Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna Riskbedömning av förorenad mark

Antal sidor: 30 Antal bilagor: 3 Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna Riskbedömning av förorenad mark ESKILSTUNA 2018-10-03 Ulrika Martell, uppdragsledare Matilda Wiberg, kvalitetsgranskare www.structor.se ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, 632 20 Eskilstuna Tel: 016-10 07 60 VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, 722 11 Västerås Tel: 021-81 45 40 ÖREBRO: Bettorpsgatan 10, 703 69 Örebro Tel: 019-676 26 00, Fax: 019-676 26 29 Säte i Eskilstuna Org.nr: 556622-0736 E-post: fornamn.efternamn@structor.se

2 Sammanfattning Bakgrund Inför eventuell omställning av markanvändningen på delar av kvarteret Valsverket 3-5 i Eskilstuna har undersökningar utförts av föroreningar i mark, porluft och grundvatten. Föroreningar av tungmetaller, olja, klorerade lösningsmedel samt cyanid har påträffats. Delar av befintliga industribyggnader i kvarteret avses rivas och ny planerad markanvändning är bostäder. Av kulturmiljöskäl avses stora valsverksbyggnaden och intilliggande byggnad bevaras med tänkt användning parkering och förrådsutrymmen. Nya byggnader för bostäder avses utföras med källare och sannolikt krävs markschakt för dessa delar ned till 1-1,5 m under befintlig markyta. Byggnader utmed Bruksgatan avses behållas, med befintlig verksamhet (kontor, handel). Uppdrag och syfte Uppdragets syfte är att uppdatera miljö- och hälsoriskbedömning från 2014 av Valsverket 3-5, i Eskilstuna kommun, utifrån förändrade förutsättningar med att del av industribyggnader ska bevaras. I uppdraget ska utredas vilka risker det finns vid planerad markanvändning med bostäder med påträffade föroreningar i mark och grundvatten. I uppdraget ingår även åtgärdsutredning för att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera miljö- och hälsoriskerna som är förknippade med de aktuella föroreningarna i mark och grundvatten. I åtgärdsutredningen har även översiktligt kostnaderna uppskattats för de olika åtgärderna. Åtgärdsutredningen presenteras i separat rapport. Konceptuell modell 1 Fyllningsjord med förorening blandat metaller, olja, gjutsand, rivningsmaterial. 2 Fyllningsjord med stor andel tegel, block rivningsmaterial från tidigare fabriksbyggnad. 3 Förorening av klorerade alifater (röd färg) i fyllning, lera och grundvatten 4 Fyllning under befintliga byggnader som inte är åtkomliga för provtagning eller schaktsanering vid framtida ombyggnad av området. 5 Lera gul färg 6 Morän vit färg 7 Berg grå linje med λ 8 Lägsta nivå på bergyta i området grå streckad linje 9 Grundvattennivå blå streckad linje

3 Slutsatser Riskreduktion vid planerad markanvändning krävs för; Skydd mot exponering via intag av jord och hudkontakt med fyllningsjord med arsenik, bly och PAH H. Skydd mot exponering vid inandning av ånga från fyllning och spill av kvicksilver, olja (alifater/aromater C8-C10) och PAH M samt eventuellt klorerade alifater. Ytterligare provtagning krävs för att bedömning ska kunna göras. Skydd mot exponering via intag av växter för fyllning med krom och PAH H. Skydd för långtidsexponering av förorening i mark avseende arsenik, kvicksilver, bly, olja samt PAH M och PAH H ska också beaktas. Skydd för markmiljö avseende metaller (utom arsenik och kvicksilver), olja, PAH. För djupare jord än 0,5 m är risken lägre då skyddsobjektet i stor utsträckning saknas. För att med säkerhet visa att inga risker för grundvatten föreligger krävs ytterligare laktester och prover som visar att de generella riktvärdena överskattar risker för grundvatten. Därför bedöms det i det här läget vara motiverat med skydd för grundvatten avseende kobolt, koppar, nickel, bly, zink, aromater C10-C16 samt PAH. Förorenad fyllning bedöms förekomma generellt över hela fastigheten och spill från olja och klorerade lösningsmedel fläckvis enligt figur 4.2. Fyllning under byggnader som ska bevaras har inte undersökts, men antas vara av liknande karaktär som utanför byggnader. Inga risker för ytvatten bedöms föreligga.

4 Innehåll 1 Inledning 5 2 Uppdrag, syfte och metod 5 2.1 Uppdrag och syfte 5 2.2 Metod riskbedömning 6 2.3 Förutsättningar för riskbedömningen 6 3 Objektbeskrivning 7 3.1 Allmänt 7 3.2 Historik 8 3.3 Sammanställning av tidigare utredningar och dokumentation av betydelse för riskbedömningen 10 3.4 Geologi 12 3.5 Hydrologi 12 4 Konceptuell modell 13 4.1 Föroreningssituation 14 4.2 Skyddsobjekt 16 4.3 Spridningsförutsättningar 17 4.4 Exponeringsvägar 21 5 Miljö- och hälsoriskbedömning 23 5.1 Åtgärdsmål 23 5.2 Jämförelse mellan representativa halter och haltkriterier 23 6 Diskussion 26 6.1 Hälsorisker 26 6.2 Markmiljö 27 6.3 Grundvatten 27 6.4 Ytvatten 28 7 Slutsats 28 8 Referenser 30 Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Metallers fastläggning i lera, Remedy by Sweden Fördjupad miljöriskbedömning av gamla Motala verkstad, Remedy by Sweden Representativa halter, beräkningar och uttagsrapport

5 1 Inledning Inför eventuell omställning av markanvändningen på delar av kvarteret Valsverket 3-5 i Eskilstuna har undersökningar utförts av föroreningar i mark, porluft och grundvatten. Föroreningar av tungmetaller, olja, klorerade lösningsmedel samt cyanid har påträffats. Delar av befintliga industribyggnader i kvarteret avses rivas och ny planerad markanvändning är bostäder. Av kulturmiljöskäl avses stora valsverksbyggnaden och intilliggande byggnad bevaras med tänkt användning parkering och förrådsutrymmen. Nya byggnader för bostäder avses utföras med platta på mark och pålad grund. Sannolikt krävs markschakt för dessa delar ned till 1-1,5 m under befintlig markyta. Byggnader utmed Bruksgatan avses behållas, med befintlig verksamhet (kontor, handel). Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för mark gällande ämnen som är vanligt förekommande i förorenade områden. De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar, exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssammanhang. Dock är det viktigt att påpeka att överskridande av de generella riktvärdena inte nödvändigtvis medför negativa effekter. Platsspecifika förhållanden som kan skilja sig från den generella modellen är exempelvis människors exponering för föroreningar, spridningsförutsättningarna för de föroreningar som finns och skyddsvärdet för miljön i området och i omgivningen. Det är därför motiverat att genomföra en platsspecifik bedömning av de förutsättningar som gäller för aktuellt område. I denna rapport har beräkningarna av platsspecifika riktvärden grundats på Naturvårdsverkets modell beskriven i rapport NV 5976 samt tillhörande beräkningsprogram i excel version 2.0.1. 2 Uppdrag, syfte och metod 2.1 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Glommen Lindberg, Anders Slifverhjelm, uppdaterat miljö- och hälsoriskbedömning från 2014 av Valsverket 3-5, i Eskilstuna kommun, utifrån förändrade förutsättningar med att del av industribyggnader ska bevaras samt att nya byggnader inte utförs med källare utan platta på mark med pålad grund. Uppdragets syfte är att utreda vilka risker det finns vid planerad markanvändning med bostäder med påträffade föroreningar i mark och grundvatten. I uppdraget har inte ingått att utföra ytterligare undersökningar utifrån förändrat genomförande. I uppdraget ingår även åtgärdsutredning för att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera miljö- och hälsoriskerna som är förknippade med de aktuella föroreningarna i mark och grundvatten. I åtgärdsutredningen har även översiktligt kostnaderna uppskattats för de olika åtgärderna. Denna rapport gäller för detta specifika uppdrag och får endast återges i sin helhet, om inte annat skriftligen i förväg överenskommits med aktuell uppdragsledare.

6 2.2 Metod riskbedömning Riskbedömningen grundar sig på Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell. En risk uppstår när det finns en föroreningskälla som kan spridas till ett skyddsobjekt, som i sin tur kan påverkas negativt av denna spridning, se figur 2.1. Om någon av dessa delar saknas uppstår ingen risk. I kapitel 4 beskrivs antaganden och avsteg som utförts gentemot den generella modellen. Skyddsobjekt, kap. 4.2 Källa, kap 4.1 Risk Spridning och exponeringsvägar, kap 4.3. Tabell 2.1En risk förekommer när en föroreningskälla finns och kan spridas till skyddsobjekt som kan ta skada. 2.3 Förutsättningar för riskbedömningen I den riskbedömning som utfördes 2014 angavs följande förutsättningar; Det område som denna riskbedömning omfattar är markanvändningen idag mindre känslig markanvändning men planerad markanvändning är bostäder. Inga ritningar på planerade byggnader finns ännu, men förutsättningar som givits är flerbostadshus med halvnedgrävd källare. Inga bostadsutrymmen planeras i källarplan. Markytor mellan husen kommer utgöras av både grönytor och hårdgjorda ytor. Grönytorna kommer vara gräsmattor eller prydnadsväxter. Ingen odling av grönsaker eller liknande är aktuellt vid den här typen av bostäder. Befintliga byggnader kommer att rivas (förutom byggnader utmed Bruksgatan). Ingen områdesindelning bedöms vara motiverad, utan all mark ska vara lämplig som mark utanför eller under byggnader. Nya förutsättningar under 2018 är att stora Valsverksbyggnaden och intilliggande byggnad bevaras, se BEF. I och II enligt figur 2.1. Nya byggnader uppförs ej med nedgrävd källare utan platta på mark med pålad grund. Anläggningsschakt för nya byggnader på ca 1,5 m antas gör grundläggning. Befintlig byggnad i korsningen Kungsgatan/Bruksgatan behålls eventuellt och byggs ihop med den nya bebyggelsen. I markplan på hus 1 och 2 finns utrymmen för centrumverksamhet/handel. Hus 3 planeras uppföras för förskoleverksamhet. I övrigt antas att tidigare förutsättningar gäller.

