Utbildning och forskning Education and research

Relevanta dokument
Utbildning och forskning

Utbildning och forskning

Utbildning och forskning Education and research

Utbildning och forskning Education and research

Utbildningsstatistisk årsbok Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare

Utbildning och forskning Education and research

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

11 Svenska för invandrare (sfi)

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

4 Grundskolan. Innehåll

5 Särskolan. Innehåll

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

3 Förskoleklass Pre-school class

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Utbildningsstatistisk årsbok Specialskolan

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER

12 Svenska för invandrare (sfi)

11 Svenska för invandrare (sfi)

5 Särskolan. Innehåll

12 Svenska för invandrare (sfi)

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

8 Svensk utbildning i utlandet

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utbildningsstatistisk årsbok 2005

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Kostnader för utbildningsväsendet

Betyg och provresultat, del 3

Kostnader för utbildningsväsendet

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

20 Utbildningskostnader

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

8 Svensk utbildning i utlandet

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

12 Svenska för invandrare (sfi) Swedish for immigrants

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

9 Kommunal vuxenutbildning

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande. National centre for flexible learning

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Universitet och högskolor Forskarutbildning

12 Svenska för invandrare (sfi) Swedish tuition for immigrants

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Utbildningsresultat Riksnivå

Kommun Kommunkod Skolform

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Inriktning Kommun Kommunkod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Utdrag: Förskoleklass, grundskola och specialskola

20 Verksamhet efter utbildning

4 Grundskolan Compulsory school

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning

Utdrag: Barn och elever med utländsk bakgrund

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Barn, elever och personal Riksnivå

9 Kommunal vuxenutbildning

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Kommun Kommunkod Skolform

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

9 Kommunal vuxenutbildning

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Övergång mellan utbildningar

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Högst utbildningsnivå i Stockholms län

12 Svenska för invandrare (sfi) Swedish tuition for immigrants

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

Högst utbildningsnivå i Stockholms län

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Typ av huvudman. Stiftelsen Hannaskolan Konfessionell Örebro 1880 Grundskola Inriktning Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Utdrag: Grundskola, förskoleklass och specialskola

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11

Barn, elever och personal Riksnivå

Internationella Engelska Gymnasiet

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Utbildningsresultat Riksnivå

Barn, elever och personal riksnivå

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

9 Kommunal vuxenutbildning

Barn, verksamheter, elever och kursdeltagare, del 1

Transkript:

Utbildning och forskning Education and research

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22 Utbildning och forskning Education and research Sida Page 22.1 Utbildning utbildningsnivå... 430 Education educational level 22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 25 64 år 1990 2010... 433 Educational level for the population 25 64 years of age 22.3 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 1978/79 2010/11... 433 Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish 22.4 Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program 1989/90 2006/07... 433 Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education 22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2010... 434 Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 22.6 Befolkning, 25 64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön år 2010... 435 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex 22.7 Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP... 436 Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass... 437 Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres 22.9 Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål... 438 Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 22.10 Elever och skolor i grundskolan... 438 Pupils and schools in compulsory comprehensive school 22.11 Elever i särskolan... 439 Pupils at special schools for the mentally handicapped 22.12 Elever i specialskolan... 439 Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Sida Page 22.13 Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2010...440 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year 22.14 Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska...441 Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 22.15 Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön...442 Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex 22.16 Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor...443 Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad 22.17 Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2010...444 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 22.18 Elever i gymnasieskolan den 15 oktober...445 Upper secondary school students, 15 October 22.19 Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret...446 Students leaving upper secondary school having completed education 22.20 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2009/2010...447 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades 22.21 Elever vid folkhögskolor...448 Pupils at folk high schools 22.22 Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren...448 Students in municipal adult education 428 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 Utbildning och forskning Sida Page Sida Page 22.23 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 2009/2010 per universitet/högskola efter kön... 449 University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex 22.24 Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön... 451 Number of university degrees, by field of education, degree and sex 22.25 Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde och kön... 454 New doctoral students by national research subject area and sex 22.26 Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde och kön... 455 Doctoral students during the autumn by national research subject area and sex 22.27 Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön... 456 Doctoral students during the autumn by university/higher education institution and sex 22.28 Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön... 457 Doctoral degrees by national research subject area and sex 22.29 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt... 458 Teachers on duty and on leave, overview 22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2010/2011... 458 Teachers on duty and on leave 22.31 Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser... 459 Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m 22.32 Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 2009 års priser... 459 Expenditure on research and development (R&D) by sector, 2009 prices, SEK m 22.33 Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 2009, miljoner kronor... 460 Expenditure on research and development (R&D), by sector and sources of finance, SEK m 22.34 Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009, mnkr, löpande priser... 461 Enterprises intramural R&D expenditure by industry, MSEK, current prices 22.35 Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med forskarexamen efter företagsstorlek, 2009... 462 Expenditure on intramural R&D, number of fulltime equivalents, persons and persons with postgraduate education by number of employees 22.36 Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken... 462 Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data (fulltime equivalent in R&D) 22.37 Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor... 463 Research and development (R&D) in the higher education sector, current costs, SEK m 22.38 Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser... 464 Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices Statistiska centralbyrån 429

