Rutin för att ställa och följa upp etiska krav i Lunds kommuns upphandlingar

Rutin för att ställa och följa upp etiska krav i Lunds kommuns upphandlingar Kommunkontoret Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Läs det här först Lunds kommun har beslutat att etiska krav ska ställas i de upphandlingar där det föreligger risk för brott mot grundläggande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Den här rutinen är en hjälp till dig som upphandlare så att du ska veta när och hur du ska ställa etiska krav och hur de ska följas upp. Denna rutin är översiktlig. Om du vill ha mer information kan du läsa mer i Miljöstyrningsrådets CSR-kompass. Under varje avsnitt i denna rutin finns en länk till en sida i CSR-kompassen där frågan tas upp, www.csr-kompassen.se. Det går också alltid bra att fråga tjänstemannen för etiska krav i upphandlingen på kommunkontoret (se nedan). Varför etiska krav? Många av de varor som vi köper idag produceras i länder där det finns en hög risk att arbetsrätt och mänskliga rättigheter kränks i produktionen. Syftet med att ställa etiska krav i våra upphandlingar är att se till så att kommunens leverantörer arbetar aktivt med att ta socialt ansvar och på så sätt minimera risken för brott mot mänskliga rättigheter. Definitioner Etiska krav är krav som omfattar: ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182, FN:s barnkonvention, artikel 32, Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Läs på sidan 6 vad kärnkonventionerna innebär. Leverantörskedja: Är hela kedjan av leverantörer som omfattas för att ta fram en färdig produkt, från utvinning av råvara till färdigförpackad vara, inklusive transporter. Stöd På kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet finns en tjänsteman som är ansvarig för hanteringen av etiska krav vid upphandlingar. Denna går alltid bra att kontakta om du har frågor eller är osäker på hur du ska göra. Kontakt: Linda Scott Jacobsson E-post: linda.scott.jacobsson@lund.se Telefon: 046-35 64 47 1

Processöversikt Förenklat kan processen för att ställa och följa upp etiska krav delas in i fem steg. Riskbedömning Marknadsanalys Formulera krav Uppföljning Avvikelser Riskbedömning Behovet av att ställa etiska krav varierar efter olika typer av upphandlingar och bransch. En värdering av vilka krav som är nödvändiga att ställa i upphandlingen ska göras som en del av planeringsfasen till varje upphandling. Ibland måste man göra en marknadsanalys (se sidan 3) först för att kunna riskbedöma varan. Risk som ska bedömas Den risk som ska bedömas rör brott mot: ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182, FN:s barnkonvention, artikel 32, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Checklista för att bedöma risk För att bedöma risken för brott mot ovanstående punkter ska du besvara följande frågor: 1. Är det någon av följande produktgrupper som ska upphandlas? Byggnadsmaterial (timmer, träprodukter, natursten, med mera) Catering- och köksutrustning Elektronik Livsmedel som saknar certifiering för rättvis handel (Fairtrade) Möbler och and inventarier Textil, kläder och skor IKT-utrustning (datorer, telefoner, kopiatorer, med mera) Sjukvårdsmateriel Kontorsmateriel Sport- och hobbyutrustning Leksaker Profilprodukter (nyckelband, magneter, med mera) Ja Nej Vet ej 2. Är leverantörskedjan lång och komplex med många underleverantörer? 3. Sker hela eller delar av produktionen i Asien, Afrika, Latinamerika eller Turkiet? 4. Finns det tidigare kända problem som framkommit inom produktionen av dessa varor? 5. Finns det säsongsarbetare/migrantarbetare i produktionen? Om du svarar ja på en eller flera av dessa frågor finns det skäl att ställa etiska krav Om du svara nej på samtliga frågor finns det inte skäl att ställa etiska krav Om du är osäker kontakta tjänstemannen på kommunkontoret Information om branscher och länder De ideella organisationerna Swedwatch och Fair Trade Center har rapporter om arbetsrelaterade problem och svårigheter inom olika branscher, produkter och produktionsländer. 2

