SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 10 (12) Sammanträdesdatum 2013-02-19 43 Dnr 2012/410 Remiss av Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting; yttrande INLEDNING Syftet förslaget är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift Beredning Handling inkommer, Bilaga KS 2013/46/1, yttrande från kommunstyrelsens ordförande Bilaga KS 2013/46/2, remiss från Finansdepartementet Per-Olov Rapp (S) föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka förslaget då det i huvudsak överensstämmer Utjämningskommittens förslag, att ställa sig bakom förslag till skrivelse daterad 2013-02-14, Bilaga KS 2013/46/1, samt att översända den som Sala kommuns remissvar till Finansdepartementet. Carola Gunnarsson (C) och Peter Molin (M) yrkar bifall till Per-Olov Rapps yrkande. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka förslaget då det i huvudsak överensstämmer Utjämningskommittens förslag, att ställa sig bakom förslag till skrivelse daterad 2013-02-14, Bilaga KS 2013/46/1, samt att översända den som Sala kommuns remissvar till Finansdepartementet. Utdrag kommunstyrelsen Justerandes sign l Utdragsbestyrkande,_f)![?
Bilaga KS 2013/46/1 1{3) 2013-02-14 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SAlA KOMMUN Kommunstvrelsens förvallning Remissvar- Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Sala kommun har inbjudits att yttra sig över Finansdepartementets promemoria "Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi2012/4726)." Sala kommun har i huvudsak inget att invända mot framlagt förslag men vill framföra följande. Det systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005. Syftet systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skatteunderlag mellan kommuner. Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner. Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning. Systemets uppenbara brister att skapa likvärdiga villkor föranledda regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning 2008, uppgift att utvärdera systemet och lämna förslag till förändringar av den kommunala utjämningen. En enig utredning, namnet Utjämningskommitten08, överlämnade i april 2011 sina förslag (SOU2011:39). Sala kommun har lämnat remissvar på Utjämningskommittens förslag, Ks 161/2011. Finansdepartementet har nu mot bakgrund av Utjämningskommittens förslag (SOU2011:39) upprättat en promemoria (Fi2012/4726) förslag till förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Promemorian innehåller följande förändringar i jämförelse Utjämningskommittens förslag (SOU 2011:39): Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningen för kommuner och landsting skattekraft över 115% av rikets skattekraft SALA KOMMUN Kommunstyrelsen Box 304 733 25 Sala Besöksadress: Stora Torget l Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 50 kommun.info@sala.se www.sala.se Per-Olov Rapp Ordförande kommunstyrelsen per-olov.rapp@sala.se
SALA KOMMUN 2 (3) 2013-02-14 Kommunstyrelsen Införande av ett strukturbidrag till kommuner och landsting en skattekraft under 115 %av rikets skattekraft En ändring av konstadsutjämningsens delmodell "Barn och ungdom utländsk bakgrund" Förändringarna som Finansdepartementet nu föreslår i förhållande till Utjämningskommittens förslag avser i huvudsak inkomstutjämningen. Syftet förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift. Motivet kan ifrågasättas då den argumentation om tillväxthämmande effekter som anförts av ett antal kommuner i stockholmsområdet saknar stöd i forskning. Sala kommuns mening är att Utjämningskommittens förslag i sin helhet är ett bättre och mer rättvist förslag, och bättre speglar behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna, än de förändringar som nu övervägs. Vi noterar dock positivt att regeringen tillskjuter el för att kompensera för försämringar i utjämningssystemet för vissa kommuner i jämförelse Utjämningskommittens förslag. För Sala kommuns del innebär den sammanlagda effekten av förslagen i promemorian ett förbättrat utfall, jämfört system under 2012. Den stora förändringen gäller barnomsorgskostnader som tidigare byggt på ett felaktigt antagande att barnomsorg nyttjas i högre grad i större städer än på landsbygden och i mindre tätorter. Så är icke fallet. Idag nyttjas till ca 85 % barnomsorg för 1-3 åringar jämnt över hela