7 Rademachergatan Tullgatan Bruksgatan Kungsgatan Tabell 2.2 Skiss daterad 2018-05-29 över planerade byggnader för Valsverket 3-5 som ligger till grund för denna riskbedömning. 3 Objektbeskrivning 3.1 Allmänt Kv Valsverket, som utgörs av fastigheterna Valsverket 3-5, ligger centralt i Eskilstuna omgivet av Kungsgatan, Tullgatan, Rademachergatan och Bruksgatan, se figur 3.1. På fastigheterna finns i dag en kontorsbyggnad (Hälsohuset), en byggnad med handel och boende (Hörnhuset), en pizzeria (Restaurang) och ett stort byggnadskomplex (Valsverket) som inhyser Ungdomens hus, bilmekaniker, biltvätt m.m., se figur 3.2. Övriga ytor nyttjas främst som parkeringsplatser. Under 2017-2018 har de flesta verksamheterna flyttat ur lokalerna inför planerad omställning, förutom i Hälsohuset.

8 Tabell 3.1 Flygfoto över kv Valsverket (Eskilstunakartan) Tabell 3.2 Flygfotot över kv Valsverket. Valsverksbyggnaden har ringats in med gult, Hälsohuset med grönt, Restaurangen med rött och Hörnhuset med blått. (Eskilstunakartan) 3.2 Historik Området har en lång historia av metallberarbetningsverksamhet, minst 200 år, och i kvarteret har denna typ av verksamhet bedrivits fram tills 1970-talet. Redan på kartor från år 1658 finns området för kv Valsverket utmarkerat som bebyggt område och från tidigt 1800-tal finns källor om att fastigheten har använts för bostäder och metallbearbetningsverksamhet. Från början var de flesta byggnaderna uppförda i trä men efter industrialismens intåg i slutet av 1800-talet uppfördes fler och fler byggnader i tegel eller sten. Figur 3.3 visar hur fastigheten har förändrats från att främst vara bebyggd av trähus till att största delen består att sten- och tegelhus mellan åren 1890 och 1927.

9 Tabell 3.3 Jämförelse av kartbilder över kv Valsverket. T.v. karta från år 1890 och t.h. kartbild från 1927. De gula byggnaderna är trähus och de gråa resp. de rosa byggnaderna är uppförda i tegel alternativt sten. 3.2.1 Historik Valsverket 3 Fastigheten Valsverket 3 är den till ytan största delen av kvarteret Valsverket, cirka 800 m 2, se fig 3.1. Det har bedrivits många olika typer av metallbearbetningsverksamheter bland annat valsning av metallplåtar, tillverkning av fickknivar och husgeråd. Produkterna som tillverkades har även till viss del ytbehandlats. Genom årens lopp har verksamheterna i fastigheten förändrats och nyttjas nu för kontor, hälsovårdslokaler, detaljhandel och fordonsrelaterade verksamheter (bilvård och bilverkstad). Tidigare fanns även en bensinstation längs Kungsgatan. 3.2.2 Historik Valsverket 4 På Valsverket 4 finns inga uppgifter om att någon metallbearbetningsverksamhet skulle bedrivits. Enligt gamla kartor har det funnits trähus på fastigheten men vad de har nyttjats som är inte känt. Mellan åren 1931 och 1976 fanns det en bensinstation på platsen. Idag nyttjas lokalerna för restaurangverksamhet, se fig 3.1. 3.2.3 Historik Valsverket 5 På Valsverket 5 har det under ett par hundra år funnits knivtillverkning. År 1899 byggdes en stor fabrik i tegel för detta ändamål. I fabriken fanns dåtidens främsta teknik inom denna typ av tillverkning med bland annat ett ångkraftverk som drev maskinerna. Byggnaden revs 1983 och fastigheten nyttjas i dag som parkeringsyta, se fig 3.1.

10 3.3 Sammanställning av tidigare utredningar och dokumentation av betydelse för riskbedömningen Under 1998 och 1999 utfördes miljötekniska markundersökningar av fastigheterna Valsverket 3 och 4, som båda haft drivmedelsförsäljning. Undersökningen utfördes av TYRÉNS på uppdrag SPI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB). SPIMFAB, som är ett bolag som ägs gemensamt av oljebolagen i Sverige, har till uppgift är att undersöka gamla bensinstationer och vid behov sanera dessa. Undersökningarna påvisade förhöjda halter kolväten i mark och vatten på fastigheterna. Under december 1999 utfördes även saneringar på delar av fastigheterna. Eftersom undersökningarna genomfördes som SPIMFAB-projekt undersöktes och sanerades enbart föroreningar som kunde härledas till drivmedelsverksamheterna och till en nivå som bedömdes vara acceptabel för industriändamål (mindre känslig markanvändning). År 2009 utfördes en översiktlig markundersökning av Valsverket 5 ( WSP, 2009-04-21) i 7 punkter. Resultatet visade på att förhöjda metallhalter på stora delar av fastigheten och även klorerade alifater och PAH påträffades. Undersökningen visade även på att stora volymer utfyllningsmassor fanns på fastigheten. År 2010 utförde WSP en kompletterande miljöteknisk markundersökning (WSP 2010-06-29) på Valsverket 5. Då förtätades området med ytterligare 11 provpunkter för undersökning av mark. Även i denna undersökning påträffades såväl metaller som organiska föroreningar. Ingen direkt avgränsning har dock utförts. Utifrån utförda undersökningar har Structor Miljöteknik utfört två riskbedömningar av fastigheten Valsverket 5, den första med avseende på klorerade alifater (Structor Miljöteknik 2011-10-14) och den andra med avseende på samtliga påträffade markföroreningar (Structor Miljöteknik 2012-06-29). I riskbedömningarna bedömdes att föroreningarna inte borde ha någon negativ påverkan på människors hälsa eller markmiljön med aktuell markanvändning (parkeringsyta), dock kunde det inte uteslutas att grundvattnet påverkats av de föroreningar som finns på fastigheten. Rekommendationen blev dock att inga åtgärder behövdes så länge fastighetens användningsområde inte förändrades. I december 2013 utförde Structor Miljöteknik AB en miljöteknisk markundersökning i 29 borrpunkter med borrbandvagn (Structor Miljöteknik 2014-02-10). Det installerades även grundvattenrör i ett par av provpunkterna. Kompletterade provtagning utfördes i maj 2014 i samband med att en arkeologisk undersökning (Structor Miljöteknik 2014-06-29). Då var det dock arkeologen som styrde placeringen av provgroparna. Resultatet från undersökningarna tyder på att fyllningen generellt innehåller förhöjda halter metaller, och ställvis även PAH:er och oljerester. Det förekommer dessutom fläckvis förhöjda oljehalter som antas härstamma från spill eller läckage. Utöver detta förekommer klorerade lösningsmedel i det nordvästra hörnet av den befintliga valsverksbyggnaden. Det har även påträffats cyanid men i halter under de generella riktvärdena. Utifrån undersökningarna upprättades en ny riskbedömning (Structor Miljöteknik 2014-06- 27) där förslag till platsspecifika riktvärden lades fram. Byggnader, förutom Hörnhuset och Hälsohuset, se figur 3.2, har inventerats översiktliga och riskbedömts i tidigare undersökningar och utredningar. De undersökningar och saneringar som utförts har redovisats i nedanstående dokument: (2003-01-29, rev 2006-07-10) MIFO fas1 inventering. IDnr F0484-1131. (2003-01-29, rev 2005-12-22) MIFO fas1 inventering. IDnr F0484-1132. SPI Miljösaneringsfond AB /TYÉNS INFRAKONSULT AB (1999-05-10) Miljöteknisk markundersökning för nedlagd bensinstation på fastigheten

11 Valsverket 3 på Kungsgatan i Eskilstuna. Avropsavtal 1, Projektnummer 63221-21-0742. SPI Miljösaneringsfond AB /TYÉNS INFRAKONSULT AB (1999-05-10) Miljöteknisk markundersökning för nedlagd bensinstation på fastigheten Valsverket 4 på Kungsgatan i Eskilstuna. Avropsavtal 1, Projektnummer 63221-73-0743 SPI Miljösaneringsfond AB /TYÉNS INFRAKONSULT AB (1999-09-20) Miljöteknisk markundersökning för nedlagda bensinstationer på fastigheterna Valsverket 3 och 4 i Eskilstuna- Eskilstuna kommun Kompletterande jordprover. Avropsavtal 3, Projektnummer 63221-21-0742, 63221-73-0743 SPI Miljösaneringsfond AB /TYÉNS INFRAKONSULT AB (2000-03-16) Miljökontrollrapport för sanering av nedlagd bensinstation på fastigheten Valsverket 3 - Eskilstuna kommun. Avropsavtal 3, Projektnummer 73427-27- 0282 SPI Miljösaneringsfond AB /TYÉNS INFRAKONSULT AB (2000-02-25) Miljökontrollrapport för sanering av nedlagd bensinstation på fastigheten Valsverket 4 - Eskilstuna kommun. Avropsavtal 3A, Projektnummer 63221-73- 0743 WSP (2009-04-21) Sammanfattning över provtagningar för fastigheterna KV. Verktyget 4, Kv. Valsverket 5, Kv. Nickelmyntet 4-5. Uppdragsnummer 10120474, Eskilstuna/Örebro WSP (2010-06-29) Rapport- Kompletterande miljöteknisk markundersökning - Eskilstuna kommun - Valsverket 5. Örebro. Structor Miljöteknik AB (2011-10-14) Kv Valsverket 5, Eskilstuna- Riskbedömning av markförorening av klorerade alifater. Uppdragsnummer 6154-013, Eskilstuna. Structor Miljöteknik AB (2012-06-29) Kv Valsverket 5, Eskilstuna- Riskbedömning av markföroreningar. Uppdragsnummer 6154-013, Eskilstuna. Structor Miljöteknik AB (2013-11-25) Valsverket 3-5, Eskilstuna. Provtagningsprogram för åtgärdsutredning. Uppdragsnummer 6754-015, Eskilstuna Structor Miljöteknik AB (2014-02-10) Valsverket 3-5, Eskilstuna. Resultat rapport. Uppdragsnummer 6754-015, Eskilstuna Structor Miljöteknik AB (2014-06-09) Valsverket 3-5, Eskilstuna. Kompletterande provgropsgrävning. Uppdragsnummer 6754-015, Eskilstuna Structor Miljöteknik AB (2014-06-27) Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna. Riskbedömning av förorenade mark. Uppdragsnummer 6754-015, Eskilstuna Structor Miljöteknik AB (2016-06-30) Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna. Resultatrapport undersökning 1, 2016. Uppdragsnummer 6838-001, Eskilstuna Structor Miljöteknik AB (2016-06-03) Kv Valsverket, Eskilstuna. PM Miljörelaterade kostnader vid framtida rivningsarbeten. Uppdragsnummer 6838-002, Eskilstuna VAP Projekt AB (2016-06-09) Kv Valsverket, Eskilstuna. Flerbostadshus geoteknisk undersökning. Uppdragsnummer 16344. Structor Miljöteknik AB (2016-11-18) Förslagstext till planbeskrivning Valsverket - markföroreningar. Uppdragsnummer 6838-002, Eskilstuna.

