KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (5) Datum 2018-11-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid 2018-11-14, kl. 09:00-12:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 1 av 26
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (5) Datum 2018-11-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendeförteckning 1 Upprop 2 Val av justeringsperson 3 Tillkommande och utgående ärenden 4 Individnämnden besöker arbetsutskottet 5 Revisionen besöker ksau 6 Markpolicy för Lerums kommun 7 Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 2 av 26
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (5) Datum 2018-11-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 Upprop 2 Val av justeringsperson Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente ske en person utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Sekreteraren lämnar förslag på justeringsperson. 3 Tillkommande och utgående ärenden 4 Individnämnden besöker arbetsutskottet KS17.1232 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Individnämnden diskuterar aktuella frågor med arbetsutskottet. Arbetsutskottets fråga till Individnämnden: Hur ser samarbetet ut i GR vid placeringar? 5 Revisionen besöker ksau Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Revisionen diskuterar aktuella frågor med arbetsutskottet 6 Markpolicy för Lerums kommun KS18.592 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera information. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 3 av 26
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (5) Datum 2018-11-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning Härmed ges KSAU möjlighet att bereda dokumentet genom dialog 2018-11-14 innan det hanteras i Kommunstyrelsen. Markpolicyn har varit till beslut i Kommunstyrelsen 2018-05-16 där ärendet remitterades till KSAU för politisk dialog. Denna markpolicy uppdaterades 2015-03-26 och har som syfte att vara ett beslutsunderlag vid kommunal hantering av mark- och exploateringsärenden samt ge allmänheten och intressenter information om kommunens vilja i mark- och exploateringsfrågor. Markpolicyn ska stödja genomförandet av kommunens intentioner vad gäller utveckling i enlighet med översiktsplanen, vision 2025, m.fl. styrdokument. Detta för att bland annat uppnå kommunens befolkningsmål. Markpolicyn innehåller principer för hur kommunal mark ska förvaltas, försäljas och hur man arbetar med olika avtal inom exploateringsverksamheten. Därav behöver markpolicyn uppdateras med jämna mellanrum och senast markpolicyn antogs 2015-03- 26 beslutade Kommunfullmäktige att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av markpolicyn inom ett år. Handlingar i ärendet Markpolicy för Lerums kommun Tjänsteskrivelse om markpolicy för Lerums kommun 7 Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun KS18.628 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Digitalisering av Lerums kommun rapporteras för femte gången, och visar resultat för tertial 2 2018. Rapporten beskriver identifierade möjligheter, pågående projekt, uppnådda resultat på färdigställda projekt samt identifierade hinder som verksamheter och stödfunktioner lämnat in. Detta underlag är inte att ses som uttömmande, utan tar sikte på att visa de större utvecklingslinjerna som finns. Rapporten avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Handlingar i ärendet Information om ökad digitalisering av Lerums kommun - Tertial 2 2018 Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 4 av 26
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (5) Datum 2018-11-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 5 av 26
Markpolicy för Lerums kommun KS18.592 Sida 6 av 26
KS18.592 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2018-10-18 Mark- och exploateringsenheten 1 Sida 7 av 26
Innehåll 2 1 Markpolicy syfte 4 2 Kommunal mark 4 2.1 Markreserv och strategiskt viktig mark...4 2.2 Exploatering av mark...4 2.3 Principer för markprissättning...5 2.3.1 Småhustomter...5 2.3.2 Verksamheter...5 2.3.3 Bebyggda fastigheter...5 2.4 Arrende av kommunal mark...6 2.5 Intresseanmälan...6 3 Markanvisning 6 3.1 Markanvisningstävling...7 3.2 Direktanvisning...7 3.3 Anbud...8 3.4 Markanvisningsavtal...8 3.5 Intresseanmälan...9 4 Genomförandeavtal 9 4.1 Marköverlåtelseavtal...9 4.2 Exploateringsavtal...11 5 Säkerhet och vite 12 5.1 Säkerhet...12 5.2 Vite...12 2 Sida 8 av 26