landet. Utfallet i kostnadsutjämningen, se nedan, justerar för denna felaktighet. Komponent i statsbidragsystemet Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen strukturbidraget Regleringspost Summa Förändring i kr /invånare O kr 483 kr 91 kr -39 kr 535 kr Baserat på 21 600 invånare så innebär förändringen ett förbättrat utfall i statsbidragsystemet ca 11,6 mkr då det nya systemet är fullt genomfört, om riksdagen beslutar enligt förslagen i promemorian. I ett PM daterad 2012-12-20 påpekar SKL särskilt att det föreligger svårigheter för kommunerna och landstingen att översätta effekterna som redovisas i regeringens pressdelande och tillhörande tabellbilagor. SKL menar dessutom att kommunerna och landstingen måste vara observanta på att 2013 års kostnadsutjämning är redan fastställd. Ett nytt system kommer att träda i kraft först till den 1 januari 2014. Detta innebär att en korrekt och fullständig bedömning av
3(3) 2013-02-14 Kommunstyrelsen förslagets effekter kan göras först då en beräkning har genomförts på grundval av 2014 års strukturella förutsättningar. En sådan beräkning kommer tidigast att presenteras under våren 2013, men troligast i samband att regeringen lägger fram sin proposition under hösten. Detta innebär ett osäkerhetsmoment inför den Startegiska plan för 2014-2016 som kommunfullmäktige antar i juni 2013. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka förslaget då det i huvudsak överensstämmer Utjämningskommittens förslag att ställa sig bakom förslag till skrivelse daterad 2013-02-14 att översända den som Sala kommuns remissvar till Finansdepartementet Per-Olov Rapp (S) Ordförande kommunstyrelsen
Bilaga KS 2013/46/2 Finansdepartementet Dm Fi2012/4726 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012 -!2-2 O Aktbilaga?/ Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting l
Innehållsförteckning l Förslag tilllag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjänming... 4 2 Bakgrund... 7 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjänming... 7 2.2 Utjänmingskommitten.08... 9 3 ÖVerväganden och förslag... 11 3.1 Allmänna överväganden...!! 3.2 Förändringar i inkomstutjänmingen... 12 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjänmingen... l4 4 Konsekvenser av förslaget... 15 5 Författningskommentar... 16 Bilaga Preliminära utfallsberäkningar... 18 2
Sammanfattning I denna promemoria lämnas forslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjänming. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutjämningen. Syftet förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i u1jänmingen för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjänmingsavgift. För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjänmingsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som f'ar lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjänmingsavgiften. I promemorian görs vidare bedönmingen att kostnadsutjämningen bör ändras i linje vad Utjämningskommitten.08 föreslagit. Ä ven strukturbidraget bör, det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet utredningens förslag. A v slutningsvis görs bedönmingen att införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den l januari 2014. 3
l F örslag tilllag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjänming ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse 4 Vid fastställande! av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991. 7 Regeringen fastställer för varje Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tilllämpas skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna skall De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av fastställas utifrån 95 procent av elskattesatsen år 2003 och för elskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting ut- bidragsberättigade landsting ifrån 90 procent av elskatte- utifrån 90 procent av elskartesatsen sarruna år. För avgifts- satsen samma år. skyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen år 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen år 2003 for den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet folkbokjorda invånare i kommunen respektive landstinget den l november året jore utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen for år 2003. Vid fastställande! av de länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991.