12 Structor Miljöteknik AB (2018-02-16) Del av Valsverket 3, Eskilstuna Miljöbedömning till konditionsbedömning 2018. Uppdragsnummer 6023-045, Eskilstuna. Tillsynsmyndigheten, Miljökontoret i Eskilstuna kommun, har enligt uppgift från beställaren tagit del av samtliga dokument som anges ovan. 3.4 Geologi Enligt tidigare undersökningar består marken av fyllning i översta jordlagren med varierande mäktighet mellan ca 0,5-2,5 m djup. Fyllningen består av sand, grus, lera, tegel och i något fall svartfärgad fyllning. Därunder påträffas lera som enligt SGU skall vara postglacial/glacial lera. En geoteknisk undersökning utfördes 2016 som underlag för byggnation av flerbostadshus. I den anges att under fyllning finns naturligt lagrad lera som är delvis siltig med som mest ca 5 m mäktighet. Leran är fast ner till 1,5-2 m djup och därunder lös. Leran vilar på fast morän och i den sydvästra delen vilar fyllningen direkt på moränen (Valsverket 4). Moränen bedöms innehålla stor mängd sten och block. Stopp i berg, sten eller block har erhållits på djup 4,5-9,3 m under markytan. Inom Valsverket 4 har dock stopp mot block eller berg erhållits vid 1,6-3,2 m under markytan. Inga tidigare geotekniska undersökningar för aktuell fastighet eller omkringliggande fastigheter (Vägbrytaren 1, Vapnet 1, Vallonen 6-9) finns i Eskilstuna kommuns byggarkiv. I miljötekniska undersökningar på kv Vulkanen, öster om Valsverket, har avstånd till berg angetts till ca 7 m, vilket också kan utläsas från jordartskartan i närområdet. I utförda markmiljöundersökningar finns i det flesta punkter lera under fyllningen, endast på Valsverket 4 verkar fyllningen ligga direkt på berg/block. I övrigt uppskattas leran till ca 2-5 m tjock som överlagrar sandig, lerig morän, vilket stämmer väl överens med uppgifter från geotekniska undersökningen. Undersökningsdjupet är som mest 5,5 m i de miljötekniska undersökningarna. 3.5 Hydrologi Enligt utförda undersökningar antas att markvattnets strömningsriktning är nord/nordostlig riktning mot Eskilstunaån. Markvatten har påträffats mellan 1,5 och ca 3,5 m djup under markytan. Ett djupare grundvatten antas finnas under leran med en grundvattenyta på ca 5-7 m under markytan. Det djupare grundvattnet antas ha en trycknivå som ligger ovan detta och därmed ha en uppåtriktad rörelse om trycket från leran försvinner. Grundvattenytan bedöms dock påverkas av Eskilstunaåns nivåer som ligger ca 150 m norr om fastigheten. Vid Faktoriholmarna ligger vattennivån högre än uppmätta grundvattennivåer och ett vattentryck från ån kan förväntas. Vid normala nivåer bedöms därmed ingen större spridning ske till Eskilstunaån. Inga enskilda brunnar bedöms finnas på fastigheten. Enligt SGUs brunnsarkiv ligger närmaste brunn på angränsande fastighet. Enskilda brunnar markerade i figur 3.4 används med största sannolikhet inte för dricksvatten då de är belägna i Eskilstuna innerstad, där kommunal vattenförsörjning finns och förväntas finnas inom överskådlig framtid. Närmaste recipient är Eskilstunaån på ca 150 m avstånd. Flödet i Eskilstunaån är stort och medelvattenföringen i ån är 25 m 3 /s, men för att bedöma riskerna för spridning till

13 ån används lägsta lågvattenföring på 2 m 3 /s för att inte underskatta risker. Detta för att det i kraftiga flöden kan förekomma lågflödes-sektioner där utspädningen blir väldigt låg. Tabell 3.4 Brunnar med osäkert läge markerat med röda punkter och brunn med 250 m felmarginal på läget markerat med blå punkt. Kv Valsverket 3-5 ligger inom den röda ringen. 4 Konceptuell modell I en konceptuell modell görs en kvalitativ beskrivning av möjliga föroreningskällor eller förorenade medier, skyddsobjekt, spridnings- samt exponeringsvägar. Den konceptuella modellen för objektet sammanfattas med nedanstående figur och beskrivs sedan under avsnitten 4.1-4.4 nedan. Den baseras på den planerade användningen. Tabell 4.1 Konceptuell modell. Beskrivning av de olika numren finns i text nedan. Markeringar i grönt i bakgrunden är utdrag från ritning över området i figur 2.1, se äv. läge för tvärsnittet infällt.

14 1 Fyllningsjord med förorening blandat metaller, olja, gjutsand, rivningsmaterial. 2 Fyllningsjord med stor andel tegel, block rivningsmaterial från tidigare fabriksbyggnad. 3 Förorening av klorerade alifater (röd färg) i fyllning, lera och grundvatten 4 Fyllning under befintliga byggnader som inte är åtkomliga för provtagning eller schaktsanering vid framtida ombyggnad av området. 5 Lera gul färg 6 Morän vit färg 7 Berg grå linje med λ 8 Lägsta nivå på bergyta i området grå streckad linje 9 Grundvattennivå blå streckad linje 4.1 Föroreningssituation 4.1.1 Fyllning Resultaten visar på att större delen av fastigheterna är utfylld med svart industrifyllning som till viss del antas innehålla gjutsand. Industrifyllningen innehåller metaller, olja och PAH. Föroreningssituationen bedöms utifrån påträffade halter över generella riktvärdet för KM, men metallhalterna är så pass höga på flera håll att de antas vara farligt avfall vid uppgrävning. Industrifyllningen återfinns generellt från markytan ner till ca 1-1,5m djup. På flera håll finns även rivningsmaterial som tegel och betong som utfyllnadsmaterial. Det är även troligt att gamla bottenplattor, källargolv et.c. finns kvar i de översta metrarna. Rivningsmaterialet ligger uppblandat med jord och industrifyllning och uppvisar förhöjda halter metaller, olja, PAH, vilket dock kan härröra från industrifyllningen. 4.1.2 Oljeföroreningar Utöver olja/pah förorening i industrifyllningen finns även utsläpp av olja, diesel, eldningsolja i några punkter. Inga höga halter har registrerats med PID-instrument, varför rester av bensin och andra flyktigare föroreningar inte bedöms ha påträffats i större mängder. Ut mot Rademachergatan finns ett förorenat område som antas grovt avgränsad i öst och väst men inte i norr (fastighetsgräns) och inte i syd (byggnad). Under den stora parkeringen längs Tullgatan visar fyra stickprov på förhöjda halter olja i mark eller grundvatten. Det är oklart om det är ett sammanhängande område eller om det är flera små områden.

15 Olja har påträffats i grundvatten utanför byggnaden på Valsverket 4 (tidigare bensinstation). Det ska ha utförts en sanering för ca 15 år sedan på platsen, men troligen har ingen sanering utförts under byggnaden. Under del av Valsverksbyggnaden (som avses rivas) och under parkeringen ut mot Kungsgatan har olja påträffats i fyra stickprover i betong, mark och grundvatten. Sanering har utförts fläckvis för ca 15 år sedan, dock ej under byggnaden. Det bedöms därför sannolikt att föroreningen inte längre är sammanhängande. Det indikeras även förhöjda halter under byggnaden i källardelen vid Mr Cap (del som avses rivas). Även där finns avloppsledningar som går ut på gården mellan stora fabriksbyggnaden och kontorshuset på Valsverket 3. Detta har dock inte kunnat bekräftas ytterligare vid utförda undersökningar och utbredningen bedöms därmed som liten. Figur 4.2 sammanfattar föroreningssituationen avseende olja. Tabell 4.2 Föroreningssituation avseende oljeföroreningar från spill/läckage. Röda linjer markerar byggnader som avses kvarlämnas. 4.1.3 Klorerade alifater Klorerade alifater, perklor- och trikloretylen, har påträffats i undersökningar. Det är dock inga höga halter som påträffats och utbredningen antas vara begränsad till nordvästra hörnet av undersökningsområdet. Grundvattentillgången har dock varit låg och det har inte varit möjligt att få ut vattenprover i den utsträckning som förväntats, vilket ökar osäkerheterna i bedömningen. Analyssvar på luftprover under byggnaden visar på detekterbara halter, men stämmer i nivå med vad som uppmätts i grundvatten utanför byggnad. Det bedöms därför vara rimliga halter som påträffats i markens porluft och en trolig nivå för uppmätta halter såväl i grundvatten som i markluft.

16 4.1.4 Övriga ämnen Cyanid påträffas i tydligt förhöjda halter, dock under riktvärden. Det är intill den numera rivna fabriksbyggnaden utmed Tullgatan på Valsverket 5. Området har varit svårundersökt på grund av stor mängd rivningsmaterial. 4.1.5 Volymuppskattning förorenade massor Ytan som bedöms vara påverkad av industri-/sandfyllning har grovt uppskattats till 3 000 kvm och djupet är ca 1-1,5 m djupt. Det ger ca 5 500 8 200 ton massor. Utöver dessa områden antas ytterligare ca 1 200 kvm vara oljeskadat (totalt uppskatttas ytan till det dubbla, men hälften bedöms då innefattas i gjutsandsfyllningen ovan). Här är det ett större djup, ca 2-3 m djup. Det ger ca 4 300 6 500 ton massor. Under befintliga byggnader idag antas viss förorening förekomma. Den stora valsverksbyggnaden uppskattas till 3 000 kvm, varav ca 1500 kvm ska bevaras. För att uppskatta mängden förorenade massor har ett föroreningsdjup på ca 0,5 m antagits generellt. Det ger ytterligare ca 2 700 ton förorenade massor. Förorening av klorerade alifater bedöms finnas i nordvästra hörnet av gamla valsverksbyggnaden och en bit ut på omkringliggande mark i nordvästlig riktning. Ingen avgränsning har gjorts och stor del av föroreningen ingår i beräknade mängder ovan då föroreningarna samexisterar. Grundvatten över större delen av aktuellt område bedöms vara påverkat. 4.2 Skyddsobjekt Vid definition av skyddsobjekt utgår bedömningen från planerad användning av området. 4.2.1 Människor De människor som kan tänkas exponeras för föroreningarna från området nu och i framtiden är följande: Vuxna och barn som bor på området Arbetare inom området (kontorslokaler) Arbetare vid markarbeten i området Exponeringsrisker vid markarbeten utöver vanligt trädgårdsarbete bedöms dock vara en arbetsmiljöfråga och hanteras inte vidare i denna riskbedömning. 4.2.2 Miljö Området har under lång tid använts för industriändamål och marken är utfylld med industrifyllning bestående av gjutsand och slagg blandat med grus, sand och lera. Markens skyddsvärde bedöms som lågt. Planerad markanvändning innebär flerbostadshus i centrummiljö, vilket innebär att marken ska kunna stödja etablering av prydnadsväxter och djurliv/ekosystem för det. Under planerade byggnader finns dock inga krav på markfunktioner som kan bryta ned organiskt material, cirkulation av kväve och fosfor eller krav på syreproduktion. Om marken är hårdgjord utsätts inte djur som tillfälligt vistas i området för föroreningarna. I området eller i närområdet sker inget uttag av grundvatten idag då det inom Eskilstuna kommun finns ett väl utbyggt vatten- och avloppsledningsnät. Även i framtiden antas dessa förhållanden råda. Området ligger inte inom eller i närhet av något