1 Markpolicy syfte Denna markpolicy har som syfte att vara ett beslutsunderlag vid kommunal hantering av markärenden samt ge exploatörer och allmänheten information om kommunens vilja i markfrågor. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899), som trädde i kraft 1 januari 2015 har föranlett förvaltningen att precisera vad som gäller i Lerums kommun. 2 Kommunal mark 2.1 Markreserv och strategiskt viktig mark Lerums kommun äger cirka 3 000 ha mark fördelat på cirka 450 fastigheter. Mycket av marken arrenderas ut till dess att den planläggs och tas i anspråk för annat ändamål. Markreserven är viktig för kommunens möjlighet att påverka utbyggnaden i kommunen som till exempel bostadsområden, företagsetableringar och övrig samhällsservice. För att kunna bevara områden av intresse för natur, miljö och kultur samt för rekreation och allmänhetens tillgänglighet till natur är det kommunala ägandet viktigt. Cirka 1 500 hektar av kommunens mark är skogsmark. En del av denna förvaltas som produktionsskog och resterande som särskilt värdefull för natur och friluftsliv. Kommunen har en skogsstrategi och en skogsbruksplan där kommunens intentioner med skogen tydligt framgår. Kommunen ska aktivt förvärva strategisk viktig mark i områden för framtida behov i enlighet med översiktsplanen. Detta för att säkerställa att kommunen utvecklas i enlighet med översiktsplanen och de regionala ambitionerna, till exempel Göteborgsregionens (GR:s) strukturbild. Marken läggs i kommunens markreserv för att arrenderas ut eller brukas som skogsmark. 2.2 Exploatering av mark Exploatering i Lerum är utveckling av mark. Detta sker i samarbete mellan företag och kommun. Utvecklingen kan ske på både kommunens och privata intressenters initiativ. Både mark som ägs av kommunen och i privat ägo kan vara föremål för exploatering. Den kommunala marken anvisas i enlighet med markanvisning se kap 3 Markanvisning. Vid privat exploatering se kapitel 4.2 Exploateringsavtal. 3 Sida 9 av 26
Det är av stor vikt att områden som väljs för exploatering bidrar positivt till hållbar utveckling och att exploateringen är i linje med kommunens vision Sveriges ledande miljökommun 2025. 2.3 Principer för markprissättning - Vid all markförsäljning ska priset för marken sättas till aktuellt marknadsvärde. - Vid större områden används alltid auktoriserad oberoende värderare från värderingsfirma. - Vid småhustomter används oberoende värderare där tomterna efter värdering läggs ut till upphandlad fastighetsmäklare enligt ramavtal och som säljer till högstbjudande. - Mindre markinlösen/försäljning värderar mark-och exploateringsingenjörerna. - Vid markåtkomst och intrång på annans mark för servitut, ledningsrätt eller annan rättighet ska sedvanliga värderingsmetoder användas oavsett om intrånget görs av kommunen eller på kommunens fastighet. Kommer inte parterna överens överlåts markåtkomst- och intrångsvärderingen till Lantmäteriet. 2.3.1 Småhustomter Lerums kommun har inte någon kommunal tomtkö. Tomterna värderas av en oberoende part och läggs ut till marknadspris. Småhustomter säljs vanligtvis med hjälp av upphandlad mäklare och genom budgivning till högstbjudande. Inom planlagda områden tecknas köpeavtal enligt delegation. Avtal tecknas med krav på byggnation och förbehåll om vidareförsäljning och i önskemål med kommunens energiplan. Tillskottsmark till småhustomter säljs till marknadspris. 2.3.2 Verksamheter Vid försäljning av mark för flerbostadshus ska köpeskillingen baseras på pris per kvm ljus BTA och för verksamheter gäller pris per markyta. BTA= Bruttoarea, byggnadens yttre mått x antal våningsplan. Ljus BTA= BTA ovan mark, förutom komplementbyggnader som garage och förråd. Vid försäljning av verksamhetsmark betalar man för markyta. 4 Sida 10 av 26
