MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2010-002 Miljöarkeologiska analyser av provmaterial från Brodtkorbneset, Pasvik, Finnmark Fylke, Norge Philip Jerand & Radoslaw Grabowski INSTITUTIONEN FÖR IDÉ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER
1 INLEDNING...1 1.1 Bakgrund...1 2 MATERIAL OCH METOD...2 2.1 Markkemisk provtagningsstrategi och provbearbetning...2 2.2 Provtagningsstrategi och provbearbetning för makrofossilprover...2 2.3 Markkemiska analysmetoder...2 2.4 Sintrad jord Alternativa analysmetoder...3 3 RESULTAT...4 3.1 Markkemisk analys...4 3.2 Makrofossilanalys...6 3.3 Sintrad jord resultat från alternativa metoder...7 4 DISKUSSION...8 4.1 Markkemiska tolkningar...8 4.2 Arkeobotaniska tolkningar...9 4.3 Slutord...10 5 LITTERATUR...11 6 FIGURER OCH TABELLER...12 7 BILAGOR...25
1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här rapporten behandlar material från två utgrävningar på Brodtkorbneset, Pasviksdalen i Finnmarks Fylke, som genomfördes i augusti 2008 och augusti 2009 respektive. Vid bägge tillfällen togs prover för makrofossil- och markkemiska analyser. Undersökningarna i Brodtkorbneset, Pasvik, är en del i det internationella projektet Home, Hearth and Household in the Circumpolar North (Hedman & Olsen 2009). Den föreliggande rapporten är en sammanfattning av de miljöarkeologiska analyser som genomfördes under bägge grävsäsongerna. Materialet från 2008 års grävning insamlades primärt av Karin Viklund, Roger Engelmark och Radoslaw Grabowski från Miljöarkeologiska Laboratoriet (MAL) i Umeå. Provmaterialet från denna säsong analyserades markkemiskt och arkeobotaniskt av Stefan Bakke och Aksel Haavik (2008) under handledning av Karin Viklund och Johan Linderholm. Alla resultat från 2008 års provtagning är inhämtade från MAL Rapport 2008-030 (Bakke & Haavik 2008). Materialet från 2009 års grävsäsong insamlades i fält av Radoslaw Grabowski från Miljöarkeologiska Laboratoriet samt Stefan Bakke. Analyserna genomfördes av Philip Jerand som också har författat den större delen av denna rapport. Identifikationen av botaniskt material ifrån 2009 års säsong gjordes av Karin Viklund, Philip Jerand och Radoslaw Grabowski. Den provtagna lokalen består av sju linjärt organiserade härdar, belägna i en öst-västlig riktning. Härdarna befinner sig på en sandig terrass mellan Brodtkorbnesets udde i öst och moränsluttningar i väst. Landskapet karaktäriseras av lavar, mossa, ljung och tallskog. Tre av härdarna vid den linjärt organiserade boplatsen undersöktes 2008 tillsammans med ytterligare en härd som ligger cirka 225 meter söder om de förstnämnda härdarna. De resterande fyra härdarna undersöktes 2009 (Hedman & Olsen 2009). De miljöarkeologiska metoder som har använts är; makrofossilanalys, magnetisk susceptibilitet (MS+MS550), organisk halt (LOI) samt fosfatanalys. 1
2 Material och metod 2.1 Markkemisk provtagningsstrategi och provbearbetning Alla prover insamlades med en jordsond med 3,5 cm diameter. Vid undersökningen 2008 insamlades prover i ett bälte över anläggningarna samt ur tre av härdarna, prover togs även från en härd ca 225 söder om provtagningsbältet (härd 13:1). De resterande härdarna undersöktes 2009. Samtidigt utökades även ytkarteringen då prover insamlades över en större area med längre distans mellan varje provpunkt (se figur 1). Proverna blev oftast tagna ur B- horisonten med ett fåtal undantag. Anledningen till detta är ansamlingen av geofysisk data i denna jordhorisont. Längst ner i profilen finns den opåverkade mineraljorden, C-horisonten. Längst upp finns A-horisonten, också kallad för urlakningshorisonten, med det menas att ämnen och mineraler i markytan transporteras nedåt i jordprofilen och ansamlas i B- horisonten. I podsoler är den vanligaste orsaken till denna transport nederbörd (Clark 1990). Markkemiska analyser genomfördes även på makrofossilproverna genom att ett sub-sample togs ut ur varje prov. Sammanlagt har 214 jordprover och 40 makrofossilprover från 2008 års undersökning behandlats och 234 jordprover och 34 makrofossilprover från 2009. Alla prover homogeniserades och sållades genom ett 1,25 mm såll som förberedelse för vidare analys. 2.2 Provtagningsstrategi och provbearbetning för makrofossilprover Prover för makrofossilanalys blev tagna ur- och direkt utanför härdarna. Härdarna H3, H5, H6 och 13:1 grävdes ut 2008 medan härdarna H1, H2, H4 och H7 grävdes ut 2009. Vid 2008 års undersökning insamlades 43- och år 2009 34 makrofossilprover. Proverna varierade från 0,2 till 2 l i volym. Alla prover vattensållades genom såll med 2 mm- och 0,5 mm maskvidd. Vissa problem uppstod då en del prover var tagna ur väldigt sintrad jord. I sju prover från H3, fyra prover från H4, fyra prover från H5 och fyra prover från H7, var jorden så hård och sammanfogad att den omöjligt gick att separera utan att förstöra eventuella makrofossila fynd. 2.3 Markkemiska analysmetoder Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på fyra markkemiska/ fysikaliska parametrar. De fyra parametrarna är: 1. Fosfatanalys, cit-p (fosfatgrader, P o ) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) (Arrhenius 1934, Engelmark & Linderholm 1996). 2. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 3. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 4. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). 2
De fyra olika parametrarna ingår i ett system där de tillsammans eller enskilt förklarar olika händelser. Med MS kan man studera eldningsaktiviteter. Tillsammans med LOI och MS550 kan man t.ex studera intensiteten i eldningen och områdets ev. försumpning. Cit-P tillsammans med LOI och MS används för att studera bosättningsytor. CitP och LOI används traditionellt för att studera odlingsaktiviteter. Den första parametern genomfördes två gånger. De sintrade jordproverna uppvisade ovanligt låga fosfathalter, vilket antogs bero på citronsyrans oförmåga att lösa upp fosfaten i dessa prover. Citronsyran ersattes av saltsyra för att se huruvida resultaten ändrades. 