17 vattenskyddsområde. Trots att det inte finns ett lokalt behov av skydd av grundvattnet anses grundvattnet som ett skyddsobjekt. Recipienten för föroreningar som eventuellt sprids från området bedöms vara Eskilstunaån som ligger ca 150 m i nordlig riktning. Enligt recipientkontrollen (2011) för Eskilstunaåns avrinningsområde är medelhalterna av metaller under de gränsvärden och miljökvalitetsnormer som satts upp inom vattenförvaltningen. Medelhalterna och gränsvärdena redovisas i tabell 4.1. Tabell 4.3. Medelhalter och gränsvärden i Eskilstunaån (g/l) enligt recipientkontroll 2011. Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Gränsvärde 4 12,3 0,09 7,2 3 20 - Medelvärde (recipientkontroll 2011) 2 5 0,015 0,5 0,9 3,2 0,8 4.2.3 Övriga skyddsvärda samhällsintressen Närmaste naturreservat ligger över 1 km från området i sydvästlig riktning. Detta bedöms ligga uppströms och med god marginal utanför påverkansområdet. Marken på platsen är skyddad enligt lagen om kulturminnen. Platsen tillhör fornlämning Eskilstuna 557:1 och avser stadslager vars potential varierar. 4.3 Spridningsförutsättningar Föroreningar i mark sprids antingen vertikalt med tyngdlagen eller med vatten som spridningsmedium. Vanligast är att vatten på något sätt påverkar föroreningen och kan sprida den vidare. Föroreningen kan då spridas antingen löst i vattnet, på partiklar som transporteras med vattnet eller som fri fas. De påträffade föroreningarna förekommer dels i fyllnadsmassorna som ligger ovan leran och mark- och grundvattenytan. Spridningen förväntas då ske genom den vertikala transport av infiltrerande nederbörd som bildar ett markvatten ovan lerlagret. Då stora delar av fastigheten är hårdgjord bedöms infiltreringen av nederbörd i marken vara relativt låg, under byggnaden bedöms denna vara obefintlig. I framtida markanvändning antas större delen av markytan vara hårdgjord, men infiltration av regnvatten via t.ex. perkulationsmagasin kommer sannolikt att tillåtas i större utsträckning. En horisontaltransport av vatten och till viss del även föroreningar sker genom fyllningen och det är detta markvatten som sedan når recipienten via dränerande ledningsgravar eller markskikt med en mer genomsläpplig karaktär. När det infiltrerade vattnet når lerlagret kommer transporten övergå till horisontal transport. En liten mängd vatten kan även fortsätta transporteras vertikalt ner i leran, men denna mängd är mycket begränsad med tanke på lerans mäktighet och ledningsgravarnas dränerande förmåga. Även trycknivån för det undre grundvattnet antas ligga i nivå med fyllningen, varför nedåtriktad transport genom leran inte ska antas ske. Mäktigheten på leran inom området varierar beroende på avstånd till berg. På Valsverket 4 saknas lerlagret, men avstånd till berg är lägre och ligger i undersökta punkter ovan uppmätt grundvattenyta på övriga området. Detta begränsar den inströmning/infiltration som kan ske från denna del av området. Förorening av olja och klorerade alifater förekommer dock även längre ner i markprofilen och i grundvatten. Oljan finns i område kring grundvattenytan som kan vara en bit ner i leran och för klorerade alifater så förekommer föroreningen i hela profilen ner till

18 berg. Klorerade alifater är tyngre än vatten och letar sig neråt i markprofilen till fast botten som berg. 4.3.1 Fastläggning och lakbarhet för metaller Två laktest har genomförts avseende metaller i fyllningen. Laktesten är utförda enligt tvåstegs skaktest. Metoden innebär att jorden skakas försiktigt först vid L/S 2 l/kg i 6 timmar varefter lakvattnet filtreras och analyseras. Sen görs en ny skakning med nytt vatten upp till L/S 10 i ytterligare 18 timmar. Resultatet redovisas som ackumulerad utlakad mängd av olika ämnen vid L/S 2 (0 2) och L/S 10 (2 10). Koncentrationen i lakvattnet vid låga L/S (t.ex. inom intervallet 0 0,1) erhålls alltså inte med denna metod. Skaktest brukar anses vara ett förenklat laktest som är billigare och snabbare än perkolationstest eller sekventiell lakning. Många, men inte alla, processer som styr en förorenings fördelning mellan vatten och fast fas i marken är haltberoende, dvs. att en ökad halt i jorden även innebär en ökad halt i det vatten som är i kontakt med jorden och vice versa. Jämviktsförhållandet mellan halten i den fasta fasen och halten i lösningen kan beskrivas som en funktion, ofta kallad isoterm. Flera olika typer av isotermer kan användas, men den enklaste är den som antar ett linjärt förhållande mellan halten i den fasta fasen och halten i den lösta fasen. Kd-värdet beskriver förhållandet mellan halten av ett ämne i fast fas och halten i lösning (porvattnet) och har här definierats som: K halt i fast fas mg kg TS halt i löst fas mg l För området har platsspecifika Kd-värden beräknats utifrån laktesten som genomförts. Resultatet från beräkningen redovisas i tabell 4.2. De framräknade Kd-värdena är för de flesta metallerna mycket höga, och de fallen antas för istället en dubblering av det generella värdet, vilket ändå ger en konservativ bedömning. För arsenik, krom och molybden var beräknade Kd inte lika höga och mer i paritet med generella antagandet och där görs inga justeringar. I spridnings-/eller riktvärdesmodeller bör man se upp med låga Kd-värden, eftersom det finns en risk att det för dessa material är andra processer än sorption som styr lakningen, varmed beräknade Kd-värden saknar relevans. Mycket höga Kd ger dock en indikation om att utlakningen är långsam, vilket kan användas på ett mer kvalitativt sätt i riskbedömningen.

19 Tabell 4.4 Beräknade och antagna Kd-värden. Beräknat K d L/S 2 Svart fyllning Beräknat K d L/S 10 Svart fyllning Beräknat K d L/S 2 Tegel fyllning Beräknat K d L/S 10 Tegel fyllning Generellt K d Alternativt värde på K d As 3 500 3 950 744 721 300 300 Ba 31 489 75 127 67 331 157 944 1200 2400 Cd 2 740 2 740 3 660 3 660 200 400 Cr 31 294 125 800 3 096 100 283 1500 1500 Cu 7 100 6 119 4 857 8 947 600 1200 Mo 106 398 86 728 80 80 Ni 11 336 8 946 27 097 25 846 300 600 Pb 302 500 11 020 461 000 314 676 1800 3600 Zn 65 000 16 861 208 500 181 304 600 1200 De genomförda undersökningarna av grundvatten visar på mycket begränsad påverkan på grundvattnet av tungmetaller. Samtliga parametrar underskrider riktvärdena. Utifrån detta bedöms föroreningarna vara hårt bundna till markpartiklarna. Påträffade föroreningar förekommer i svart industrifyllning som bedöms innehålla slagg/gjutsand och en annan fyllning med stor andel rivningsmaterial/tegel. Ingen av de utförda laktesterna visar på Kd-halter som har lägre halt, dvs större utlakning, än det generella antagandet. Därför har de generella Kd-värdena kunnat användas som utgångsläge. För vissa ämnen överskrids det generella Kd-värdet kraftigt vid utförda tester, vilket visar att ämnena är betydligt mer hårt bundna än vad som antas i det generella fallet. För dessa ämnen har en fördubbling av värdet använts, vilket ändå bedöms underskatta hur hårt bundna ämnena är. Att ytterligare höja Kd-värdet kan göras då det fortfarande är stora marginaler till de testade Kd-värdena, men då det är få laktester har en konservativ höjning på 2 gånger valts för alternativt Kd-värde. Utifrån fyllningens karaktär och att marken använts för industriändmål under lång tid har tillförseln av organiskt material som kan ha påverkat den organiska halten i marken varit begränsad. 4.3.2 Spridning till grundvatten I Naturvårdsverkets modell för beräkning av platsspecifika riktvärden beräknas hur stor mängd nederbörd som infiltrerar genom den förorenade marken. Utbytet mellan fast och löst fas definieras genom beräkningar. Här kan t.ex. Kd-värden, porositet, organiskhalt justeras. Modellen beräknar vilken halt av föroreningar det infiltrerade vattnet kommer erhålla utifrån inmatade parametrar. Efter att dessa parametrar matats in antas att det förorenade markvattnet har nått grundvattnet. För den aktuella fastigheten bedöms dricksvattenuttag på fastigheten inte vara aktuell inom överskådlig framtid, varför generella antagandet för MKM stämmer bättre med aktuell fastighet. Ett dricksvattenuttag sker då 200 meter nedströms. Grundvattnets bildning/strömning genom området beräknas utifrån grundvattnets gradient och dess tvärsnittsarea. Förhållandet infiltration/grundvattenströmning ger således utspädningen och därmed vilken halt av föroreningar som kommer/kan erhållas i dricksvattnet. Beräkningsmodellen är dock inte tillämpbar för att räkna spridning till det skyddsvärda grundvattnet i vissa fall, t.ex. där markvatten i ett förorenat område är avskilt med en