Kostnader för utbyggnad av allmän plats och avgifter för VA debiteras separat. Köpeavtal tecknas med byggnadsskyldighet och förbehåll om vidareförsäljning och i önskemål med kommunens energiplan. Kostnader för gator och annan allmän plats fördelas enligt principerna i Plan- och bygglagens gatukostnadsregler. 2.3.3 Bebyggda fastigheter Kommunen säljer ibland även bebyggda fastigheter, vilka värderas av oberoende värderare för att få ett marknadsmässigt pris. Dessa säljs med hjälp av mäklare genom budgivning till högstbjudande. 2.4 Arrende av kommunal mark Kommunal mark som inte avses att bebyggas eller användas till annan verksamhet inom överskådlig tidsperiod kan arrenderas ut till verksamhet som är tillåten inom området. Arrendeavgifterna ska vara marknadsmässiga. Då kommunen beslutar om att upplåta mark ska följande villkor helst vara uppfyllda: - Effektiv markanvändning - Enlighet med ÖP - Verksamhet som bidrar till samhällsutvecklingen - Verksamhet som är anpassad till omgivande verksamhet - Verksamhet som skapar arbetstillfällen 2.5 Intresseanmälan Alla förfrågningar avseende intresse för kommunal industrimark samt köp och arrende av kommunal mark ska vara skriftlig till Sektor samhällsbyggnad. Ansökan görs via kommunens e-tjänst med blanketten Ansökan markanvändning. Man kan även maila samhallsbyggnad@lerum.se eller skickar till: Lerums kommun Mark-och exploateringsenheten 443 80 Lerum 5 Sida 11 av 26
3 Markanvisning Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899), som trädde i kraft 1 januari 2015, innebär att alla kommuner som anvisar mark till privata exploatörer ska ha tydliga och transparenta riktlinjer för sådan markanvisning. Lagtexten stadgar i 2 att Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Markanvisning är ett medel som används för att nå de mål för samhällsutvecklingen som har fastställts i kommunfullmäktiges Vision 2025 Att bli Sveriges ledande miljökommun med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande. I Visionen behandlas alla tre dimensioner av hållbarhets begreppet ekologisk, social och ekonomisk. Genom översiktsplan, övriga styrdokument och bostadsförsörjningsprogram har ytterligare preciseringar gjorts av var olika etableringar ska ske. Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en exploatör som ger denne ensamrätt att under en begränsad period (2 år) och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande. Den yttre ramen för givna villkor är att hållbar utveckling är styrande enligt kommunens definition. En markanvisning regleras i ett markanvisningsavtal, vilket är tänkt att sedan leda till tecknande av ett marköverlåtelseavtal samt en marköverlåtelse. Mark som anvisas har olika grad av iordningställande. Kommunen ansvarar vanligtvis för att dra fram kommunalt vatten och avlopp samt vägar till aktuellt område. För varje aktuellt område görs en bedömning av hur markanvisningen ska gå till. Varje område har olika förutsättningar och kräver olika typer av anvisning. Lerums kommun använder sig av tre metoder för markanvisning: tävling, direktanvisning eller anbud. Vid all markanvisning ska dialog ske med fler än en intressent. Vid exploatering bekostar kommunen i regel enbart kommunala angelägenheter, exempelvis skola, vård, omsorg och infrastruktur som är av ett allmänt intresse för större delar av kommunen. Alla kostnader inom området samt det som föranleds av exploateringen ska bekostas av exploatören. Generellt bör förslag från exploatörer överensstämma med kommunens långsiktiga mål och med översiktsplanen. De ska även vara anpassade till platsens förutsättningar och ringa in eventuella tekniska svårigheter samt bedömas vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara, både ur kommunens och ur exploatörens perspektiv. 3.1 Markanvisningstävling Markanvisningstävlingar används när ett projekt eller en plats har särskilda krav, till exempel på arkitektur eller innehåll. Markanvisningstävlingar används framförallt för mycket attraktiva tomter med centrala lägen. Vid en markanvisningstävling ställs krav på inlämnande av arkitektskisser. Kommunstyrelsen beslutar om markanvisning ska ske. Markanvisningstävlingar avgörs av en jury, som sätts samman av kommunstyrelsen 6 Sida 12 av 26