2.4 Sintrad jord Alternativa analysmetoder På grund av problematiken med de sintrade jordproverna utfördes ett antal alternativa experiment, där huvudmålet var att få fram intakta ben ur sedimentet. Det prov som utsattes för experimenten var x338 som är taget centralt i H4. Sammanlagt utfördes fyra olika tester samt en mätning av ph-värde. Den första metoden innebar att en bit jord lades i en glasbägare fylld med 6 % natriumhydroxid (NaOH) som sedan upphettades nästintill kokpunkten för att sedan svalna över natten. Den andra metoden innefattade saltsyra (HCl). En bit jord placerades i en glasbägare med HCl och reagerade i 60 minuter. I metod tre användes en ultraljudsrengörare (Ultrasonic Cleaner). Den var av modellen som vanligen används vid rengöring av kirurgiska instrument. Apparaten fylldes med 2/3 vatten som värmdes upp till 60 C. Fem preparat blandades för provet att reagera i; 1. 7,45 g Kaliumklorid (KCl) + ½ l destillerat vatten (H 2 O) 2. 5 % NaOH 3. Destillerat H 2 O 4. Destillerat H 2 O + ättiksyra (CH 3 COOH) 5. Svag saltsyra (40 ml H 2 O + 40 ml HCl) En bit jord lades i en glasbägare fylld med ett av preparaten, bägaren sänktes sedan ner i ultraljudsrengöraren och behandlades under 10 minuter. Målet med metod fyra var att stabilisera jordens ph-värde på en relativt neutral nivå. Provet sänktes först ned i vatten, därefter adderades 5 ml ättiksyra i intervaller styrda av provets ph-värde. Tanken var att sänka ph-värdet till 3-4, för att sedan låta provets alkaliska element återbuffra ph-värdet till den önskvärda nivån. För att påskynda processen och samtidigt undvika potentiella skador, användes en magnetisk omrörare (Magnetic stirrer) för att blanda vattnet och ättiksyra på ett så milt sätt som möjligt. 3
3 Resultat Totalt behandlas 525 prover i den här rapporten, dessa prover kommer både från undersökningen som gjordes 2008 och den som gjordes 2009. Sammanlagt är det 448 markprover och 77 makrofossilprover. Från varje makrofossilprov togs ett subsample på ca 1/10 av provets volym. Resultat för prover tagna ur härdar presenteras i ordningen H1-13:1, data gällande resultaten från markproverna presenteras årsvis. 3.1 Markkemisk analys I bilaga 1 presenteras alla markkemiska resultat från de två undersökningarna. Figur 2 visar härdprovernas markkemiska statistik. Vid undersökningen 2008 togs det 214 markprover. Resultaten från fosfatanalysen visar att dessa markprover har ett medelvärde på 184P o med ett minimum värde på 46,1P o och ett maximum värde på 710,7P o. Standardavvikelsen för proverna är 99P o. MS värdena för dessa prover varierar mellan 10 och 242, medelvärdet är 55 och standardavvikelsen 43. MS550 har något högre värden, där det lägsta är 12 och det högsta 349. Medelvärdet är 74 och standardavvikelsen är 55. Medelvärdet för organisk halt i dessa prover är 4,1 % och standardavvikelsen är 1,3 %. Minimum värdet för organisk halt är 0,9 % medan maximum värdet är 11,2 %. Vid undersökningen 2009 togs det 234 markprover. Medelvärdet för fosfathalten på dessa prover är 122P o, minimum värdet är 39,3P o och maximum värdet är 405,7P o. Standardavvikelsen för provernas fosfathalt är 66P o. MS värdena är relativt lika de från 2008års undersökning, de har ett medelvärde på 60 och en standardavvikelse på 46. Minimum värdet för MS är 8 medan maximum värdet är 235. Värdena för MS550 är högre även i den här provserien, i enstaka fall betydligt högre, vilket man ser på maximum värdet som är 922 medan minimum värdet är 12. Medelvärdet är 124 vilket inte skiljer sig så stort mot MS värdet, standardavvikelsen är 113. Medelvärdet för organisk halt i dessa prover är 5,1 % och standardavvikelsen är 1,8 %. Minimum värdet är 1,9 % medan maximum värdet är 14,3 %. Av de 77 makrofossilprover som tagits, tillhör 43 undersökningen som ägde rum 2008 och 34 är från undersökningen 2009. Sju av anläggningarna på låg en rak linje, dessa kallas för H1, H2 etc. H1 är belägen längst åt öster och ordningen löper sedan västerut i stigande ordning. Anläggningen söder om de andra sju är således härd 13:1. H1 grävdes ut 2009. Figur 3 visar provtagningspunkterna inom. Sammanlagt togs sju prover ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 183P o, standardavvikelsen är 96P o. Maximum värdet och minimum värdet är 276P o respektive 59P o. Maximum värdet för MS är 424 medan minimum är 141, medelvärdet är 284 och standardavvikelsen 113. Värdena för MS550 är betydligt lägre än för MS. Medelvärdet för MS550 är 130 och standardavvikelsen är 62, maximum värdet är 257 och minimum värdet är 66. Den organiska halten i anläggningen är relativt låg jämfört med de andra anläggningarna, maximum värdet är 10,5 % medan minimum värdet är 5,1 %, medelvärdet för anläggningen är 7,8 %. Standardavvikelsen är 2,5 %. H2 grävdes även den ut 2009. Figur 4 visar härdens. Tio prover togs ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 254P o och standardavvikelsen är 199P o. Maximum värdet och minimum värdet är 532P o respektive 12P o. Medelvärdet för MS i anläggningen är 230 och standardavvikelsen 145. Maximum och minimum värdena är 498 4
och 46. Varje prov i anläggningen har betydligt lägre MS550 värde än MS. Medelvärdet för MS550 är 116 och standardavvikelsen är 95. Maximum värdet är 289 medan minimum värdet är 19. Medelvärdet för organisk halt är 15,8 %, standardavvikelsen är 7,3 %. Maximum och minimum värde för den organiska halten är 30,5 % respektive 6,8 %. H3 grävdes ut 2008. Figur 5 visar härdens. Nio prover togs ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 78P o och standardavvikelsen är 16P o. Maximum och minimum värde är 104P o respektive 46P o. Medelvärdet för MS och MS550 är 380 och 460, standardavvikelsen är 155 för MS och 186 för MS550. För MS är maximum värdet 629 medan minimum värdet är 127, för MS550 är det 709 respektive 125. Den organiska halten i anläggningen har ett medelvärde på 9,7 % och en standardavvikelse på 3,7 %. Maximum och minimum värdena ligger på 16,4 % respektive 6 %. H4 grävdes ut 2009. Figur 6 visar punkterna för provtagning inom. Tio prover togs ur härden. Fosfathalten i anläggningen har ett medelvärde på 422P o. Standardavvikelsen ligger på 340P o. Anläggningen har ett maximum och minimum värde på 873P o respektive 64P o. Medelvärdet för MS och MS550 är 290 och 138, standardavvikelsen är 117 för MS och 48 för MS550. För MS är maximum värdet 486 medan minimum värdet är 144, för MS550 är 206 det respektive 57. Medelvärdet för organisk halt är 14 % och anläggningen har en standardavvikelse på 7,2 % LOI. Maximum värdet är 24,9 % medan minimum värdet är 5,9 %. H5 grävdes ut 2008. Figur 7 visar anläggningens. Från anläggningen togs 13 prover. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 142P o och standardavvikelsen är 116P o. Maximum och minimum värdet för fosfathalten är 423P o respektive 43P o. Medelvärdet för MS är 266 och för MS550 är det 356. Standardavvikelsen är 237 för MS och 282 för MS550. Maximum och minimum värde för MS är 844 respektive 30 och för MS550 är de 1001 respektive 27. Den organiska halten i anläggningen har ett medelvärde på 11,4 % och en standardavvikelse på 9,4 %. Maximum värdet är 40,5 % medan minimum värdet är 2,6 %. H6 grävdes även den ut 2008. Anläggningens provtagningspunkter går att se i figur 8. Ur anläggning 11_6 togs det åtta prover. Medelvärdet i fosfathalt för dessa prover är 324P o med en standardavvikelse på 297P o. Maximum värdet är 810P o medan minimum värdet är 41P o. MS och MS550 har medelvärden på 153 respektive 275. De har maximum värden på 256 och 408 och minimum värden på 82 och 121. Medelvärdet för den organiska halten i dessa åtta prover är 21,9 %, de har en standardavvikelse på 11,9 %. Provet med högst LOI har ett värde på 38,4 % medan det med lägst värde ligger på 7,83 %. H7 grävdes ut 2009. Dess provtagningspunkter visas i figur 9. Det togs sju prover från denna anläggning. Fosfathalten för proverna har ett medelvärde på 105P o, en standardavvikelse på 80P o, ett maximum värde på 284P o och ett minimum värde på 57P o. Medelvärde och standardavvikelse för MS är 346 och 218 medan de för MS550 är 170 och 88. Maximum värdet för MS är 704 medan minimum värdet är 26, för MS550 är dessa värden 316 och 19. Medelvärdet för den organiska halten i proverna är 12,3 %, de har en standardavvikelse på 10,2 %. Maximum värdet för LOI är 35 % medan minimum värdet är 5,4 %. Anläggning 13:1 grävdes ut 2008. Provtagningspunkterna från anläggningen visas i figur 10. Ur denna anläggning togs det tio prover. Medelvärde och standardavvikelse för fosfathalten i dessa prover är 194P o respektive 69P o. Maximum värdet är 294P o medan minimum värdet är 102P o. Medelvärdet och standardavvikelsen för MS är 401 och 261, maximum och minimum värdena är 1035 respektive 160. MS550 har ett medelvärde på 498 och en standardavvikelse på 385. Maximum värdet är 1461 medan minimum värdet är 156. Den organiska halten i dessa prover är relativt låg jämfört med de andra anläggningarna. Medelvärdet ligger på 6 % 5
och har en standardavvikelse på 5,7 %. Maximum värdet är 16,2 % medan minimum värdet är 1,34 %. Målet med experimentet att byta ut citronsyra mot saltsyra var att se om en starkare syra kunde lösa upp det hårt bundna fosfatet i de sintrade proverna. Detta genomfördes då resultaten från citronsyrametoden ansågs opålitliga. Saltsyrametoden påvisade betydligt högre fosfathalter i proverna än vad som uppgavs av metoden som innefattade citronsyra. Resultaten presenteras i tabell 1. 3.2 Makrofossilanalys Vid genomgången av makrofossilproverna 2008 konstaterades det att vissa prover inte kunde undersökas. Anledningen till detta har dokumenterats som att jorden bestod av hårda klumpar. Samma problem förekom 2009, prover hade tagits från sintrade härdfyllningar vilket gjorde jorden så hård och tätt sammanfogad att den omöjligt gick att separera med de vanligen använda metoder. Vid undersökningen 2008 fanns det 11 prover av den här typen, sju prover från H3 och fyra från H5. Åtta prover av den här typen påträffades 2009, fyra från H4 och fyra från H7. Resultaten från makrofossilanalyserna går att finna i bilaga 2. Fröer och benmaterial är vad som har tillvaratagits. Mängden kol i varje prov har noterats och graderats efter en 6-gradig, subjektivt bedömd, skala, där 0 är ingenting och 5 väldigt mycket. I de prover där frö av kråkbär (Empetrum sp) påträffats har antalet noterats. Kråkbärfrön växer i bär, där ett bär består av sju frön. På grund av detta har det nedtecknats om det är ett helt bär, ett halvt bär eller enskilda frön som har påträffats. En klassificering har gjorts där ett helt bär innebär 6-7 frön och ett halvt bär 3-5 frön. Enskilda frön klassas således de som hittats ensamma eller i par. I H1 hittades ett frö av gräs (Poaceae sp) och två av kråkbär (Empetrum sp). Proverna var x41, x44 och x45, alla tre tagna från södra delen av härden. Sammanlagt hittades 10 brända benbitar, storleken på dessa varierade mellan 1-4 mm. I jämförelse med de andra härdarna innehöll dessa prover mycket kol. Enligt skalan som presenteras ovan har H1 ett medelvärde på 4. Ingen skörbränd sten hittades i dessa prover. H2 hade ett medelvärde på 2,1 enligt träkolskalan. Sammanlagt hittades 223 benbitar som varierade mellan 1-15 mm i storlek. Cirka en meter norr om härdens stenläggning ligger provpunkt x178. Det provet innehöll mer än 90 % av alla frön som hittats. Totalt i prov x178 hittades 269 enskilda kråkbärfrön, 9 hela bär och 21 halvor. Tre prover innehöll skörbränd sten. Från H3 kunde bara två prover analyseras. Ett av dem innehöll lite kol och ben samt att jorden i sig var väldigt grå, vilket möjligtvis kan vara aska. I det andra provet påträffades väldigt små ben, brända och obrända. Sex prover från H4 kunde analyseras, de resterande fyra innehöll sintrad jord som gjorde makrofossilanalysering omöjlig. Härden hade 2,2 i medelvärde på träkolskalan. Fem prover innehöll skörbränd sten. Sammanlagt i de sex proverna påträffades 354 benbitar med en storlek mellan 1-13 mm. H5 hade ett medelvärde på 3,8 enligt kolskalan. Ett frö av starr (Carex sp) hittades, även ben påträffades, huvudsakligen i prov 31, 61 och 71. En liten bit metall hittades i prov 61. 6