20 lerlins och det påverkade markvatten istället strömmar ut till en ytvattenrecipient via ledningsgravar eller ovan lerlinsen. På den aktuella platsen finns ett skyddande lerskikt mellan förorenade fyllningen och grundvattenmagasinet till största delen och även ett uppåtriktat grundvattentryck från det undre grundvattenmagasinet som förhindrar djupare vattentransport. En större utspädning än det generella antagandet för MKM kan antas, men används ändå i fortsatta beräkningar. Detta gäller för metaller och oljeföroreningar. Klorerade alifater är tyngre än vatten och påverkas inte av lerans täthet på samma sätt, men då uttag av grundvatten inte är aktuellt på fastigheten så kan generella antagandet för MKM antas gälla även för denna föroreningstyp. 4.3.3 Spridning till ytvatten och sediment Utspädningsfaktorn mellan grundvatten och ytvatten varierar beroende på grundvattentillgången i området. Är grundvattentillgången god i det ytliga grundvattenmagasinet kommer grundvatten att utgöra en större andel av flödet i ytvattnet. Därigenom kommer utspädningen mellan grundvatten och ytvatten att bli lägre. Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten kan beräknas som kvoten mellan den mängd vatten som årligen antas infiltrera över det förorenade området och den mängd vatten som årligen passerar ett närbeläget vattendrag eller sjö. I dagsläget antas dessutom trycknivån i ån ligga på en högre nivå än i grundvattnet på platsen, vilket ger ett motriktat flöde från ån. Markytan är till stora delar hårdgjord idag och kommer även i framtiden att bestå till stor andel av byggnader och asfalterade/stensatta ytor. Infiltration via perkulationsmagasin eller liknande kommer dock tillåtas och inga avsteg från generella modellen avseende infiltration av regnvatten i mark är motiverad. Medelvattenföringen i Eskilstuna ån är 25 m 3 /s, men beräknas på lägsta medelvattenföringen som är 2 m 3 /s för att inte underskatta risker. Utspädningen mellan markvatten och ytvatten har beräknats med hjälp av Naturvårdsverkets generella beräkningsmodell baserat på antagen medelinfiltration och medelvattenföringen i Eskilstunaån och redovisas i tabell 4.3. Utspädningen mellan markvatten och ytvatten har i beräkningarna satts till halva beräknade utspädningen mellan porvatten och ytvatten, 43 500 ggr för att inte underskatta riskerna då hydrologisk modell över området saknas. Tabell 4.5 Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten. Indataparameter Generellt antagande MKM Utspädning Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten (ggr) 4000 43 500 Då det endast en försumbar del av det infiltrerande nederbörden i marken antas kunna tränga igenom leran bedöms den största mängden infiltrerat vatten transporteras med markvattnet längs leran till närmsta ytvattenrecipient. Det undre grundvattenmagasinet bedöms ha mycket begränsad spridning till ytvattnet och ingen vidare hänsyn har tagits till spridning från det djupare grundvattenmagasinet till ytvatten. 4.3.4 Spridning till luft Då fastigheterna är och planeras för att bli ytterligare bebyggda kan spridning ske genom förångning, dvs av flyktiga föroreningar. Luftprovtagning har gjorts på markluft under befintliga betongplattor. Mätningen har gjorts direkt under plattan och viss

21 utspädning från atmosfärsluft kan ha skett vid provtagningen. För exponering till inomhusluft sedan så sker dock ytterligare en utspädning av de uppmätta halterna. Markytorna är däremot i huvudsak hårdgjorda, varför damning etc. från marken endast är aktuell vid markarbeten. Jordarten på platsen är sandig, grusig fyllning eller lera och materialet bedöms inte vara speciellt damningsbenäget. 4.3.5 Spridning i mark Fastigheterna är hårdgjorda med asfalt så risken för spridning med vinderosion eller omblandning av massor betraktas som möjlig enbart i samband med schakt- och markarbeten. Området bedöms inte erosions- eller skredkänsligt. Fastigheterna har mycket få inslag av växtlighet så spridningsvägen genom upptag i växter bedöms som liten. Även framtida markanvändning innebär i huvudsak hårdgjorda ytor, dock kan mindre plantering av buskar och gräsmattor förväntas. Inga andra typer av odlingar bedöms bli aktuella i bostäder i centrummiljö. 4.4 Exponeringsvägar Området kommer vara öppet och tillgängligt för allmänheten. Huvuddelen kommer dock vara hårdgjord eller på annat sätt bebyggd, varför tillgängligheten till marken kommer vara låg. För odlade ytor antas att befintlig fyllnadsjord byts ut eller överlagras med ren mulljord. 4.4.1 Intag av jord Som beskrivits ovan kommer den framtida markanvändningen innebära i huvudsak att marken förses med hårdgjorda ytor, dock med inslag av mindre planteringar av buskar och gräsmattor. Inga andra typer av odlingar bedöms bli aktuella i bostäder i centrummiljö. För odlade ytor antas att befintlig fyllningsjord byts ut eller överlagras med ren mulljord. Utifrån den nya markanvändningen, se konceptuell modell i figur 4.1 ovan, bedöms risken för intag av förorenad jord som låg. Ingen förorenad jord förväntas finnas i de översta 30-50 cm. Riskerna för intag av jord bedöms därmed i princip endast ske vid schaktarbeten på fastigheten. Det kan dock inte uteslutas att viss omblandning av jord sker över tid, men för de fallen bör även en utspädningseffekt antas. Utifrån detta bedöms det generella antagandet (KM) om att exponering genom intag av givna mängder förorenad jord om sker 365 dagar per år som väl moderat. Exponering kan dock teoretiskt vara aktuell 365 dagar/år, dock antas de mängder som kan intas vara begränsat. I beräkningarna har antagits att 25% av de generella antagandet (som inte bygger på hårdgjorda ytor utan på att föroreningarna finns öppet exponerat på jordytan) finns tillgänglig för exponering. Också det bedöms vara en överskattad risk för exponering, då ingen förorening antas i översta 0,3 m, men den exponering som teoretiskt kan ske omfattas dock med god marginal. 4.4.2 Hudupptag Enligt resonemang ovan, avseende intag av jord, har det antagits att 25% av det generella antagandet bedömts finnas tillgänglig för exponering.

22 4.4.3 Inandning av damm Enligt resonemang ovan, avseende intag av jord, har det antagits att 25% av det generella antagandet bedömts finnas tillgänglig för exponering. 4.4.4 Inandning av ånga Då den nya markanvändningen innebär bostadsbebyggelse bedöms det generella antagandet (KM) om att exponering genom inandning av ånga sker 365 dagar per år som ett rimligt antagande. Dock är planerna för hur bebyggelsen kommer utformas inte helt fastställd i dagsläget och det är därför möjligt att utformningen kommer innebära att exponeringstiderna kan komma att sänkas genom tex. tekniska lösningar. Luftmätningar har gjorts dels inomhus i den stora Valsverksbyggnaden som ska behållas (BEF II enligt figur 2.1) och även under betongplattan i samma byggnad (se läge i figur 4.2). Luftprovtagningarna under plattan har gjorts direkt ur borrhål som täckts över med diffusionstät plast. Jämförelsevärden är hämtade som RfC-värden från NV rapport 5976 samt för markluft har ämnesspecifik utspädningsfaktor från NV rapport 5976 samt beräkningsprogram ver 2.0.1 använts. Tabell 4.6 Resultat från laboratorieanalyser i luft. * = ämnesspecifik utspädning saknas. Ämne Norra BEF II Inomhusluft (mg/m 3 ) Södra BEF I Inomhusluft (vid SM31) (mg/m 3 ) Jämförvärde RfC (mg/m 3 ) SM31 Markluft under byggnad BEFII (mg/m 3 ) SM32 Markluft under byggnad BEFII (mg/m 3 ) SM36 Markluft under byggnad BEFII (mg/m 3 ) Jämförvärde RfC*utspädningsfaktor enl NV (mg/m 3 ) bensen - - 0,0017 0,01 <0.005 0,12 18 toluen - - 0,26 2,99 0,02 1,43 2892 etylbensen - - 0,77 0,04 <0.005 0,15 8663 m,p-xylen - - 0,12 0,006 0,53 o-xylen - - 0,04 <0.005 0,17 xylener, summa - - 100 0,16 0,006 0,7 1098 MTBE - - 0,005 <0.005 0,05 aromater >C8-C10 - - 0,2 <0.2 0,3 2274 alifater >C6-C8 - - 0,4 <0.2 2 90414 alifater >C8-C10 - - 17,5 0,3 <0.2 4 12080 alifater >C10-C12 - - 0,3 <0.2 9 11686 Perkloretylen 0,0069 0,0039 0,04 0,31 0,022 <0,0063 472 Trikloretylen 0,0026 0,002 0,002 0,44 0,21 <0,0063 22,8 Cis-1,2-dikloretylen - - 0,06 <0,0063 <0,0063 <0,0063 * Trans-1,2-dikloretylen - - 0,06 <0,0063 <0,0063 <0,0063 * Vinylklorid - - 0,1 <0,0063 <0,0063 <0,0063 *

23 Resultatet visar på förekomst av såväl klorerade alifater som petroleumförorening. Uppmätta halter i markluft under plattan överskrider RfC-värden för flera ämnen, men justerat för utspädningsfaktor underskrids riktvärden med god marginal. För inomhusluften överskrids trikloretylenhalten något i ena provpunkten. Denna byggnad ska dock inte användas för bostäder utan för mindre känslig markanvändning, varför jämförelse med RfC värden därmed inte är relevant. Som jämförelse kan anges att rekommenderad halt i tilluft för trikloretylen är 2,7 mg/m 3 luft enligt AFS 2018:1. Uppmätta halter ligger då på 1000 ggr lägre halter än 4.4.5 Intag av dricksvatten, växter och fisk Den planerade markanvändningen medför inget intag av lokalt dricksvatten då detta kommer levereras via Eskilstunas dricksvattenledning. Dock ska skydd för dricksvattenledning beaktas. Inom området planeras inte heller för någon odling av ätliga växter eller dylikt. Viss odling av typ bär eller fruktträd kan inte uteslutas, varför 10% av den mängd som antas intas vid känslig markanvändning i det generella fallet, har antagits som möjlig exponering. 5 Miljö- och hälsoriskbedömning 5.1 Åtgärdsmål Åtgärdsmål är de miljö- och hälsomål som sätts med hänsyn till de risker ett förorenat område medför och med hänsyn till vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De övergripande åtgärdsmålen anger vilken funktion område ska ha efter åtgärder samt vilka skyddsobjekt som finns. Som övergripande åtgärdsmål för fastigheterna Valsverket 3, 4 och 5 anges: Området ska kunna användas för bostäder samt kontor och handel. Eskilstunaån ska inte utsättas för en oacceptabel påverkan av föroreningar från området Detaljerade åtgärdsmål: Barn, vuxna och äldre ska alla kunna vistas och bo på fastigheterna utan att olägenheter ska uppstå på grund av markföroreningarna. Påverkan från området på grundvatten och Eskilstunaån ska inte öka och i möjligaste mån minimeras. 5.2 Jämförelse mellan representativa halter och haltkriterier I bilaga 3 redovisas statistik över uppmätta halter i miljötekniska undersökningar på fastigheterna i jämförelse med envägs-koncentrationer beräknade i Naturvårdsverkets beräkningsprogram, version 2.0.1, enligt antaganden beskriva i avsnitt 4. I bilaga 3 finns även uttagsrapport med kommentarer till gjorda avsteg från generella modellen. Riktvärdena är baserade på skyddsobjekten människor, markmiljö, grundvatten och ytvatten. För skyddsobjektet människor beaktas de hälsorisker som kan uppstå från exponeringsvägar som är aktuella för påträffade föroreningar, se figur 5.1. För markmiljön baseras riktvärdet på en föroreningshalt under vilken markekosystemet förväntas ha förmåga att utföra de funktioner som önskas vid tänkt markanvändning. Skydd av grundvatten utgår dels ifrån hälsorisker vid användande av grundvatten (dricksvatten, bevattning et.c.), dels från den påverkan ett förorenat grundvatten kan ha genom