vid varje enskilt tillfälle. Markanvisningstävlingar används sparsamt då de är kostsamma för exploatörerna. 3.2 Direktanvisning Direktanvisning kan ges då det inte föreligger något behov av anbud eller tävling. Ett exempel kan vara då markförhållandena ser ut så att det inte är praktiskt att anvisa någon annan exploatör, om exploatören äger närliggande område. Direktanvisning kan även användas när kommunen önskar en viss profil i ett område, till exempel inom socialt åtagande eller hållbart byggande, och en specifik byggherre vill åta sig detta. Direktanvisning kan också tillämpas på återlämnade anvisningar, om kommunen bedömer att en ny sökande byggherre kan uppfylla likvärdigt eller bättre förslag än tidigare sökanden. Kommunstyrelsen beslutar om direktanvisning ska ske. 3.3 Anbud Med anbudsförfarande innebär att en inbjudan skickas ut till intresserade exploatörer eller genom avisering i annons. Där erbjuds dessa att lämna in en dispositionsskiss med så preciserat innehåll som möjligt över hur markområdet kan bebyggas, alternativt skicka med referensmaterial och inkomma med pris på marken. Vid anbudsförfarandet finns det inget krav på arkitektmaterial. Anbudsförfarandet kan ske både före och efter att detaljplan är framtagen. Kommunstyrelsen beslutar om anbudsförfarande ska ske. 3.4 Markanvisningsavtal Vid en markanvisning tecknas ett markanvisningsavtal mellan kommunen och den valda exploatören då kommunen äger mark inom exploateringsområdet. Markanvisningsavtalet innebär en rätt för exploatören att ensam förhandla med kommunen om bland annat ansvarsfördelning och marktilldelning. Markanvisningsavtal tecknas för begränsad tid, på högst två år, räknat från kommunstyrelsens beslut att anta avtalet vunnit laga kraft. Om parterna under markanvisningstiden inte sluter ett marköverlåtelseavtal upphör markanvisningen att gälla och kommunen kan då sälja marken till annan exploatör. Parterna kan komma överens om förlängning av markanvisningsavtalet. Villkor som ska vara med i markanvisningsavtalet: - Lerums kommuns Vision 2025 och övriga styrdokument är vägledande. - Kommunen har rätt att återta markanvisningen under den tidsbegränsade perioden om exploatören uppenbart inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen. - Återtagen markanvisning ger inte exploatören rätt till ersättning. 7 Sida 13 av 26
- Projekt som avbryts till följd av förändrade detaljplaneförutsättningar ger inte rätt till ny markanvisning. - Exploatören betalar kostnaderna för arbetet med att ta fram detaljplan. Detta regleras i ett separat planavtal som tecknas mellan kommunen och exploatör. - Markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga godkännande. - Markanvisningsavgift tas ut av exploatör/byggherre i samband med att markanvisningsavtal tecknas. Avgiften framgår av taxepolicyn. Avgiften tas ut årligen för att marken är låst under en kortare eller längre tid. Erlagd avgift återbetalas när markanvisningsavtalet ersätts av ett marköverlåtelseavtal. Skrivs inget avtal på grund av att exploatören/byggherren avbryter samarbetet återbetalas inte avgiften. 3.5 Intresseanmälan Intresseanmälan avseende markanvisning skickas via kommunens e-tjänst med blanketten Ansökan markanvändning eller genom e-post till samhallsbyggnad@lerum.se eller skriftlig ansökan per brev skickas till: Lerums kommun Mark-och exploateringsenheten 443 80 Lerum Anmälan ska innehålla följande: en kort beskrivning av aktören, organisationsnummer och kontaktuppgifter en beskrivning av vilken form av nybyggnation som aktören hanterar (t.ex. upplåtelseform) Vilken kommundel som är av intresse referensobjekt vilka ekonomiska och organisatoriska förutsättningar aktören har för projektets genomförande vilket tidsperspektiv som aktören har för projektet en presentation om varför Lerum är intressant för aktören och hur aktören kan bidra till samhällsutvecklingen i Lerum Om aktören har en konkret projektidé så ska anmälan innehålla beskrivning av bebyggelsens karaktär, volym och utformning, samt skisser och situationsplan. Dessutom behövs en tydlig motivering av hur projektet bidrar till att bli Sveriges ledande miljökommun med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande. Kommunen registrerar inkomna intresseanmälningar. 8 Sida 14 av 26