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.1 Utbildning utbildningsnivå Education educational level Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av männen och 0,6 procent av na en gymnasieutbildning. Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. I dag studerar nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar sin utbildning. Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen i åldern 25 64 år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Unga är de högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. Av na är 27 procent högutbildade jämfört med 20 procent för männen (25 64 år). Andel av befolkningen i åldern 25 64 år med minst 3 års eftergymnasial utbildning år 2010 (procent) Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 1960-talet Det var framförallt under efterkrigstiden som utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium för ett fåtal. Även den eftergymnasiala utbildningen har kommit allt fler till godo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,6 procent av na en treårig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart gått i folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. Cirka 7 procent av såväl som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om nas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av na och 14 procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Drygt 1,1 miljon är högutbildade Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning 3 år eller längre) utgör alltså 24 procent av befolkningen (25 64 år), eller 1 147 000 personer. Ytterligare 716 000 har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 15 procent av befolkningen (25 64 år). har alltså nästan fyra av tio svenskar i åldern 25 64 år, eller 38 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Och det här är en utveckling som fortsätter. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med cirka 1 procentenhet varje år. Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 430 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 Kvinnor i åldern 25 34 år är en särskilt välutbildad grupp. Här är också skillnaden jämfört med männen störst. Över hälften, 52 procent, av na i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad, medan männens andel är 24 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, både i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att na avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, t.ex. de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska. Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna Även om fler än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka 55 800 forskarutbildade i åldern 25 64 år är 38 procent. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder. Bland 25 34-åringarna var 56 procent av de forskarutbildade män, bland 55 64- åringarna var motsvarande andel 68 procent. Utbildning och forskning Folkskola vanlig utbildning bland äldre Bland 55 64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, knappt var fjärde person har endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 25 34 år och 35 44 år är var tionde. Männen har i större utsträckning än na endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. Högutbildade amerikaner och ryssar Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade är ungefär lika stor 24 procent bland inrikes födda och 23 procent bland utrikes födda i åldern 25 64 år. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (24 procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade (37 procent). Statistiska centralbyrån 431

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda (fr. några länder) i åldern 25 64 år, 2010 Födelseland Förgymnasial utbildning Andel med Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland 24 16 Norge 16 22 Danmark 14 25 Island 11 37 Thailand 45 14 Turkiet 44 9 Vietnam 42 10 Japan 3 50 USA 4 50 Ryssland 4 59 Danderydsborna är de högst utbildade 41 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka har 35 procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning. Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 35 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern 25 64 år, 2010 Kommun Andel högutbildade () Kommun Antal högutbildade Danderyd 54 Stockholm 181 400 Lund 50 Göteborg 90 400 Lomma 42 Malmö 47 800 Lidingö 42 Uppsala 39 900 Täby 39 Lund 28 500 Uppsala 38 Linköping 24 600 Solna 38 Umeå 21 700 Stockholm 37 Örebro 17 700 Umeå 36 Västerås 17 500 Sollentuna 35 Nacka 16 600 Källa: SCB (www.scb.se/uf0506); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 432 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 25 64 år 1990 2010 Educational level for the population 25 64 years of age Utbildning och forskning Andelen med enbart förgymnasial utbildning har minskat från en tredjedel i befolkningen 1990 till 14 procent 2010. Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från 23 procent till 38 procent. Källa: SCB Befolkningens utbildning (www.scb.se/uf0506). 22.3 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 1978/79 2010/11 Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska. Läsåret 2010/11 var motsvarande andel drygt 20 procent. Det motsvarar 181 000 elever. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; 33 000 elever hade det som modersmål läsåret 2010/11. Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok (äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok. 22.4 Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program 1989/90 2006/07 Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Fler än män påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan. Bland dem som avslutade gymnasieskolan läsåret 2006/07 påbörjade 48 procent av na och 37 procent av männen högskolestudier inom tre år. Den höga övergångsfrekvensen för avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring av gymnasieskolan. Totalsiffran är en överskattning jämfört med en normal avgångskull. Källa: Högskoleverket och SCB (www.scb.se/uf0205). Statistiska centralbyrån 433

