Yttrande över Finansdepartementets promemoria, Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-02-20 LS 1212-1757 Landstingsstyrelsen! LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-03- 02 000 1 3 Yttrande över Finansdepartementets promemoria, Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har genom remiss från Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över promemorian - Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande till Finansdepartementet i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Landstingsrådsberedningens motivering Stockholm län landsting betalar i realiteten cirka sex miljarder kronor per år till utjämningssystemet. Det motsvarar runt 1,25 kronor i högre landstingsskatt i Stockholms län än i övriga Sverige. Ska Stockholm kunna bidra som tillväxtmotor för hela landet är det angeläget att utjämningssystemets tillväxthämmande effekt tas bort. Det förslag som nu fmns från finansdepartementet är ett steg i rätt riktning, men lång ifrån vad som behöver göras. Det nu föreliggande förslaget från finansdepartementet till förändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2012/4726) innebär att Stockholms läns landsting drabbas mindre jämfört med utjämningskommitténs förslag. Finansdepartementets förslag innebär att den länsvisa skattesats som används vid beräkningen av avgiften sänks från 85 till 60 procent av medelskattesatsen 2003 för den delen av landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattesatsen.

Stockholms läns landsting 2(2) SKRIVELSE 2013-02-20 LS 1212-1757 Stockholms läns landsting är det enda landstinget i utjämningskommitténs förslag (SOU 2011:39) för inkomstutjämning som ska betala till systemet. Ett sådant kraftigt missgynnande av tillväxten i Stockholm riskerar att få konsekvenser för hela Sverige. I år kommer Stockholms läns landsting att betala över 500 miljoner kronor direkt till inkomstutjämningen. Landstinget betalar numera mindre i utjämningsavgift, men får även mindre i statsbidrag jämfört med det förra systemet. Nettoeffekten är dock den samma och Stockholms läns landsting fortsätter att vara det enda landsting som bidrar till övriga landsting. Totalt betalade Stockholms läns landsting 5,5 miljarder kronor 2012, enligt beräkningar av Stockholms Handelskammare, om man tar hänsyn till att landstinget gick miste om så mycket pengar i generella statsbidrag 2012 jämfört med det system som gällde fram till 2004.1 år kommer landstinget att totat betala sex miljarder kronor. Det förändras inte om finansdepartementets förslag genomförs. Utjämningssystemet missgynnar Stockholm kraftigt och därmed även Sverige som helhet. Stockholmarna står för drygt 50 procent av de statliga skatteintäkterna (i form av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt samt egenavgifter) trots att de utgör 22 procent av befolkningen, enligt beräkningar av Stockholms Handelskammare. Det är viktigt för landet att Stockholm får möjlighet att vara ett tillväxt- och kunskapscentra eftersom det bidrar till övriga landet, med högre tillväxt även utanför Stockholmsområdet som följd. Utjämningssystemet riskerar att hämma detta även med det förslag som finansdepartementet nu har lagt fram. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 februari 2013 Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i mkqmstutjämningen för kommuner och landsting (Dnr Fi 2012/4726)

Stockholms läns landsting i (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE SLL Ekonomi och finans 2013-02-08 LS 1212-1757 Landstingsstyrelsen Yttrande över Finansdepartementets promemoria, Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-02- 1 1 LSI2I2-W Rökt t Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har genom remiss från Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över promemorian - Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 februari 2013 Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Dnr Fi 2012/4726) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Finansdepartementet i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Förvaltningen är positiv till att kompensationsgraden för de avgiftsskyldiga kommunerna och landstingen sänks från 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115-125 procent av medelskattekraften till 60 procent. Förvaltningens bedömning är att regeringen i större utsträckning beaktat frågan om tillväxt och tillväxthämmande faktorer. Förvaltningen är positiv till förslaget om oförändrad medelskattesats samt genomsnittlig skatteväxlingsnivå i den länsvisa skattesatsen. Förvaltningen är även positiv till regeringens förslag avseende kompensation för alla bidragskommuner och bidragslandsting. Det bedöms vara en förutsättning för förslagets genomförande till följd av den effekt