24 spridning till annat grundvatten nedströms eller till ytvatten jämfört med uppsatta haltkriterier. Skydd för ytvatten baseras på den påverkan föroreningen kan ha på närbeläget ytvatten jämfört med uppsatta haltkriterier. Tabell 5.1 Exponeringsvägar som beaktas i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för hälsorisker och finns representerade som envägs-koncentrationer i beräkningsmodellen. Källa: NV rapport 5976 5.2.1 Hälsoriskbedömning Utifrån högst uppmätta halt i jord finns teoretiska risker, se bilaga 3, avseende; Intag av jord för arsenik, bly och PAH H Hudkontakt med jord för PAH H Inandning av ånga för kvicksilver, olja (alifater/aromater C8-C10) och PAH M. Intag av växter för PAH H Långtidseffekter för hälsa avseende arsenik, kvicksilver, bly, olja samt PAH M och PAH H. Uppmätta halter i mark indikerar även att det kan finnas fri fas olja och PAH H. Utöver de föroreningar som uppmätts i jord har det påträffats klorerade ailfater och petroleumfraktioner i markluft och inomhusluft. Enligt avsnitt 4.4.4, bedöms risken för att inomhusluften innehåller halter över RfC-värdena som låg, förutom i en punkt inne i valsverksbyggnaden. Det är dock inte utrymmen som kommer nyttjas som boende utan parkerings och förrådsyta, varför RfC-värdena bedöms vara en överskattning av riskerna i denna lokal. Jämfört med riktvärden för tilluft i lokaler uppmäts lägre halter. 5.2.2 Skydd av markmiljö Påträffade föroreningar i jord, högsta uppmätta halter, utgör en risk för markmiljö på platsen jämfört med uppsatta riktvärden med avseende på barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, nickel, bly, vanadin och zink samt olja och PAH, se bilaga 3. Om jämförelsen med riktvärdet för markmiljön i stället görs med beräknad medelhalt av analyserade prover (observera att analyserade prover är uttagna mer för att visa på höga halter än medelhalter) kvarstår risker avseende barium, koppar, bly, zink samt olja och PAH. 5.2.3 Skydd av grundvatten I Naturvårdsverkets beräkningsmodell beräknas skyddet för dricksvatten baserat på att det vatten som når det skyddsvärda grundvattnet inte får ha en halt som är större än

25 halva gränsvärdet för dricksvatten. Detta för att ge utrymme för andra källor att påverka dricksvattnet utan att det bli otjänligt. I tabell 5.1 nedan redovisas uppmätt maxhalt i markvattnet jämfört med halva gränsvärdet för dricksvatten. De uppmätta maxhalterna i markvattnet visar att vattnet underskrider halva gränsvärdet för dricksvatten med avseende på metaller. För vinylklorid har detektionsgränsen i analysen inte varit tillräckligt låg för att kunna avgöra om halva gränsvärdet underskrids. Endast låga halter klorerade alifater har uppmätts i övrigt och för trikloretylen och tetrakloretylen underskrids halva gränsvärdet i analyserade prover. För PAH är det benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)pe-rylen och inden(1,2,3-cd)pyren som är styrande för samlingsparameterna och i den jämförelsen är maxhalten 0,069 µg/l vilket är nära halva gränsvärdet. Tabell 5.2 Jämförelse mellan uppmätt maxhalt i markvattnet med antagen utspädning mot halva gränsvärdet för dricksvatten (SLVFS 2001:30). Ämne Uppmätt maxhalt markvatten (µg/l) ½ gränsvärdet för dricksvatten (µg/l) As 2,7 5 Cd 0,1 2,5 Cr 0,8 25 Cu 1,8 1000 Hg 0,02 0,5 Ni 1,2 10 Pb 2 5 Triklorteylen + Tetrakloreteylen <2 5 Vinylklorid <10 0,25 PAH (benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)pe-rylen och inden(1,2,3-cd)pyren) 0,069 0,05 5.2.4 Skydd av ytvatten Utifrån påträffade maxhalter i mark bedöms risk för ytvatten inte föreligga enligt tabell i bilaga 3. Utifrån uppmätta halter i grundvatten bedöms också risken för spridning till ytvatten som låg, då halter i grundvatten ligger under eller i nivå med halva gränsvärdet för dricksvatten och utspädning till ytvatten är stor. Utspädningen mellan markvatten och ytvatten har i beräkningarna satts till halva beräknade utspädningen mellan porvatten och ytvatten, 43 500 ggr, för att inte underskatta risker. Resultaten redovisas i tabell 5.3.

26 Tabell 5.3. Jämförelse av halter i ytvatten med screening benchmark då kroniska effekter kan uppstå. Halterna anges i µg/l. Ämne Ytvattenkriter NV 5976 Uppmätt maxhalt i markvatten Halter i ytvatten Beräknat med 43 500 ggr utspädning Arsenik 0,7 2,7 6,21E-05 Kadmium 0,03 0,1 2,30E-06 Krom 0,70 0,8 1,84E-05 Koppar 0,80 1,8 4,14E-05 Kvicksilver 0,11 <0,02 4,60E-07 Nickel 1,5 1,2 2,76E-05 Bly 0,68 2 4,60E-05 Zink 6,1 5 1,15E-04 Triklorteylen + Tetrakloreteylen 5 <2 4,60E-05 Vinylklorid - <10 2,30E-04 PAH (tot) 0,005-1,2 53 1,22E-03 Tabell 5.3 visar att beräknade halter av metaller, klorerade alifater och PAH i ytvattnet underskrider bakgrundshalterna. 6 Diskussion 6.1 Hälsorisker Den största exponeringsrisken sammantaget på fastigheten bedöms vara inandning av ånga i byggnader. Såväl klorerade alifater som petroleumfraktioner har uppmätts i markluft och inomhusluft i befintliga industribyggnader. I jämförelse med RfC-värden har halter i markluft bedömts vara tydligt förhöjda, men då har ingen hänsyn tagits till den utspädning som kommer ske från markluft till den planerade inomhusluften. I den byggnad som mätningar har gjorts avses dock inte användas för boende. Jämförelse med andra riktvärden är därmed lämpliga och hälsorisker bedöms då knappast uppstå. Mätunderlaget för klorerade alifater i markluft är dock för litet för att säga att inga risker förekommer. Ytterligare provtagningar rekommenderas. Nya byggnader avses uppföras med platta på mark som pålas. Pålning rekommenderas inte där det finns förorening av klorerade alifater eller olja ovan leran som pålen går igenom. Pålningen kan även utgöra en ökad risk för föroreningstransport av ånga utmed pålen från föroreningar under leran. Normalt sett sluter leran dock tätt mot pålen efter en kort stund och gasavgång upp längs med pålar bedöms inte utgöra ett hinder. Intag av dricksvatten som tas från brunn på den aktuella fastigheten bedöms inte vara aktuellt inom överskådlig framtid. Exponering via dricksvatten har därför inte beaktats beräkning av haltkriterierna för jord, se bilaga 3. Övrig exponering via grundvatten antas osannolik. Det ska dock beaktas att dricksvattenledningar som kan påverkas av

27 markföroreningar ska vara utförda i material som är beständiga mot de aktuella föroreningarna. Hälsoriskreduktion vid planerad markanvändning krävs avseende förorenad fyllning med arsenik, kvicksilver, bly, krom samt PAH M och PAH H för skydd vid intag av jord, hudkontakt med jord, inandning av ånga, intag av växter och långtidseffekter. Oljeföroreningar, kvicksilver och eventuellt även klorerade alifater kräver riskreduktion för inandning av ånga och långtidseffekter vid exponering. 6.2 Markmiljö De marklevande mikroorganismerna har ett antal krav för att överleva såsom tillgång till lättillgängligt kol, mineraler, näringsämnen, lagom fuktighet etc. Denna miljö förekommer framförallt i rotzonen. Även autotrofa mikroorganismer som är beroende av oorganiskt kol lever till största delen i rotzonen där det finns tillgång till näringsämnen och möjlighet till gasutbyte vilket inte uppnås längre ner i marken. Rotzonens tjocklek är beroende av vilken typ av växtlighet som finns och i en gräsbevuxen mark är detta lager ca 10-30 cm och där det finns större träd kan djupet vara ned mot en meter lokalt. Nedanför detta djup är aktiviteten försumbar i jämförelse. (Remedy by Sweden 2012, se bilaga 2). Kv Valsverket ligger inom ett område som påverkats av industriell verksamhet i över 100 år. Större delen av fyllnadsmassorna utgörs till största del av sand, grus och sten med lågt innehåll av organiskt material. Detta tillsammans med de hårdgjorda ytorna motverkar förekomsten av marklevande mikroorganismer i minst lika stor utsträckning som de närvarande markföroreningarna. En sanering av de förorenade markmaterialen inför byggnation av fastigheterna torde inte gynna de marklevande mikroorganismerna då det vanligtvis är bergkross och stenmjöl som nyttjas som fyllningsmaterial inför byggnation för att minimera risk för sättningar. Ovan dessa nya fyllningsmassor kommer ytan även hårdgöras med byggnader eller asfalt. Inga av dessa åtgärder främjar markmiljön. Vid byggnationen planeras det dock för anläggande av mindre odlade ytor. Inom de områden där växtlighet önskas kommer ny jord tillföras som innehar egenskaper som gynnar markmiljön. Kravet på en fungerande markmiljö som inhyser de markekologiska system som är nödvändiga för den typ av markanvändning som är aktuell inom området kommer därmed att uppfyllas. I ett långt tidsperspektiv bedöms inte föroreningar i jorden utgöra ett större hinder för markekosystemet än vad den planerade exploateringen kommer att medföra. Risker för ytjord enligt kap 5.2.1 bedöms föreligga med avseende på markmiljön. I djupare jord saknas skyddsobjektet marklevande organismer till stor del och riskerna för markmiljön i jord djupare än 0,3-0,5 m bedöms vara lägre med hänsyn till kapitel 2.2. 6.3 Grundvatten I området eller i närområdet sker inget uttag av grundvatten då det inom Eskilstuna kommun finns ett väl utbyggt vatten- och avloppsledningsnät. Området ligger inte inom eller i närhet av något vattenskyddsområde. Det ytliga grundvattenmagasinet (markvattnet) som återfinns i leran bedöms inte vara skyddsvärt, det djupa grundvattenmagasinet under lerlinsen bedöms däremot vara skyddsvärt. Eftersom fastigheten ligger mitt i stadskärnan och inom ett större tidigare industriområde med lång historia kommer uttag av grundvatten som dricksvatten sannolikt inte ske inom en överskådlig framtid.

