MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Relevanta dokument
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrofossilanalys av prover från ett boplatsområde i Ljestad, Stange kommune, Hedmark fylke. ID142947

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrofossilanalys av 70 prover från lokaler inom Riksvei 3/25 projektet. Teknisk rapport

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrofossilanalys av 12 prover från Vikshagen, Hole kommun, Buskerud fylke.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrofossilanalys av 9 prover från Risingsjordet, Skien kommun, Telemark fylke. Teknisk rapport

Arkeologisk rapport 2012:3. Utkant av en boplats. Björlanda 348:2 Hovgården 1:10 Boplats Förundersökning 2011 Göteborgs kommun.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrofossilanalys av 9 prover från Kaupangveien 224, Larvik kommun, Vestfold Fylke. Teknisk rapport

PM utredning i Fullerö

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Johannishus skola. Särskild utredning. Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys MAKROFOSSILANALYS MARTIN RUNDKVIST- MEDELTIDA BORGAR 2015, 2016

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Dnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Telemast Siretorp 3:33 RAÄ 57

Fjälkinge 183:1, fornlämning 130

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Marielund 3:2. Arkeologisk förundersökning av boplatslämningar RAÄ Nättraby 150 och 151. Andreas Emilsson. Rapport 2015:18

Arkeologisk förundersökning i Gunnilse

Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000

Mindre förundersökning i Låssby

Stenig terräng i Kista äng

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Pumpgrop i V.Vång Johannishus 1:2

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Fig. 20. Detaljplan med samtliga rännor markerade. Skala 1:500. X Y A2678 A6574 A2949 Y X 22220

Optokabel vid Majstorp

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Överjärna 84:9 m fl. Rapport 2017:28. John Wändesjö

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

Två boplatser i Färgelanda

Tägneby i Rystads socken

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Crugska gården i Arboga

Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat

Bergaholm i kanten av en boplats i Barva

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

WIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142

Forntid i Hulan, Askim

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

NORR ROMME 7:53 vid schaktning för elkabel inom fornlämningar 190:1 och 414:4, Stora Tuna socken, Borlänge kommun, Dalarnas län 2016

Transkript:

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2017-023 Makrofossilanalys av prover från Björlanda 306, Göteborg kommun, Bohuslän Sofi Östman, Anna Lundberg och Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

Makrofossilanalys av prover från Björlanda 306, Göteborg kommun, Bohuslän Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå Anna Lundberg, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå Samuel Eriksson, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå Inledning Femton prover har bearbetats och analyserats för makrofossil. Proverna är tagna i anläggningar från ett område med lämningar från en brons-/äldre järnåldersbebyggelse. På boplatsytan finns två långhus med väggrännor, stolp- och käpphål samt övriga boplatsanläggningar såsom gropar, härdar och kulturlager. Boplatsen ligger i svagt sluttande terräng mellan bergsimpediment - långhusen i lägre terräng på siltig-lerig undergrund. Ytan är delvis överlappad av fyndförande lager från mellan-senmesolitikum. För denna analys är enbart prover kopplade till den senare, brons-/järnåldersboplatsen analyserade. De frågeställningar som ligger till grund för analysen lyder som följer: * Vilken typ av funktion antyder makrofossilinnehållet i huslämningarna? Har husen använts för boende och/eller som fähus/lada? * Syns någon skillnad i anläggningar tillhöriga hus I jämfört med hus II? * I gropen A121 påträffades stora mängder keramik, troligen ett helt eller flera kärl. Kan makrofossilinnehållet säga något om anläggningens funktion (t ex förvaring/avfall)? Ansvarig institution är Göteborgs stadsmuseum och kontaktperson har varit Karolina Kegel. Provbehandling Innan analys förvaras proverna i torkrum (+30 ) tills all fukt försvunnit. Provernas volym mäts innan materialet vattensållas och floteras med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Materialet genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur (Cappers, Bekker, & Jans, 2006) och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Övrigt makrofossilt material såsom träkol, ben och snäckor plockas ut och presenteras tillsammans med det botaniska materialet. Mängden träkol uppskattas efter en tregradig skala där innebär obefintligt/ytterst lite träkol och innebär att hela provet/mer än ca 75% består av träkol. Provuppbearbetning utförd av Anna Lundberg. Provgenomgång, artbestämning och analys av Sofi Östman. Utplock av 14 C av Samuel Eriksson. Resultat och slutsatser Innehållet i proverna var oerhört fattigt på makrofossilt material. Andelen träkol var mycket liten och mängden uppnådde knappt 1 ml/prov. Enbart ett prov innehöll större mängder träkol 1

och det var från en härd (A4). Ett litet förkolnat frö av hallon/björnbär kunde dock plockas fram. I övrigt utgjordes det organiska materialet mestadels av recenta rötter och växtrester. Prov 9 (MAL nr 17_006_007) innehöll tre mindre bitar av keramik. Saknaden av ett förkolnat växtmakrofossilt material i proverna från denna plats är en indikation på att de undersökta husen inte är brända, det har inte bevarats något material. En ytterligare möjlighet är att de analyserade proverna kommer från anläggningar med kort brukningsfas och har därmed inte ackumulerat den mängd som vanligtvis förekommer i liknande områden. Träkol är utplockat för 14 C (se tabell nedan). Referenser Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland - Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library. Schweingruber, F. H. (1990). Anatomie europäischer Hölzer. Eidgenössische Forschungsanstalt fur Wald, Schnee und Landschaft. Birmensdorf http://insidewood.lib.ncsu.edu Bilagor Tabell 1. Provinformation Anl. Volym före Volym efter MAL nr P.nr Nr Anläggning (L) (ml) 17_006_001 P1 A1 Överlagras av väggränna från hus I 0,5 20 17_006_002 P2 A2 Skärs av A4 1,5 60 17_006_003 P3 A3 Hus I, zon A 1,5 20 17_006_004 P4 A4 Urlakad härd? Skär A2 1,5 450 17_006_005 P6 A6 Hus I? Överlagras av väggränna i hus II 1,5 40 17_006_006 P7 A8 Hus II, zon A 2 40 17_006_007 P9 A16 Hus II, zon B 2 50 17_006_008 P11 A18 Hus II 1,5 25 17_006_009 P12 A20 Hus II 2 50 17_006_010 P13 A35 Hus I, zon A 2 20 17_006_011 P14 A46 1,5 15 17_006_012 P16 A62 Hus I 1,5 20 17_006_013 P17 A65 Hus I 2 40 17_006_014 P18 A108 Hus II 2 50 17_006_015 P19 A121 Fynd av rabbad keramik (F1) 1,5 20 2

Tabell 2. Resultat och 14 C material MAL nr P.nr Anl. Nr Innehåll Träkol Material C14 Vikt (mg) 17_006_001 P1 A1 17_006_002 P2 A2 Lövträd 16 17_006_003 P3 A3 Lövträd, troligen al/björk 18 17_006_004 P4 A4 17_006_005 P6 A6 1 hallon/björnbär 17_006_006 P7 A8 Lövträd, möjlig ek 22 17_006_007 P9 A16 17_006_008 P11 A18 Al/Björk 11 17_006_009 P12 A20 Tre små bitar keramik 17_006_010 P13 A35 17_006_011 P14 A46 17_006_012 P16 A62 Möjlig alkotte 27 17_006_013 P17 A65 17_006_014 P18 A108 Lövträd, troligen björk 24 17_006_015 P19 A121 3

MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet 901 87 UMEÅ 090-786 50 00 www.umu.se/envarchlab mal@umu.se