Relevans Det kan också vara bra att fundera över kontraktets längd och storlek. Är det till exempel ett kontrakt som bara gäller för ett enskilt inköpstillfälle så kanske det inte lönar sig att ställa krav eftersom det inte finns incitament för leverantören att förbättra sitt arbete med socialt ansvarstagande över tid. Behöver du prioritera ytterligare? Ett större kontrakt kan då prioriteras över ett mindre. Diskutera med ansvarig tjänsteman på kommunkontoret om du är osäker. Tjänster Tjänster kan också riskbedömas. Fundera i första hand på om det finns tidigare kända problem inom sektorn. Om du ska upphandla tjänster, fundera också på om tjänsten även omfattar användning av produkter, till exempel byggentreprenader. Det kan då vara på sin plats att ställa etiska krav på de varor som kontraktet omfattar. Läs mer om riskbedömning: http://offentlig.csr-kompassen.se/riskvardering Marknadsanalys Om du vet att det föreligger risk för brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor så är det på sin plats att undersöka marknaden om hur potentiella leverantörer tar socialt ansvar. Detta görs med fördel i samband med den vanliga marknadsanalysen. Syftet att få en bild av hur leverantörerna arbetar med socialt ansvar, var produktionen sker och hur mogen branschen är när det kommer till socialt ansvarstagande. Ibland behöver du göra en marknadsanalys för att kunna riskbedöma produktionen av varan. Förslag på frågor att ställa till leverantören: Var sker er produktion? Hur lång är leverantörskedjan? Hur arbetar ni med socialt ansvar i er leverantörskedja idag? Har ni styrdokument för socialt ansvar? Exempelvis en uppförandekod. Hur följer ni upp de krav ni ställer på era underleverantörer? Fler frågor kan läggas till. Exempelvis kan det vara på sin plats att fråga leverantörer av elektronik om och hur de arbetar för att undvika användning av så kallade konfliktmineraler 1. Samla gärna svaren i ett Excel-formulär och jämför likheter och skillnader. Marknadsanalysen och riskbedömningen ligger sedan till grund för vilka krav du ska ställa i nästa steg. Läs mer: http://offentlig.csr-kompassen.se/riskvardering Formulering av etiska krav Kraven ställs som kontraktsvillkor Etiska krav ska ställas som särskilda kontraktsvillkor. Detta innebär att anbudsgivaren inte behöver uppfylla kraven förrän de tecknar avtal med Lunds kommun. Hur skriver jag och vad ska ingå i förfrågningsunderlaget? Två delar ska ingå i förfrågningsunderlaget när man ställer etiska krav: 1. En text som berättar vilka krav vi ställer och hur de följs upp samt vilka rättigheter vi har gällande insyn och inspektion. Kraven formuleras direkt i förfrågningsunderlaget under paragrafen som behandlar särskilda kontraktsvillkor. Se sida 6 för standardiserad text. 3

2. Ett diskussionsunderlag biläggs med frågor kring leverantörens rutiner för socialt ansvarstagande som ska besvaras vid uppföljning. Se sida 8. De standardiserade kraven kan anpassas och utökas utifrån risk och hur mogen branschen är för mer eller mindre tuffa krav. Exempelvis skulle man kunna lägga till i en upphandling av mobiltelefoner att leverantören ska ha rutiner för att säkerställa att mineralerna i produkterna inte understödjer väpnad konflikt. Kravens innebörd och omfattning Vi ställer krav på att leverantören har rutiner för socialt ansvarstagande. Det innebär att vår leverantör ska ha ett strukturerat arbete för hur de arbetar med att ta socialt ansvar i sin leverantörskedja, för att efterleva mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor. Vid uppföljningen bedömer vi sedan om deras rutiner är tillräckliga. Denna mjuka formulering om krav på rutiner är vald då vi i praktiken omöjligen kan följa upp om mänskliga rättigheter och arbetsrätt efterlevs i samtliga led för de allra flesta varor. Skapa förutsättningar för leverantören Det är viktigt att som upphandlande myndighet skapa förutsättningar så att leverantörerna kan uppfylla våra etiska krav. Det är därför viktigt att inte ställa krav på