4 Genomförandeavtal Marköverlåtelseavtal tecknas när kommunen äger någon del av marken inom planområdet. I övriga fall tecknas exploateringsavtal. 4.1 Marköverlåtelseavtal Markanvisningsavtalet kan ersättas med ett marköverlåtelseavtal, oftast i samband med att en detaljplan antas. Marköverlåtelseavtal används där kommunen i icke oväsentlig del ägs av kommunen. I marköverlåtelseavtalet klargörs projektets innehåll, tekniska förutsättningar och markpris. I marköverlåtelseavtalet anges alla kända förutsättningar för projektets genomförande och för den slutliga överlåtelsen. Marköverlåtelseavtalet beslutas av kommunfullmäktige. Ett marköverlåtelseavtal med Lerums kommun ska reglera: - parternas åtaganden - fördelning av intäkter och kostnader i samband med genomförandet - exploateringens utbyggnadstakt, eventuell etappindelning och tidpunkt för färdigställande - överenskommelse om upplåtelseformer - marköverlåtelse och andra fastighetsrättsliga åtgärder - överlåtelse av allmän platsmark, görs till kommunen utan ersättning - kostnader för iordningställande av gator och allmän platsmark bekostas av exploatören då de krävs för att exploatering ska kunna genomföras. Regleras genom gatukostnadsersättning eller exploateringsbidrag - erläggande av säkerhet för gatukostnader eller andra åtaganden i marköverlåtelseavtalet - anslutning till kommunalt vatten och avlopp, anläggningsavgift ska erläggas enligt vid tidpunkten för anslutning gällande taxa - eventuell flytt av ledningar, bekostas av exploatören - omhändertagande av dagvatten - eventuella tekniska egenskapskrav som är nödvändiga för byggnationen, till exempel bullerskydd - kommunens administrativa kostnader i genomförandefasen bekostas av exploatören, ex.vis lönekostnader för deltagande tjänstemän - fördelning av kostnader och ansvar för framtida drift och underhåll av exploateringsområdet - eventuella gestaltningsfrågor 9 Sida 15 av 26
- avtalets giltighet ska villkoras med att det godkänns av kommunfullmäktige samt att detaljplanen vinner laga kraft - avtalet får inte överlåtas utan skriftligt medgivande av kommunen Marköverlåtelseavtalet kan även reglera åtgärder som behöver vidtas utanför det område som den aktuella detaljplanen omfattar, om åtgärderna är direkt föranledda av detaljplanen. Till denna kategori hör åtgärder som behövs för att området ska fungera som det var avsett, till exempel anläggande av gator och annan infrastruktur. Marköverlåtelseavtalet får även avse ersättning eller avgifter för åtgärder som har genomförts före avtalets ingående om detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad. För de fall exploatören ska bygga ut gator, vägar och annan allmän platsmark ställer kommunen krav på utformning och standard som exploatören har att följa. Ersättning för gatukostnader ska baseras på antingen självkostnadsprincipen, det vill säga faktiska kostnader, alternativt beräknade kostnader genom schablon. Exploatören åläggs vanligen att bekosta de delar ovan som är nödvändiga för att exploatörens planerade byggnation ska kunna genomföras. Åtaganden regleras alltid så att de står i rimligt förhållande till exploatörens nytta av planen. 4.2 Exploateringsavtal Exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en exploatör eller fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. I avtalet klargörs projektets innehåll och tekniska förutsättningar samt kostnadsfördelning, marköverlåtelser, vem som ska bygga vad, när man ska bygga, vem som ansvarar för driften m.m. Exploateringsavtalet beslutas av kommunfullmäktige. Exploateringsavtalets innehåll anpassas i varje enskilt fall till områdets unika förutsättningar samt projektets storlek. Ett exploateringsavtal med Lerums kommun ska reglera: - parternas åtaganden - fördelning av intäkter och kostnader i samband med genomförandet - exploateringens utbyggnadstakt, eventuell etappindelning och tidpunkt för färdigställande - överenskommelse om upplåtelseformer - marköverlåtelse och andra fastighetsrättsliga åtgärder - överlåtelse av allmän platsmark, görs till kommunen utan ersättning - kostnader för iordningställande av gator och allmän platsmark bekostas av exploatören då de krävs för att exploatering ska kunna genomföras. Regleras genom gatukostnadsersättning eller exploateringsbidrag - erläggande av säkerhet för gatukostnader eller andra åtaganden i marköverlåtelseavtalet 10 Sida 16 av 26