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2010 Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age Kön/Ålder Sex/Age Befolkning 16 år och äldre Population 16 years and older Antal Number Förgymnasial utbildning Primary and lower secondary education Gymnasial utbildning = <2 år Upper secondary education = <2 years Gymnasial utbildning = 3 år Upper secondary education = 3 years andel () med Highest educational level () Eftergymnasial utbildning <2 år Post secondary education <2 years Eftergymnasial utbildning 2 år Post secondary education 2 years Eftergymnasial utbildning > = 3 år Post secondary education > = 3 years Forskarutbildning Post graduate education Uppgift saknas Unknown education level Total Män Men 3 829 873 25 23 22 6 6 15 1 2 100 16 19 år years 261 515 75 1 18 0 0 0 0 6 100 20 24 323 001 14 7 56 12 5 4 0 4 100 25 34 596 616 12 8 37 6 8 24 1 4 100 35 44 653 571 11 33 18 8 7 20 2 2 100 45 54 622 601 17 39 12 9 6 15 2 1 100 55 64 592 791 26 29 15 7 6 15 2 1 100 65 74 459 389 36 23 17 3 6 12 2 1 100 75 84 236 750 49 19 14 1 5 9 1 2 100 85 94 80 102 53 18 13 0 4 8 1 3 100 95 3 537 55 15 10 0 3 7 1 10 100 Kvinnor Women 3 910 666 24 23 18 5 8 19 1 2 100 16 19 år 247 018 75 1 19 0 0 0 0 5 100 20 24 309 015 11 6 51 16 7 7 0 4 100 25 34 567 176 9 7 29 7 8 37 1 3 100 35 44 632 537 8 23 21 6 9 30 1 1 100 45 54 604 659 12 33 15 5 12 21 1 1 100 55 64 592 793 20 36 10 3 12 18 1 1 100 65 74 477 911 34 35 6 2 8 14 1 1 100 75 84 311 979 52 28 4 1 5 8 0 2 100 85 94 154 284 63 23 3 0 4 4 0 3 100 95 13 294 61 16 2 0 3 3 0 15 100 Total 7 740 539 25 23 20 5 7 17 1 2 100 16 19 år 508 533 75 1 18 0 0 0 0 6 100 20 24 632 016 12 6 53 14 6 5 0 4 100 25 34 1 163 792 11 7 33 7 8 30 1 4 100 35 44 1 286 108 10 28 19 7 8 25 1 1 100 45 54 1 227 260 14 36 14 7 9 18 1 1 100 55 64 1 185 584 23 32 13 5 9 17 1 1 100 65 74 937 300 35 29 11 2 7 13 1 1 100 75 84 548 729 51 24 8 1 5 8 1 2 100 85 94 234 386 60 21 6 0 4 5 0 3 100 95 16 831 60 15 4 0 3 4 0 14 100 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/uf0506). 434 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.6 Utbildning och forskning Befolkning, 25 64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön år 2010 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Utbildningsinriktning Field of education Befolkning, 25 64 år Population 25 64 andel () med Highest educational level () Antal Number Förgymnasial utbildning inkl. okänd nivå Primary and lower secondary education (incl. unknown level). Gymnasial utbildning Upper secondary education Eftergymnasial utbildning <3 år Post secondary education <3 years Eftergymnasial utbildning >=3 år Post secondary education >=3 years Total Allmän utbildning Båda könen Both sexes 1 122 545 62 38 0 100 General education Män Men 573 920 70 30 0 100 Kvinnor Women 548 625 54 46 0 100 Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 973 1 33 65 100 Teaching methods and teacher Män 79 805 2 31 67 100 education Kvinnor 257 168 1 34 65 100 Humaniora och konst Båda könen 196 071 33 29 38 100 Humanities and arts Män 80 823 34 30 37 100 Kvinnor 115 248 32 29 39 100 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Båda könen 822 321 48 18 35 100 Social sciences, law, Män 317 729 41 19 40 100 commerce, administration Kvinnor 504 592 52 17 31 100 Naturvetenskap, matematik Båda könen 134 874 11 30 59 100 och data Natural sciences, Män 80 654 8 34 58 100 mathematics and computing Kvinnor 54 220 14 25 61 100 Teknik och tillverkning Båda könen 1 051 821 65 16 19 100 Engineering and Män 926 526 68 16 16 100 manufacturing Kvinnor 125 295 43 18 39 100 Lant- och skogsbruk samt Båda könen 82 422 72 13 15 100 djursjukvård Agriculture and Män 55 468 75 14 12 100 forestry, veterinary medicine Kvinnor 26 954 65 13 23 100 Hälso- och sjukvård samt Båda könen 628 472 44 18 38 100 social omsorg Health care Män 103 596 28 20 52 100 and nursing, social care Kvinnor 524 876 47 18 35 100 Tjänster Båda könen 295 290 75 17 9 100 Services Män 140 641 64 22 14 100 Kvinnor 154 649 85 12 4 100 Okänd Båda könen 191 955 42 42 8 8 100 Unknown Män 106 417 44 43 7 6 100 Kvinnor 85 538 40 41 9 10 100 Befolkning, 25 64 år Båda könen 4 862 744 16 46 15 24 100 Män 2 465 579 18 48 14 20 100 Kvinnor 2 397 165 14 44 15 27 100 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/uf0506). Statistiska centralbyrån 435

