, 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning av arbetsställen baseras på var arbetstagarna kan förväntas få sina stråldoser, men också på om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Arbetsmiljön skall övervakas med avseende på strålning och stråldoser till personal skall mätas i tillräcklig utsträckning. I det följande anges riktlinjer för hur detta ska genomföras enligt SSMFS 2008:51. 1. Kategoriindelning av personal Indelning av personal i kategori A eller B skall göras enligt SSMFS 2008:51 om den årliga effektiva dosen till arbetstagarna riskerar att överskrida 1 msv, om den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 15 msv eller mer, eller om den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 50 msv eller mer. Här följer vägledning för kategoriindelning av personal. 1.1. Arbetstagare tillhörande kategori A Enligt SSMFS 2008:51 ska arbetstagare för vilka sannolikheten, inklusive sannolikheten för misstag eller olyckor, inte är försumbar att erhålla en årlig effektiv dos som överskrider 6 msv, alternativt en årlig ekvivalent dos till ögats lins som uppgår till 45 msv eller mer, alternativt en årlig ekvivalent dos till extremiteter eller hud som uppgår till 150 msv eller mer klassas som kategori A. Med stöd av exempel i SSMFS 2008:51, Bilaga 1 samt tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori A tillhörighet: a) Arbetstagare som utför arbete nära patienter med röntgenutrustning så att något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara endovasculär behandling eller koronarangiografi) b) Arbetstagare som arbetar med öppna strålkällor och där något av dosvärdena ovan kan överskridas (det kan t.ex. vara en del av den personal som arbetar med produktion av radioaktivt läkemedel)
, 2014 10 01 Sid 2(9) Personal klassad som kategori A skall enligt SSMFS 2008:51 bära individuell persondosimeter i sitt arbete (se Persondosmätningar nedan) och genomgå särskild läkarundersökning innan arbetet påbörjas och därefter vart tredje år samt lämna hälsodeklaration mellanliggande år. De dokumenterade resultaten skall arkiveras enligt föreskriften. Personal klassade som kategori A får inte arbeta med cytostatika (AFS 2009:6). 1.2. Arbetstagare tillhörande kategori B Övrig kategoriindelad personal som arbetar med joniserande strålning tillhör kategori B och skall dosövervakas i sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med stöd av tillgängliga resultat från persondosimetri, riktade mätningar och studier, skall i första hand följande arbetstagare övervägas kategori B tillhörighet: a) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med extern strålterapi inklusive Buckyterapi, intrakavitär eller interstitiell strålbehandling (Brachyterapi) eller utför service på sådan utrustning b) Arbetstagare, utom administrativ personal, som arbetar med röntgendiagnostik eller nuklearmedicin (om de inte klassats som kategori A) 1.3. Ansvar Kategoriindelning av personal enligt ovan och arbetsställen (avsnitt 2) görs av respektive verksamhetschef i samråd med sjukhusfysiker. Detta dokument ska ge vägledning och säkerställa en enhetlig bedömning. Det är viktigt att göra en bedömning, med stöd av all tillgänglig information, av både personal och arbetsställen utifrån de här angivna exemplen, om de är tillämpliga, men det är också viktigt att beakta annan personal och andra arbetsställen, om det är relevant. Endast de här angivna skälen baserade på dosnivåer och spridning av radioaktiv kontaminering ska ligga till grund för bedömningen och exemplen är inte tvingande. Tradition, önskemål, etc. är alltså inte godtagbara skäl för kategoriindelning, men bör beaktas vid t.ex. tilldelning av persondosimetrar. Respektive verksamhetschef ansvarar för att kategoriindelningen dokumenteras, att läkarundersökningar och inlämning av hälsodeklarationer för kategori A personal genomförs och för att Strålningsfysik vid behov får tillgång till dokumenten för arkivering och för användning som underlag till persondosimetriverksamheten. Respektive verksamhetschef ser också till att all personal som tilldelas dosimeter bär den på korrekt sätt och att kategori A personal inte arbetar med cytostatika. 