- anslutning till kommunalt vatten och avlopp, anläggningsavgift ska erläggas enligt vid tidpunkten för anslutning gällande taxa - eventuell flytt av ledningar, bekostas av exploatören - omhändertagande av dagvatten - eventuella tekniska egenskapskrav som är nödvändiga för byggnationen, till exempel bullerskydd - kommunens administrativa kostnader i genomförandefasen bekostas av exploatören, ex.vis lönekostnader för deltagande tjänstemän - fördelning av kostnader och ansvar för framtida drift och underhåll av exploateringsområdet - eventuella gestaltningsfrågor - avtalets giltighet ska villkoras med att det godkänns av kommunfullmäktige samt att detaljplanen vinner laga kraft - avtalet får inte överlåtas utan skriftligt medgivande av kommunen 5 Säkerhet och vite 5.1 Säkerhet Säkerhet begärs i all exploatering i form av bankgaranti on demand, vilket innebär att kommunen kan lyfta beloppet från banken utan att tillfråga exploatören eller konkursförvaltaren. Vid säkerhetsbelopp under etthundrafemtio prisbasbelopp kan kommunen godkänna moderbolagsborgen för bolag som är kreditvärdiga enligt något av datainspektionen godkänt kreditinstitut. 5.2 Vite Kommunen har rätt att ställa viten vid kontraktsbrott. 11 Sida 17 av 26
12 Sida 18 av 26
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr 2018-10-19 KS18.592 Samhällsbyggnad Susanne Rosqvist Mark- och exploateringsing Susanne.Rosqvist@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om markpolicy för Lerums kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera information. Sammanfattning Härmed ges KSAU möjlighet att bereda dokumentet genom dialog 2018-11-14 innan det hanteras i Kommunstyrelsen. Markpolicyn har varit till beslut i Kommunstyrelsen 2018-05-16 där ärendet remitterades till KSAU för politisk dialog. Denna markpolicy uppdaterades 2015-03-26 och har som syfte att vara ett beslutsunderlag vid kommunal hantering av mark- och exploateringsärenden samt ge allmänheten och intressenter information om kommunens vilja i mark- och exploateringsfrågor. Markpolicyn ska stödja genomförandet av kommunens intentioner vad gäller utveckling i enlighet med översiktsplanen, vision 2025, m.fl. styrdokument. Detta för att bland annat uppnå kommunens befolkningsmål. Markpolicyn innehåller principer för hur kommunal mark ska förvaltas, försäljas och hur man arbetar med olika avtal inom exploateringsverksamheten. Därav behöver markpolicyn uppdateras med jämna mellanrum och senast markpolicyn antogs 2015-03-26 beslutade Kommunfullmäktige att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av markpolicyn inom ett år. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 19 av 26
TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr 2018-10-19 KS18.592 Bakgrund Markpolicy uppdaterades 2015-03 26 och har som syfte att vara ett beslutsunderlag vid kommunal hantering av mark- och exploateringsärenden samt ge allmänheten och intressenter information om kommunens vilja i mark- och exploateringsfrågor. Markpolicyn ska stödja genomförandet av kommunens intentioner vad gäller utveckling i enlighet med översiktsplanen, vision 2025, m.fl. styrdokument. Detta för att bland annat uppnå kommunens befolkningsmål. Markpolicyn innehåller principer för hur kommunal mark ska förvaltas, försäljas och hur man arbetar med olika avtal Lagstiftning Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899), som trädde i kraft 1 januari 2015, innebär att alla kommuner som anvisar mark till privata byggherrar ska ha tydliga och transparenta riktlinjer för sådan markanvisning. Lagtexten stadgar i 2 att Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Förslaget Förslaget initierades av Kommunfullmäktige att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av markpolicyn inom ett år. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Beslutsförslaget påverkar inte jämställdhetsmålen idag. Markpolicyn innebär en mer planmässig och professionell markanvändning, vilket gynnar hela befolkningen. Beslutsunderlag Förslag till markpolicy för Lerums kommun daterat 2018-10-18 Tjänsteskrivelse om markpolicy för Lerums kommun denna handling Beslutet ska skickas till Johanna Ek Wahlqvist Susanne Rosqvist Sida 20 av 26
TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr 2018-10-19 KS18.592 Sektor samhällsbyggnad Annika Sjöberg Sektorchef Johanna Ek Wahlqvist Enhetschef Sida 21 av 26
Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun KS18.628 Sida 22 av 26