I H6 hittades en hel del brända och obrända ben, medelvärdet för mängden kol ligger på 2,6. I ett av proven fanns det ingen kol men alla ben som hittades var brända. I prov 54 påträffades en liten bit metall. Endast tre prover kunde analyseras av de sju som tagits från H7. Två av dessa innehöll skörbränd sten. Ett prov saknade helt kol, medan de andra två innehöll väldigt lite och graderades som 1 på träkolskalan. Sammanlagt för anläggningen hittades 129 ben med en storlek från 1-15 mm. Härd 13:1 hade ett medelvärde av 2,3 enligt kolskalan. En del ben påträffades, både brända och obrända. I två prover påträffades brända ben men inget kol. 3.3 Sintrad jord resultat från alternativa metoder Metod 1 gav inga märkvärda resultat, provet var fortfarande alldeles för hårt. Benmaterial gick ej att få fram. Metod 2 gav ingen större förändring av materialets sammansättning, dock litet mer än vad som uppvisades i metod 1. Metod 3 gav följande resultat: Blandning 1 separerade endast ytterst lite material. Blandning 2 separerade även den väldigt lite material. Blandning 3 gav ingen förändring. Blandning 4 separerade en del material, dock var större mängden av provet fortfarande relativt hårt. Preparatet lämnades att reagera ytterligare 2-3 dagar, dock utan större effekt. Blandning 5 separerade materialet betydligt mer än de andra blandningarna. Dock är det troligt att saltsyran även löste upp större mängden benmaterial. Tanken med metod 3 var att vibrationerna från ultraljudet skulle dela provet utan att förstöra benmaterialet, eftersom endast vibrationerna inte var starka nog att ge någon effekt tillsattes även de olika blandningarna för att förstärka reaktionen. Resultaten från ph-mätningen visade att jorden var väldigt basisk, med ett ph-värde runt 8. I teorin skulle man kunna dela jorden utan att disintegrera benmaterialet om man sänker ph-värdet till en lägre nivå med en relativt svag syra t.ex. ättiksyra. En starkare syra, t.ex. saltsyra sänker ph-värdet för snabbt och för kraftigt vilket troligen resulterar i förstörelsen av benmaterial. Resultaten ovan ledde till metod 4. Före additionen av ättiksyra låg ph-värdet på 8,8. Efter att 30 ml ättiksyra adderades sjönk ph-värdet till 3,3. Efter 1-2 timmar hade ph ökat till 4,3. Efter ytterligare 24 timmar hade ph värdet ökat till 4,8 där det stabiliserade sig. Endast lite material separerades och ingen återbuffring av ph förekom. Slutsatsen för dessa alternativa metoder är att den grundläggande intentionen; att få fram benmaterial intakt ur sedimentet, misslyckades. Det ovanligt höga ph-värdet beror på den mängd kalcium som har deponerats i härden genom förbränningen av ben, något som man i stor omfattning har bränt i åtminstone H4. Detta har lett till att svårlösliga föreningar av kisel, järn, kalcium och fosfat bildats. Dessa föreningar är stabila över tid även i sura podsoler (Goldberg & Macphail 2006:350). 7
4 Diskussion 4.1 Markkemiska tolkningar Tittar man på spridningsbilden över provernas fosfathalt (figur 11) kan man se en tydlig anknytning till härdarna. En koppling mellan aktivitetsområden och höga fosfathalter synes således högst sannolikt. Förhöjningar av fosfathalter tycks framför allt förekomma norr om anläggningarna. Målet med experimentet där citronsyra byttes ut mot saltsyra vid mätning av fosfathalt i vissa prover var att testa citronsyrans trovärdighet under de speciella förhållanden som förekom med de sintrade proverna. Resultaten går att se i tabell 1, som visar varje provs CitP-värde samt den totala mängden fosfat procentuell i varje prov, extraherad av saltsyra. Bevisligen var citronsyran inte kapabel att extrahera en konstant mängd fosfat ur varje prov, då vissa prover med lågt CitP-värde ibland hade en större mängd fosfat procentuellt, än proverna med höga CitP-värden. Som ett förklarande exempel tar vi proverna x219 och x338 båda från H4. Prov x219 har ett CitP-värde på 873 och en P% på 4,27 medan prov x338 har ett CitP-värde på 76 och en P% på 5,92. Skillnaden mellan dessa prover är inte enbart deras olika CitP-värden utan även det faktum att prov x338 är ett av de sintrade proverna. Trots det låga CitP-värdet har prov x338 en procentuell högre halt fosfat, extraherad av saltsyra, än prov x219. Slutsatsen blir således att bilden av fosfatspridningen för denna lokal inte blir helt sanningsenlig när det kommer till härdar med sintrad jord, åtminstone om man använder sig av citronsyra för att mäta fosfathalten. Om man med hjälp av markkemiska metoder vill titta närmre på varje enskild härds funktion och rumsliga upplägg rekommenderas en mer omfattande provtagning med betydligt fler prover tagna ur härden och dess närliggande yta. Fosfatdistributionen som citronsyraanalysen visar oss ger alltså en skev bild av de härdar med sintrad jord. De framställs som härdar med en låg aktivitetsgrad. De experiment som har genomförts antyder dock motsatsen. Det går att se på resultaten som diskuteras ovan, att de sintrade proverna innehåller minst lika mycket fosfat som de andra proverna tagna ur härdar. Förklaringen till förekomsten av sintrad jord i endast fyra av härdarna skulle kunna vara att en mer omfattande bränning av ben har förekommit i dessa. Problemet att stärka denna hypotes med hjälp av arkeobotanik ligger i det faktum att proverna innehåller just sintrad jord vilket gör den omöjlig att undersöka tills en funktionell extraktionsmetod finns att tillgå. Dock kan sannolikt det ovanligt höga ph-värdet i prov x338 ses som ett stödjande argument för denna hypotes, eftersom kalcium, en av de alkaliska jordartsmetallerna i det periodiska systemet, i stor mängd har deponerats i härden genom förbränningen av ben. Detta ger ett högt ph-värde samt genererar de kemiska föreningar som resulterar i sintringen av jorden (Goldberg & Macphail 2006:350). Någonting positivt går ändå att uttyda ur figur 11, en begränsning av aktivitetsområdet tycks finnas inom provtagningsytan. Det går att urskilja en tydlig koncentration av fosfatförhöjningar kring härdområdena, förhöjningar som inte tycks sträcka sig särskilt långt från härdarna. Ännu en markkemisk avvikelse som bör beaktas är det faktum att prover tagna ur härdområden i genomsnitt har ett MS värde dubbelt så högt som dess MS550 värde. Samma företeelse går att se i resultaten från de prover tagna utanför härdområdena, fast för dessa prover är företeelsen omvänd. De proverna har ett MS550 värde dubbelt så högt som MS värdet. Det naturliga är att MS550 värdet är högre än MS värdet, då järnföreningarna i jorden når sin maximala susceptibilitet vid förbränningen av provets organiska material. I de fall där susceptibiliteten inte förändras beror detta på att jorden redan nått sin maximala susceptibilitet, vilket troligen är fallet för härdarna i Brodtkorbneset. Det kan också bero på att tillräcklig mycket organiskt material inte närvarat vid förbränningen av provet, men som regel 8