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.7 Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Typ av skolform/verksamhet Type of education/activity Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m 2005 2006 2007 2008 2009 Kostnad per skolform/ verksamhet 2009 som andel () av BNP 2009 Expenditure by type of school, percentage of GDP Andel av total utbildningskostnad 2009 () Percentage of total educational expenditure Förskola Preschool teaching 37 566 40 948 44 617 48 218 50 642 1,63 18,6 Förskoleklass Preschool class 3 999 4 165 4 404 4 549 4 873 0,16 1,8 Grundskola Compulsory school 73 663 74 056 75 296 77 902 77 436 2,49 28,5 Specialskola 1 Special school primarily for pupils with impaired hearing 453 456 470 447 464 0,01 0,2 Obligatorisk särskola Compulsory scholl for intellectually disabled children 3 836 3 922 4 057 4 337 4 318 0,14 1,6 Gymnasiesärskola Schools for intellectually disabled children 1 688 1 852 2 038 2 461 2 672 0,09 1,0 Gymnasieskola Upper secondary school 29 856 31 789 33 920 36 089 37 060 1,19 13,6 Komvux Adult secondary education 4 435 4 289 3 836 3 699 3 710 0,12 1,4 Kompletterande utbildning Supplementary education programmes 303 334 339 348 340 0,01 0,1 Särvux Education for adults with learning disabilities 159 168 199 194 205 0,01 0,1 CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning 35 29 8.... Svenskundervisning för invandrare Swedish tuition for immigrants 897 1 023 1 241 1 550 1 706 0,05 0,6 Universitet/Högskola Higher education, tertiary education, universities and university colleges 44 598 45 833 47 079 49 538 52 101 1,68 19,1 Folkhögskola 2 Folk high school 2 574 2 633 2 750 2 859 2 874 0,09 1,1 Studieförbund 2 Study association 3 422 3 397 3 528 3 580 3 687 0,12 1,4 Arbetsmarknadspolitiska program Employment training 4 960 5 249 3 232 2 088 1 989 0,06 0,7 Svenska utlandsskolor Swedish schools abroad 152 159 152 92 155 0,00 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational training 837 1 006 1 159 1 228 1 335 0,04 0,5 Centrala kostnader Central administrative costs 2 454 2 719 2 835 2 775 3 522 0,11 1,3 Studiestöd 3 Student aid 19 724 20 085 19 277 19 054 22 992 0,74 8,5 Totala kostnader Total 235 611 244 112 250 437 261 008 272 081 8,75 100,0 1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum. 2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna. 3) Exkl. lån. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/uf0514). 436 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.8 Utbildning och forskning Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres År 1 Year Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 2 Summa 2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894 2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080 2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996 År 1 Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass inskrivna barn i åldern Preschool class 6 år 7 9 år 10 12 år 3 Summa 3 4 år 5 år 6 år 7 år Summa Antal förskolor och Fritidshem 4, 5 2000 80 598 227 724 24 147 332 469.. 1 111 105 023 1 371 107 505.. 2001 76 813 228 443 31 252 336 508.. 1 003 97 424 1 188 99 615.. 2002 76 985 238 999 34 760 350 744.. 1 003 91 452 1 158 93 613.. 2003 74 491 230 021 37 343 341 855.. 909 87 418 1 187 89 514 13 530 2004 73 768 216 299 36 065 326 132.. 910 87 122 1 292 89 324 13 394 2005 74 484 212 718 36 267 323 469.. 853 86 443 1 111 88 407 13 637 2006 78 351 214 558 36 148 329 057.. 794 89 968 1 138 91 900 13 962 2007 80 215 218 144 36 204 334 563.. 963 91 261 1 169 93 393 14 142 2008 84 313 223 746 38 071 346 130.. 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 2009 86 592 231 768 39 262 357 622.. 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194 2010 90 125 244 578 43 785 378 488.. 922 101 563 1 044 103 529 14 159 År 1 Familjedaghem inskrivna barn i åldern Family day-care homes 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år 10 12 år 4 Summa Antal familjedaghem 6 2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470 2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 2007 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 År 1 Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern Pedagogical care 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år 10 12 år 4 Summa Antal verksamheter inom pedagogisk omsorg 7 2009 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345 2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919 1) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var mättidpunkten 14 oktober. 2) Inkl. skolbarn i förskola. 3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 6) Number of family day-care homes. 7) Number of pedagogical care. Se Tabellanmärkningar. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003 ). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000 2002); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999). Statistiska centralbyrån 437

