FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-09-23 UM 28607-10 Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (11) KLAGANDE 1. Arsim Gajtami, 19721013 2. Merita Gajtani, 19760901 3. Albin Gajtani, 20010225 4. Leona Gajtani, 20030928 Ombud och offentligt biträde för 1-4: Nesrin Budakci Wiklanders Advokatbyrå AB, Artillerigatan 4, 3 tr 114 51 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-12-03 Dnr 11-671793,11-671797, 11-671804 och 11-671809 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT Med upphävande av Migrationsverkets beslut utom såvitt gäller ersättningen till det offentliga biträdet bifaller migrationsdomstolen överklagandet och beviljar Arsim, Merita, Albin och Leona Gajtani permanenta uppehållstillstånd. fastställer ersättning till Nesrin Budakci som offentligt biträde med 19 649 kr, varav 13 118 kr avser arbete, 2 601kr utlägg och 3 930 kr mervärdeskatt. Dok.Id 104699 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag - fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se
Sida 2 YRKANDEN M.M. Migrationsverket beslutade den 3 december 2010 art avslå familjen Gajtanis ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och statusförklaring samt att avvisa dem till Kosovo. Som skäl for beslutet angav Migrationsverket bl. a. följande. Situationen för Kosovos funktionshindrade är svår men att förbättringar kan skönjas. Att den skola som finns för barn med särskilda behov ligger en bit bort och att det kan dröja innan Leona Gajtani kan få börja i skolan är inte tillräckligt för att 5 kap. 6 andra stycket UtlL ska vara tillämplig. Det står klart att Leona Gajtani har problem med sin hälsa och att detta orsakar både henne och övriga familjen problem. Det framgår dock inte av intygen vad Leona Gajtani behöver för vård eller om något kan göras för att förbättra hennes hälsa. Det är tydligt att Leona Gajtani har fatt vård i Kosovo. Eftersom familjen vistats i Sverige under en så pass kort tid kan de inte anses ha anpassat sig till Sverige. Vid en samlad bedömning föreligger inte sådana synnerligen ömmande omständigheter som är tillräckliga för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL. Arsim, Merita, Albin och Leona Gajtani överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att de ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Som grunder åberopas synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för överklagandet vidhåller de vad som tidigare anförts och tillägger bl.a. följande. Leona Gajtani som har ett funktionshinder riskerar att inte få behövlig vård i Kosovo. Leona och Albin Gajtanis psykosociala utveckling äventyras vid ett återvändande. Det stämmer inte att situationen för funktionshindrade barn i Kosovo är svår men att förbättringar kan skönjas. De finns inga planer om förbättring som har kommunicerats och de har inte fått behövlig vård och stöd. Det faktum att Leona Gajtani är åtta år och aldrig har suttit i rullstol bevisar detta. Det sociala stigmat är fortfarande stort och de har varken erbjudits hjälp eller stöd av myndigheterna i Kosovo. De har inte fått vård i KOSOVO. De har endast fått akut hjälp då de som föräldrar upptäckte att något var fel. De fick endast veta från läkarna att de inte visste
Sida 3 vad det var för fel på Leona Gajtani men att det var viktigt att hon lärde sig gå. Leona Gajtani har inte möjlighet att få nödvändig sjukvård och rehabilitering för sitt funktionshinder. Hon har ingen möjlighet att gå i skolan och fa en utbildning. Hon är socialt utfryst från det samhälliga systemet och kan inte leva ett normalt liv för ett funktionshindrat barn. Myndigheterna i Kosovo har inget försörjningssystem och familjen erhåller inget finansiellt stöd för att tillgodose Leona Gajtanis behov av sjukvård. Hela familjen påverkas negativt av Leona Gajtanis funktionshinder. Merita Gajtami kan inte arbeta eller ens gå ut ensam då Leona Gajtani är beroende av hennes omvårdnad. Albin Gajtani har tidigare i hemlandet utsatts för mobbning i skolan för att han har en syster som har ett funktionshinder och inga vänner vill leka med honom. Till stöd för talan har ingivits landinformation och diverse intyg och läkarutlåtanden. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Ett flertal intyg har getts in avseende Leona Gajtani. Dessa handlingar får anses utvisa att Leona Gajtani haft regelbunden kontakt med sjukvården i sitt hemland. Den operation som gjordes av Leona Gajtanis fötter i cirka femårsåldern har enligt föräldrarna inneburit en förbättring av hennes möjlighet till rörlighet. Migrationsverket har svårt att sätta tilltro till föräldrarnas anförda okunskap rörande dottern. Av ingivet och översatt läkarintyg från Kosovo, daterat den 21 januari 2011, framgår att Leona Gajtani undersöktes av läkare i Janjeva den 7 juli 2010 och att hon då fick diagnosen cerebral pares. Det framgår vidare att Leona Gajtani beretts vård vid vårdcentralen. Det kan inte anses troligt att Leona Gajtanis föräldrar varit ovetande om den diagnos som ställdes vid vårdcentralen i Janjeva. Av Arsim Gajtanis utredning framgår att föräldrarna inte har ansökt om rullstol för Leona Gajtani i hemlandet. Förklaringen var bland annat att föräldrarnas mål var att Leona Gajtani skulle gå och att de inte ville acceptera hennes