Stockholms läns landsting 2(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-08 LS 1212-1757 förändringarna av inkomstutjämningen annars medfört på regleringsposten. Förvaltningen vill fortsatt understryka vikten av att se kostnads- och inkomstutjämningen i ett sammanhang samt att en fortsatt utredning, genomförs avseende främst tillväxthämmande faktorer, effekter av en kraftig och snabb befolkningsökning samt modellens effekter och begränsningar för möjligheten att genomföra tunga investeringar för landstinget. Bakgrund En parlamentarisk kommitté, Utjämningskommittén.o8 (Dir. 2008:110) utsågs av regeringen i december 2008, med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Den 27 april 2011 lämnades slutbetänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Regeringen föreslår att utjämningskommitténs förslag, som landstinget har avgett yttrande över (landstingsstyrelsen den 20 september 2011, 221, LS 1105-0795) i huvudsak genomförs från 1 januari 2014. Med anledning av detta kommer landstinget i detta yttrande enbart att kommentera de av regeringen föreslagna förändringar och i övrigt hänvisas till yttrande LS 1105-0795. Regeringens förslag innehåller följande förändringar jämfört med kommitténs förslag: Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Införandet av strukturbidrag till kommuner och landsting med skattekraft under 115 procent av rikets skattekraft Ändring av kostnadsutjämningens delmodell för Barn och ungdom med utländsk bakgrund Sänkt avgift i inkomstutjämningen De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag 1 är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag. 1 Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerar med antalet invånare i landet den i november året före utjämningsåret, och multiplicerar med detta belopp med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den i november året före utjämningsåret uppräknat med 115 procent för varje kommun och landsting.

Stockholms läns landsting 3(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-08 LS 1212-1757 De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre är skyldiga att betala en inkomstutjämningsavgift. Regeringen föreslår att för de avgiftsskyldiga kommunerna och landstingen sänks kompensationsgraden från 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115-125 procent av medelskattekraften till 60 procent. Dock kvarstår nivån om 85 procent om skattekraften ligger över 125 procent. Regeringen menar att det genom förslaget införs mer positiva tillväxtincitament i inkomstutjämningen. Regeringen föreslår dock till skillnad från utjämningskommittén att medelskattesatsen och den genomsnittliga skatteväxlingsnivån fortsatt ska utgå från 2003 års värden. Regleringspost och strukturbidrag Då systemet för kommunalekonomisk utjämning är utformat så att minskade avgifter i inkomstutjämningssystemet medför lika stor negativ effekt på regelringsposten värjer regeringen att kompensera alla bidragskommuner och bidragslandsting med motsvarande belopp. Således kommer ingen kommun eller landsting att få ett sämre utfall av de förslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Denna kompensation fastställs utifrån de faktiska effekterna vid ett införande dem januari 2014. Strukturbidrag infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för större förändringar i utjämningssystemet. Regeringen föreslår att den del av strukturbidraget som ges till följd av minskad kompensationsgrad, ska följa respektive kommuns invånarantal, samt att en översyn av hur den särskilda kompensationen i strukturbidraget har utvecklats till följd av förändringar i inkomstutjämningen ska ske efter fem år. Detta innebär att strukturbidraget kommer att vara detsamma mellan 2014-2019. Ändring av delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund Denna förändring avser kommunernas delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund. Förslaget avser att delmodellens indelning ska utgå från kommuner istället för från församlingar.

Stockholms läns landsting 4(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-08 LS 1212-1757 Överväganden Sänkt avgift i inkomstutjämningen Effekten av förslaget blir att Stockholms läns landsting som avgiftsskyldig får en lägre kompensationsgrad mellan 115-125 procent av skattesatsen. Över 125 procent gäller fortsättningsvis 85 procent. Landstingets skattekraft beräknas till 116 procent vilket innebär att effekten av sänkningen medför att avgiften för landstinget minskar med 153 miljoner kronor. Detta kommer dock att påverka regleringsposten negativt med 34 miljoner kronor. Nettoeffekten av förändringen blir uppskattningsvis cirka 119 miljoner kronor. Förvaltningen är positiv till regeringens förslag om sänkt kompensationsgrad, vilken medför en sänkningen av avgiften samt att landstinget får behålla en större del av skatteintäkterna när skattekraften ökar. Förvaltningen är positiv till förslaget om oförändrad medelskattesats samt genomsnittlig skatteväxlingsnivån för den länsvisa skattesatsen. En uppdatering skulle medföra högre avgifter för landstinget och eventuella skattehöjningar inom landstinget skulle medföra negativa effekter vid en sådan förändring. Regleringspost och strukturbidrag Landstinget påverkas inte av de föreslagna förändringarna av strukturbidraget. Landstinget är positiva till att regeringen väljer att kompensera alla bidragskommuner och bidragslandsting till följd av att effekten av sänkta avgifter annars inneburit en höjd regleringspost för SLL. Ändring av delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund Denna förändring avser kommunernas delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund. Förslaget har ingen effekt på landstinget. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Den samlade ekonomiska effekten av de föreslagna förändringarna som föreslås av utjämningskommittén, samt regeringens justeringar av utjämningskommitténs förslag, medför en ekonomisk negativ effekt utifrån nu känd information om 7 kronor per invånare eller total 15 miljoner kronor för landstinget.