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.9 Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 2008/09 2009/10 2010/11 Pojkar Boys Flickor Girls Total Pojkar Flickor Pojkar Flickor Alla huvudmän All organisers 50 010 47 577 97 587 51 408 48 875 100 283 53 371 50 158 103 529 Kommunal regi Municipal organisers 45 943 43 509 89 452 47 050 44 540 91 590 48 459 45 543 94 002 Enskild regi Private organisers 4 067 4 068 8 135 4 358 4 335 8 693 4 822 4 615 9 437 Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) 8 208 7 784 15 992 9 163 8 787 17 950 10 204 9 181 19 385 Albanska Albanian 308 317 625 364 287 651 411 356 767 Arabiska Arabic 1 551 1 493 3 044 1 689 1 593 3 282 1 923 1 695 3 618 Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian 698 620 1 318 704 694 1 398 759 673 1 432 Engelska English 488 473 961 624 630 1 254 687 641 1 328 Finska Finnish 388 371 759 363 357 720 412 352 764 Kurdiska Kurdish 325 311 636 392 343 735 403 364 767 Persiska Persian 277 281 558 317 287 604 316 302 618 Somaliska Somali 401 368 769 484 431 915 564 505 1 069 Spanska Spanish 525 489 1 014 592 572 1 164 610 565 1 175 Turkiska Turkish 310 273 583 315 320 635 344 331 675 Övriga språk Other 2 932 2 781 5 713 3 310 3 261 6 571 3 775 3 397 7 172 Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2. 22.10 Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory comprehensive school 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Skolor Schools 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626 Elever Pupils 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 Flickor Girls 499 378 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858 Pojkar Boys 524 346 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629 fristående Of which private Skolor 576 596 610 635 677 709 741 Elever 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 Flickor 35 540 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208 Pojkar 33 911 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928 Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0104). Del 2. 438 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.11 Läsår School year Elever i särskolan Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning 1 Verksamhetsträning 2 Utbildning och forskning Summa Total i särskild undervis- 3, 4,5 ning 1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242.. 2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623.. 2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795.. 2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941.. 2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626.. 2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856.. 2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179.. 2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623.. 2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577.. 2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600.. 2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085.. 2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395.. 1) Vocational training of mentally handicapped young people. 2) Occupational training for the disabled. 3) Of whom receiving remedial tuition. 4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in relevant column. Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995 1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998 1999); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000 2002); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003 ). 22.12 Elever i specialskolan Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing 528 499 472 450 457 430 415 Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities 139 104 76 64 59 70 86 Ekeskolan 1, Örebro 26 18 11 10 9 23 25 Hällsboskolan 2, Sigtuna 52 35 21 10 12 12 28 Åsbackaskolan 3, Gnesta 61 51 44 44 38 35 33 Samtliga All pupils 667 603 548 514 516 500 501 1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09.A school for pupils with impaired speech. 3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2. Statistiska centralbyrån 439

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.13 Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2010 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Ämne Subject Pojkar Boys Antal elever 1 Number of pupils 1 Betygsfördelning () Grade distribution () Flickor Girls Total Godkänd Passed Väl Godkänd Passed with merit Mycket Väl Godkänd Passed with distinction Ej uppnått målen 1 Not achieving goals 1 Bild Art education 57 456 55 268 112 724 37,2 39,0 19,8 4,0 100,0 Engelska English 57 458 55 281 112 739 35,3 38,1 20,5 6,2 100,0 Hemkunskap Domestic science 57 438 55 265 112 703 34,2 38,9 22,1 4,8 100,0 Idrott och hälsa Physical education and Health 57 458 55 281 112 739 29,9 37,3 25,4 7,4 100,0 Matematik Mathematics 57 458 55 281 112 739 51,7 26,3 14,2 7,9 100,0 Moderna språk, elevens val Third foreign language 902 1 234 2 136 24,9 32,4 38,5 4,2 100,0 Moderna språk, språkval Second foreign language 32 734 38 379 71 113 37,6 34,7 22,5 5,3 100,0 Modersmål Mother tongue 3 746 4 232 7 978 19,0 33,7 44,4 3,0 100,0 Musik Music 57 458 55 281 112 739 38,4 36,8 19,8 4,9 100,0 NO-ämnen 2 General science 2 10 148 10 022 20 170 42,5 32,1 15,8 9,7 100,0 Biologi Biology 47 310 45 259 92 569 43,1 32,4 16,1 8,5 100,0 Fysik Physics 47 310 45 259 92 569 45,2 30,9 13,7 10,2 100,0 Kemi Chemistry 47 310 45 259 92 569 47,1 29,5 13,1 10,4 100,0 SO-ämnen 2 Social science subjects 2 18 030 17 724 35 754 37,5 35,6 20,6 6,4 100,0 Geografi Geography 39 428 37 557 76 985 42,9 34,4 15,2 7,5 100,0 Historia History 39 428 37 557 76 985 40,1 34,5 17,9 7,5 100,0 Religionskunskap Religious studies 39 428 37 557 76 985 41,3 34,7 17,1 6,9 100,0 Samhällskunskap Civics 39 428 37 557 76 985 42,6 33,8 16,1 7,5 100,0 Slöjd Craft 57 452 55 244 112 696 34,8 41,8 19,8 3,6 100,0 Svenska Swedish 53 054 51 618 104 672 42,7 38,5 15,4 3,5 100,0 Svenska som andra språk Swedish as second language 4 404 3 663 8 067 47,4 21,6 4,4 26,7 100,0 Teckenspråk Sign language 110 161 271 32,5 31,4 26,2 10,0 100,0 Teknik Technology 57 456 55 267 112 723 42,0 38,0 13,5 6,4 100,0 Genomsnittligt meritvärde 3 Average overall merit rating 197,9 220,1 208,8..... Andel behöriga till gymnasieskolan Share eligible for upper secondary education 2010 87,2 89,2 88,2 2009 87,6 89,9 88,8..... 2008 87,9 89,9 88,9..... 2007 87,9 90,4 89,1..... 2006 88,3 90,7 89,5..... 2005 87,7 90,7 89,2..... 2004 88,2 91,1 89,6..... 2003 87,7 91,0 89,9..... 2002 88,0 91,0 89,5..... 2001 87,4 91,0 89,2..... 2000 87,8 91,6 89,4..... 1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related grades are included. 2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) and/or social subjects (SO). 3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 and MVG 20. 4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror ( 2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (2001 2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 1 (2003 ). 440 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.14 Utbildning och forskning Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1 Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278 Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934 Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525 Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560 Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259 Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475 Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052 Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579 Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262 Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457 Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673 Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718 Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830 Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029 Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795 Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 1 211 Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 5 946 Romanés Romani 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316 Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133 Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068 Samiska 2 Sami 2 595 572 570 489 512 566 Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900 Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593 Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177 Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170 Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012 Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716 Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196 Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100 Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076 Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204 Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572 Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670 Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832 Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404 Kinesiska 3 Chinese 3 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322 Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858 Pashto 581 517 508 484 465 544 Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683 Sorani 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 4 420 Tagalog 522 508 571 666 726 816 Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193 Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012 Urdu 732 743 749 798 839 833 Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713 Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571 Samtliga Total 147 415 148 674 155 210 164 183 173 147 181 412 1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0104). Del 2. Statistiska centralbyrån 441

