygplan som trafikerar Skavsta är nya Boeing och Airbus. Dessa är miljöeffektiva både när det gäller buller och utsläpp. Den allra senaste versionen av Boeing, Boeing 737 MAX, reducerar bränsle förbrukningen med upp till 20 % och minskar bullret med 40 %, jämfört med äldre flygplan. 40% 20% MINSKADE BULLERUTSLÄPP MINSKAD BRÄNSLE- FÖRBRUKNING

100 MILJONER TILL HÅLLBART BIOBRÄNSLE Regeringen har gett Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att göra det mer attraktivt att utveckla biobränsle för flyg från svensk skogsråvara. I uppdraget ingår att utlysa medel för att stödja forskning och utveckling av hållbara biobränslen för flyg. Det ingår även att inrätta ett innovationskluster som samlar hela värdekedjan och som tar fram en gemensam behovsanalys för att klara omställningen till fossilfrihet inom flyget.

FLYGET FOKUSERAR PÅ HÅLLBARHET Flygindustrin står för cirka 2 % av koldioxidutsläppen. Marktransporter står för cirka 74 %. Cirka 80 % av flygindustrins koldioxidutsläpp kommer från flygningar på över 1500 kilometer, där det inte finns några andra realistiska transportmedel. KOLDIOXIDUTSLÄPP MARK- TRANSPORTER 74% FLYGINDUSTRIN 2% ÖVRIGT 24%

3 LITER BRÄNSLE 100 PASSAGERARKILOMETER FLYGET LEVERERAR De nya flygplanen Airbus A380, Boeing 787, ATR 72/42-600 och Airbus A220, förbrukar mindre än 3 liter bränsle per 100 passagerarkilometer. Det motsvarar bränsleförbrukningen för en modern småbil. FLYGET TAR ANSVAR» 2012 såldes det i Sverige lika mycket jetbränsle som för 20 år sedan. 70% MINSKADE KOLDIOXID- UTSLÄPP PER FLYGSTOL» På 40 år har utsläppen av koldioxid minskat med 70 % per flygstol.» Flyget ska ha halverat utsläppen år 2050 jämfört med 2005.

HAR DU IDÉER FÖR EN BÄTTRE MILJÖ? KONTAKTA OSS!