INFORMATION OM ÖKAD DIGITALISERING AV LERUMS KOMMUN 2018 T2 2018-09-25 KSXX.XXX Information om ökad digitalisering av Lerums kommun Tertial 2 2018 Beskrivning Digitalisering av Lerums kommun rapporteras för femte gången, och visar resultat för tertial 2 2018. Rapporten beskriver identifierade möjligheter, pågående projekt, uppnådda resultat på färdigställda projekt samt identifierade hinder som verksamheter och stödfunktioner lämnat in. Detta underlag är inte att ses som uttömmande, utan tar sikte på att visa de större utvecklingslinjerna som finns. Rapporten avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Digitalisering ur ett kundperspektiv Under våren tog förvaltningsledningen beslut om att pröva den digitala medarbetaren eller Robot Process Automation i Lerum. Tre pilotprojekt valdes ut i nära samverkan med intresserade verksamheter. I förlängningen är förhoppningen att en ökad automatisering frigör tid från medarbetare för att dels minska stress och dels öka tid för kvalitetsskapande möten med kund. Förstudien för dessa tre pilotprojekt är nu avslutad och det finns goda möjligheter att komma vidare med implementering under 2019. Förstudien var i sig en nyttig övning i att arbeta förvaltningsgemensamt med digitaliseringsprojekt, och har gett oss nyttiga erfarenheter inför det fortsatta arbetet. Under andra tertialet 2018 har IT-enheten, tillsammans med verksamheterna, tagit fram 16 nya e-tjänster. Exempel på dessa är ansökan om kommunalt avlopp, beställning av betygskopior, samtycke för publicering av bild och begäran om registerutdrag. Sektor Lärande arbetar med att ta fram en möjlighet att söka förenings- och kulturbidrag via e-tjänst. Systemet är klart och implementering påbörjad. Sektorn erbjuder sedan tidigare processledning kring programmering och digitalt berättande i förskolan, detta har nu utökats till att omfatta även grundskolan. För att öka kompetens inom digitalisering erbjuds skolor nu stöttning i form av processledning av kollegialt lärande kring digitalisering. Sida 23 av 26
Genom sektorn Stöd och omsorg deltar Lerums kommun i AllAgeHub som handlar om forskning, utveckling och innovation för tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknik. 24 västsvenska aktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle har gått samman för att driva forsknings-, utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub med start 2017. AllAgeHub finansieras till största delen av Vinnova, Västra Götalandsregionen och de 12 kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. AllAgeHub drivs som ett projektkluster med Johanneberg Science Park. Störst projektägare är Göteborgsregionens kommunalförbund. Lerum deltar i två idéutvecklingsprojekt inom AllAgeHub: 1. Tillgänglig kommunikation: Hur kan vi tillämpa befintliga beprövade kommunikationsmetoder i LSS-verksamheter så att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter kan uttrycka sina behov och ha inflytande i sina liv? 2. Digital tillgänglighet: Hur kan vi underlätta för personer som är boende på särskilt boende att enkelt och digitalt få tillgång till och dela information de behöver i sin vardag? Båda projekten är uppstartade och även workshops har utförts inom bägge projekten. Digitalisering ur ett verksamhetsperspektiv IT-enheten har infört en e-tjänst för lösenordsåterställning för alla medarbetare som innebär att de själva med hjälp av mobilt BankID kan byta lösenord eller skapa ett nytt om de glömt det. Detta ökar säkerheten i lösenordshantering och förenklar genom att beroenden av någon annan ex Servicedesk som återställer lösenord inte behövs längre. Ett hinder för fortsatt utveckling är att förvaltningen inte tagit ett övergripande beslut i att alla medarbetare ska identifiera sig elektroniskt med BankID. Möjligheten ökar för förvaltningen att bli mer digital om vi erbjuder alla ett sätt att identifiera sig elektroniskt genom en teknik som redan är implementerat hos över sex miljoner svenskar. Mark- och exploatering arbetar med att koppla arrendeavtal till intrakartan. Fas 1 av detta är klart. Alla lägenhetsarrendeavtal är nu kopplade till intrakartan med ett lyckat resultat i form av mer effektivt arbetssätt internt. De går nu vidare med alla jordbruk- och jaktarrendeavtal och ska på liknande sätt koppla dessa till intrakartan. E-tjänsten Markanvändning är nu integrerat i enhetens dagliga arbete och har blivit ett redskap för både intern och extern effektivisering. Kommunens verksamhetslokaler (KVL) arbetar aktivt med att digitalisera hela verksamheten på bred front över alla typer av system som är viktiga för att få Sida 24 av 26