Stockholms läns landsting 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-08 LS 1212-1757 Regeringens kompletterande förslag som detta remissvar avser innebär dock enskilt en positiv ekonomisk effekt för landstinget med cirka 120 miljoner kronor. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Toivo Heinsoo " Landstingsdirektör

Finansdepartementet DnrFi2012/4726 Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2012-12- 2 7 Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting i

Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 4 2 Bakgrund 7 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utj ämning 7 2.2 Utjämningskommittén.08 9 3 Överväganden och förslag 11 3.1 Allmänna överväganden 11 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen 12 3.3 Särskild kompensation för mtäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutj ämningen 14 4 Konsekvenser av förslaget 15 5 Författnmgskommentar 16 Bilaga Preliminära utfallsberäkningar 18

Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutj ämningen. Syftet med förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomsmtjämningsavgift. För de kommuner och landsting som betalar inkomsratjämnmgsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av sänkningen av mkomsmtjärjmingsavgiften. I promemorian görs vidare bedömningen att kostnadsutj ämningen bör ändras i linje med vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Även strukturbidraget bör, med det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet med utredningens förslag. Avslutningsvis görs bedömningen att införanderegler bör införas i enlighet med utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 3

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna skall för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991. 7 Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen år 2003 för den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen för år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991.

11 En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp. En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett sysselsättningsfrämjande bidrag motsvarande denna del av minskningen. En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp. En kommun som år 2013 fått strukturbidrag for näringslivs- och åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. En kommun som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller minskningen av antalet folkbokförda invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012. 12 Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som får en bidragsminskning som är större än 0,28 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag som motsvarar denna del av minskningen. Ett landsting som år 2013 fått strukturbidrag avseende bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen länsvisa skattesatser i 7 om tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller

minskningen av antalet folkbokförda invånare i landstinget den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ilaaftträdandet. 6

2 Bakgrund 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska fömtsättningar för alla kommuner och landsting i landet att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalekonomisk utjämning 1 består av fem delar: - inkomstutjämning, - kostnadsutjämning, - strukturbidrag, - införandebidrag (t.o.m. 2010), samt - regleringsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utformningen av utjämningssystemet (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010/11:156, bet. 201 l/12:fiu7, rskr. 2011/12:9). Inkomstutj ämningen Inkomsmtjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (utjämningsåret), uppräknade med uppräkiiingsfaktörer för året före utjämningsåret och för utjämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget. Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerat med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret (uppräknad medelskattekraft), och multiplicerar detta belopp med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat med 115 procent för varje kommun och landsting. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomsmtjämningsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad med s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomsmtjämningsavgift som beräknas på motsvarande sätt. 1 1 praktiken är det fråga om två system, ett för kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kommun omfattas av båda systemen. 7