28 De laktester som utförts på metaller har visat på halter i ungefär samma storleksordning som uppmätta halter i markvatten. Jämförelse mot halva dricksvattenkriteriet underskrids generellt jämfört med uppmätta halter och marginalen är så pass stor för samtliga metaller att det inte blir någon skillnad i jämförelse med teoretiska halter utifrån laktest. Jämfört med generella antaganden kan dock risker för grundvatten uppstå utifrån uppmätta maxhalter av kobolt, koppar, nickel, bly och zink. Uppmätt halt i mark avseende trikloreten, tetrakloreten som finns på en djupare nivå närmare det skyddsvärda grundvattnet kan dock teoretiskt utgöra en risk för det skyddsvärda grundvattnet. Det finns även andra källor av klorerade alifater som belastar närområdet, som från kv Vulkanen och Verkmästaren. Totalt sett bedöms dock risken för spridning av föroreningar från den aktuella fastigheten till det skyddsvärda grundvattnet som mycket liten. Utan ytterligare laktester kan risker förekomma med avseende på kobolt, koppar, nickel, bly, zink och aromater C10- C16 jämfört med högst uppmätta halt. Det skyddsvärda grundvattnet kommer inte inom överskådlig framtid att nyttjas för dricksvatten. Riskreduktion av olja för pålning krävs dock avseende spridning till grundvatten. 6.4 Ytvatten Beräkningar visar även att riktvärdena i tabell 5.3 för de flesta ämnena underskrids även om utspädningen varit 100 ggr, att jämföra med platsspecifik utspädning (43 500 ggr) och den generella utspädningen (4 000 ggr). För PAH som samlingsparameter visar dock ett prov upp höga halter, men med 43 500 ggr utspädning underskrids jämförvärdet, dock inte med utspädning 100 eller 4000 ggr som för övriga ämnen. Totalt sett bedöms risken för spridning av föroreningar från den aktuella fastigheten till ytvatten som mycket liten. 7 Slutsats Riskreduktion vid planerad markanvändning krävs för; Skydd mot exponering via intag av jord och hudkontakt med fyllningsjord med arsenik, bly och PAH H. Skydd mot exponering vid inandning av ånga från fyllning och spill av kvicksilver, olja (alifater/aromater C8-C10) och PAH M samt eventuellt klorerade alifater. Ytterligare provtagning krävs för att bedömning ska kunna göras. Skydd mot exponering via intag av växter för fyllning med krom och PAH H. Skydd för långtidsexponering av förorening i mark avseende arsenik, kvicksilver, bly, olja samt PAH M och PAH H ska också beaktas. Skydd för markmiljö avseende metaller (utom arsenik och kvicksilver), olja, PAH. För djupare jord än 0,5 m är risken lägre då skyddsobjektet i stor utsträckning saknas. För att med säkerhet visa att inga risker för grundvatten föreligger krävs ytterligare laktester och prover som visar att de generella riktvärdena överskattar risker för grundvatten. Därför bedöms det i det här läget vara motiverat med skydd för grundvatten avseende kobolt, koppar, nickel, bly, zink, aromater

29 C10-C16 samt PAH. Däremot bedöms att skydd för grundvatten kan vara aktuellt för pålning med avseende på olja. Förorenad fyllning bedöms förekomma generellt över hela fastigheten och spill från olja och klorerade lösningsmedel fläckvis enligt figur 4.2. Fyllning under byggnader som ska bevaras har inte undersökts, men antas vara av liknande karaktär som utanför byggnader. Inga risker för ytvatten bedöms föreligga.

30 8 Referenser NATURVÅRDSVERKET (2002): Bedömningsgrunder för miljökvalitet Metodik för inventering av förorenade områden. NV rapport 4918, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2006) Laktester för riskbedömning av förorenade områden NATURVÅRDSVERKET (2009a): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm NATURVÅRDSVERKET (2009b): Riskbedömning av förorenade områden. NV rapport 5977, Stockholm. SLU, Institutionen för vatten & miljö 2011, Eskilstunaåns avrinningsområde recipientkontroll 2010, Uppsala SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm. WHO (2005): Guidelines for drinking water enligt www.who.int/en/

Bilaga 1 Bil 1 Metallers fastläggning i lera, Remedy by Sweden

Stefan Karlsson, professor Datum 2012-10-10 Uppdragsnr:2012-006 Metallers migration i lermatriser Följande sammanfattning baseras på: Allard, B., Håkansson, K, Karlsson, S. and Sigas, E. 1991. A field study of diffusion controlled migration of copper, zinc and cadmium in a clay formation. Water, Air and Soil Pollution, 57-58:259-268. Inledning Avsikten med studien var att kvantifiera hur den apparenta diffusiviteten, dvs inverkan av phberoende omfördelning mellan porvatten och den stationära lermatrisen, förhåller sig i relation till diffusion i frifas. Inverkan av omfördelningen på genombrottstiden skulle också beräknas. Fältområdet Studien genomfördes i Bersbo gruvområde där lakvatten från sulfidvarp stått i kontakt med en kompakterad illitisk lera under 150 år. Lakvattnet var mycket metallrikt och hade ett genomsnittligt ph om ca 2.8. Provtagning och analys Kärnprover togs under deponin ned till ca 0.9 m umy. I laboratoriet togs den centrala delen av kärnan ut (diam 20 mm) och snittades i 2 mm sektioner. Metallhalter i porvatten och fastfas bestämdes samt följande operationellt definierade fasta species: Jonbytesbart/karbonat, reducerbart, oxiderbart, humusbundet respektive syralösligt. Teori I en kompakterad lera är advektiv transport försumbar varför migrationen styrs av koncentrationsgradienten i det endimensionella fallet (1) (1) డ ௧ = డ డ௫ሺ ವ ങ ങ ) Där C = koncentration; t = tid; x = avstånd från källan och Da = apparent diffusivitet För en plan källa med konstant koncentration blir diffusionen i en cylinder med oändlig längd ሺ ݎ ( ௫ ܥ ଵ ܥ) = ܥ ܥ 2 ) ଶඥ ௧ Där 1 och 0 betecknar koncentrationen vid ytan respektive bakgrundskoncentration. Den totala mängden (M) av det diffunderande ämnet ges av ݐܦ ) ൬ ܥ ଵ ܥ)ʹ ܯ ൰ ଵȀଶ ߨ under förutsättning att det inte sker någon kemisk reaktion. Sambandet mellan diffusiviteten (D) och den apparenta diffusiviteten (Da) är ܦ = ܦ (ߝ ߩ(ͳ ܭ + (1 ) ߝ Där Kd är fördelningskoefficienten, ρ är den fasta fasens densitet och ε är porositeten hos den fasta fasen.

Resultat Bakgrundskoncentrationerna (i djupaste snittet) för Cu, Zn och Cd var väl inom variationen för naturliga illitiska leror och den nås ca 35-40 cm under ytan. ph ökar från 5.5 till 6 från ytan till 40 cm. Under de 150 år som lerans överyta varit i kontakt med det sura lakvattnet har alltså dess bufferkapacitet inte överskridits. Ett överslag visar att den kommer att buffra runt ph 5.5 i minst 250 år i de översta 3 mm. Beräknade apparenta diffusiviteter vid ytan var 0.9x10-11 m 2 s -1 och 3.4x10-11 m 2 s -1 för koppar respektive zink. Då ph ökat till 5.5 var den apparenta diffusiviteten för bägge metallerna 10-12 m 2 s -1. Resultaten visar alltså att den kemiska omfördelningen, främst genom adsorption till porväggarna, leder till en hundradel av den förväntade diffusiviteten. Med hänsyn till omfördelningsprocessens phberoende och lerans buffertkapacitet kommer högst 0.1% av källans styrka att transporteras genom 1 m lera under 1000 år. En förutsättning är givetvis att leran är intakt och inte bildat ett porsystem med vidare kanaler. Remedy By Sweden Stefan Karlsson, Professor Mobil 070-257 37 05

Bilaga 2 Bil 2 Fördjupad miljöriskbedömning av gamla Motala verkstad, Remedy by Sweden

2 FÖRDJUPAD MILJÖRISKBEDÖMNING AV GAMLA MOTALA VERKSTAD 2012-10-19 Upprättad av Veronica Ribé och Monica Odlare Remedy by Sweden AB Norra Källgatan 17 721 11VÄSTERÅS

Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 OMRÅDETS HISTORIK 3 1.2 SYFTE 3 2 ORGANISATION 3 I UPPDRAGET HAR FÖLJANDE FÖRETAG OCH PERSONER MEDVERKAT: 3 3 BAKGRUND 4 3.1 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 4 4 FÖRORENINGSSITUATION 4 4.1 PROVTAGNING OCH PROVHANTERING 4 4.2 MARKFÖRORENINGAR 5 4.2.1 Metaller 5 4.2.2 kolväten 6 5 Fördjupad ekotoxikologisk riskbedömning 7 5.1 EKOLOGISKA RECEPTORER 7 5.1.1 Markmikroorganismer 7 5.1.2 Växter 7 5.1.3 Kräftdjur 7 5.2 PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK EFFEKTANALYS 7 5.2.1 Tester med heljordsprov 7 5.2.2 Tester med lakningsprov 9 5.2.3 Markekologi och markens funktionella kvalitet 10 5.3 AVVIKELSER 11 6 RESULTAT 11 6.1 MARKFÖRORENINGAR 11 6.1.1 Metaller 11 6.1.2 Kolväten 11 6.2 PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK EFFEKTANALYS 12 6.2.1 Tester med heljordsprov 12 6.2.2 Tester med lakningsprov 13 6.2.3 Markekologi och markens funktionella kvalitet 13 Figur 4. Kornstorlek hos markprover. 14 7 Diskussion och slutsatser 14 2 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