11 En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt foljande. En kommun som år 2004 haft en En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad for beräknad standardkostnad for näringslivs- och sysselsättnings- svagt befolkningsunderlag har rätt främjande åtgärder eller for svagt till bidrag motsvarande befolkningsunderlag har rätt till belopp. bidrag motsvarande belopp. En kommun somfår en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen. En kommun som år 2013 fått strukturbidrag for näringslivs- och sysselsättning;främjande åtgärder eller for bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. En kommun som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i forhållande till ökningen eller minskningen av antalet folkbokjorda invånare i kommunen den l november året fore utjämningsåret järnfort den l november 2012. 12 Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt f61jande. Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad for små landsting har rätt till ett bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som får en Ett landsting som år 2013 fått bidragsminskning som är större strukturbidrag avseende än 0,28 procent av det uppräknade bidragsminskning har rätt till ett skatteunderlaget år 2005 har rätt bidrag motsvarande den del av till ett bidrag som motsvarar beloppet som överstiger O, Il denna del av minskningen. procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i fijrhållande till ökningen eller 5
minskningen av antalet folkbokjorda invånare i landstinget den l november året fore utjämningsåret järnfort den l november 2012. l. Denna lag träder i kraft den l januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 6
2 Bakgrund 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det systemet för kommunalekonomisk utjänming infördes den l januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalekonomisk utjänming 1 består av fem delar: - inkomstntjänming, - kostnadsu\järnning, - struktnrbidrag, - införandebidrag (t.o.m. 2010), samt - regleringsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utfornmingen av utjänmingssystemet (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010111:156, bet. 2011112:FiU7, rskr. 2011112:9). Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. U\jänmingen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. De sammanlagda beskattningsbara inkomstema för en kommun eller ett landsting enligt skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (u\iämningsåret), uppräknade uppräkningsfaktorer för året före utjänmingsåret och för u\jämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget. Skatteutjänmingsunderlaget räknas fram genom att man tar SUlllll1an av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerat antalet invånare i landet den l november året före utjänmingsåret (uppräknad elskattekraft), och multiplicerar detta belopp antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den l november året före utjänmingsåret uppräknat 115 procent för varje kommun och landsting. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstntjänmingsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutjänmingsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjänmingsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomstn\järnningsavgift som beräknas på motsvarande sätt. 1 I praktiken är det fråga om två system, ett Iör kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kornmun omfattas av båda systemen. 7
De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. F ör bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och for bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de länsvisa skattesatserna utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. Vid beräkningen av elskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. Vid faststållandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till foljd av verksamhetsöverforingar. År 2012 f'ar 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag, an 12 kommuner betalar sanunanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomstutjänmingsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjänmingsavgift om 388 miljoner kronor, an övriga landsting f'ar inkomstutjänmingsbidrag om sanunanlagt 25 218 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen Kostnadsutjänmingen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostuadsutjänmingen är uppbyggd av ett antal delmodeller for olika verksamheter eller kostnadsslag. I varje delmodell beräknas for varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. standardkostnaderna i de olika delmodellerna summeras därefter for varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket f'ar ett kostnadsutjänmingsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutjänmingsavgift for kommuner och landsting en strukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden. År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kostnadsutjämningsbidrag, an 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kostnadsutjänmingsavgifter om sammanlagt l 563 miljoner kronor, an övriga landsting f'ar kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt l 556 miljoner kronor. strukturbidraget strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting for att vissa delmodeller i kostnadsutjänmingen togs bort samt for större bidragsminskningar till foljd av andra forändringar i utjämningssystemet som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sanunanlagt l 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sanunanlagt 657 miljoner kronor ti116 landsting. 8 Regleringsbidrag och regleringsavgifter De el som riksdagen anvisar anslaget för kommunalekonomisk utjämning fordelas på två anslagsposter, en for kommunerna och en för landstingen. Om nettot av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,