innehåller marken tillräcklig mängd (Engelmark & Linderholm 2008). Magnetisk susceptibilitet är således ett bra tillvägagångssätt för att identifiera och lokalisera störda områden i marken. Det går att urskilja två anomalier i figur 12, en i östra delen av undersökningsområdet vilken kan förklaras av att den naturliga berggrunden är mer framträdande här än vid det övriga området. Den andra anomalin befinner sig mitt bland härdarna och beror på den mänskliga aktivitet som ägt rum i området. MS och fosfatanalyserna verkar således antyda en rimlig avgränsning av lokalens primära aktivitetsyta. 4.2 Arkeobotaniska tolkningar Vid jämförelser av makrofossilt material bör man kanske åsidosätta de prover med sintrad jord, då en väldigt stor mängd av materialet inte har gått att undersöka. Förekomsten av kråkbär i H1 och H2 är intressant samtidigt som man kan undra vad avsaknaden av kråkbär i de andra härdarna kan betyda. Då samer under lång tid har använt sig av kråkbär i matlagning (Viklund 2005:417ff) borde kanske kråkbär förekomma vid fler härdar. H2 är den härd där flest kråkbär (över 300 st) och ben hittades under de makrofossila analyserna, det kan tolkas som att det vid H2 förekommit matberedning i större utsträckning än vid de andra härdarna. Det kan också vara resultatet av en annorlunda tafonomi eller en mer lyckosam provtagning. Man kan inte säkert skilja kråkbär (Empetrum nigrum) från nordkråkbär (Empetrum hemaphroditum) utan fastställa kromosomtalet, därför presenteras fynden av kråkbär endast som Empetrum sp. Var kopplingen till kråka kommer från är osäkert, det kan ha en nedsättande innebörd, exempelvis att bären inte värderades lika högt som vissa andra bär. Čahppesmuorji heter bären på nordsamiska, vilket betyder svarta bär medan det traditionella lulesamiska namnet är tjuobmá och på tornedalsfinska benämns bären kaarnekka och harakan marja, vilket betyder korpbär (Svanberg 2005:131). Inom projektet Early in the North undersöktes flera lokaler i norra Finland. Vid makrofossilanalyser från dessa lokaler påträffades kråkbår, de flesta med dateringar till stenålder-järnålder. Under 1980-talet undersöktes inom projektet Säljägarkulturer i det bottniska området vid Umeå universitet ett antal makrofossilprover från fem olika västerbottniska kustlokaler. Fröfynden tolkades vara spår efter eldning med kråkbärsris, då det i de oftast ganska karga lokalerna rått brist på annat bränsle. Dessa slutsatser bör dock omprövas enligt Karin Viklund, som bedömer det mer sannolikt att de brända fröna kommer från kråkbär som kastats eller spillts vid härdarna i samband med förtäring än att hela och intakta bär skulle bevaras efter eldning med kråkbärsris (Viklund 2005:420). Genom tiderna har kråkbärsriset haft många användningsområden. Ingvar Svanberg tar i Etnobiologi i Sverige 2 upp en hel del av dessa. Bland annat skriver han att man i Vilhelmina länge ansett kråkbärsris vara det bästa till finkvastar och disktvagor och att man i västra Dalarna använde kråkriset till mattor i säterstugorna. Bären kan användas vid växtfärgning och ger då en mörkbrun eller rödfärg med alun. På 1700-talet tillverkade samer i Dalarna korgar färgade med kråkbär. Enligt skriftställaren Johan Fischerström färgade man i Halland ylle med riset från kråkbär, det gav en citrongul färg (Svanberg 2005:131). Även längre söderut, på Jylland, har man använt kråkbär mycket genom tiderna, man har bland annat tillverkat kvastar och skurborstar av riset (Brøndegaard 1979). Även i matlagning har bären använts, även om kråkbärsgröt var ansedd som en fattigmansrätt, var bären goda till att sätta kulör på gröt eller välling (Brøndegaard 1979). 9
Det noterades i Kvikkjokk år 1749, att samer blandade kråkbär med renmjölk som senare konserverades och förvarades under vintern (Svanberg 2005:131). När det kommer till just matlagning så har, enligt källorna, samerna använt sig av kråkbär i större utsträckning än andra nordbor (Viklund 2005:417). Man gjorde stark saft, med mycket bär och lite vatten och man kokade bären i renmjölk vilket kallas muorja-melke (Viklund 2005:417). Maten kunde förvaras i torkade magar eller blåsor, man kunde sedan frysa den och skära loss bitar och lägga i söt komjölk (Viklund 2005:417). Samerna nyttjade också vissa bär, som t.ex. kråkbär, stötta tillsammans med kokt, mosad fisk (Fjellström 2005). Det svarta bäret eller korpbäret, mer känt som kråkbäret, har haft och har säkert än i dag många användningsområden. Det är inte svårt att föreställa sig att man brukat kråkbär på något av dessa vis vid Brodtkorbneset, kanske flera, även om det mest troliga är i anknytning till matberedning. 4.3 Slutord De markkemiska analyserna visar på en möjlig, primär, akrivitetsyta i direkt anslutning till härdarna och deras närområde. Några tydliga funktioner utöver eldning går inte att urskilja med det metoder vi idag har i vårt förfogande, det är möjligt att några härdar har haft speciella användningsområden men det går endast att spekulera i. Varje härd har en egen liten historia att förtälja men även tillsammans skapar de en större berättelse om vad som har försiggått på platsen. Förhoppningsvis kan den information som har frambringats under detta arbete bidra till ytterligare, välnyanserade tolkningar av den undersökta lokalen. Att med de metoder och tillvägagångssätt som har använts kunna upptäcka en rumslig indelning av området direkt kring härdarna har inte varit möjligt. En viss antydan i förhöjda fosfatvärden går att uttyda norr om härdarna. Det skulle kunna vara spår av den manliga delen i bostaden, kallad för boassu, där slakt och tillagning av mat ägde rum (Hedman & Olsen 2009:17), en rimlig och inte alltför långsökt förklaring till de förhöjda fosfatvärdena. Dock är det endast med ett kreativt sinnelag dessa idéer kan uppstå, då den information vi besitter i dagsläget är långt ifrån att kunna påvisa en sådan klar tolkning. Även om det finns historiska källor som beskriver den rumsliga indelningen inom bostaden, går det inte att stärka sådana källor med de miljöarkeologiska resultat som frambringats under detta arbete. 10