1 INLEDNING 1.1 OMRÅDETS HISTORIK Industriell verksamhet har bedrivits vid undersökningsområdet under drygt 150 år sedan grundandet av Motala Verkstad 1822. Under åren har en skiftande produktion ägt rum på området och i Länsstyrelsens MIFO-databas finns uppgifter om följande tidigare verksamheter på platsen (Structor Miljöteknik AB, 2011): -Tackjärnsframställning - Metallgjuteri - Stålproduktion - Gasverk - Skrotsmedja - Skrotgård - Verkstad för grovbearbetning I dessa verksamheter har kemikalier och olika typer av smörjoljor, brännoljor och avfettningskemikalier använts över hela området. 1.2 SYFTE Remedy by Sweden AB har på uppdrag av Structor Miljöteknik AB har utfört markekologisk och ekotoxikologisk markundersökning av markområdet på Gamla Motala Verkstad i Motala kommun. Uppdragets syfte är att utföra en riskbedömning av området med avseende på miljö. 2 ORGANISATION I uppdraget har följande företag och personer medverkat: Namn Företag Ansvar och uppgifter Peter Carlsson Structor Miljöteknik AB Uppdragsledare Ingvar Eriksson Structor Miljöteknik AB Handläggare Monica Odlare Remedy by Sweden Expert markmikrobiologi Veronica Ribé Remedy by Sweden Expert ekotoxikologi Cristina Rodriguez Diaz Mälardalens Högskola Laboratorieanalyser ALS Scandinavia AB Laboratorieanalyser 3 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

3 BAKGRUND 3.1 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Under 1998 utförde Johan Helldén AB en miljöteknisk undersökning i norra delen av området. I undersökningen fann man att stora delar av området bestod av fyllnadsmassor såsom byggnadsrester, kol och slagg. Förhöjda halter av såväl metaller som kolväten påvisades vid den miljötekniska undersökningen. Structor Miljöteknik AB utförde under 2011 en översiktlig miljöteknisk undersökning av området då en kartläggning av föroreningar i mark, sediment samt grund- och ytvatten utfördes. I undersökningen konstaterades föroreningar i stora delar av det undersökta området. Föroreningar i markytan förekom dock endast i en begränsad omfattning. Spridning av påträffade föroreningar tillgrundvatten bedöms inte trolig förutom i en del av det nordöstra undersökningsområdet, där avgränsning av utbredningen av föroreningar saknas (Structor Miljöteknik AB, 2011). 4 FÖRORENINGSSITUATION 4.1 PROVTAGNING OCH PROVHANTERING Provtagning utfördes genom provgropsgrävning och borrning i mindre delområden av undersökningsområdet, se figur 1. Figur 1. Delområden i verkstadsområdet för provtagningsplan. 4 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

Provtagningspunkter är valda slumpmässigt över undersökningsområdet. Provtagning av mark utfördes i markytan och ner till 0,6 meters djup. Totala antalet uttagna markprover var 14 stycken, se tabell 1. Tabell 1. Uttagna prover från undersökningsområdet. Provpunkt Nivå Provtyp 1 0,3-0,6 m Samlingsprov från delområden 1A och 1B 1A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 1B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 2 Samlingsprov från delområden 2A och 2B 2A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 2B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 4 Samlingsprov från delområden 4A och 2B 4A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 4B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 5 Samlingsprov från delområden 5A och 2B 5A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 5B Matjord (samlingsprov inom delområde) Referens 1 0-0,3 m Matjord från oförorenat referensområde Referens 2 0-0,3 m Matjord från oförorenat referensområde 4.2 MARKFÖRORENINGAR Tre markprover enligt tabell 2 analyserades med avseende på metall- samt kolväteinnehåll. Analyserna utfördes i ackrediterat laboratorium av ALS Laboratory Group. Tabell 2. Uttagna prover för laboratorieanalyser av metaller samt kolväten. Provpunkt Nivå Analys 1A 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) 4A 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) Referens 1 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) 4.2.1 METALLER Analys av metaller utfördes med ICP-MS/ICP-AES samt AAS-AMA. Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM (Känslig Markanvändning respektive Mindre Känslig Markanvändning) användes för bedömning av halter i mark, se tabell 3. 5 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

Tabell 3. Riktvärden för KM och MKM (Naturvårdsverket 2008). Enhet: mg/kg TS. Ämne KM MKM Arsenik 10 25 Barium 200 300 Bly 50 400 Kadmium 0,5 15 Kobolt 15 35 Koppar 80 200 Krom 80 150 Kvicksilver 0,25 2,5 Molybden 40 100 Nickel 40 120 Vanadin 100 200 Zink 250 500 4.2.2 KOLVÄTEN Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) utfördes med GC-MS enligt EPA-metod 8270 (16 föreningar). Bestämning av PAH cancerogen, summa PAH L, summa PAH M samt summa PAH H enligt nya direktiv från Naturvårdsverket 2008. Oljeindex i markproverna bestämdes enligt EN 14039 med GC-FID. Halter av kolväten i markproverna i undersökningsområdet utvärderades med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM (2008), se tabell 4. Tabell 4. Riktvärden för KM och MKM (Naturvårdsverket 2008). Enhet: mg/kg TS. Ämne KM MKM Diklormetan 0,08 0,25 Triklormetan 0,4 1,2 Tetraklormetan 0,08 0,35 Trikloreten 0,2 0,6 Tetrakloreten 0,4 1,2 1,2-dikloretan 0,02 0,06 1,1,1-trikloretan 5 30 PAH L 3 15 PAH M 3 20 PAH H 1 10 Bensen 0,012 0,04 Toluen 10 40 Etylbensen 10 50 Xylen 10 50 Alifat >C5-C8 12 80 Alifat >C8-C10 20 120 Alifat >C10-C12 100 500 Alifat >C12-C16 100 500 6 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

Alifat >C5-C16 100 500 Alifat >C16-C35 100 1000 Aromat >C8-C10 10 50 Aromat >C10-C16 3 15 Aromat >C16-C35 10 30 MTBE 0,2 0,6 5 FÖRDJUPAD EKOTOXIKOLOGISK RISKBEDÖMNING 5.1 EKOLOGISKA RECEPTORER 5.1.1 MARKMIKROORGANISMER Markmikroorganismer är en viktig del av det markekologiska systemet och deras aktivitet bidrar till upprätthållande av vitala markfunktioner såsom kol- och kväveomsättning samt markrespiration. Mikroorganismer påverkas av såväl markens fysiska som kemiska egenskaper. Förändringar av markförhållanden, på grund av miljöfaktorer som exempelvis markföroreningar eller erosion, kan störa markmikroorganismernas aktivitet och i förlängningen även påverka markens ekosystemtjänster. 5.1.2 VÄXTER Som markekosystemets primärproducenter, utgör växterna en viktig komponent i en ekologisk riskbedömning. Eftersom växter även bioackumulerar och transporterar föroreningar från marken upp i växten, kan de även bidra till att sprida föroreningar upp i den ekologiska näringskedjan (Naturvårdsverket, 2009). 5.1.3 KRÄFTDJUR Kräftdjur är generellt känsliga för föroreningar (Naturvårdsverket, 2009). De utgör dessutom en viktig källa till föda för många markorganismer och bör därför ingå som en del av en ekologisk riskbedömning. 5.2 PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK EFFEKTANALYS 5.2.1 TESTER MED HELJORDSPROV 5.2.1.1 Grobarhetsförsök med vitklöver (Trifolium repens) Testet mäter inhiberingseffekter på växten vitklövers grobarhet och rottillväxt enligt metod beskriven i IVL:s rapport B1492 Platsspecifik riskbedömning av förorenad mark Biologiska tester i kombination med kemiska analyser (Allard, m.fl., 2002). Vissa modifikationer av provvolym, replikatantal samt kontrollmaterial har utförts. Totalt testades åtta jordprov i grobarhetstestet, se tabell 5 samt 6. Ett tunt lager av testjorden (30 ml) fördelades i 9 cm petriskålar av plast och genomfuktades med 7 ml dubbelavjonat vatten, se figur 2a. Tio frön av vitklöver placerades på jordytan, varpå skålen täcktes med lock. Skålarna placerades mörkt i 22 C under sex dygn varefter antalet grodda frön räknas samt rottillväxt (och ev. skottillväxt). Varje jordprov testades i triplikat. 7 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD

Figur 2a och b. Grobarhetsförsök med vitklöver (Trifolium repens) med heljord (a) och lakvatten (b). Grobarhetshämning beräknades enligt följande: = (Antal sådda frön Antal groddade frön i prov) * 100/ Antal sådda frön Resultaten från grobarhetsförsöken korrigerades emot kontrollrespons enligt Schneider-Orellis formel (Püntener, 1981). Tillväxthämning beräknades enligt följande: = (Rottillväxt av kontroll Rottillväxt i prov) * 100/ Rottillväxt av kontroll 5.2.1.2 Tillväxthämning av musselkräftan Heterocypris incongruens Ostracodtox (MicroBioTests, Belgien), se figur 3a, är ett toxicitetstest som utförs med den meiobentniska musselkräftan Heterocypris incongruens, enligt Ostracodtoxkit Standard Operational Procedures. I testet exponerades nykläckta musselkräftor för heljordsprov under 6 dygn, se figur 3b, varefter antal överlevande djur räknades och mättes. Från dessa mätdata bestämdes den akuta (mortalitet) och kroniska (tillväxthämning) toxiciteten av sedimentprovet i jämförelse med ett kontrollprov, en sand. Varje jordprov testades med sex replikat. Totalt fem jordprov testades i Ostracodtoxtestet, se tabell 5. Figur 3 a och b. Ostracodtoxkit med frystorkade cystor av musselkräftan Heterocypris incongruens (a). Färdigberedda plattor med sedimentprov och nykläckta musselkräftor dag 0 av testet (b). 8 (15) AV GAMLA MOTALA VERKSTAD