2. Kategoriindelning av arbetsställen Kategoriindelning av arbetsställen skall enligt SSMFS 2008:51 göras där arbetstagare kan erhålla årliga stråldoser som föranleder indelning av personal i kategori A eller B. Arbetsställen skall inordnas i kontrollerat eller skyddat område beroende på den årliga stråldos som arbetstagaren
, 2014 10 01 Sid 3(9) kan erhålla i dessa lokaler eller om radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen. Här följer vägledning för kategoriindelning av arbetsställen. 2.1. Kontrollerat område Ett kontrollerat område skall vara avgränsat och tillträdet skall begränsas till behöriga personer som genomgått erforderlig teoretisk och praktisk utbildning. Med stöd av ovanstående skall i första hand följande arbetsställen övervägas att vara kontrollerat område: a) rum med röntgenutrustning där arbete bedrivs så att arbetstagare klassats som kategori A (det kan t.ex. vara vissa rum för endovasculär behandling och koronarangiografi) b) rum där strålterapi ges (undantag Buckyterapi) c) rum där slutna strålkällor med hög aktivitet (SSMFS 2008:9) hanteras d) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att arbetstagare klassats som kategori A (det kan t.ex. vara vissa rum för produktion av radioaktivt läkemedel) e) rum där arbete bedrivs med öppna strålkällor så att radioaktiv kontaminering av betydelse kan spridas till omgivande utrymmen (det kan t.ex. vara rum för uppdragning av eller administrering av radioaktivt läkemedel) f) förvaringsrum för strålkällor (t.ex. avfallsförråd) 2.2. Skyddat område I första hand skall följande arbetsställen övervägas att vara skyddat område: a) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) som har fast installerad röntgenutrustning b) rum där genomlysning eller exponering med mobil röntgenutrustning pågår c) rum där Buckyterapi ges d) rum där bentäthetsmätning utförs e) rum (om de inte klassats som kontrollerat område) där man hanterar öppna strålkällor Om särskilda skäl föreligger, kan klassningen som kontrollerat eller skyddat område vara begränsad till vissa tider (t.ex. då genomlysning eller exponering med mobil röntgenutrustning pågår). 2.3. Skyltar och lokala arbetsinstruktioner Området skall vara märkt med skyltar, av vilka det framgår att det är ett kontrollerat eller skyddat område och vilken typ av strålkällor som finns i området, se början av bilaga för exempel på sådana skyltar. I slutet av bilagan finns exempel också på andra typer av skyltar, som kan användas inne i eller vid ingång till kontrollerat och skyddat område.
, 2014 10 01 Sid 4(9) Lokala arbetsinstruktioner för kontrollerat respektive skyddat område skall upprättas och skall följa SSMFS 2008:51. Respektive verksamhetschef ansvarar för märkning med skyltar och för upprättande av lokala arbetsinstruktioner. Sjukhusfysiker tillhandahåller skyltar och bistår vid uppsättningen av dessa samt vid upprättandet av lokala arbetsinstruktioner. 3. Övervakning av arbetsställen Arbetsmiljön skall enligt SSMFS 2008:51 övervakas med avseende på strålning genom mätning av externa doshastigheter där det inte är säkerställt att strålfältet är geometriskt begränsat, markerat eller på annat sätt väl känt. Aktivitetskoncentrationen i luft och ytors kontamination skall också kontrolleras om det på arbetsstället finns radioaktiva ämnen som kan kontaminera omgivningen. Sådana mätningar och kontroller skall utföras i minst följande utsträckning: a) Externa doshastigheter mäts innan klinisk drift med strålbehandling påbörjas i samtliga närliggande utrymmen där människor kan uppehålla sig b) Externa doshastigheter mäts vid förändringar i verksamhet eller lokaler, då