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM' UM 28607-10 tillstånd. Det går således inte att dra slutsatsen att Leona Gajtani inte skulle ha kunnat få tillgång till en rullstol i hemlandet om man hade begärt det. Klagandena har inte gjort sannolikt i målet att behövliga vårdinsatser för Leona Gajtani inte finns att tillgå i hemlandet. Det har inte framkommit av utredningen att Leona Gajtanis handikapp är av ett sådant allvar och svårhet att det i sig ger rätt uppehållstillstånd i Sverige. Det har av utredningen inte framkommit att hennes situation i hemlandet är sådan att det på den grunden framstår som olämpligt att utvisa henne dit. Familjen Gajtani anför i yttrande bl.a. följande. Leona Gajtani har erhållit vård i hemlandet men det har varit fel vård. Hon har opererats och det har skett en liten förbättring men inte en sådan förbättring som läkaren informerade om. De har inte erhållit någon information om Leona Gajtanis diagnos på sådant sätt att de förstår. Leona Gajtanis rörlighet är mycket sämre än vad ett barn har med den diagnosen som har erhållit behandling. Hade Leona Gajtani fatt nödvändig sjukhusvård och rehabilitering skulle hon kunna gå samt läsa och skriva. Leona Gajtani har aldrig haft en rullstol tidigare och sjukhusvården har inte i praktiken utvecklats såsom det framförs i myndigheternas dokument. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 4 kap. l UtlL avses med flykting en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Med alternativt skyddsbehövande avses enligt 4 kap. 2 UtlL en utlänning
Sida 5 som befinner sig utanför det land utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Med övrig skyddsbehövande avses enligt 4 kap. 2 a UtlL bl.a. en utlänning som i andra fall än som avses i l och 2 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon på grund av svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. I 5 kap. 6 UtlL stadgas följande. Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Skyddsskäl Vad avser förutsättningarna att bevilja familjen Gajtani uppehållstillstånd i enlighet med någon av grunderna i 4 kap. l, 2 eller 2 a så gör migrationsdomstolen liksom Migrationsverket bedömningen att det inte föreligger några omständigheter vilka skulle kunna medföra att uppehållstillstånd kan beviljas på någon av dessa grunder.
Sida 6 Synnerligen ömmande omständigheter Medlemmarna i familjen Gajtani har yrkat att de ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige på den grunden att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Frågan är om uppehållstillstånd kan beviljas medlemmarna i familjen Gajtani på grund av synnerligen ömmande omständigheter och då främst med hänsyn tagen till Leona Gajtanis hälsotillstånd. Regeringen har i förarbetena till bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter bl.a. angett följande. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska då beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. För det första måste det vägas in om vård över huvud taget kan ges i Sverige i det enskilda fallet. Vården måste också förväntas leda till en påtaglig och varaktig förbättring av utlänningens hälsotillstånd, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att Sverige ska erbjuda vård måste även vägas in om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller annat land som utlänningen kan sändas till. Även om Sverige i vissa fall kan erbjuda en betydligt bättre vård än vad som kan ges i personens hemland kan enbart detta inte motivera att ge uppehållstillstånd i Sverige. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av att vården ges i Sverige kan vara sådana att uppehållstillstånd bör vägras. I det enskilda fallet medför den avvägning som ska ske mellan hälsotillståndet och utlänningens situation i såväl Sverige som hemlandet att det inte kommer att ställas samma krav på hur sjuk eller hur frisk en utlänning måste vara för att det ska vara rimligt att sända honom eller henne till ett visst land (prop. 2004/05:170 s. 190 och 280).