De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. För bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de länsvisa skattesatserna utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003. Vid beräkningen av medelskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. År 2012 far 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomsmtjämningsbidrag, medan 12 kommuner betalar sammanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomsmtjämnmgsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjämningsavgift om 388 miljoner kronor, medan övriga landsting får inkomstutjämningsbidrag om sammanlagt 25 218 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen Kosmadsutjämningen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller för olika verksamheter eller kostnadsslag. I varje delmodell beräknas för varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. Standardkostnaderna i de olika delmodellerna summeras därefter för varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting med en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket far ett kostnadsutj ämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutj ämningsavgift för kommuner och landsting med en slxukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden. År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kosmadsutj ämningsbidrag, medan 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kosmadsutj ämningsavgifter om sammanlagt 1 563 miljoner kronor, medan övriga landsting far kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt 1 556 miljoner kronor. Strukturbidraget Strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för att vissa delmodeller i kostnadsutjämningen togs bort samt för större bidragsmmskningar till följd av andra förändringar i utjämningssystemet som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sammanlagt 1 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sammanlagt 657 miljoner kronor till 6 landsting. Regleringsbidrag och regleringsavgifter De medel som riksdagen anvisar anslaget för kommunalekonomisk utjämning fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. Om nettot av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,

kosmadsutj amningen och strukturbidraget är rnindre än medlen på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden med ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet får samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs med ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften för ett år brukar även benämnas regleringsposten för det året. Om nettot av bidragen och avgifterna förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om förändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräbiingsgrunderna för bidragen eller avgifterna ändras. En förändring i någon del av utjämningssystemet kan således fa effekter för en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningssystemet där ändringen görs. 2.2 Utjämningskommittén.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning (dir. 2008:110). Utredningen antog namnet Utjämnmgskoninuttén.08. Utredningen överlämnade i april 2011 betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning i syfte att identifiera om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Utredningen har bedömt att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar. Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det nuvarande systemet för inkomsmtj amning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutj ämningsavgifter. Skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års medelskattesats. För landstingen föreslås dessutom att medelskattesatsen ska reduceras med 10 procent och att 95 procent av den reducerade medelskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstutj ämningsbidrag.

Utredningens förslag till förändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock föreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellerna. Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag för ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. En kommun som fatt strukturbidrag för näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller en bidragsmmskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningen föreslår vidare att ett landsting som fått det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som fatt strukturbidrag för en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningens förslag till införandebidrag Utredningen föreslår att ett inforandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsmmslmingen eller avgiftshöjningen, till följd av de regeländringar som utredningen föreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnaderna för införandebidraget föreslås finansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen för utj ämningssystemet. Förslagen i denna promemoria I denna promemoria lämnas förslag till förändringar i inkomstutjämningen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag.

3 Överväganden och förslag 3.1 Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad Utjämnmgskommittén.08 föreslagit. Strukturbidraget bör förändras i enlighet med utredningens förslag, med det tillägg som föreslås i denna promemoria. Införanderegler bör införas i enlighet med utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen för bedömningen: Det övergripande syftet med systemet för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare. En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Ett utjämningssystem bör dock inte motverka effektivisering och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningssystemet finns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar utjämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2). Kostnadsutjämningen bör så långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatan för de olika delmodellerna behöver därför uppdateras med vissa intervall. Även berälmingsgrunderna kan behöva ses över. Utjämningskommittén.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad utredningen föreslagit. Det kan dock finnas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Utredningen har även föreslagit förändringar av strukturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans med de justeringar av strukturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3). Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget. Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomfors så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och samma tillfalle. De lag- och \\

förordnmgsänchingar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningssystemet föranleder bör därför träda i kraft den 1 januari 2014. 3.2 Förändringar i inkomstutj ämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. Förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen för förslaget: Utjämningskommittén.08 har, som tidigare anförts, bedömt att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det nuvarande systemet för inkomstutjämning. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i utjämningssystemet, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutj ämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Stockholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomsmtjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara rnindre långtgående än i dag. För att människor ska fa tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet med systemet för kommunalekonomisk utjämning är att tillgodose detta behov. Samtidigt får ett utjämningssystem inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt. I dag medför utjämningssystemet att om en kommun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjämningssystemet. Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga fömtsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas. Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjämningsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang

nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomsmtjämningsavgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det finns därför skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå. Vad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans med kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan med uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, får baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffektema av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar inkomsmtjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande. Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen, för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet invånare i kommunen repektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av medelskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av uikomsmtjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft. Den nu föreslagna förändringen i inkomstutj ämningen skulle i kombination med utredningens förslag till uppdatering av medelskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellan kommunerna. För landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering för landstingen skulle i kombination med den ovan nämnda reduceringen om 10 procent av medelskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare. Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än med långa tidsintervall, byggs en möjlighet in för kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i inkomstutj ämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. Av denna anledning bör de nuvarande länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års medelskattesatser, tillsvidare behållas. De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre

föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomsmtjämningsavgiften. Skälen för förslaget: Förslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift får en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutj ämningen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen. Att sänka kompensationsgraden för de kommuner och landsting som betalar inkomsmtjämningsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som får inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommunalekonomisk utjämning inte förändras. Visserligen får de ett oförändrat bidrag i inkomstutjämningen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre. Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar systemet för kommunalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla kommuner respektive landsting att fa ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar med samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning med 91 kronor per invånare och landstingen en minskning med 11 kronor per invånare. Om förändringarna genomförts 2012 hade 11 kommuner, som betalar inkomstutjämningsavgift, fått en intäktsökning netto, med hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjämningsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto med 41 kronor per invånare. Även kommuner som betalar inkomsmtjämningsavgift skulle kunna fa lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomsmtjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års underlag skulle detta gälla Österåkers kommun. Övriga kommuner och landsting, som erhåller inkomstutj ämningsbidrag, skulle fatt en minskning av sina nettointäkter med 91 respektive 11 kronor per invånare. I och med att Gotlands kommun ingår i utjämningssystemen för både kommuner och landsting skulle kommunen ha fatt en intäktsminskning med 102 kronor per invånare. Inga kommuner och landsting bör fa minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Av denna anledning bör det för varje kommun och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den 1 januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar mtäktsmmslanfigen och som därefter ligger

fast, med undantag för justeringar för befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillföras anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget. Utredningen har även föreslagit att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom införandebidragen begränsas mtäktsminskningarna till följd av utredningens förslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anförts i avsnitt 3.1, beräknas exklusive den föreslagna kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. Införandebidraget och kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet med vad som skett i samband med tidigare ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån förhållandena året före det år förändringarna träder i kraft. 4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 föreslagna sänkningen av inkomsmjämningsavgiften påverkar inte anslaget för kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad. Statens kostnad för kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften är lägre än mmskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som får ökade nettointäkter till följd av avgiftsminskningen inte kompenseras för minskningen av regleringsposten. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda med utgångspunkt i 2012 års underlag. Genomförs förändringen den 1 januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen. Kompensationen föreslås fastställas med ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, vilket innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive kommun och landsting kommer att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om finanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen för 2014. Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Även nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts för kommunerna för 2004-2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfälle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mellan 29 och -35 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast. En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till följd av förändringarna i inkomstutj ämningen bör ske efter fem år. Om

förändringarna genomförs den 1 januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019. Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda med underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av Utjämningskommittén. 08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit. 5 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Förslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen finns bestämmelser om de länsvisa skattesatser som ska användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003. 11 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I tredje stycket införs de ändringar av strukturbidraget som Utjämnmgskommittén.08 föreslagit. I i ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 far lägre nettointäkter från systemet för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget. Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen får en sänkning av kommunens inkomstutjämningsavgift, som inte medför att kommunens nettoinktäkter i utjämningssystemet sänks.

Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutj ämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 tredje stycket, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den 1 januari 2013. 12 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i 11 gjorts för kommunerna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2. I punkten 1 anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Punkten 2 innebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

Bilaga Preliminära utfallsberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner (tabell 1) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs med det nuvarande utjämningssystemet. Beräkningarna är gjorda med 2012 års beräkningsunderlag. Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna. Exempel 1 avser en kommun som erhåller inkomstutjämningsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift. Exempel 1: Ljusnarsbergs kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomstutj ämningsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen. Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kosmadsutj ämningsbidrag om 1 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kosmadsutj ämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 679 kronor per invånare. Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Med det föreslagna strukturbidraget, dvs. utredningens förslag med tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en mmslming med 261 kronor per invånare. Regleringsposten uppgår med den nuvarande utformningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare. Totalt sett erhåller kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet ett bidrag om 12 205 (9 967+1 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare. Exempel 2: Nacka kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutj ämningen skulle 18

kommunens inkomsmtjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 954 kronor per invånare. Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per invånare, vilket innebär en mmskning med 1 306 kronor per invånare. Kommunen erhåller 0 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Bidraget skulle inte påverkas av de föreslagna förändringarna, då den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften inte utgår till de kommuner som inte far sänkta nettointäkter till följd av förändringen av inkomstutj ämningen. Regleringsposten uppgår, som ovan angivits, med den nuvarande utfonnningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle den uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare. Totalt sett betalar kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet en avgift om 62 (-4 137+3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kronor per invånare, vilket innebär en mmskning med 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare.

Tabell 1: Preliminära utfallsberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 0 2 818 2 389-429 0 91 91 91 492 453-39 13 601 13 224-377 Danderyd -20 148-19 194 954 7169 6104-1 065 65 0 0-65 492 453-39 -12 422-12 637-215 Ekerö -2 082-1449 633 2 571 2 653 82 0 0 0 0 492 453-39 981 1657 676 Haninge 5 768 5 768 0 139 299 160 0 91 91 91 492 453-39 6 399 6 611 212 Huddinge 4 421 4 421 0 2127 1456-671 0 91 91 91 492 453-39 7 040 6 421-619 Järfälla 1847 1847 0 2 239 1100-1139 0 91 91 91 492 453-39 4 578 3 491-1 087 Lidingö -12 167-11 213 954 5 990 4 014-1 976 0 0 0 0 492 453-39 -5 685-6 746-1 061 Nacka -4 137-3 183 954 3 583 2 277-1306 0 0 0 0 492 453-39 -62-453 -391 Norrtälje 6 346 6 346 0-901 360 1261 0 91 91 91 492 453-39 5 937 7 250 1313 Nykva rn 879 879 0 167 1063 896 0 91 91 91 492 453-39 1538 2 486 948 Nynäshamn 5 604 5 604 0-417 363 780 0 91 91 91 492 453-39 5 679 6 511 832 Salem 2 015 2 015 0 3 503 3 376-127 0 91 91 91 492 453-39 6 010 5 935-75 Sigtuna 5 609 5 609 0 2114 1542-572 0 91 91 91 492 453-39 8 215 7 695-520 Sollentuna -3 494-2 539 955 5 079 3 138-1 941 0 0 0 0 492 453-39 2 077 1052-1 025 Solna -1 900-1322 578-3 250-4 104-854 0 0 0 0 492 453-39 -4 658-4 973-315 Stockholm -1 775-1 235 540 1561 331-1230 0 0 0 0 492 453-39 278-451 -729 Sundbyberg 2 182 2182 0-1154 -2 059-905 0 91 91 91 492 453-39 1520 667-853 Södertälje 8 515 8 515 0 3 385 4 291 906 0 91 91 91 492 453-39 12 392 13 350 958 Tyresö 426 426 0 2 067 1804-263 0 91 91 91 492 453-39 2 985 2 774-211 Täby -8 784-7 830 954 3 404 1993-1411 0 0 0 0 492 453-39 -4 888-5 384-496 Upplands Väsby 3 041 3 041 0 255-543 -798 0 91 91 91 492 453-39 3 788 3 042-746 Upplands-Bro 4 929 4 929 0 424 724 300 0 91 91 91 492 453-39 5 845 6197 352 Vallentuna 1970 1970 0 1940 2103 163 0 91 91 91 492 453-39 4 402 4 617 215 Vaxholm -2 873-1 999 874 3 756 3 920 164 0 0 0 0 492 453-39 1375 2 374 999 Vä rmdö 840 840 0 1645 2 311 666 0 91 91 91 492 453-39 2 977 3 695 718 Österåker -170-118 52 648 979 331 0 39 39 39 492 453-39 970 1353 383 Uppsala Enköping 6 401 6 401 0-743 -433 310 0 91 91 91 492 453-39 6150 6 512 362 Heby 10 439 10 439 0 80 1447 1367 0 91 91 91 492 453-39 11 011 12 430 1419 Håbo 2 345 2 345 0-1133 -432 701 0 91 91 91 492 453-39 1704 2 457 753 Knivsta 1499 1499 0 1102 1293 191 0 91 91 91 492 453-39 3 093 3 336 243