lokalerna att fungera optimalt (De-Du, Vanderbilt, Incit, Automation). De ska arbeta med utveckla det sätt de kommunicerar med sina hyresgäster oavsett om de är interna eller externa. Detta för att öka förståelsen för de ingrepp och åtgärder som görs i fastigheterna under året. På den fronten så fortskrider arbetet med utvecklingen av deras ärendehanteringssystem. KVL har under 2018 sammanställt den statistik som inkommit under 2017 och håller nu på att bygga om sin felanmälningssida för att deras hyresgäster/kunder skall kunna anmäla fel enklare. Behov och hinder Ekonomi: Digitalisering innebär inte enbart minskade kostnader genom smartare arbetssätt. Digitalisering kan också innebära en högre andel fasta kostnader, exempelvis licenskostnader, som behöver täckas i form av ekonomisk förstärkning. ITkostnader förväntas öka över tid då både mjukvara (program, system, robotar), hårdvara (datorer, surflattor, mobiltelefoner, servrar) och moln (externa lagringstjänster) växer i volym som ett svar på ökat distansarbete, uppkopplat samhälle och stora volymer data som ska hanteras säkert. Digitalisering medför även tröskelkostnader, och förhoppningsvis kommer det att under 2019 inrättas en digitaliseringspott för att överkomma dessa trösklar. Driftskostnader ansvarar respektive verksamhet för. Utvecklingen bygger därmed på ett antagande om att utvecklingsarbetet gynnar hållbarhet (ekonomisk, social, ekologisk) då den annars är överflödig. Vi vill arbeta smartare och leverera smartare välfärd. Rekommendationer Öka samverkan En förvaltningsgemensam strategisk grupp behövs för att samordna arbetet som bedrivs kring digitalisering. I många avseenden skiljer sig verksamheters behov från varandra, men mycket kan också effektiviseras gällande exempelvis ökad kompetens inom upphandling av system och automatisering. Den förvaltningsgemensamma gruppen skulle också kunna ansvara för att medel i digitaliseringspotten syftar till att skapa mervärden för organisation och kund. Skapa mål Digitaliseringen berör hela samhället och möjligheterna är oändliga. Lerums kommun verkar under Vision 2025 med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som mål. Vi levererar välfärd till kund. För att involvera fler i att tillvarata digitaliseringens möjligheter och skapa förståelse för varför digitala Sida 25 av 26
verktyg är relevanta behöver arbetet ha tydliga mål. Verksamheterna har identifierat ett behov av en sammanhållen digitaliseringsstrategi för att hämta kraft i digitaliseringen. Fortsätt rapporteringen och informera om utvecklingen Rapporteringen har visat sig förtjänstfull i att öka insikter om behov och möjligheter, och visar att utveckling är efterfrågad. För att vara en relevant leverantör av välfärd behöver digitaliseringen fortsätta öka. För att ännu tydligare visa de resultat som nås inom digitalisering behövs en sammanhållen berättelse om kommunens positiva utveckling, kommunikationsenheten har fått uppdraget att synliggöra detta via tillgängliga kanaler. Organisatoriska förändringar Digitaliseringen inom Lerums kommun behöver en samlad och riktad personell resurs på strategisk nivå för att kunna stötta verksamheterna i deras utveckling, och för att förutse och undvika de hinder som kan uppstå i en så komplex organisation som vi verkar i. Därför har vi rekryterat en digitaliseringsstrateg som ska fungera som en kontaktyta och ett nav (exempelvis genom projektledning) inom förvaltningen. Strategen kommer vara placerad på IT-enheten för att kunna samverka med den utveckling som sker där, och för att snabbt kunna dra nytta av enhetens kunskapsmässiga infrastruktur kring kommunens verksamheter. Digitaliseringsstrategen kommer tillsammans med kommunikation- och digitaliseringschefen föreslå en förvaltningsgemensam digitaliseringsstrategi. Förvaltningsledning Dag Oredsson Kommunikation- och digitaliseringschef Sida 26 av 26