Sida 7 Även om bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter också när det gäller barn endast ska användas i undantagssituationer behöver barnets situation inte vara lika allvarlig som för att en vuxen skulle kunna få uppehållstillstånd. När det till exempel gäller sjukdom behöver det inte vara fråga om ett livshotande tillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida utveckling och livskvalitet ska här vägas in liksom vårdmöjligheterna i hemlandet och de ekonomiska åtaganden som kan bli följden om ett uppehållstillstånd beviljas. När det gäller barn med funktionshinder bör det likaså vara möjligt att ta större hänsyn till prognos, vårdbehov och psykosocial utveckling liksom till stödmöjligheterna i såväl Sverige som i hemlandet än vad man skulle göra för vuxna personer. Principen om barnets bästa får i många ärenden anses tala för att medge bosättning i Sverige, dels i fråga om barn som kommer hit från krigshärjade länder och dels i fråga om barn som lider av sjukdomar eller handikapp som inte kan behandlas i hemlandet. Detta medför dock inte att barn generellt skulle anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. Att ett barn som följt med sina föräldrar till Sverige även följer med föräldrarna när de återvänder till hemlandet kan inte i sig anses skada barnet i dess psykosociala utveckling eller annars ha en negativ inverkan på detta (prop. 2004/05:170 s. 195 och 281 f.). Vid bedömning av fall som rör barn ska dessutom enligt l kap. 10 UtlL särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (se MIG 2008:3). Av utredningen i målet framkommer följande. Medlemmarna i familjen Gajtani är av albansk etnicitet från Kosovo och de kom till Sverige 29 september 2010. De ansökte om asyl samma dag och åberopade i huvudsak dotterns Leona Gajtanis hälsa som grund för att de skulle beviljas uppehållstillstånd. Leona Gajtani är idag snart åtta år och har i Sverige diagnos-
Sida 8 tiserats med cerebral pares och utvecklingsstörning. Hennes funktionshinder består bl. a. i att hon har svårt att gå och hon ligger efter i utvecklingen psykiskt. Hon har erhållit viss sjukvård i Kosovo men det anförs att denna sjukvård inte medfört några påtagliga förbättringar av hennes tillstånd och art hon i jämförelse med andra barn med samma diagnos ligger efter i både i den fysiska och mentala utvecklingen. Leona Gajtani har i sitt hemland" aldrig haft rullstol utan hon var tvungen att bäras av någon när hon inte tog sig fram på knäna. Enligt Leona Gajtanis föräldrar har de av olika skäl inte bett om att få en rullstol, bl.a. för att det i alla fall skulle ha varit svårt för henne att ta sig fram på den plats där familjen bor. Den vård Leona Gajtani har erhållit från sjukvården i Kosovo har bestått i tabletter och droppar mot benskörhet och en operation av hälsenorna vid fyra års ålder samt olika kontroller. Denna vård tycks ha förbättrat Leona Gajtanis tillstånd endast marginellt. Leona Gajtani har inte kunnat gå i skola i sitt hemland. Den vanliga skolan i hennes hemby har inte velat eller kunnat ta emot henne och den särskola som finns i Prishtina för barn med hennes funktionshinder kunde inte bereda henne plats. Enligt Arsim Gajtani fanns det eventuellt en möjlighet framöver att bereda henne plats, dock premierade skolan barn från närområdet och det var även problem med transporten till och från skolan. Hela familjen har drabbats på olika sätt av Leona Gajtanis funktionshinder och det sociala stigmat i den by där familjen bor framstår enligt migrationsdomstolen som påtagligt. Modern, Merita Gajtani, har funnits ständigt vid Leona Gajtanis sida som är mycket beroende av henne, och ingen av dem går ut särskilt mycket. Leona Gajtani sitter mycket hemma och tittar på tv och är ledsen för att hon mte får gå i skolan som andra barn. Av landinformation som ingivits i målet framkommer bl. a. följande. Existerande lagstiftning avseende personer med funktionshinder har inte implementerats i tillräcklig utsträckning. Som följd av detta exkluderas barn med funktionshinder ofta från möjligheter till utbildning, erhåller inte en
Sida 9 professionell diagnos och saknar tillgång till tillräcklig sjukvård och sociala tjänster. Enligt utbildningsministeriet i Kosovo fanns det år 2009 14-15 000 barn med funktionshinder i landet. Det fanns sex skolor med boende för funktionshindrade barn och 70 klassrum utrustande för barn med särskilda behov belägna i vanliga skolor. Lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade finns, men är otydlig. Diskriminering är i realiteten vanligt förekommande. Tillgången till hälso- och sjukvård är ett stort problem, och varken närmiljö, offentliga platser eller samhällsfunktioner är anpassade för personer med funktionshinder. Det sociala stigmat har tidigare varit stort och funktionshindrade har ofta gömts undan och isolerats från övriga i samhället. Funktionshindrade med psykiska åkommor och utvecklingsstörningar har ansetts farliga för allmänheten och samlats på stora institutioner med undermåliga förhållanden. Enligt den regionala frivilligorganisationen Handikos går endast l 000 av Kosovos 15 000 funktionshindrade barn i skolan. Attityderna börjar nu sakta att förändras och bland annat skolväsendet reformeras så att barn med funktionshinder ska kunna undervisas i ordinarie skolor. Av läkarintyg från överläkaren/barnneurologen Else Månsson från Barnkliniken i Örebro, daterat 8 februari 2011, framkommer bl. a. följande. Leona Gajtani har ett flerfunktionshinder med rörelsehinder av typ cerebral pares. Med träning, hjälpmedel och med andra åtgärder bedöms att hon kommer att kunna gå med stöd. Leona Gajtani verkar ha en utvecklingsstörning men verkar dock mycket läraktig. För att hon ska lära sig och utvecklas på bästa sätt behöver hon ha tillgång till adekvat skola med anpassad pedagogik. Hon behöver ha rörelseträning och tekniska hjälpmedel m.m. för att utvecklas på bästa sätt. Får hon inte dessa möjligheter kommer hon att få ledfelställningar, förkortningar i kroppen, beteendeproblem och bristande livskvalitet om hon begränsas i sina möjligheter att lära sig saker och röra sig mer självständigt.