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.15 Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex Modersmål Mother tongue/ Födelseland country of birth/ Ålder Age/ Utbildning Education Total Antal elever Number of pupils Kvinnor Women 2009 2010 Män Men Andel () Percentage Kvinnor Män Kvinnor Antal elever Andel () Män Kvinnor Män Samtliga elever All pupils 91 237 52 331 38 906 57,4 42,6 96 136 55 122 41 014 57,3 42,7 med modersmål (10 största) Of which with mother tongue Arabiska Arabic 21 827 10 732 11 095 49,2 50,8 20 026 10 228 9 798 51,1 48,9 Somaliska Somali 6 202 3 555 2 647 57,3 42,7 9 571 5 156 4 415 53,9 46,1 Thailändska Thai 5 499 5 235 264 95,2 4,8 5 707 5 396 311 94,6 5,4 Polska Polish 4 937 3 055 1 882 61,9 38,1 4 647 2 877 1 770 61,9 38,1 Spanska Spanish 4 111 2 272 1 839 55,3 44,7 3 883 2 156 1 727 55,5 44,5 Engelska English 3 779 1 535 2 244 40,6 59,4 3 854 1 607 2 247 41,7 58,3 Persiska Persian 2 811 1 733 1 078 61,7 38,3 3 487 2 063 1 424 59,2 40,8 Kurdiska/Nordkurdiska Kurdish/North kurdish 3 261 1 827 1 434 56,0 44,0 3 142 1 844 1 298 58,7 41,3 Turkiska 2 612 1 330 1 282 50,9 49,1 2 837 1 380 1 457 48,6 51,4 Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian 2 675 1 503 1 172 56,2 43,8 2 697 1 523 1 174 56,5 43,5 med födelseland (10 största) Of which with country of birth Irak Iraq 20 649 10 303 10 346 49,9 50,1 18 021 9 616 8 405 53,4 46,6 Somalia 6 193 3 530 2 663 57,0 43,0 9 540 5 124 4 416 53,7 46,3 Thailand 5 397 5 149 248 95,4 4,6 5 626 5 332 294 94,8 5,2 Polen Poland 4 861 3 024 1 837 62,2 37,8 4 632 2 861 1 771 61,8 38,2 Iran 2 777 1 693 1 084 61,0 39,0 3 434 1 997 1 437 58,2 41,8 Turkiet Turkey 2 822 1 486 1 336 52,7 47,3 3 055 1 530 1 525 50,1 49,9 Kina China 2 303 1 661 642 72,1 27,9 2 610 1 842 768 70,6 29,4 Eritrea 1 975 1 171 804 59,3 40,7 2 367 1 453 914 61,4 38,6 Afghanistan 1 983 1 121 862 56,5 43,5 2 211 1 231 980 55,7 44,3 Serbien Serbia 1 712 824 888 48,1 51,9 1 600 830 770 51,9 48,1 i åldern Of which aged 16 19 år years 1 384 661 723 47,8 52,2 1 343 635 708 47,3 52,7 20 24 år 12 411 7 587 4 824 61,1 38,9 13 171 7 825 5 346 59,4 40,6 25 39 år 53 781 30 309 23 472 56,4 43,6 56 389 31 718 24 671 56,2 43,8 40 54 år 20 588 12 176 8 412 59,1 40,9 21 877 13 183 8 694 60,3 39,7 55 år 3 073 1 598 1 475 52,0 48,0 3 356 1 761 1 595 52,5 47,5 med utbildning Of which with education högst 3 år max. 3 years 11 922 7 742 4 180 64,9 35,1 13 998 9 002 4 996 64,3 35,7 4 6 år 9 805 6 322 3 483 64,5 35,5 10 360 6 669 3 691 64,4 35,6 7 9 år 13 817 8 051 5 766 58,3 41,7 14 624 8 420 6 204 57,6 42,4 10 12 år 25 610 14 030 11 580 54,8 45,2 26 045 14 101 11 944 54,1 45,9 13 år eller mer 13 years or more 30 083 16 186 13 897 53,8 46,2 31 109 16 930 14 179 54,4 45,6 I läs- och skrivinlärning In reading and writing learning 22 710 13 883 8 827 61,1 38,9 24 339 15 021 9 318 61,7 38,3 I praktik In traineeship 8 185 4 312 3 873 52,7 47,3 6 013 3 337 2 676 55,5 44,5 Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. 442 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.16 Utbildning och forskning Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 antal elever Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129 Förskoleklass Pre-school class 69 67 82 100 102 89 Flickor Girls 33 27 37 44 45 37 Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52 Europa Europe 47 51 56 64 78 75 Afrika Africa 4 2 7 10 9 4 Sydamerika South America 1 1 Asien Asia 18 13 19 26 14 10 Grundskola Compulsory school 671 640 648 684 618 610 Flickor 319 302 305 321 294 280 Pojkar 352 338 343 363 324 330 Europa 558 552 551 571 518 521 Afrika 37 28 25 43 50 40 Sydamerika 5 4 7 5 6 2 Asien 71 56 65 65 44 47 Gymnasieskola Upper secondary school 263 325 385 384 374 430 Flickor 173 214 284 252 261 307 Pojkar 90 111 101 132 113 123 Europa 226 277 343 333 319 377 Afrika 37 48 42 51 55 53 Andel () behöriga Entitled, percent 74 66 51 53 50 44 Förskoleklass 72 78 55 66 60 51 Flickor 67 85 57 55 53 51 Pojkar 78 73 54 75 65 50 Europa 62 73 54 55 53 47 Afrika 75.. 14 70 67.. Sydamerika.... Asien 100 100 74 92 93 90 Grundskola 90 84 71 73 70 66 Flickor 90 83 70 71 64 61 Pojkar 90 85 72 74 76 71 Europa 88 83 70 69 66 62 Afrika 97 82 52 88 86 88 Sydamerika 100 100 71 80 83.. Asien 100 100 89 97 100 96 Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12 Flickor 22 17 9 10 9 8 Pojkar 54 45 34 25 29 22 Europa 36 30 17 16 16 13 Afrika 16 8 2 6 7 8 Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4404. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0115). Statistiska centralbyrån 443

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.17 Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2010 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Studieväg Course of studies Behöriga 1:a-handssökande First choice qualified applicants Of whom Män Men Kvinnor Women Intagna Admissions Män Kvinnor Nationella program National Programmes 74 331 38 677 35 654 72 554 37 911 34 643 Barn- och fritid Child Care and Recreation 2 621 695 1 926 3 046 852 2 194 Bygg Construction 5 439 4 969 470 4 590 4 217 373 El Electrical Engineering 4 025 3 895 130 3 894 3 768 126 Energi Energy 957 937 20 863 845 18 Estetiska Arts 4 755 1 586 3 169 4 731 1 593 3 138 Fordon Vehicle Engineering 3 758 3 322 436 3 905 3 452 453 Handel och administration Business and Administration 3 102 990 2 112 3 279 1 077 2 202 Hantverk Handicraft 3 063 227 2 836 2 458 270 2 188 Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 2 768 1 218 1 550 3 134 1 422 1 712 Industri Industry 1 185 1 084 101 1 534 1 416 118 Livsmedel Food 459 101 358 487 104 383 Medie Media 2 185 701 1 484 2 168 686 1 482 Naturbruk Natural Resource Use 2 317 817 1 500 2 308 868 1 440 Naturvetenskap Natural Science 11 542 6 077 5 465 10 788 5 654 5 134 Omvårdnad Health Care 2 757 479 2 278 3 030 504 2 526 Samhällsvetenskap Social Sciences 17 541 6 877 10 664 16 605 6 585 10 020 Teknik Technical 5 857 4 702 1 155 5 734 4 598 1 136 Specialutformat program 1 Specially Designed Programme...... 12 296 6 119 6 177 Individuella program Individual Programmes 6 021 3 400 2 621 22 015 12 639 9 376 International Baccalaureate 839 319 520 946 397 576 Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools...... 34 465 17 151 17 314 Samtliga Total 122 454 59 709 62 745 142 276 68 059 74 217 1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 2010 (www.skolverket.se). Del 2. 444 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 22.18 Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October Utbildning och forskning Studieväg Course of studies 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Samtliga Both sexes Of whom women Nationella program 1, 2 National Programmes 295 768 307 165 315 810 319 170 317 166 309 588 150 336 Barn- och fritid Child Care and Recreation 14 220 14 663 14 322 13 447 12 037 10 555 7 781 Bygg Construction 11 300 12 472 13 900 15 469 15 894 16 100 1 437 El Electrical Engineering 20 585 21 467 22 255 23 173 23 604 22 521 1 150 Energi Energy 2 472 2 826 3 169 3 401 3 898 4 193 134 Estetiska Arts 20 611 21 687 21 994 21 848 21 226 20 592 13 663 Fordon Vehicle Engineering 13 832 14 656 15 316 15 659 15 552 14 643 1 557 Handel och administration Business and Administration 14 335 15 410 16 499 16 775 16 255 15 254 10 013 Hantverk Handicraft 6 768 7 749 8 894 10 016 11 292 12 407 11 023 Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 15 376 15 523 15 226 14 482 13 232 11 916 6 876 Industri Industry 6 711 7 563 8 414 9 146 9 148 8 144 927 Livsmedel Food 1 587 1 622 1 685 1 733 1 703 1 614 1 246 Medie Media 15 801 16 277 16 901 16 697 15 985 14 714 8 993 Naturbruk Natural Resource Use 9 805 10 192 10 475 10 783 10 836 11 015 7 516 Naturvetenskap Natural Science 38 928 39 239 38 813 39 057 39 099 39 674 19 065 Omvårdnad Health Care 10 199 10 843 11 885 12 626 13 259 13 078 10 188 Samhällsvetenskap Social Sciences 75 402 76 805 77 303 75 892 74 699 73 718 44 904 Teknik Technical 17 836 18 171 18 759 18 966 19 447 19 450 3 863 Specialutformat program Specially Designed Programme 34 303 37 338 39 617 42 021 42 554 41 112 20 879 Individuella program Individual Programmes 26 595 28 731 31 616 32 052 31 919 31 854 13 607 International Baccalaureate 2 749 2 853 3 015 3 093 3 132 3 158 1 888 Utbildning vid fristående skolor 2 Education at independent schools Samtliga Total 359 415 376 087 390 058 396 336 394 771 385 712 186 710 1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella programmen. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2. Statistiska centralbyrån 445