kostnadsutjämningen och strukturbidraget är mindre än len på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet f'ar samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften får ett år brukar även benämnas regleringsposten får det året. Om nettot av bidragen och avgifterna förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om fårändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräkningsgrunderna får bidragen eller avgifterna ändras. En fårändring i någon del av utjänrningssystemet kan således få effekter får en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningssystemet där ändringen görs. 2.2 Utjämningskommitten.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk konunitre uppgift att utvärdera och utreda systemet får kommunalekonomisk utjänrning (dir. 2008:11 0). Utredningen antog namnet U1jänrningskommitten.08. Utredningen överlänmade i april 2011 betänkandet Likvärdiga fårutsättningar - Översyn av den kommunala utjänrningen (SOU 2011 :39). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder får iukomstutjänrning i syfte att identifiera om det i den inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten får ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Utredningen har bedömt att det saknas belägg får att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och att incitamenten får ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar. Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det systemet får inkomstutjämning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgifter. skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års elskattesats. För landstingen föreslås dessutom att elskattesatsen ska reduceras l O procent och att 95 procent av den reducerade elskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstu1jämningsbidrag. 9
Utredningens rorslag till rorändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock fåreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellema. Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag får ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. En kommun som fått strukturbidrag får näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller en bidragsminskning fåreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningen fåreslår vidare att ett landsting som fått det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som fått strukturbidrag för en bidragsminskning fåreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningens förslag till införandebidrag Utredningen fåreslår att ett infårandebidrag infårs får både kommuner och landsting. Infårandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsminskningen eller avgiftshöjningen, till fåljd av de regeländringar som utredningen fåreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnaderna får infårandebidraget fåreslås fmansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen får uljämningssystemet. Förslagen i denna promemoria I denna promemoria lämnas fårslag till fårändringar i inkomstutjänmingen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag. 10
3 Överväganden och förslag 3.l Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje vad Utjämningskommitten.08 föreslagit. strukturbidraget bör förändras i enlighet utredningens förslag, det tillägg som föreslås i denna promemoria. Införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den l januari 2014. Skälen för bedömningen: Det övergripande syftet systemet för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare. En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstudämningen. Ett utjämningssystem bör dock inte motverka effektivisering och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstudåmningen är tillväxthännnande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningssystemet fruns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar ndämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2). Kostnadsutjämningen bör så långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatall för de olika dehnodellerna behöver därför uppdateras vissa intervall. Ä ven beräkningsgrunderna kan behöva ses över. Utjämningskommitten.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutiåmningen bör göras i linje vad utredningen föreslagit. Det kan dock fnmas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar utländsk bakgrund. Utredningen har även föreslagit förändringar av strnkturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans de justeringar av strnkturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3). Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringa.rna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomförs så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i systemet för konununalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och sannna tillfålle. De lag- och I l
förordningsändringar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningssystemet föranleder bör därför träda i kraft den l januari 2014. 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutj änmingsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den l november året före utjämningsåret. Förändringen ska träda i kraft den l januari 2014. 12 Skälen!ör förslaget: Utjänmingskommitten.08 har, som tidigare anförtso bedömt att inkomstutjänmingen inte är tillväxthännnande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det systemet för inkomstutjänming. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Slackholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i utjänmingssystemet, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Slackholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara mindre långtgående än i dag. F ör att märroiskor ska få tillgång till välhirdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet systemet för kommunalekonomisk utjänming är att tillgodose detta behov. Samtidigt f'ar ett utjänmingssystem inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt. I dag för utjänmingssystemet att om en kmmnun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjänmingssystemet. Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas. Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjänmingsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang
nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomstutjämningsavgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver fåranledas av att det fruns ett stort antal arbetstillfållen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det fruns därfår skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå. V ad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (20 l 0:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar får regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (20 l 0: l 065) om kollektivtrafik ansvar får den regionala kollektivtrafiken. Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, f'ar baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffekterna av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna får de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande. Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 får kommunerna respektive landstingen, får den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet invånare i kommunen repektive landstinget den l november året före utjämningsåret. F ör den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003 får kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av elskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av inkomstutjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft. Den nu föreslagna förändringen i inkomstutjämningen skulle i kombination utredningens fårslag till uppdatering av elskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellar1 kommunerna. F ör landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering får landstingen skulle i kombination den ovan nämnda reduceringen om l O procent av elskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare. Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än långa tidsintervall, byggs en möjlighet in får kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i itlli:omstutjämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. A v denna anledning bör de länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års elskattesatser, tillsvidare behållas. De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den l januari 2014. Äldre 13
föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommnner och landsting som får lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. 14 Skälen för förslaget: F örslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift f'ar en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutjänmingen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen. Att sänka kompensationsgraden för de kommnner och landsting som betalar inkomstutjänmingsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som f'ar inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommnnalekonomisk utjänming inte förändras. Visserligen får de ett oförändrat bidrag i inkomstutjänmingen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre. Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar systemet för kommnnalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla komrnnner respektive landsting att få ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning 91 kronor per invånare och landstingen en minskning 11 kronor per invånare. Om förändringarna genomförts 2012 hade l! kommuner, som betalar inkomstutjänmingsavgift, fått en intäktsökning netto, hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjänmingsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto 41 kronor per invånare. Ä ven kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift skulle kunna få lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomstutjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års nnderlag skulle detta gälla Österåkers kommnn. Övriga kommnner och landsting, som erhåller inkomstu1jämningsbidrag, skulle fått en minskning av sina nettointäkter 91 respektive Il kronor per invånare. I och att Gotlands kommnn ingår i utjämningssystemen för både konnnnner och landsting skulle kommunen ha fått en intäktsminskning l 02 kronor per invånare. Inga kommuner och landsting bör få minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Av denna anledning bör det för varje kommnn och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den l januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar intäktsminskningen och som därefter ligger
fast, undantag för justeringar for befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillforas anslaget for kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget Utredningen har även foreslagit att särskilda infarandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom infarandebidragen begränsas intäktsminskningarna till följd av utredningens forslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anforts i avsnitt 3.l, beräknas exklusive den foreslagua kompensationen for sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. Infarandebidraget och kompensationen for sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet vad som skett i samband tidigare ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån forhållandena året fore det år forändringarna träder i kraft. 4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 foreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften påverkar inte anslaget for kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad. statens kostnad for kompensationen for sänkningen av inkomstutjämningsavgiften är lägre än minskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som rar ökade nettointäkter till foljd av avgiftsminskningen inte kompenseras for minskningen av regleringsposten. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda utgångspunkt i 2012 års underlag. GenomfOrs forändringen den l januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till l 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor for kommunerna och!33 miljoner kronor for landstingen. Kompensationen föreslås fastställas ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, villcet innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive konunun och landsting konuner att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om fmanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen for 2014. Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Ä ven nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjä1uningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts for kommunerna för 2004-2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfålle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mellan 29 och -3 5 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast. En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till foljd av forändringarna i inkomstutjämningen bör ske efter fem år. Om 15
forändringarna genomförs den l januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019. Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av U1järnningskommitten.08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller dehnodellen för barn och ungdomar utländsk bakgmnd underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit. 5 Författningskommentar Förslaget tilllag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 7 F örslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen finns bestärmnelser om de länsvisa skattesatser som ska användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget den l november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. 16 11 F örslaget har behandlats i avsnitt 3.l och 3.3. I tredje stycket inf6rs de ändringar av strukturbidraget som Utjämningskommitten.OS föreslagit. I i ett nytt fjärde stycke införs en bestärmnelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 f'ar lägre nettointäkter från systemet för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen f'ar en sänkning av kommunens inkomstntjämningsavgift, som inte för att kommunens nettoinktäkter i utjämningssystemet sänks.
Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutjämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 tredje stycket, som föreslås träda i kraft den l januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den l januari 20 13. 12 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i Il gjorts för kommunerna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2. I punkten l anges att lagen träder i kraft den l januari 2014. Punkten 2 innebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 17
Bilaga Preliminära utfallsberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner (tabell l) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs det utjämningssystemet Beräkningarna är gjorda 2012 års beräkningsunder lag. Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna. Exempel l avser en kommun som erhåller inkomstutjänmingsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift. Exempel l: Ljusnarsbergs kommun Enligt den inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomstutjänmingsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen. Enligt den kostnadsutjänmingen erhåller kommunen ett kostnadsutjänmingsbidrag om l 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 679 kronor per invånare. Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare den utformningen av strukturbidraget Med det föreslagna struktnrbidraget, dvs. utredningens förslag tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en minskning 261 kronor per invånare. Regleringsposten uppgår den utformningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 39 kronor per invånare. Totalt sett erhåller kommunen enligt det utjämningssystemet ett bidrag om 12 205 (9 967+ l 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare. Exempel 2: Nacka kommun Enligt den inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen skulle 18
kommunens inkomstutjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per iovånare, vilket innebär en mioskniog 954 kronor per iovånare. Enligt den kostnadsutjämniogen erhåller kommunen ett kostnadsutjämniogsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per iovånare, vilket innebär en mioskning l 306 kronor per invånare. Kommunen erhåller O kronor per iovånare den utformniogen av strukturbidraget Bidraget skulle iote påverkas av de föreslagna förändriogama, då den särskilda kompensationen för sänkniogen av inkomstu1järnniogsavgiften iote utgår till de kommuner som iote får sänkta nettointäkter till följd av förändriogen av iokomstutjärnniogen. Regleriogsposten uppgår, som ovan angivits, den utformniogen av u1järnniogssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändriogama skulle den uppgå till 453 kronor per iovånare, vilket innebär en mioskniog 39 kronor per invånare. Totalt sett betalar kommunen enligt det utjämniogssystemet en avgift om 62 (-4 137+ 3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kronor per iovånare, vilket innebär en minskniog 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare. 19
Tabell l: Preliminära utfallsberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. N o Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen strukturbidraget Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört särskild kompen~ Kommun system system sation svstem Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 o 2 818 2 389-429 o 91 91 91 Danderyd -20 148-19 194 954 7169 6104-1065 65 o o -65 Ekerö -2082-1449 633 2 571 2 653 82 o o o o Haninge 5 768 5 768 o 139 299 160 o 91 91 91 Huddinge 4 421 4 421 o 2127 1456 ~671 o 91 91 91 Järfälla 1847 1847 o 2 239 1100-1139 o 91 91 91 Lidingö -12 167-11 213 954 5 990 4014-1976 o o o o Nacka ~4137-3 183 954 3 583 2 277-1 306 o o o o Norrtälje 6 346 6 346 o -901 360 1261 o 91 91 91 Nykvarn 879 879 o 167 1063 896 o 91 91 91 Nynäshamn 5 604 5 604 o -417 363 780 o 91 91 91 Sa!em 2 015 2 015 o 3 503 3 376-127 o 91 91 91 Sigtuna s 609 5 609 o 2114 1542-572 o 91 91 91 Sollentuna -3 494-2 539 955 5 079 3 138-1941 o o o o Solna -1900-1 322 578-3 250-4104 -854 o o o o stockhalm -l 775-1 235 540 1561 331-1 230 o o o o Sundbyberg 2182 2182 o -1154-2 059-905 o 91 91 91 Södertä l je 8 515 8 515 o 3 385 4 291 906 o 91 91 91 Tyresö 426 426 o 2 067 1804-263 o 91 91 91 Täby -8 784-7 830 954 3 404 1 993-1411 o o o o Upplands Väs by 3 041 3 041 o 255-543 -798 o 91 91 91 Upplands-Bro 4 929 4 929 o 424 724 300 o 91 91 91 Vallentuna 1970 1970 o 1940 2 103 163 o 91 91 91 Vaxholm -2 873-1999 874 3 756 3 920 164 o o o o Värmdö 840 840 o 1645 2 311 666 o 91 91 91 Österåker -170-118 52 648 979 331 o 39 39 39 Uppsala En köping 6401 6401 o -743-433 310 o 91 91 91 H e by 10439 10439 o 80 1447 1 367 o 91 91 91 H åbo 2 345 2 345 o -1133-432 701 o 91 91 91 Knivsta 1499 1499 o 1102 1 293 191 o 91 91 91 Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system svstem 492 453-39 13 601 13 224-377 492 453-39 -12 422-12 637-215 492 453-39 981 1657 676 492 453-39 6 399 6 611 212 492 453 39 7 040 6 421-619 492 453-39 4 578 3 491-1087 492 453-39 -5 685-6 746-1061 492 453-39 -62-453 -391 492 453-39 5 937 7 250 1313 492 453-39 1 538 2 486 948 492 453-39 5 679 6 511 832 492 453-39 6010 5 935-75 492 453-39 8 215 7 695-520 492 453-39 2 077 1052-1025 492 453-39 -4 658-4973 -315 492 453-39 278-451 -729 492 453 39 1520 667-853 492 453-39 12 392 13 350 958 492 453-39 2 985 2 774-211 492 453 39-4 888-5 384-496 492 453-39 3 788 3 042-746 492 453-39 5 845 6197 352 492 453-39 4402 4 617 215 492 453-39 1 375 2 374 999 492 453-39 2 977 3 695 718 492 453-39 970 1353 383 492 453-39 6150 6 512 362 492 453-39 11011 12 430 1419 492 453-39 l 704 2 457 753 492 453-39 3 093 3 336 243
N Gnosjö - Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört särskild kompen~ Kommun system system sation svstem svstem system Tierp 9 835 9 835 o 463 1887 1424 o 91 91 91 492 453 39 10 790 12 266 1476 Uppsala 4 958 4 958 o -2 562 3 163-601 o 91 91 91 492 453 39 2 888 2 339-549 Älvkarleby 7 398 7 398 o -l 040 222 818 o 91 91 91 492 453 39 6850 7 720 870 Östhammar 6174 6174 o -547 121 426 o 91 91 91 492 453 39 6119 6 597 478 Södermanland Eskilstuna 9 575 9 575 o 812 l 765 953 242 91 91 151 492 453 39 11121 11884 763 Flen 9 766 9 766 o 900 1357 457 37 91 91 54 492 453 39 11195 11 667 472 Gnesta 6 606 6 606 o 67 818 885 o 91 91 91 492 453 39 7 031 7 968 937 Katrineho!m 9 396 9 396 o 1651 1800 149 o 91 91 91 492 453 39 11539 11740 201 Nyköping 5 821 5 821 o 43 551-594 o 91 91 91 492 453 39 6 356 s 814 542 Oxelösund 4 487 4 487 o -3 220-3 044 176 o 91 91 91 492 453 39 1759 1987 228 Strängnäs 4 277 4 277 o 25 97 72 o 91 91 91 492 453 39 4 794 4 918 124 Trosa 1188 1188 o -1125 1346-221 o 91 91 91 492 453 39 555 386 169 Vingåker 9 890 9 890 o 86 1305 l 391 o 91 91 91 492 453 39 10 296 11739 1443 Östergötland Boxholm 8 645 8 645 o 1 761 491 2 252 o 91 91 91 492 453 39 7 376 9 680 2 304 Finspång s 665 5 665 o -441 298 739 o 91 91 91 492 453 39 s 716 6 507 791 Kind a 9 049 9 049 o 574 21SS 1 581 o 91 91 91 492 453 39 10 115 11748 1633 Linköping 5 865 s 865 o -1425-1786 361 o 91 91 91 492 453 39 4 932 4623 309 Mjöl by 8 601 8 601 o -715 174 889 o 91 91 91 492 453 39 8 378 9 319 941 Motala 8 435 8 435 o 191 92 99 o 91 91 91 492 453 39 8 736 8 887 151 Norrköping 7 779 7 779 o 170 138 32 o 91 91 91 492 453 39 8441 8 461 20 söderköping 6 530 6 530 o -671 598 73 o 91 91 91 492 453 39 6 351 6 476 125 Vadstena s 955 s 9SS o 872 1209 337 o 91 91 91 492 453 39 7 319 7708 389 Valdemarsvik 8 599 8 599 o 506 838 1344 o 91 91 91 492 453 39 8 585 9 981 1396 Y d re 9172 9172 o 1415 3 581 2 166 o 91 91 91 492 453 39 11079 13 297 2 218 Åtvldaberg 8 692 8 692 o 443 1 255 812 o 91 91 91 492 453 39 9 627 10 491 864 Ödeshög 10 411 10 411 o 1181 2 675 1494 o 91 91 91 492 453 39 12084 13 630 1546 Jönköping An e by 8 725 8 725 o 943 854 l 797 o 91 91 91 492 453 39 8 274 10123 1849 Eksjö 6 397 6 397 o 279 259 538 o 91 91 91 492 453 39 6 610 7200 590 Gislaved 7 646 7 646 o 1205 1083 122 o 91 91 91 492 453 39 9 343 9 273 10 6 730 6 730 o 125 686 561 o 91 91 91 492 453 39 7 347 7 960 613 Ha bo 7 096 7 096 o 1863-356 1507 o 91 91 91 492 453 39 s 725 7 284 1559 Jönköping 6393 6 393 o -908-1 256-348 o 91 91 91J.. 492 453 39 5 977 5 681-296
N N Kommun Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värna mo Kronoberg Al ve sta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kalmar Borgholm Emmaboda Hultsfred Högs by Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Gotland Gotland Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Inkomstutjämningen Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system 8 263 8 263 o 8 388 8 388 o 10177 10177 o 9038 9 038 o 8 506 8 506 o 8 082 8 082 o 6 375 6 375 o 9 211 9 211 o lo 578 10 578 o 7 922 7 922 o 11042 11042 o 9 953 9 953 o 9 282 9 282 o 6 985 6 985 o 4 985 4 985 o 10 326 10 326 o 7 923 7 923 o lo 246 10 246 o 12 324 12 324 o 7186 7186 o 7 358 7 358 o 8 613 8 613 o 10 658 lo 658 o 4 685 4 685 o 10950 lo 950 o 9 072 9 072 o 8 730 8 730 o 9 875 9 875 o 7182 7 182 o 7 399 7 399 o 8 040 8 040 o 8 181 8181 o Kostnadsutjämningen Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system -789 491 1280 l 069 1125 56 887 2 431 1544 517 1485 968 98 192 94-333 425 758 348-73 -421 511 556 45 1974 2 041 67-975 -885 90-815 87 902 2 393 3 222 829 3 256 3 430 174-1170 -1814-644 -618-356 262-841 -14 827 411 783 372 165 1135 970 2 359 5136 2 777-2 584-2 395 189 -l 076-748 328 -l 937-895 l 042-1418 -1168 250-1651 -1178 473 708 2 210 1502-631 126 757-607 474 l 081-2 517 -l 784 733-2 250-2 481-231 -l 269-823 446-749 -1209-460 -2 532-1843 689 strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört särskild kompen- sation system s stem svstem o 91 91 91 492 453-39 7 966 9 298 l 332 o 91 91 91 492 453-39 9 949 10057 108 o 91 91 91 492 453-39 11556 13 152 l 596 o 91 91 91 492 453-39 10047 11067 l 020 o 91 91 91 492 453-39 9 096 9 242 146 o 91 91 91 492 453-39 8 241 9 051 810 o 91 91 91 492 453-39 7 215 6 846-369 o 91 91 91 492 453-39 10 214 10311 97 o 91 91 91 492 453-39 13 044 13 163 119 o 91 91 91 492 453-39 7 439 7 581 142 o 91 91 91 492 453-39 10719 11673 954 o 91 91 91 492 453-39 12 838 13 719 881 o 91 91 91 492 453-39 13 030 13 256 226 o 91 91 91 492 453-39 6 307 5 715-592 o 91 91 91 492 453-39 4859 5 173 314 308 399 91 91 492 453-39 10 285 11164 879 o 91 91 91 492 453-39 8 826 9 250 424 o 91 91 91 492 453-39 10 903 11925 1022 o 91 91 91 492 453-39 15 175 18 004 2 829 o 91 91 91 492 453-39 5 094 5 335 241 o 91 91 91 492 453-39 6 774 7154 380 o 91 91 91 492 453-39 7168 8 262 1094 o 91 91 91 492 453-39 9 732 10 034 302 o 91 91 91 492 453-39 3 526 4 051 525 o 91 91 91 492 453-39 12150 13 704 1554 o 91 91 91 492 453-39 8 933 9 742 809 o 91 91 91 492 453-39 8 615 9 748 1133 l 316 1407 91 91 492 453-39 9166 9 951 785 o 91 91 91 492 453-39 s 424 5 245-179 o 91 91 91 492 453-39 6622 7120 498 o 91 91 91 492 453-39 7 783 7 375-408 130 91 91-39 492 453-39 6 271 6 882 611