Sida 10 Av intyg från kurator Inga-Britt Wallén på Barn- och ungdomsrehabiliteringen i Örebro läns lansting, daterat 31 mars 2011, framkommer bl.a. att Leona Gajtani har börjat på träningskolan i Lindesberg sedan fyra veckor tillbaka och att hennes utveckling har gått framåt med stormsteg under de få veckorna. Av intyget följer vidare att det är svårt att se hur långt Leona Gajtani kommer att gå framåt, men att när hon får möjlighet att få gå i skola så kommer hon att utvecklas efter sin förmåga. gör i denna del följande bedömning. Familjen Gajtani har befunnit sig i Sverige sedan i cirka ett år. Denna tid är alltför kort för att den ska kunna läggas till grund för beviljande uppehållstillstånd. Det är ostridigt i målet att Leona Gajtani lider av cerebral pares och utvecklingsstörning. Det går även, enligt migrationsdomstolen, att dra slutsatsen att hon i sitt hemland varken har erhållit en professionell utvärdering och diagnos eller haft tillgång till den vård och hjälp som krävs för att hon ska kunna utvecklas på bästa sätt utifrån sin förmåga. Hon har vid sju års ålder inte beretts möjlighet att gå i skola och även om det framöver eventuellt kan finnas plats för henne i en särskola i Prishtina bedömer migrationsdomstolen att detta är så pass osäkert att hennes möjligheter till utbildning i praktiken är mycket begränsade. Utan tillgång till adekvat skolgång har Leona Gajtani mycket små chanser att utvecklas positivt och hennes möjligheter till ett bra liv i Kosovo blir starkt begränsade. bedömer även, mot bakgrund av vad som framkommer av utredningen och tillgänglig landinformation, att trots att förbättringar sker avseende omgivningens attityder gentemot funktionshindrade i Kosovo så är det sociala stigmat fortfarande påtagligt. I Sverige har Leona Gajtani redan efter en kort tid gjort framsteg och av ingivna intyg går att utläsa att hon med rätt hjälpmedel och pedagogik har möjligheter att utvecklas mycket väl,
Sida 11 både fysiskt och psykiskt, efter sin förmåga. Med beaktande av hur situationen ser ut för funktionshindrade bara i Kosovo och vid en samlad bedömning av omständigheter i målet finner migrationsdomstolen att Leona Gajtanis framtida utveckling och livskvalitet allvarligt skulle äventyras om hon tvingas återvända till Kosovo och att det kan antas ett återvändande skulle kunna medföra bestående skada i Leona Gajtanis psykosociala utveckling. Mot denna bakgrund, och med beaktande av bestämmelsen om barnets bästa, finner migrationsdomstolen att det finns synnerligen ömmande omständigheter för att låta Leona Gajtani fa stanna i Sverige. Hon ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL. Vid denna utgång ska även hennes föräldrar och syskon Arsim, Merita och Albin Gajtani beviljas permanent uppehållstillstånd på samma grund. Beslutet om utvisning ska därmed upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga DV 3110 Arvid Hessen rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Ann-Marie Palvall Pettersson, Lars Josefson och Rikard Strömberg. Föredragande i målet har varit Lisa Morel af Jochnick.
Bilaea 1 SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL.2 o l Q g o cs w o Q Den som vill överklaga migtationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migtationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag di han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det armars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se