inte resultatet på arbetsmiljön enkelt kan förutses, i samtliga utrymmen omkring starka strålkällor där människor kan uppehålla sig c) Aktivitetskoncentration i luft mäts i samband med start av ny verksamhet och vid betydelsefulla förändringar i verksamhet som kan kontaminera omgivningen med radioaktiva ämnen och nya mätningar övervägs minst årligen d) Kontaminationskontroll av lokaler, arbetsytor, utrustning och personal görs i lämplig omfattning på ytor som kan bli kontaminerade med radioaktiva ämnen och denna omfattning övervägs minst årligen Metoder som är lämpliga med hänsyn till förekommande strålslag, energier och radioaktiva ämnens fysikaliska och kemiska egenskaper skall användas. Resultaten skall dokumenteras. Respektive verksamhetschef ansvarar för arbetsmiljön och informerar sjukhusfysiker om alla förändringar i verksamhet med strålning. Sjukhusfysiker ansvarar för metoder, mätningar och kontroller i samråd med respektive verksamhetschef, som ser till att egen personal medverkar, om det behövs. 4. Persondosmätningar Stråldoser till personal i verksamhet med joniserande strålning skall mätas, rapporteras (endast kategori A personal) till nationellt dosregister och arkiveras enligt SSMFS 2008:51 och
, 2014 10 01 Sid 5(9) kompletterande anvisningar från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Dosimetriverksamheten skall vara godkänd av SSM. Persondosimetriverksamheten vid Strålningsfysik SUS kontrolleras regelbundet av SSM, och tillhandahåller persondosmätare samt ansvarar för rapportering och arkivering av persondoser enligt ovan. Enligt SSMFS 2008:51 skall personal i kategori A bära personlig dosimeter. Arbetstagare i kategori B skall bära persondosimetrar i en sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt. Med persondosimeter menas den dosimeter som placeras i brösthöjd, i förekommande fall under blyförkläde, och bärs vid arbete med joniserande strålning enligt ovan. Andra typer av personaldosmätningar bör beaktas som ett komplement eller alternativ, t ex riktade mätningar av helkroppsdos, fingerdos, dos till ögats lins, etc. Dessa mätningar utförs under begränsade tidsperioder eller i samband med särskilda arbetsmoment och beslutas av sjukhusfysiker efter samråd med respektive verksamhetschef eller den som innehar den radiologiska ledningsfunktionen. Nyare rön tyder på att ögonlinsens strålkänslighet är högre än vad man tidigare antagit och ICRP (Statement, 2011) anger dosgränsen 20 msv/år under 5 år eller 50 msv under enstaka år, medan ICRP tidigare (Publication 103, 2007) angett 150 msv/år. Det är därför särskilt angeläget att överväga riktade mätningar av dos till ögats lins. Kontroll skall också göras av intern kontamination efter bedömning av risk för intag av radioaktiva ämnen eller hudkontamination. Sådan bedömning görs av sjukhusfysiker. Referenser 1. AFS 2009:6: Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 2. Annals of the ICRP, Publication 103, The 2007 Recommendations of the International Commission on Radiological Protection 3. ICRP ref 4825-3093-1464: Statement on Tissue Reactions, April 21, 2011 4. SSMFS 2008:09: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet 5. SSMFS 2008:51: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning
, 2014 10 01 Sid 6(9) Revisionshistorik Version Datum Ändring/tillägg Utfört av 1.0 2015-02-24 Nytt dokument, med samma innehåll som motsvarande för Skånes universitetssjukhus, version 1.3, 2014-12-18. Beslut vid möte 2015-02-24 med Region Skånes Centrala strålskyddsråd. Sara Brockstedt, Bengt Hemdal
, 2014 10 01 Bilaga Sid 7(9) Typexempel på skyltar som bör användas för att märka kontrollerat eller skyddat område:
, 2014 10 01 Sid 8(9)
, 2014 10 01 Sid 9(9) Typexempel på skyltar som kan användas inne i eller vid ingång till kontrollerat och skyddat område: Undantagsvis kan även denna skylt eller etikett användas enligt ovan, men den kräver tilläggsinformation: