Policy för brottsförebyggande arbete 2013

Relevanta dokument
Strategi för brottsförebyggandeoch trygghetsskapande arbete 2014

Strategi för brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete 2015

Brottsförebyggande arbete i Enskede-Årsta- Vantör

En samlad strategi för arbetet mot sociala oroligheter

Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Malmö Trygg och säker stad

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Stockholmsenkäten 2012

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun

Gemensam åtgärdsplan Lokalpolisområde Skärholmen Skärholmens stadsdelsförvaltning

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Gemensam åtgärdsplan Lokalpolisområde Skärholmen Skärholmens stadsdelsförvaltning

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkansöverenskommelse

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i. Åtvidabergs kommun

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Ett stadsövergripande handlingsprogram för minskad nyrekrytering till brottslighet

Stockholmsenkäten 2014

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2014

Beslut Stadsdelsnämnden godkänner strategin för ökad trygghet.

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

Organisation. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning år 2011 BILAGA ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS 9 STADSDELSFÖRVALTNING. Stadsdelsdirektör.

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

Mål- och uppdragsbeskrivning för Community Center

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsområde i Stockholms kommun. Beslut. Stockholms kommun

Stockholmsenkäten 2014

Trafikkontorets medverkan i arbetet med Lokala utvecklingsprogram (LUP)

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Tonåringar och vuxna om trygghet, trivsel och normbrytande beteende

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Handlingsplan

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014

Trygghetsmätningen 2017

Aktivitetsplan för UmeBrå

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Ett socialt hållbart Vaxholm

Motion om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018

Ungdomsarbete och fritidsgårdar

Bilaga 1 till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Aktiviteter 2018

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan Trygg och säker

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden

Resultat från Skolelevers drogvanor

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Trygghet i Skärholmen

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

ANDT-strategi för Värmdö kommun

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober

Stockholmsenkäten 2014

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Bilaga: Sammanställning av mål och aktiviteter Lokalt utvecklingsprogram Spånga-Tensta stadsdelsområde

Ansvarig för genomförande och uppföljning är säkerhetssamordnaren.

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

Stockholmsenkäten 2016

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Antagna av Kommunfullmäktige

Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Motion M om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet

Transkript:

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA 6 SID 1 (14) 2013-04-29 Policy för brottsförebyggande arbete 2013 Inledning Den brottsförebyggande policyn för Enskede-Årsta-Vantör syftar till att ange riktningen för det brottsförebyggande arbetet inom förvaltningen och i samverkan med andra aktörer under 2013. Brottsförebyggande arbete är starkt sammankopplat med trygghetsskapande och socialt förebyggande arbete och denna policy är ett komplement till förvaltningens trygghetsstrategi Strategi för trygghet 2013. Policyn innehåller underlag för prioriterade förebyggande åtgärder, en aktivitetsplan samt beskriver ansvarsfördelningen mellan de samverkande aktörerna. Stockholms stads brottsförebyggande program har som övergripande mål med det brottsförebyggande arbetet att tryggheten ska öka och antalet brott minska. Det förebyggande arbetet är även ett led för att uppfylla förvaltningens två nämndmål: 1) Stadsdelen är ett tryggt område att bo och vistas i och 2) Förebyggande insatser erbjuds den enskilde. Barn, unga och vuxna i riskzon upptäcks tidigt och får stöd, huvudsakligen i öppna former. Förvaltningen arbetar utifrån styrande dokument som Vision 2030, Stockholms stads brottsförebyggande program, Stockholms Tobaks-, Alkohol- och Narkotikapolitiska program, Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholm stad och Stadens lokala ordningsföreskrifter. Bakgrund Enligt stadens brottsförebyggande program ska arbetet präglas av helhetssyn. De förebyggande insatser som vidtas ska i så hög utsträckning som möjligt vara beprövade, ske i samverkan, bygga på kunskap om det som ska förebyggas och utgå från den lokala problembilden. Brottsförebyggande arbete görs på flera nivåer och brukar vanligtvis delas upp i situationell brottsprevention som riktar in sig på att minska möjligheterna att begå brott och social brottsprevention som riktar in sig på benägenheten att begå brott och att minska antalet personer som begår kriminella handlingar. Både situationell www.stockholm.se