5 Litteratur Arrhenius, O. (1934). Fosfathalten i skånska jordar. Sveriges Geologiska Undersökningar. Ser C, no 383. Årsbok 28, no3. Bakke, S. & Haavik, A. (2008). Miljøarkeologiske analyser av en samisk boplass i Pasvik. Miljöarkeologiska Laboratoriet i Umeå, Rapport nr. 2008-030. Umeå. Brøndegaard, V.J. (1979). Folk og Flora. Dansk etnobotanik 2. Rosenkilde og Bagger. Tønder. Carpelan, C. & Lavento, M. (1996). Soil phosphorus survey at subrecent Saami winter village sites near Inari, Finnish Lapland A preliminary report. I: Proceedings from the 6 th Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1993, sid 97-107. Clark, A. (1990). Seeing beneath the soil. London. Crowther, J. (1997) Soil phosphate surveys: critical approaches to sampling, analysis and interpretation. Archaeological Prospection, 4, 93-102. Engelmark, R. & Linderholm, J. (1996). Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. In: Mejdahl, V. & Siemen, P. (ed.) Proceedings from the 6th Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1993. Arkæologiske Rapporter nr. 1, 1996:315-322. Esbjerg Museum. Engelmark, R. & Linderholm, J. (2008). Öresundsförbindelsen och arkeologin. Miljöarkeologi inom öresundsförbindelsen. Människa och landskap en komplicerad dynamik. Malmöfynd 15. Malmö: Malmö kulturmiljö. Fjellström, C. (2005) Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm. Goldberg, P. & Macphail, R. (2006). Practical and theoretical geoarchaeology. Oxford. Hedman, S-D. (2003). Boplatser och offerplatser Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. Umeå. Hedman, S-D. & Olsen, B. (2009). Transition and Order: a study of Sámi rectangular hearths in Pasvik, Artic Norway. Fennoscandia archaeological XXVI. Tromsö. Karlsson, N. (2006). Bosättning och resursutnyttjande Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden 600-1900 e.kr inom skogssamiskt område. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 21. Umeå. Keeley, H. & Macphail, R. (1981). A soil handbook for archaeologists. London. Svanberg, I. (2005). Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm. Thomson, R. & Oldfield, F. (1986). Environmental Magnetism. London. Troedsson, T. & Nyqvist, N. (1973). Marklära och markvård. Stockholm. Viklund, K. (2005). en lång historia festskrift till Evert Baudou på 80-årsdagen. Kråkbär och gravad sik Västerbottens mångkulturella förflutna i miljöarkeologisk belysning. Robertsfors. 11
6 Figurer och tabeller Figur 1. Provtagningspunkter från 2008 och 2009... 12 Figur 2. Markkemisk statistik från härdprover... 13 Figur 3. Provpunkter H1... 14 Figur 4. Provpunkter H2... 15 Figur 5. Provpunkter H3... 16 Figur 6. Provpunkter H4... 17 Figur 7. Provpunkter H5... 18 Figur 8. Provpunkter H6... 19 Figur 9. Provpunkter H7... 20 Figur 10. Provpunkter 13:1.... 21 Figur 11. Fosfatdistribution vid lokalen i Brodtkorbneset.... 22 Figur 12. MS-distribution vid lokalen i Brodtkorbneset... 22 Figur 13. Fotografi av förkolnat Kråkbär (Empetrum sp).24 Tabell 1. Fosfatanalys. Metodjämförelse, CitP mot HCl.... 24 Figur 1. Provtagningspunkter från 2008 och 2009. 12
H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 13_1 Antal 7 10 9 10 13 8 7 10 MS medel 284 230 380 290 266 153 346 401 max 424 498 629 486 844 256 704 1035 min 141 46 127 144 30 82 26 160 STD 113 145 155 117 237 61 218 261 MS550 medel 130 117 460 139 356 276 170 498 max 257 289 709 206 1001 408 316 1461 min 66 19 125 57 27 121 19 156 STD 62 96 186 48 282 106 88 386 CitP medel 183 254 78 422 142 324 105 194 max 276 532 104 873 423 810 284 294 min 59 12 46 64 43 41 57 102 STD 96 199 16 340 116 297 80 69 LOI medel 7,8 15,8 9,7 14 11,4 21,9 12,3 6 max 10,5 30,5 16,4 24,9 40,5 38,4 35 16,2 min 5,1 6,8 6 5,9 2,7 7,8 5,4 1,3 STD 2,5 7,4 3,7 7,2 9,4 11,9 10,2 5,8 Figur 2. Markkemisk statistik från härdprover. 13
Figur 3. Provpunkter H1. 14
Figur 4. Provpunkter H2. 15
Figur 5. Provpunkter H3. 16
Figur 6. Provpunkter H4. 17
Figur 7. Provpunkter H5. 18
Figur 8. Provpunkter H6. 19
Figur 9. Provpunkter H7. 20
Figur 10. Provpunkter 13:1. 21
Figur 11. Fosfatdistribution vid lokalen i Brodtkorbneset. Figur 12. MS-distribution vid lokalen i Brodtkorbneset. 22
Figur 13. Fotografi av förkolnat Kråkbär (Empetrum sp). Foto: Philip Jerand 23
MALNr FältNr AnläggningsNr P % CitP 09_0030_242 x87 H2 0,27 12 09_0030_252 x236 H2 4,39 88 09_0030_267 x237 H2 4,81 89 09_0030_250 x218 H4 3,14 737 09_0030_251 x219 H4 4,27 873 09_0030_254 x323 H4 4,56 90 09_0030_255 x325 H4 4,65 64 09_0030_257 x337 H4 5,73 71 09_0030_258 x338 H4 5,92 76 09_0030_259 x382 H7 2,23 284 09_0030_260 x384 H7 3,98 59 09_0030_261 x396 H7 6,49 86 09_0030_262 x397 H7 4,24 81 09_0030_263 x398 H7 5,58 89 09_0030_264 x399 H7 4,32 76 09_0030_265 x400 H7 3,86 57 Tabell 1. Fosfatanalys. Metodjämförelse, CitP mot HCl. 24
7 Bilagor Bilaga 1 MALNr FältNr AnläggningsNr MS MS550 CitP LOI 09_0030_001 9092 143 164 84 7,6 09_0030_002 9105 26 60 100 4,1 09_0030_003 9036 72 84 106 10,5 09_0030_004 9101 155 397 67 6,4 09_0030_005 9040 80 95 77 4 09_0030_006 9055 92 61 104 2,3 09_0030_007 9114 123 189 87 5,9 09_0030_008 9078 62 119 190 11,3 09_0030_009 9084 123 198 74 6,3 09_0030_010 9089 151 203 73 7,4 09_0030_011 9037 31 61 67 4,2 09_0030_012 9219 42 44 165 3,8 09_0030_013 9221 36 39 61 3,5 09_0030_014 9092 14 36 200 5,2 09_0030_015 9163 16 71 149 5,4 09_0030_016 9098 104 130 180 6,9 09_0030_017 9093 112 227 314 9,1 09_0030_018 9193 69 48 106 3,3 09_0030_019 9067 130 121 126 4,7 09_0030_020 9015 95 582 41 6,6 09_0030_021 9222 64 64 139 3,3 09_0030_022 9102 33 99 147 5,4 09_0030_023 9112 20 140 210 5,3 09_0030_024 9006 140 175 66 5 09_0030_025 9096 57 371 219 9,8 09_0030_026 9217 25 42 109 4,1 09_0030_027 9165 15 73 93 4,4 09_0030_028 9132 39 91 89 4,4 09_0030_029 9108 130 194 152 14,3 09_0030_030 9082 144 256 220 6,9 09_0030_031 9124 114 129 82 5 09_0030_032 9212 39 118 112 4,2 09_0030_033 9046 67 83 75 6,9 09_0030_034 9061 44 75 108 5,6 09_0030_035 9058 69 155 126 6,6 09_0030_036 9044 29 54 79 5,2 09_0030_037 9020 43 477 90 5,3 09_0030_038 9066 95 78 140 3,5 09_0030_039 9062 84 108 84 5,3 09_0030_040 9126 27 38 91 3,2 09_0030_041 9070 54 83 92 4,7 09_0030_042 9077 11 12 90 3,6 09_0030_043 9176 37 65 82 4,6 09_0030_044 9161 29 30 96 4,4 09_0030_045 9075 20 35 87 5,1 09_0030_046 9008 31 30 45 2,3 09_0030_047 9155 23 106 175 5,3 09_0030_048 9203 58 209 61 5,1 09_0030_049 9026 21 32 126 2,7 09_0030_050 9157 24 60 68 4,5 09_0030_051 9064 121 92 89 4,3 09_0030_052 9181 32 32 263 3,3 09_0030_053 9010 90 170 65 4,6 09_0030_054 9175 14 28 97 4,2 09_0030_055 9107 42 203 62 5,5 25