för korta leveranstider då detta kan bidra till ökad press på underleverantörer och ökad övertid. Läs mer: http://offentlig.csr-kompassen.se/att-stalla-krav Uppföljning Uppföljning av kraven sker i två steg; 1. Dialog med leverantören med utgångspunkt i diskussionsfrågorna 2. Inspektion via SKL Kommentus Inköpscentral Dialog I ett första skede följer du upp de etiska kraven genom att träffa leverantören som vunnit kontraktet. Det görs med fördel inom loppet av 2-3 månader efter att kontraktet har skrivits under, eller i samband med en planerad avtalsuppföljning som även tar upp andra frågor. Under mötet utgår samtalet från de diskussionsfrågor som skickats med i förfrågningsunderlaget. Syftet är att få en bild av hur leverantören arbetar för att ta socialt ansvar i leverantörskedjan för att sedan bedöma om det är tillräckligt för att uppfylla kraven. Bedömning Under samtalet med leverantören gäller det att få en så tydlig bild som möjligt av hur leverantören arbetar för att säkerställa att våra krav följs. Rutinerna ska minst innebära att leverantören: 1. Har en ansvarig för frågor som rör socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. 2. Har kunskap om var produktionen sker i hela leverantörskedjan. 3. Har gjort en seriös riskbedömning av var i kedjan det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor. 4. Ställer etiska krav som på sina underleverantörer, exempelvis genom en uppförandekod. Kraven måste minst motsvara de krav som vi ställer på leverantören. 4

5. Använder en uppförandekod eller dylikt i leverantörsbedömningar. 6. Genomför inspektioner hos underleverantörer för att säkerställa att kraven följs. 7. Har beredskap och målsättningar för att åtgärda problem och utveckla arbetet med socialt ansvar. 8. Skapar förutsättningar för att underleverantörer klarar kraven. Leverantören ska också kunna styrka sina påståenden med dokumentation i så stor utsträckning som möjligt. Det kan vara svårt att bedöma om svaren som leverantören ger är tillräckliga. För att underlätta bedömningen finns en bedömningsmall i CSR-kompassen som ger en fingervisning. Du kan också kontakta den ansvariga tjänstemannen på kommunkontoret så får du hjälp. Dokumentera mötet och skicka ut minnesanteckningar där det står angivet när nästa träff äger rum och vilka uppgifter de olika parterna har fått. Det kan vara på sin plats att ha ett till två möten per år med leverantören beroende på hur långt leverantören kommit i sitt arbete med socialt ansvar. Om leverantören kan uppvisa goda rutiner så räcker det med ett möte. Läs mer: http://offentlig.csr-kompassen.se/fas-4-uppfoljning Inspektion Om leverantören saknar rutiner för socialt ansvarstagande eller om du vill kontrollera att leverantörens rutiner fungerar, finns det möjlighet att göra stickprovinspektioner i leverantörskedjan via SKL Kommentus Inköpscentral (SKI). SKI har ett ramavtal för stickprovsinspektioner som Lunds kommun är anslutna till. Vi får då önska vilka leverantörer som vi vill ha granskade. Inspektionsprotokollet kan sedan användas i fortsatt dialog med leverantören eller som ett verifikat på att rutinerna fungerar. Kontakta ansvarig tjänsteman för mer information om hur du ska gå tillväga om du vill ha en inspektion genomförd. Hantera avvikelser Om det är tydligt att leverantören saknar rutiner för socialt ansvarstagande bör du begära in en åtgärdsplan. Planen ska innehålla vad som ska åtgärdas och inom vilken tid. Åtgärder kan till exempel innebära att underleverantörer kartläggs, att man tar fram en uppförandekod, eller att leverantören genomför revisioner på plats hos sina underleverantörer. Om leverantören uppenbarligen brister i sina åtaganden och inte är tillmötesgående så har Lunds kommun rätt att bryta kontraktet. Detta är såklart en sista utväg om ingenting annat hjälper. Läs mer: http://offentlig.csr-kompassen.se/forbattringsarbete-och-sanktionering 5