SID 2 (14) och social prevention kan sedan delas upp i tre nivåer, primär, sekundär och tertiär prevention. Primär: åtgärder som syftar till att förebygga på bred nivå till många oavsett behov. Det kan vara till alla personer i en viss åldersgrupp. Som exempel på primär prevention kan nämnas generella föräldrautbildningar, ANDT- information till tonåringar och deras föräldrar och att ta hänsyn till trygghetsaspekter i stadsplanering och byggande. Sekundär: åtgärder som syftar till att förebygga mer selektivt och föregripa utifrån att det finns tecken på att det finns behov. Det kan vara olika riskgrupper. Som exempel på sekundär prevention kan nämnas fältassistenternas uppsökande arbete, föräldrautbildningar som riktar sig till föräldrar som upplever mycket bråk hemma och åtgärder för att återföra personer in i utbildning eller arbete. Röja sly, se över belysning och ta bort klotter är andra exempel på fysiska åtgärder. Tertiär: åtgärder som ges när det finns indikation på behov. Då finns det ett uttalat behov att sätta in åtgärder för att förebygga vidare negativ utveckling. Som exempel på tertiär prevention kan nämnas åtgärder för att förhindra återfall i brott såsom social insatsgrupp och MST för familjer och fysisk förändring av särskilt brottsutsatta platser. För att nå framgång i det förebyggande arbetet är det viktigt att kombinera åtgärder inom de tre nivåerna samt situationella och sociala insatser. Stadens brottsförebyggande program pekar ut fem övergripande aktiviteter som bör beaktas vid problem med brottslighet. Det är 1. Stärka formell och informell social kontroll 2. Minska brottsbenägenheten 3. Försvåra genomförandet av brott 4. Lindra brottens skadeverkningar 5. Minska obefogad rädsla för brott För aktiviteter knutna till parker och grönområden hänvisas i första hand till Strategi för trygghet 2013. Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande arbete måste även bygga på kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att vara effektivt. Riskfaktorer ökar risken för ogynnsam utveckling och skyddsfaktorer minskar risken. Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer; på samhällsnivå, i närmiljön, i kamratkretsen, i familjen och hos individen. Risk- och

SID 3 (14) skyddsfaktorer på samhällsnivå är exempelvis låg/hög acceptans för lagar och normer, låg/hög narkotikatillgång och liberal/restriktiv lagstiftning. Exempel på riskfaktorer i närmiljö, familj, kamratkrets och individnivå: Lite resurser till förebyggande arbete Normer som gynnar alkohol- och drogkonsumtion, god tillgång på droger och hög drogkonsumtion, hög kriminalitet Fattigdom, boendeomsättning Bristande tillsyn och anknytning Bristande skolframgång, lärare med låga förväntningar Kompisar som uppmuntrar normbrytande beteende Impulsivitet, aggressivitet, tidig debut i normbrytande beteende Exempel på skyddsfaktorer i närmiljö, familj, kamratkrets och individnivå: Områden som kännetecknas av social kontroll, engagerade vuxna Låg drogkonsumtion, låg kriminalitet Hög trivsel, god fysisk skötsel Lärare med höga förväntningar God tillsyn och anknytning till föräldrar Delta i organiserad fritidsverksamhet, hög organisationsgrad (valdeltagande etc) Social kompetens, problemlösningsförmåga Underlag för prioritering Förebyggande arbete bör utgå från kunskap om riskfaktorer och den lokala problembilden i stadsdelen. För att skapa sig en bild av den har använts olika informationskällor och data. Till exempel frågeundersökningar, officiell statistik och uppgifter från professionella och boende. Resultatet av trygghetsmätningen 2011 visar att de stadsdelar som har en högre andel som anser att nedskräpning, mörka och oupplysta områden, skadegörelse och ungdomar stör ordningen eller bidrar till oro än stadens genomsnitt är Rågsved, Högdalen, Bandhagen och Hagsätra - för samtliga frågor. Även Östberga har högre andel än staden, förutom för frågan om nedskräpning. I Johanneshov är det nedskräpning och mörka områden som bidrar till upplevd otrygghet, men även påverkade personer. I Högdalen och Johanneshov uppger var fjärde svarande att påverkade personer i stor utsträckning stör ordningen i området. I Gamla Enskede upplever man i högre omfattning än i staden totalt att skadegörelse bidrar till att

SID 4 (14) ordningen störs. På Enskedefältet är det mörka områden som har en högre andel än i staden. Övriga stadsdelar har en andel svarande som ligger lägre än stadens genomsnitt. Sett till socioekonomiska data i stadsdelen sticker Rågsved ut genom att genomgående ha sämre värden än övriga områden. Befolkningen i Rågsved hade exempelvis den lägsta medelinkomsten, den högsta andelen personer med försörjningsstöd (13 procent år 2011), det lägsta valdeltagandet vid senaste kommunalvalet 2010 med 60 % och den lägsta andelen behöriga till gymnasiet 2011 med 71 %. Resultaten från Stockholmsenkäten 2012 redovisas här endast för hela stadsdelen. Den visar att pojkar i årskurs 9 i Enskede-Årsta-Vantör ligger över genomsnittet för staden rörande en rad riskfaktorer. Andelen som har hotat, stulit bil/moped/mc och gjort inbrott är högre än staden och utvecklingen över tid är uppåtgående. Andelen som får positiv uppmärksamhet från lärarna är också lägre än staden som helhet. För både flickor och pojkar i årskurs 9 och för flickor i år 2 på gymnasiet är anknytningen till föräldrarna och uppmärksamheten från föräldrarna svagare än genomsnittet för staden. Andelen elever som upplever informell social kontroll i sitt bostadsområde i stadsdelen är också lägre i både årskurs 9 och år 2 på gymnasiet än genomsnittet för staden. Flickorna i år 2 på gymnasiet röker, dricker mer alkohol (storkonsumerar) och har provat narkotika i större utsträckning än genomsnittet för staden. Pojkarna i årskurs 9 har även de provat narkotika i högre utsträckning än snittet. Andelen elever som uppger att de köper sina cigaretter själv i butik i årskurs 9 är högre än för staden, men andelen har minskat betydligt sedan 2008. En annan källa till information är anmälda brott. Antalet anmälda stölder (ej inbrott) i hemmet hos funktionsnedsatta, i vilket äldre personer ingår, är högre i Enskede-Årsta-Vantör än i staden som helhet beräknat per invånare, både under 2011 och 2012. Dessa stölder har dock minskat under 2012 både i Enskede-Årsta- Vantör och i staden, men andelen brott per invånare är fortsatt högre i denna stadsdel. Personer som utsätts för eller bevittnar våld och som står i en nära relation till våldsutövaren är utsatta och barn är särskilt sårbara. I Enskede-Årsta-Vantör är antalet anmälda brott per invånare rörande kvinnofrid högre än staden som helhet, både 2011 och 2012. Många personer som utsatts för våld i nära relation kommer

SID 5 (14) till förvaltningens kännedom genom den ordinarie verksamheten, utan att polisanmälan har gjorts först. I stadsdelen finns också personer med beroendeproblematik, som är i behov av stöd och behandling för att bryta det. Prioriterade förebyggande åtgärder 2013 Mot bakgrund av det som redovisats ovan har följande förebyggande åtgärder prioriterats under 2013. För åtgärder i parker och grönområden hänvisas till Strategi för trygghet 2013. Samtliga stadsdelar inom Enskede-Årsta-Vantör: Föräldrautbildningar, både generella till alla föräldrar (ABC) och riktade till de som exempelvis upplever mycket bråk hemma (KOMET). Fortsatt utveckling av samverkan för tidig upptäckt av barn, ungdomar och vuxna i riskzon. Exempel på samverkans partner är förskola, skola, fält, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, polis. Utveckling av arbetssätt rörande unga lagöverträdare inom socialtjänsten för att snabba på kontakten och erbjuda adekvata insatser. Utökad brottsförebyggande information till förvaltningens äldre brukare och deras anhöriga. Behandling till personer med beroendeproblematik avseende alkohol och andra droger. Behandling och stöd till personer som utsatts för eller bevittnat våld i en nära relation. Behandling till personer som utövat våld i en nära relation. Tillsyn av näringsidkare som säljer folköl och tobak. Antilangningskampanj genom flygbladsutdelning och utskick till föräldrar. Ytterligare aktiviteter i vissa prioriterade stadsdelar: Hagsätra - initiera och stödja vuxenvandring. Rågsved - fortsatt arbete i de fyra delprojekten som alla är brottsförebyggande på olika nivåer; föräldrautbildning, förstärkt fritidsverksamhet, återinföra unga vuxna i studier eller arbete och social insats grupp för att förhindra återfall i brott hos brottsaktiva ungdomar. Östberga - trygghetsmöte. Gamla Enskede - trygghetsmöte.

SID 6 (14) Utöver dessa aktiviteter sker en kontinuerlig uppföljning av vad som händer för att vid behov kunna vidta icke planerade förebyggande åtgärder i stadsdelen.

SID 7 (14) Ansvar, rådighet och samarbete Förebyggande arbete förutsätter samarbete och samverkan, eftersom ansvaret är uppdelat på flera aktörer, både internt inom staden och externt på andra myndigheter. För varje aktivitet i aktivitetsplanen framgår ansvarig inom förvaltningen och huvudsakliga samverkanspartners. Övergripande ansvar inom stadsdelsförvaltningen Det övergripande ansvaret för den brottsförebyggande policyn ligger hos individoch familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för att samordna aktiviteterna i aktivitetsplanen, såsom trygghetsmöten, utbildningar och stödåtgärder, med undantag för att initiera vuxenvandringar i Hagsätra som Förskola och fritid ansvarar för och för utökad brottsförebyggande information till äldre som Beställaravdelningen för äldreomsorg, funktionshinder och socialpsykiatri och Egen regi för äldreomsorg funktionshinder och socialpsykiatri ansvarar för. Individ och familj ansvarar även för samordningen till det lokala brottsförebyggande rådet. Stadsdelsförvaltningens rådighet och utförandeansvar Stadsdelsförvaltningen ansvarar för och har rådighet över myndighetsutövning, råd- och stödåtgärder, behandling och uppsökande verksamhet inom individ- och familjeomsorgen, fältverksamhet, förskola och fritid, äldreomsorg, information och utbildningar samt över drift och underhåll av parkmark och investeringar i parkmark. Inom socialt förebyggande arbete arbetar förvaltningen bland annat med föräldrautbildningar, tobaks- och folkölstillsyn, ungdomsmottagning, fortbildning av personal och genom fältassistenternas uppsökande arbete med ungdomar i riskzon och information till föräldrar. Vidare arbetar förvaltningen även uppsökande mot äldre personer för att informera om förebyggande åtgärder, liksom till de äldre brukarna och deras anhöriga. Förvaltningen ger stöd och behandling till personer med beroendeproblematik, dels genom egen mottagning, dels genom gemensam mottagning med landstinget. Förvaltningen ger även stöd och behandling till personer som utsatts eller bevittnat våld i nära relation och till utövare av våld i nära relation. För att skapa förutsättningar för trygghet och brottsförebyggande i utemiljöer arbetar förvaltningen med borttagning av skymmande buskage, renhållning och tillgänglighetsanpassning av lekplatser och parkvägar. Rådighet och utförandeansvar hos andra aktörer

SID 8 (14) Stadsdelsförvaltningen arbetar brottsförebyggande tillsammans med flera aktörer med utförandeansvar i det socialt förebyggande arbetet och i utemiljön; socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret, landstinget, fastighetsägare och polisen. Socialförvaltningen ansvarar för det uppsökande arbetet riktat mot vuxna och även för insatser för ungdomar med beroendeproblematik och unga lagöverträdare. Utbildningsförvaltningen har ansvar för elevhälsan. Landstinget ansvarar för substitutionsbehandling för vuxna med beroendeproblematik. De ansvarar även för psykiatrisk expertis, både allmän psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Trafikkontoret ansvarar för all belysning i staden, både gatubelysning och parkbelysning. Trafikkontoret har även drift-, underhålls- och investeringsansvar för gator, torg och gatuträd. Övriga fastighetsägare i stadsdelsområdet, SL samt bostadsrättsföreningar, är viktiga samverkanspartners för att det förebyggande arbetet avseende brott och trygghet ska kunna genomföras utifrån ett helhetsperspektiv. Polisen ansvarar för att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar. Samverkanspartners och frivilliga krafter För frågor som rör brottsförebyggande och trygghetskapande arbete är Chefssamrådet i söderort och det lokala brottsförebyggande rådet i Enskede-Årsta- Vantör viktiga samverkansforum på ledningsnivå. I Chefssamrådet sitter representanter från polis, samtliga sex stadsdelar i söderort, åklagare, SL, utbildningsförvaltning och socialförvaltning. Det finns en samverkansöverenskommelse om att under 2012-2013 prioritera ungdomsbrottslighet och alla ska utifrån sina respektive samhällsuppdrag prioritera brottsförebyggande arbete, motverka nyrekrytering och förstadier till brott, minimera skador av brott, samt vidta åtgärder mot alkohol och drogmissbruk. Stadsdelarna ska även i samarbete med polisen informera äldre om hur de kan skydda sig mot brott. Stadsdelsdirektören är förvaltningens representant i Chefssamrådet och leder även det lokala brottsförebyggande rådet i Enskede-Årsta-Vantör. I det lokala brottsförebyggande rådet sitter stadsdelsförvaltningens representanter från socialtjänst, äldreomsorg och fritidsverksamhet, de kommunala bostadsbolagen, IKANO, SL, brandförsvaret, utbildningsförvaltningen och polisens två närpolisområden. Under 2013 kommer

SID 9 (14) det lokala brottsförebyggande rådet att utveckla sin arbetsform och sina prioriteringar. En annan viktig samverkansgrupp är de områdesmöten som Utbildningsförvaltningen ansvarar för där skola, förskola, fritid, fält, socialtjänst och polis träffas. Det finns tre områdesgrupper som träffas två gånger per termin med syfte att skapa kontaktnät i närområdet för att utbyta information och agera kring gemensamma problem. Områdesgrupperna är geografiskt indelade efter skolor. Områdena är: 1. Hagsätraskolan, Ormkärrsskolan, Snösätraskolan och Rågsvedsskolan 2. Sturebyskolan, Östbergaskolan, Bäckahagens skola, Bandhagens skola och Örbyskolan 3. Enskede skola, Enskedefältets skola, Årstaskolan, Skanskvarnsskolan och Nytorpsskolan Medborgare, kyrkan, brottsofferjourer, kvinnojourer, ideella föreningar, idrottsföreningar, bostadsrättsföreningar, villaföreningar och företagare är viktiga samverkanspartners och ger betydande och viktig information inför förebyggande och trygghetsskapande aktiviteter. Förvaltningen arbetar för att öka kontakterna med frivilliga krafter för att utveckla och stärka samarbetet.