09_0030_056 9019 128 240 98 10 09_0030_057 9226 18 45 377 4,7 09_0030_058 9021 31 169 82 6,3 09_0030_059 9205 15 32 58 5,1 09_0030_060 9103 22 95 49 5 09_0030_061 9148 32 71 81 5,3 09_0030_062 9063 74 91 74 5,3 09_0030_063 9024 28 47 97 6 09_0030_064 9233 13 22 97 4 09_0030_065 9115 120 152 123 3,2 09_0030_066 9035 14 42 143 5,4 09_0030_067 9110 78 158 143 6,6 09_0030_068 9109 49 63 55 3,7 09_0030_069 9167 27 37 54 4,2 09_0030_070 9198 36 343 64 6,9 09_0030_071 9138 98 131 111 6,5 09_0030_072 9143 57 108 138 4,8 09_0030_073 9146 32 54 67 5,2 09_0030_074 9220 102 88 192 3,7 09_0030_075 9128 50 45 105 3,3 09_0030_076 9072 192 158 143 3,8 09_0030_077 9140 45 43 54 4,7 09_0030_078 9068 169 133 143 4,2 09_0030_079 9159 113 108 79 2,4 09_0030_080 9130 80 63 97 3,1 09_0030_081 9209 157 845 53 7,4 09_0030_082 9137 72 75 120 3,9 09_0030_083 9135 74 77 139 4,7 09_0030_084 9080 63 57 106 4,3 09_0030_085 9160 53 39 83 4,1 09_0030_086 9141 60 66 114 5,4 09_0030_087 9225 15 34 189 3,9 09_0030_088 9025 24 22 135 2,7 09_0030_089 9028 33 55 201 5,5 09_0030_090 9169 37 143 102 6,5 09_0030_091 9201 18 102 62 5,1 09_0030_092 9060 85 90 138 4,9 09_0030_093 9170 14 17 225 3,8 09_0030_094 9232 115 244 260 11,5 09_0030_095 9122 66 127 99 5,3 09_0030_096 9227 23 33 256 4,2 09_0030_097 9208 20 54 73 4,7 09_0030_098 9216 20 30 132 4 09_0030_099 9144 30 37 66 3,6 09_0030_100 9125 46 64 128 5,1 09_0030_101 9090 160 183 88 7,6 09_0030_102 9162 10 75 71 5,6 09_0030_103 9145 20 47 73 4,3 09_0030_104 9158 22 31 82 4,4 09_0030_105 9136 25 124 251 6,1 09_0030_106 9194 15 37 68 4,1 09_0030_107 9034 15 33 77 4,3 09_0030_108 9129 71 79 64 4,7 09_0030_109 9153 50 46 91 3,2 09_0030_110 9164 12 36 70 3,8 09_0030_111 9052 60 98 119 5,3 09_0030_112 9191 34 98 93 4,6 09_0030_113 9213 196 172 78 4,3 09_0030_114 9174 13 42 307 5,3 09_0030_115 9186 45 51 373 5,7 09_0030_116 9088 117 95 120 2,8 26
09_0030_117 9087 174 255 201 7,3 09_0030_118 9154 26 59 49 4,3 09_0030_119 9036 37 40 105 4,5 09_0030_120 9118 77 84 66 3,5 09_0030_121 9211 27 62 70 4,6 09_0030_122 9168 24 35 109 4,8 09_0030_123 9178 17 20 128 3,5 09_0030_124 9151 15 85 76 7,3 09_0030_125 9038 19 55 106 6 09_0030_126 9189 16 41 92 6,4 09_0030_127 9094 122 264 87 10,7 09_0030_128 9218 79 76 81 2,4 09_0030_129 9149 44 45 50 3,2 09_0030_130 9012 27 35 55 4,1 09_0030_131 9049 103 74 129 4,5 09_0030_132 9013 48 102 59 4,4 09_0030_133 9095 16 75 114 10,2 09_0030_134 9085 174 201 128 7,2 09_0030_135 9210 39 85 44 4,2 09_0030_136 9183 12 39 167 5,4 09_0030_137 9131 63 82 230 5,1 09_0030_138 9041 46 42 134 4,6 09_0030_139 9018 34 208 139 6,8 09_0030_140 9011 75 233 51 6,2 09_0030_141 9032 32 32 238 3,9 09_0030_142 9030 15 20 101 4,6 09_0030_143 9179 20 21 200 3,7 09_0030_144 9150 28 36 91 4,5 09_0030_145 9152 227 272 224 5,9 09_0030_146 9045 55 54 68 3,9 09_0030_147 9057 124 102 337 4 09_0030_148 9001 103 154 122 6,1 09_0030_149 9117 45 40 115 3,4 09_0030_150 9039 17 17 110 3,4 09_0030_151 9059 73 74 109 4,7 09_0030_152 9005 119 140 79 6,1 09_0030_153 9077 98 93 101 4,5 09_0030_154 9214 104 125 70 5,7 09_0030_155 9142 47 60 69 3,9 09_0030_156 9065 72 96 155 5,1 09_0030_157 9031 14 79 142 6,9 09_0030_158 9127 37 57 135 4,3 09_0030_159 9079 25 89 186 4,5 09_0030_160 9054 43 46 176 3,1 09_0030_161 9016 99 185 118 3,9 09_0030_162 9033 25 265 91 7,4 09_0030_163 9091 87 261 85 7,4 09_0030_164 9000 68 115 38 2,6 09_0030_165 9048 25 320 262 5,3 09_0030_166 9185 25 235 171 5,2 09_0030_167 9166 46 172 70 3,8 09_0030_168 9003 72 95 45 2,7 09_0030_169 9207 35 335 94 4 09_0030_170 9190 13 103 120 4,1 09_0030_171 9106 51 209 79 3 09_0030_172 9172 11 41 71 2,5 09_0030_173 9173 13 123 118 5,1 09_0030_174 9023 58 116 131 2,9 09_0030_175 9196 16 627 66 6,2 09_0030_176 9004 101 262 251 4,6 09_0030_177 9120 59 67 72 1,9 27
09_0030_178 9022 36 170 155 6,4 09_0030_179 9002 130 193 87 5,6 09_0030_180 9188 17 223 101 4,6 09_0030_181 9009 32 51 79 3,2 09_0030_182 9116 39 74 86 2,2 09_0030_183 9184 12 75 207 3,4 09_0030_184 9192 25 104 126 5,1 09_0030_185 9083 146 144 63 5,1 09_0030_186 9113 118 195 139 4,1 09_0030_187 9050 13 153 105 7,2 09_0030_188 9053 26 67 132 5,1 09_0030_189 9104 8 39 261 5,6 09_0030_190 9180 16 78 199 6,2 09_0030_191 9029 31 43 143 3,4 09_0030_192 9027 38 111 112 4,9 09_0030_193 9043 45 53 75 4,2 09_0030_194 9231 113 164 85 9,7 09_0030_195 9187 27 115 118 7,7 09_0030_196 9086 116 190 71 5,1 09_0030_197 9204 45 40 126 2,8 09_0030_198 9076 77 75 79 4,5 09_0030_199 9206 14 154 89 6,9 09_0030_200 9139 42 78 90 5,1 09_0030_201 9111 167 174 128 4,7 09_0030_202 9134 46 68 85 4,5 09_0030_203 9100 85 152 85 8,5 09_0030_204 9195 14 65 70 5,6 09_0030_205 9228 42 83 267 6,8 09_0030_206 9229 158 249 57 6,3 09_0030_207 9123 176 169 96 4 09_0030_208 9119 85 69 76 2,5 09_0030_209 9047 28 236 108 5,8 09_0030_210 9121 51 79 98 3,2 09_0030_211 9073 85 84 126 6 09_0030_212 9081 135 182 104 6,5 09_0030_213 9202 12 44 49 4,6 09_0030_214 9199 10 115 61 5,6 09_0030_215 9097 90 205 322 7,6 09_0030_216 9007 79 135 54 7 09_0030_217 9133 64 139 71 5,2 09_0030_218 9099 12 185 140 7,8 09_0030_219 9230 93 110 114 10,4 09_0030_220 9197 16 70 66 5,6 09_0030_221 9056 16 86 106 7,3 09_0030_222 9147 38 72 116 5,5 09_0030_223 9074 19 36 79 3,8 09_0030_224 9171 16 57 95 5,2 09_0030_225 9069 29 57 102 4,6 09_0030_226 9014 122 187 209 4,9 09_0030_227 9215 80 71 41 3,5 09_0030_228 9017 43 40 64 3,1 09_0030_229 9224 31 50 151 5,3 09_0030_230 9200 13 17 49 3,6 09_0030_231 9156 20 31 106 5,2 09_0030_232 9223 74 72 92 4,4 09_0030_233 9182 11 11 166 3,9 09_0030_234 9071 64 68 144 2,2 09_0030_235 x30 H1 197 90 267 10,5 09_0030_236 x41 H1 238 95 84 10 09_0030_237 x42 H1 358 132 223 5,1 28
09_0030_238 x43 H1 424 141 267 5,3 09_0030_239 x44 H1 414 257 276 5,2 09_0030_240 x45 H1 141 66 59 10,1 09_0030_241 x46 H1 218 130 109 8,2 09_0030_242 x87 H2 46 19 12 15,3 09_0030_243 x118 H2 439 289 97 27,4 09_0030_244 x119 H2 498 278 146 15,1 09_0030_245 x132 H2 232 140 433 13,2 09_0030_246 x178 H2 67 21 227 13,4 09_0030_247 x215 H2 252 176 674 24,9 09_0030_248 x216 H4 144 102 341 14,3 09_0030_249 x217 H4 233 141 853 17,9 09_0030_250 x218 H4 193 74 737 15,7 09_0030_251 x219 H4 262 133 873 21,2 09_0030_252 x236 H2 154 85 88 10,9 09_0030_253 x240 H2 189 54 532 6,8 09_0030_254 x323 H4 486 206 90 5,9 09_0030_255 x325 H4 437 181 64 6 09_0030_256 x334 H4 180 57 442 20,5 09_0030_257 x337 H4 413 171 71 6,1 09_0030_258 x338 H4 304 145 76 7,1 09_0030_259 x382 H7 26 19 284 11 09_0030_260 x384 H7 195 140 59 35 09_0030_261 x396 H7 231 150 86 6,8 09_0030_262 x397 H7 397 177 81 5,4 09_0030_263 x398 H7 435 199 89 8,8 09_0030_264 x399 H7 704 316 76 8 09_0030_265 x400 H7 432 189 57 10,8 09_0030_266 x133 H2 283 119 390 30,5 09_0030_267 x237 H2 181 88 89 11,8 09_0030_268 x241 H2 214 73 530 13,5 08_0021_001 P1 29 58 147 3,7 08_0021_002 P2 26 45 108 5,6 08_0021_003 P3 27 90 152 6,1 08_0021_004 P4 59 74 188 4,3 08_0021_005 P5 80 62 117 3,8 08_0021_006 P6 90 67 345 3,1 08_0021_007 P7 39 42 211 4,5 08_0021_008 P8 145 125 131 3,9 08_0021_009 P9 81 83 126 3,9 08_0021_010 P10 103 100 242 4,9 08_0021_011 P11 19 61 157 4,9 08_0021_012 P12 92 131 180 6,3 08_0021_013 P13 95 99 338 4,1 08_0021_014 P14 85 102 468 4,9 08_0021_015 P15 55 60 157 3,8 08_0021_016 P16 54 49 150 3,5 08_0021_017 P17 121 110 370 7 08_0021_018 P18 20 58 119 6,7 08_0021_019 P19 18 24 387 3,9 08_0021_020 P20 26 49 114 5,1 08_0021_021 P21 47 36 96 3,1 08_0021_022 P22 61 71 119 6,7 08_0021_023 P23 59 48 148 3,6 08_0021_024 P24 60 55 157 3,2 08_0021_025 P25 103 86 167 3,8 08_0021_026 P26 187 121 47 0,9 29
