GÖTEBORGS UNIVERSITET PM Dnr B1 1809/05 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

GÖTEBORGS UNIVERSITET PM Dnr B1 1809/05 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2005-11-07 Uppdrag och anslagsfördelning år 2006 till institutioner med verksamhet inom ansvarsområdet för Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). Den gamla lärarutbildningen har nu fasats ut och ersatts av den förnyade som startade ht 2001. Inom grundutbildningen omfattar det totala uppdraget till UFL och från UFL till institutionerna 4 306 hst vilket motsvarar ett takbelopp för UFL av 251 712 tkr. Till detta kommer två uppdrag som finansieras av externa medel: Särskild lärarutbildning (SÄL) II, prognos c:a 210 hst och 16 200 tkr inkl. ersättning för nationell samordning av projektet. Projektet avslutas i och med utgången av 2006. Särskild lärarutbildning (SÄL) III med inriktning i första hand mot yrkeslärare. Underlag meddelas från Malmö högskola under hösten 2005. Fr.o.m. år 2003 erhåller UFL ett anslag för lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning. Detta uppgår för år 2006 till 7 684 tkr. I förhållande till år 2005 har följande större förändringar skett: 1. För första gången sedan den förnyade lärarutbildningen infördes minskar nyantagningen (med 7 %) samtidigt som skillnaden i volym mellan höst och vår minskar. 2. Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet får fr.o.m. 2006-01-01 en ny organisation i vilken UFL lägger uppdrag direkt till de medverkande institutionerna. 3. Prognosverktyget ELSA har använts för att räkna fram fördelningen av uppdrag och anslag. Hänsyn har också tagits till snabbstatistiken inför våren 2006 (sid. 11ff). 4. De uppgifter som i den gamla organisationen låg på fakultetsnämnderna övergår till UFL, de av UFL inrättade lärarutbildningsråden och de medverkande institutionerna. 5. I enlighet med styrelsens beslut 050602 tolkat av rektor 051019 genomför UFL årlig avräkning av uppdragen till institutionerna med samma teknik som övriga nämnder. 6. Antagningen till utbildning av lärare för tidigare åldrar ökar och inriktningen Kunskap och fantasi ges även som campusundervisning. 7. Planeringstalen till naturvetenskaplig lärarutbildning för grundskolans senare år och gymnasieskolan anpassas efter söktrycket. 8. Nyantagningen till Social och kognitiv utveckling minskar och koncentreras till våren. 9. Planeringstalet till inriktning Musik minskar till 64 och ökar för inriktning Engelska till 34 och för Hem- och konsumentkunskap till 30. 10. Ingen antagning till Vidareutbildningen av förskollärare. 11. LÄRIS är inräknat i ordinarie uppdrag till institutionerna. Ingen antagning 2006. Enligt uppdrag Maj-Lis Sjöbeck Utbildningsdirektör Adress: Besöksadress: Tel: (0)31-773 10 00 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden Fax: (0)31-773 55 15 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning för lärarutbildning Föreningsgatan 20 Box 100 Göteborg SE 405 30 GÖTEBORG

INNEHÅLL sidan Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom grundutbildningen 4 Antagning 4 En ny organisation av den förnyade lärarutbildningen 4 En ekonomisk kudde 4 Mål- och resultatstyrning 4 En jämnare belastning mellan höst och vår. 5 Erfarenheter av institutionsdialogerna 5 Översyn av utbildningsutbudet 7 Tillgången på medel/platser sätter en gräns för ambitionsnivån. 7 Allmän ingång 8 Allmänt utbildningsområde, examensarbetet (kurs LAU350 och integrerat) 9 Inriktning Barn- och fritidskunskap 9 Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling 9 Inriktning Engelska 9 Inriktning Från Big Bang till nutid (fysik) 9 Inriktning Hem- och konsumentkunskap 10 Inriktning Kemi 10 Inriktning Kunskap och fantasi 10 Inriktning Musik 10 Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 10 Inriktning Vård och omsorg 11 Grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning. 11 ELSA och snabbstatistiken som underlag för anslagsberäkningen 11 Studenternas fria val förutsätter ökad framförhållning. 12 En ettårig avräkning. 12 Exempel på samverkan med den omgivande regionen 13 Särskild lärarutbildning ger 4 000 fler behöriga lärare (SÄL II, 2002-2006) 14 Särskild lärarutbildning till yrkeslärare (SÄL III, 2006-2008) 15 Forskarutbildning och forskning 15 Forskningstemanas utveckling för 2006 16 Informations- och förankringsarbete 2006 16 CULs kursutbud 2006 17 Framtida organisation av CUL 17 UFL:s hemsida 17 Översiktlig beskrivning av utbildning inom UFL:s område. Programspecifika uppdrag 18 Den förnyade lärarutbildningen 18 Påbyggnadsutbildningar 18 Naturvetenskapligt basår 18 Fristående kurser 18 Det nya Korta programmet fullt genomfört 19 Småkursproblematiken 19 Uppdrag till institutioner och fördelning av medel 20 Resurser för grundutbildning 20 Resurser för forskning och forskarutbildning 20 2