Standardiserad kravtext Etiska krav i denna upphandling För Lunds kommun är det viktigt att de varor vi köper är producerade på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter, internationella överenskommelser och lagstiftning. Enligt vår riskanalys kan de produkter som upphandlas i denna upphandling, vara helt eller delvis producerade under förhållanden där risken för oegentligheter är stor. I och med denna risk ställer vi etiska krav på de produkter som ingår i upphandlingen. Särskilda kontraktsvillkor De etiska kraven innebär att leverantören ska ha rutiner för att se till att produktionen av de varor som levereras under avtalstiden sker under sådana förhållanden som är förenliga med mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor, genom hela leverantörskedjan. I de fall det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta standard som gäller. Rutinerna ska säkerställa att varor som levereras har producerats under förhållanden som är förenliga med (se nedan för innebörd): ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) FN:s barnkonvention artikel 32, den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet, den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön samt det socialförsäkringsskydd som gäller i produktionslandet den skrivning gällande löner och arbetstider, hälsa och säkerhet samt miljö som anges i bilaga 1. Lunds kommun kommer under kontraktsperioden att följa upp vilka rutiner vinnande leverantör har för att se till att produktionen sker i linje med mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor genom hela leverantörskedjan. Detta görs i samband med avtalsuppföljningen cirka en till två gånger per år under avtalstiden. Uppföljningen kommer då att ske genom samtal mellan leverantören och Lunds kommun utifrån ett diskussionsunderlag (bilaga 2) innehållande frågor som rör leverantörens rutiner för socialt ansvarstagande enligt ovan. För att kontrollera leverantörens rutiner kan det även bli aktuellt med stickprovsinspektioner i leverantörskedjan. Leverantören är då skyldig att möjliggöra för Lunds kommun att själv, eller via ombud, kunna genomföra stickprovsinspektioner i leverantörskedjan. Om avvikelser uppdagas under uppföljningen av rutinerna, ska leverantören inom den tidsfrist som vi kommer överrens om, vidta åtgärder till förbättringar enligt en handlingsplan som leverantören upprättar. Om åtgärder inte vidtas inom avtalad tid, eller om leverantören på annat sätt grovt åsidosätter sitt åtagande enligt denna klausul kan avtalet komma att sägas upp i förtid. Under kontraktsperioden har Lunds kommun utöver rätten till insyn, även rätt att kontrollera och rapportera kring leverantörens arbete med socialt ansvar. 6

Definitioner Nedan redovisas innebörden av ILO:s åtta kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, FN:s barnkonvention samt vad vi avser med krav gällande miljö, löner och arbetstid samt hälsa och säkerhet. 1. Barnarbete i strid mot nationell lagstiftning och internationella konventioner ska ej förekomma (ILO 138 och 182 samt FN:s barnkonvention) Med barnarbete avses all ekonomisk aktivitet som utförs av en person i skolpliktig ålder eller yngre. a. Barn under 18 år skall ej utföra någon typ av arbete som sätter barnets säkerhet samt fysiska och/eller psykiska hälsa i fara. b. Barn under 15 år (eller ålder enligt nationell lagstiftning) skall ej utföra någon typ av arbete som hindrar eller skadar deras möjligheter till utveckling. 2. Tvångsarbete ska ej förekomma (ILO:s kärnkonventioner 29 och 105) Med tvångsarbete avses arbete eller tjänster som utförs genom hot om straff eller liknande och som ej utförs på frivillig basis. a. Tvångsarbete eller ofrivilligt arbete skall ej förekomma i någon form, b. Arbetstagare är fria att avsluta sin anställning med en rimlig uppsägningstid. 3. Diskriminering ska ej förekomma (ILO:s kärnkonventioner 100 och 111) Med diskriminering avses åtskillnad av arbetstagare som inte grundar sig på meriter eller kvaliteter, utan innebär särbehandling på osakliga grunder. a. Arbetstagare skall ej diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religiös eller politisk uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 4. Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar ska respekteras (ILO: s kärnkonventioner 87 och 98) Med föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar avses formaliserade och/eller icke-formaliserade samarbeten för att främja och försvara egna intressen i arbetslivet och i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. a. Så långt tillämpliga lagar medger, ska alla anställda vara fria att bilda och vara medlem i fackliga organisationer eller liknande arbetarorganisationer, samt att kollektivt förhandla. b. All inblandning i en sådan organisation skall ske frivilligt och helt utan repressalier eller innebära andra former av nackdelar för arbetstagaren. c. I länder där föreningsrätten är begränsad eller under utveckling ska leverantören medverka till att anställda får möta företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa konsekvenser. 5. Hälsa och säkerhet Med säker och hälsosam arbetsmiljö avses att arbetstagaren skall, då den befinner sig på en plats som arbetsgivaren har direkt eller indirekt kontroll över, garanteras att vara fri från eller skyddas mot förhållanden som kan utgöra en fara för arbetstagarens fysiska och/eller psykiska hälsa. Anställda ska informeras om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra. Alla anställda ska ha tillgång till och använda relevant skyddsutrustning. 6. Löner och arbetstider Lön ska betalas direkt till den anställde på överenskommen tid och till fullo. Den nationellt lagstadgade minimilönen är lägsta accepterade lönenivå. Veckoarbetstiden får inte överstiga den lagliga gränsen och övertid ska vara betald. 7. Miljö Företaget ska sträva efter att minska såväl sin energi- och resursförbrukning som sitt avfall och utsläpp till mark, atmosfär och vatten. Kemikalier skall hanteras på ett för människan och naturen säkert sätt. 7

Diskussionsunderlag för uppföljning Lunds kommuns etiska krav Inledning Detta diskussionsunderlag innehåller ett antal frågor som rör vinnande leverantörs rutiner för socialt ansvarstagande i leverantörskedjan, utifrån de etiska krav vi ställer som tillkommande kontraktsvillkor för detta avtal. Vid avtalsuppföljning kommer vi att ta upp dessa frågor för diskussion med leverantören. Frågorna behöver alltså inte besvaras skriftligen i förväg men leverantören bör ha förberett sina svar. Vi förväntar oss att leverantören i diskussionen med Lunds kommun, svarar öppet och uppriktigt på de frågor vi ställer och vår förhoppning är att detta kan ligga till grund för en konstruktiv dialog oss emellan. Eventuellt kommer vi att begära in förtydliganden eller ytterligare dokumentation om vi ser att det behövs till ett senare tillfälle. Begrepp och förtydliganden Med rutiner för socialt ansvartagande menar vi de rutiner som ert företag har för att säkerställa att produktionen sker i linje med mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor genom hela leverantörskedjan. Med leverantörskedja menar vi alla led i produktionen, från råvaruutvinning till färdig, förpackad produkt. I leverantörskedjan ingår också transporter. Frågorna avser förhållandena vid produktionen av de varor som levereras i kontrakt mellan Lunds kommun och ert företag, oavsett om varorna produceras av er eller av underleverantörer. Tänk på att frågorna endast rör produktionen av de varor som ingår i kontraktet mellan ert företag och Lunds kommun. Till varje fråga finns en förklaringstext om vad vi är ute efter. Förklaringstexten innehåller ibland exempel som bara ska ses som vägledande. Ta gärna med dokumentation, verifikat eller dylikt i samband med avtalsuppföljningen och se till så att dokumentationen är på engelska eller svenska. Företagets rutiner socialt ansvarstagande i leverantörskedjan 1. Vilken typ av företag är ni? Vi vill veta om ni är producent, varumärkesägare, grossist eller återförsäljare. Vi vill veta detta för att kunna få en bild av vilka förutsättningar och möjligheter ni har för att arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. 2. Har ert företag någon person på ledningsnivå som är ansvarig för att arbeta med socialt ansvarstagande? Exempelvis en CSR-ansvarig. Om ja, redovisa namn, titel och kontaktuppgifter. 3. Har ni något styrdokument eller policy för socialt ansvarstagande och vad innehåller den i så fall? Ett styrdokument kan till exempel vara en uppförandekod eller inköpspolicy som innehåller sociala hänsyn. Ta gärna med dokumentet. 8