08_0021_027 P27 149 104 113 3,1 08_0021_028 P28 36 85 137 5,2 08_0021_029 P29 61 85 128 5,4 08_0021_030 P30 64 49 225 3,2 08_0021_031 P31 39 39 268 3,2 08_0021_032 P32 111 91 188 3,3 08_0021_033 P33 116 85 129 2,2 08_0021_034 P34 37 45 242 4,9 08_0021_035 P35 51 51 113 4,3 08_0021_036 P36 51 40 72 2,1 08_0021_037 P37 40 33 51 1,4 08_0021_038 P38 34 34 141 3,6 08_0021_039 P39 68 81 109 5,2 08_0021_040 P40 56 50 143 3,5 08_0021_041 P41 32 43 126 5,5 08_0021_042 P42 73 47 97 1,3 08_0021_043 P43 80 60 220 3,7 08_0021_044 P44 93 75 177 2,2 08_0021_045 P45 110 76 199 3,2 08_0021_046 P46 151 129 127 3,3 08_0021_047 P47 104 131 156 5 08_0021_048 P48 104 100 200 4,8 08_0021_049 P49 75 66 264 4 08_0021_050 P50 49 39 339 2,8 08_0021_051 P51 85 90 208 4,1 08_0021_052 P52 98 88 104 3,4 08_0021_053 P53 17 25 126 3,8 08_0021_054 P54 42 31 267 2,9 08_0021_055 P55 35 38 509 4,9 08_0021_056 P56 51 80 160 5,4 08_0021_057 P57 19 108 110 6,5 08_0021_058 P58 16 73 108 5,8 08_0021_059 P59 34 34 112 2,9 08_0021_060 P60 38 65 232 5,6 08_0021_061 P61 31 35 177 4,4 08_0021_062 P62 53 54 64 2,8 08_0021_063 P63 48 49 79 1,8 08_0021_064 P64 56 47 95 2,9 08_0021_065 P65 128 102 125 3,3 08_0021_066 P66 77 69 87 4,6 08_0021_067 P67 33 95 104 5,1 08_0021_068 P68 68 90 232 4,5 08_0021_069 P69 82 82 209 3,6 08_0021_070 P70 51 59 112 2,7 08_0021_071 P71 81 62 144 2,3 08_0021_072 P72 57 53 123 3,7 08_0021_073 P73 51 82 100 3,8 08_0021_074 P74 64 83 117 3,8 08_0021_075 P75 16 28 249 4,8 08_0021_076 P76 30 60 170 3,9 08_0021_077 P77 20 20 234 3,2 08_0021_078 P78 26 36 89 4,3 08_0021_079 P79 59 63 134 4,8 08_0021_080 P80 61 69 117 4,1 08_0021_081 P81 49 82 101 4,9 08_0021_082 P82 28 46 136 3,7 08_0021_083 P83 57 90 142 5 08_0021_084 P84 129 163 110 5,3 08_0021_085 P85 143 144 109 3,8 08_0021_086 P86 75 100 106 3,8 08_0021_087 P87 174 159 147 2,2 30
08_0021_088 P88 73 119 125 5,8 08_0021_089 P89 98 83 81 2,9 08_0021_090 P90 70 79 285 4,9 08_0021_091 P91 101 86 120 3,4 08_0021_092 P92 104 104 138 4,1 08_0021_093 P93 152 99 167 3,6 08_0021_094 P94 81 84 116 4,1 08_0021_095 P95 65 56 98 2,9 08_0021_096 P96 85 68 159 4,1 08_0021_097 P97 61 89 180 6,9 08_0021_098 P98 52 45 145 4,2 08_0021_099 P99 49 50 194 2,5 08_0021_100 P100 131 85 106 2,1 08_0021_101 P101 37 35 127 3,7 08_0021_102 P102 36 56 122 4,9 08_0021_103 P103 43 129 97 6,9 08_0021_104 P104 28 34 118 5,4 08_0021_105 P105 15 28 129 5 08_0021_106 P106 15 34 102 5,2 08_0021_107 P107 10 14 101 3,4 08_0021_108 P108 13 21 120 3,7 08_0021_109 P109 17 57 113 3,9 08_0021_110 P110 65 56 113 3,6 08_0021_111 P111 43 38 52 2,9 08_0021_112 P112 26 24 133 3,1 08_0021_113 P113 43 33 147 3,5 08_0021_114 P114 35 58 75 3,8 08_0021_115 P115 17 19 135 4,2 08_0021_116 P116 12 13 86 2,5 08_0021_117 P117 16 75 93 4,9 08_0021_118 P118 23 33 122 4,7 08_0021_119 P119 13 15 119 3,5 08_0021_120 P120 31 29 300 3,7 08_0021_121 P121 23 40 137 5,7 08_0021_122 P122 108 86 119 2,9 08_0021_123 P123 65 48 153 4 08_0021_124 P124 29 47 154 4,8 08_0021_125 P125 64 69 269 5,9 08_0021_126 P126 62 76 196 5,5 08_0021_127 P127 29 49 397 4,6 08_0021_128 P128 38 38 199 2,7 08_0021_129 P129 19 48 711 7,5 08_0021_130 P130 19 17 146 4,5 08_0021_131 P131 50 39 162 4,5 08_0021_132 P132 12 36 167 6 08_0021_133 P133 15 32 125 4,3 08_0021_134 P134 12 25 160 3,5 08_0021_135 P135 21 47 128 4,4 08_0021_136 P136 13 21 131 3,8 08_0021_137 P137 19 29 148 5,1 08_0021_138 P138 16 21 142 4,6 08_0021_139 P139 90 100 222 4,8 08_0021_140 P140 92 72 230 2,9 08_0021_141 P141 81 82 131 5 08_0021_142 P142 85 65 276 2,8 08_0021_143 P143 128 83 116 3 08_0021_144 P144 36 50 233 4,1 08_0021_145 P145 41 61 149 4 08_0021_146 P146 21 29 165 3,6 08_0021_147 P147 34 52 127 3,3 08_0021_148 P148 12 25 46 3,7 31
08_0021_149 P149 23 70 84 3,5 08_0021_150 P150 19 85 232 5,8 08_0021_151 P151 13 126 177 8,2 08_0021_152 P152 16 47 179 4,6 08_0021_153 P153 16 253 133 11,2 08_0021_154 P154 16 34 122 3,1 08_0021_155 P155 16 31 152 08_0021_156 P156 88 88 168 4,3 08_0021_157 P157 198 189 301 7,1 08_0021_158 P158 95 69 142 3,3 08_0021_159 P159 148 104 288 4,4 08_0021_160 P160 20 42 234 5,1 08_0021_161 P161 24 30 181 4,7 08_0021_162 P162 36 49 214 4,7 08_0021_163 P163 27 65 135 3,3 08_0021_164 P164 25 96 92 4,6 08_0021_165 P165 21 29 123 3,3 08_0021_166 P166 12 17 124 2,4 08_0021_167 P167 30 46 177 3,5 08_0021_168 P168 16 75 155 5,6 08_0021_169 P169 15 23 146 3,6 08_0021_170 P170 11 17 138 2,8 08_0021_171 P171 52 42 100 3 08_0021_172 P172 31 28 103 2,4 08_0021_173 P173 21 18 209 3 08_0021_174 P174 14 19 146 3,6 08_0021_175 P175 H6 15 31 326 4,5 08_0021_176 P176 H6 13 19 148 3,1 08_0021_177 P177 H6 17 24 320 3,7 08_0021_178 P178 H6 13 13 214 2,6 08_0021_179 P179 H6 23 18 146 1,3 08_0021_180 P180 H6 15 37 255 4 08_0021_181 P181 H6 14 12 158 2,7 08_0021_182 P182 H6 19 32 216 4 08_0021_183 P183 H6 18 37 298 4,4 08_0021_184 P184 H6 18 22 221 3,2 08_0021_185 P185 H6 24 137 215 4 08_0021_186 P186 H6 20 200 261 5,6 08_0021_187 P187 H6 12 282 145 4,2 08_0021_188 P188 H6 11 137 156 4,8 08_0021_189 P189 H6 12 327 308 5,5 08_0021_190 P190 H6 31 349 139 5,6 08_0021_191 P191 H3 49 201 367 4,5 08_0021_192 P192 H3 88 123 464 4,9 08_0021_193 P193 H3 52 158 437 4,1 08_0021_194 P194 H3 29 183 464 4,4 08_0021_195 P195 H3 15 267 448 4,3 08_0021_196 P196 H3 56 260 384 3,9 08_0021_197 P197 H3 36 179 521 4,3 08_0021_198 P198 H3 39 124 392 5 08_0021_199 P199 H3 142 141 311 4,3 08_0021_200 P200 H3 83 114 299 4 08_0021_201 P201 H3 94 115 331 4,5 08_0021_202 P202 H3 60 77 296 3,9 08_0021_203 P203 H3 58 81 219 3,9 08_0021_204 P204 H3 73 78 242 3,9 08_0021_205 P205 H3 54 45 236 2,8 08_0021_206 P206 H3 33 48 303 4,8 08_0021_207 P207 H3 42 64 363 4,7 08_0021_208 P208 H3 125 95 143 4,1 08_0021_209 P209 H3 242 181 120 2,4 32