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA 6 SID 10 (14) 2013-04-29 Bilaga 1. Aktivitetsplan Stadsdel Aktivitet Ansvar stadsdelsförvaltningen Samverkan internt Samverkan externt Genomförande Uppföljning Samtliga Föräldrautbildningar ABC Individ och familj Förskola och fritid 2013 Verksamhetsberättelse och KOMET Samtliga Utveckling av samverkan för tidig Individ och familj Förskola och fritid Utbildningsförvaltningen, Polis 2013 Verksamhetsberättelse upptäckt av barn, ungdomar och vuxna i riskzon Landstinget Samtliga Utveckling av arbetssätt rörande Individ och familj Förskola och fritid Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen 2013 Verksamhetsberättelse unga lagöverträdare Polis Samtliga Utöka den brottsförebyggand Beställaravdelningen för äldreomsorg Individ och familj Äldreförvaltningen, Polis, frivillig organisationer, 2013 Verksamhetsberättelse e informationen till äldre och deras anhöriga Egen regi för äldreomsorg Samtliga Behandling för personer med beroendeproblema Individ och familj Landstinget Polis 2013 Verksamhetsberättelse www.stockholm.se

SID 11 (14) tik avseende alkohol och andra droger Samtliga Behandling och Individ och familj Förskola och fritid, Övriga stadsdelar i söderort 2013 Verksamhets- stöd för personer Äldreomsorg exkl Skärholmen, berättelse som utsatts för Socialförvaltningen, eller bevittnat våld Utbildningsförvaltningen, i nära relation Polis Samtliga Samtliga samt Högdalen och Johanneshov Hagsätra Rågsved Behandling för personer som utövat våld i nära relation Tillsyn folköl och tobaksförsäljning Antilangningskampanj genom flygbladsutdelning och utskick till föräldrar Initiera och stödja vuxenvandring Lokal utveckling i Rågsved Individ och familj Polis Socialförvaltningen 2013 Verksamhetsberättelse Individ och familj Förskola och fritid Polis 2013 Verksamhetsberättelse Förskola och fritid Individ och familj Utbildningsförvaltningen, 2013 Verksamhetsberättelse Polis Individ och familj Individ och familj Socialförvaltningen, 2013 Verksamhetsberättelse Förskola och fritid Förskola och fritid Utbidlningsförvaltningen

SID 12 (14) Östberga Trygghetsmöte Individ och familj Individ och familj Direktörsstab Förskola och fritid Äldreomsorg Östberga Upprustning av Direktörsstab Individ och familj Backens parklek Förskola och fritid Jobbtorg, Arbetsförmedlingen Fastighetsägare Trafikkontoret, 2013 Enligt protokoll Utbildningsförvaltningen, (Bilaga 2) SL, fastighetsägare, Polis Trafikkontoret, Polis 2013-2016 Verksamhetsberättelse

SID 13 (14) Bilaga 2. Exempel på protokoll för trygghetsvandringar och trygghetsmöten Nr på karta Platsbeskrivning Synpunkt Ansvar Tidplan genomförande av åtgärd 1 Längs med Belysning dold av trädkrona Sdf parkväg 2 Längs med Skymmande växtlighet Sdf parkväg 4 Fastighetsmark Mörka gårdar intill skogsparti Brf (fastighet och adress) 5 Längs med Skymmande växtlighet Sdf parkväg 6 Avfart från Skymmande buskage Tk Huddingevägen/Ol shammarsgatan Kommentar vid ej planerad åtgärd Åtgärd genomförd JA/NEJ Kommentar: Följande uppföljningsmetod tillämpas: Minnesanteckningar från genomförd trygghetsvandring skickas till samtliga ansvariga förvaltningar, bolag och berörda fastighetsägare. Berörda fastighetsägare eller ansvariga förvaltningar uppmanas då att fylla i

SID 14 (14) planerade åtgärder i de gråmarkerade kolumnerna och återsända till stadsdelsförvaltningen ett bestämt datum. Efter två månader skickas en förfrågan ut om de planerade åtgärderna är genomförda, med uppmaning om att fylla i blåmarkerad kolumn. Därefter skickas en slutgiltig tabell ut för en transparent uppföljning av trygghetsvandringen.