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 22.19 Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Studieväg Course of studies 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 Samtliga Both sexes Of whom women Nationella program 1, 2 National Programmes 62 152 76 065 79 113 83 377 84 532 41 850 Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 134 3 534 3 481 3 692 3 389 2 610 Bygg Construction 2 844 3 139 3 454 3 945 4 409 359 El Electrical Engineering 3 276 5 106 5 241 5 616 6 106 252 Energi Energy 516 664 727 840 943 28 Estetiska Arts 4 009 5 001 5 478 5 748 5 314 3 685 Fordon Vehicle Engineering 2 676 3 209 3 553 3 679 3 949 309 Handel och administration Business and Administration 3 008 3 312 3 698 4 390 4 489 3 105 Hantverk Handicraft 1 471 1 779 2 145 2 446 2 685 2 382 Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 3 339 3 861 3 743 3 709 3 530 2 324 Industri Industry 896 1588 1733 2036 2268 267 Livsmedel Food 372 380 402 427 471 347 Medie Media 2 733 3 790 4 045 4 266 4 168 2 542 Naturbruk Natural Resource Use 1 907 2 638 2 786 2 760 2 828 1 952 Naturvetenskap Natural Science 9 373 10 903 10 683 10 896 10 879 5 168 Omvårdnad Health Care 2 214 2 380 2 635 3 009 3 213 2 630 Samhällsvetenskap Social Sciences 15 928 20 009 20 506 20 885 20 666 12 815 Teknik Technical 4 456 4 772 4 803 5 033 5 225 1 075 Specialutformat program Specially Designed Programme 11 468 12 716 13 174 13 734 14 293 7 553 Individuella program Individual Programmes 521 601 557 164 616 232 Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools 10 533 International Baccalaureate 638 688 736 648 552 351 Samtliga Total 85 312 90 070 93 580 97 923 99 993 49 986 1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 1. 446 Statistiska centralbyrån