4. Känner ni till var de produkter som levereras enligt kontraktet med Lunds kommun produceras och hur många underleverantörer ni har? Här vill vi veta i vilka länder och orter som produktionen sker och antal produktionsställen. Vi efterfrågar produktion i hela produktionskedjan, alltså även var råvaror utvinns. 5. Om ni inte känner till hur er leverantörskedja ser ut, hur arbetar ni för att få klarhet i detta? En av förutsättningarna för att kunna ta socialt ansvar i sin produktion är att ha kunskap om var produktion och råvaruutvinning sker. 6. Har ni gjort någon riskbedömning var i leverantörskedjan som det kan förekomma brott mot mänskliga rättigheter, arbetsrätt, nationell lagstiftning, socialförsäkringsskydd eller internationella konventioner? Hur har ni hanterat det som framkommit i så fall? Här vill vi också veta hur riskbedömningen gått till och om den gjorts i samarbete med någon annan aktör, till exempel en lokal intresseorganisation. 7. Hur arbetar ni med socialt ansvartagande i er leverantörskedja? Det finns olika sätt att arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan, beroende på vilken typ av varor man säljer och vilken typ av företag man är. Vi vill att ni berättar så detaljerat som möjligt om hur ni arbetar. Ge gärna exempel på framsteg som gjorts. Ta gärna med dokumentation, verifikat eller liknande. Exempel på vad som kan tas upp är: Om ni använder er av, eller är anslutna till, något etiskt kontrollinitiativ, exempelvis ISO 26000 2, BSCI 3, Global Compact 4, GRI 5 eller någon typ av produktcertifiering. Om ni har gjort egna inspektioner på fabrikerna eller att ni anlitar leverantörer som har SA8000-certifiering 6. Hur ni kommunicerar ert sociala ansvarstagande till era leverantörer. Hur länge ni har arbetat med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. Om ni samarbetar med någon lokal intresseorganisation och/eller lokalsamhället där er produktion sker. 8. Om det förekommit sociala problem i leverantörskedjan, hur har ni arbetat för att komma tillrätta med dessa? Här vill vi veta hur ni hanterat eventuella sociala problem i leverantörskedjan som uppdagats exempelvis vid inspektioner eller belysts av intresseorganisationer, lokala fackföreningar eller media. Exempel på problem som skulle kunna finnas är förbud mot fackföreningar, orimligt låga löner, tvång, utebliven övertidsersättning, diskriminering, farlig eller ohälsosam arbetsmiljö eller förekomst av barnarbete. Ta gärna med dokumentation. 9. Hur utvecklar ni ert arbete med socialt ansvarstagande? Här kan ni exempelvis redovisa åtgärdsplaner som finns för att förbättra, utöka eller fördjupa ert sociala ansvarstagande. Ta gärna med dokumentation. Rutinen senast uppdaterad augusti 2013. 1. Konfliktmineraler kallas mineraler som bryts i områden i och runt östra Kongo och som understödjer den väpnade konflikten där. Mineralerna är tenn, tentalum, tungsten och guld. 2. ISO26000 är en frivillig standard för socialt ansvarstagande. Se www.iso.org 3. Business Social Compliance Initiative (BSCI) är en företagsstyrd organisation som erbjuder medlemmarna gemensamma verktyg för uppföljning och kontroll av etiska krav. Se www.bsci-intl.org 4. FN-initiativ som är ett globalt diskussionsforum som erbjuder ett internationellt nätverk och tio frivilliga principer för socialt ansvar att utgå från. Se www.globalcompact.org 5. Är ett hållbarhetsredovisningsverktyg. Se www.globalreporting.org 6. SA8000 är en certifiering för fabriker gällande arbetsvillkor baserad på nio krav inom social utveckling. Se www.sa-intl.org 9