Anslagsfördelning utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning år 2006 23 Avräkning av institutionernas uppdrag 24 Avräkning UFL - institutioner och universitetsstyrelsen - UFL 24 Vad ingår i uppdraget och hur räknas ersättningen ut? 24 Ekonomiska förutsättningar för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. 26 Uppdraget som ansvarig institution 26 Tabell 1: Planeringstal bå 2006 27 Tabell 2: Jämförelse mellan anslagsfördelning 2005, 2006 och en uppskattning av 28 anslagsfördelningen 2007 Tabell 3: Uppdrag och anslagsfördelning till institutioner år 2006 29 Tabell 4: Ansvariga institutioner år 2006 30 Tabell 5: Preliminär medelstilldelning till institutioner inom SÄL II år 2006 31 Tabell 6: Fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning avseende 31 bå 2006 till inst Tabell 7: Externa intäkter 2006 32 Tabell 8: Budget för 2006, anslag för forskning och forskarutbildning 33 Tabell 9: Uppdrag i fristående kurs år 2006 34 Kommentar: Eftersom Uppdrag och anslagsfördelning för 2006 vänder sig till en bredare läsekrets än tidigare års är den också bredare till sin karaktär. Vid sidan av information som specifikt berör verksamheten under år 2006 tar den upp och konkretiserar ett antal ställningstaganden som UFL gjort angående avräkning, takbelopp, ev. uppdrag inom fristående kurs, principen pengarna följer studenten etc. Ett antal riktlinjer som kommer att införas under 2006 efter samråd med berörda parter finns också med. Innan så har skett gäller interimistiskt vad som står i detta dokument. Exempel på en sådan riktlinje är de antagningstal för andrainriktningar som diskuteras på sidan 7. Det är UFLs förhoppning att den fylligare texten skall underlätta arbetet för nämndens nya samarbetspartners genom att de kan finna svaren på många av sina frågor på ett och samma ställe. Den som önskar ytterligare förtydliganden kan få detta av UFL-kansliet. Arbetet med detta dokument har bedrivits under en stark tidspress med en nyutvecklad beräkningsteknik. Förutsättningarna för arbetet har därtill ändrats i tvära kast som framtvingat omräkning av i stort sett samtliga sifferuppgifter och omskrivning av väsentliga delar av förklarande texterna. Fel kan därför ha smugit sig in och dröjt sig kvar trots att stora ansträngningar har gjorts för att upptäcka dem. De flesta fel bör dock kunna tas om hand genom tekniken pengarna följer studenten, vilken beskrivs längre fram. Oavsett detta är beräkningsteamet tacksamt för snabba rapporter om eventuella kvardröjande inexaktheter så att dessa kan elimineras och informationen till institutioner och andra kan hållas så aktuell och korrekt som möjligt. 3

Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom grundutbildningen Antagning till lärarutbildning vid Göteborgs universitet Allt nyantagning av lärarstuderande sker till den förnyade lärarutbildningen. Utbildningen på de gamla lärarutbildningsprogrammen har fasats ut men fortfarande finns ett mindre antal studenter som p.g.a. studieuppehåll efterfrågar (stöd)undervisning på de avslutande kurserna. Eventuella behov av resurser för denna och andra oförutsebara behov täcks av en ekonomisk kudde (se sidan 4). En ny organisation av den förnyade lärarutbildningen I samband med att den förnyade lärarutbildningen infördes vid Göteborgs universitet beslöt också universitetsstyrelsen hur det styrande organet skulle fungera. Ett viktigt inslag var att uppdragen skulle fördelas till de samverkande fakultetsnämnderna. I sitt beslut 2005-06-02 fastställde styrelsen att istället utbildningsuppdrag och medel skall fördelas direkt till de institutioner vid vilka utbildningen genomförs. Denna förändring ställer nya och ökade krav på UFL, dess arbetsformer och dess beredningsorganisation. (Det nya beslutet omfattar inte hur den lärarutbildningsanknutna forskningen skall organiseras, detta kommer under hösten.) Beredningen av de ärenden i vilka nämnden skall fatta beslut har hittills skett i utskott. UFL avser att inför år 2006 inrätta ett antal lärarutbildningsråd. Dessa skall vara beredande organ för nämnden. Varje råd omfattar ett antal inriktningar inom lärarutbildningen. Antalet råd beräknas bli 6-8, vilket medför att antalet inriktningar per råd blir c:a 6. I varje råd ingår universitetslärare, representanter för förskolans/skolans verksamhet och studentrepresentanter. Varje råd har stöd av en administrativ resurs från UFL. En remiss kommer att sändas till fakulteter och institutioner med ett mer detaljerat förslag på rådens sammansättning, ansvarsområden, arbetsordning, etc. En ekonomisk kudde Uppdrag och anslagsfördelning år 2006 innehåller viktiga nyheter. Lärarutbildningen får en ny organisation i vilken över 40 institutioner istället för 8 nämnder är UFLs samarbetspartners. Beräkningarna bygger på studenternas individuella studieplaner i ELSA. Av något mindre dignitet men ändå betydelsefull för dem som är inblandade, är att LÄRIS inräknats i det vanliga utbudet. Samtliga dessa förändringar innebär nya pedagogiska och ekonomiska utmaningar som kan vara svåra att hantera i ett övergångsskede, särskilt för små institutioner. För att underlätta övergången avsätter UFL en ekonomisk kudde på 3 Mkr som kan användas för att hantera oförutsebara ekonomiska problem. Den kan också utnyttjas för att täcka kostnaden för eventuella behov av (stöd)undervisning av studenter på den gamla lärarutbildningen. UFL beslutar efter ansökan om eventuella bidrag ur kudden. Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning gäller inom hela universitets- och högskolevärlden och så även vid Göteborgs universitet. Ingen fakultetsnämnd lägger sig i detaljerna hur institutionerna löser sina uppgifter, vilken eller vilka avdelningar/enheter som institutionen ger ansvaret för en viss kurs etc. Det är därför naturligt att detta får genomslag även inom lärarutbildningen. Kurspla- 4

nen beskriver målet för varje kurs och den ligger till grund för såväl formativa som summativa utvärderingar. De kursplaner som tas fram utgående från de av UFL nyligen fastställda riktlinjerna lämpar sig väl för detta och i och med att utbildningsuppdragen från och med 2006 fördelas till utförarnivån har UFL (de av nämnden inrättade lärarutbildningsråden) fått naturliga samverkanspartners. Varken institutionerna eller UFL har dock haft tillräckligt med tid för att förbereda sina nya samverkansuppgifter. UFL kommer därför att inför 2006 fördela utbildningsuppdragen till institutionsnivån på i princip samma sätt som tidigare år skett till fakultetsnivån. UFL har alltså räknat fram tilldelningen inte bara till den ansvariga institutionen utan även till dess kommande samarbetspartners. För 2006 kommer uppdragen till varje institution att summeras och avräknas på i princip samma sätt som för fakultetsnämnderna innevarande år och som övriga nämnder gör mot sina institutioner. Tillvägagångssättet år 2007 och framåt avgörs av vilka beslut som universitetsstyrelsen fattar avseende ekonomisystemet RESKO. Oavsett vilket beslutet blir är det UFLs målsättning att finna en styrning av lärarutbildningen som så lite som möjligt stör den pedagogiska och ekonomiska planeringen på institutionsnivån. En jämnare belastning mellan höst och vår Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden (UFN) har vid upprepade tillfällen påpekat att belastningen på de lärare som medverkar på kursen LAU100 blir orimligt hög under höstterminerna eftersom c:a 700 studenter antas till programmet på hösten och bara 400 på våren. Skälet till att lärarutbildningen, liksom de flesta andra programutbildningar, har större höstän vårantagningar är att studenterna avslutar gymnasieskolan på våren och förväntas söka in till högskolan påföljande höst. Denna koppling har dock försvagats i och med att allt fler studenter väntar ett år eller mer med att börja sina universitetsstudier. Från och med 2006 justerar därför UFL sina antagningar så att belastningen blir jämnare fördelad mellan höst och vår. Denna justering får budgetmässiga konsekvenser, vilka UFL diskuterar på annan plats i detta dokument. Eftersom det av olika skäl har blivit nödvändigt att samtidigt genomföra en nedskärning kan det se ut som om justeringen enbart är en följd av denna. Så är dock inte fallet exempel på detta är inriktningarna Big Bang, Samhällspedagogik och Kunskap och fantasi där den första flyttats från hösten 2005 till våren 2006, den andra återkommer efter ett års (budgetmässig) frånvaro och den tredje är ny som campuskurs. Erfarenheter av institutionsdialogerna Som ett led i förberedelsearbetet inför beslutet om Uppdrag och anslagsfördelning för 2006 inbjöd UFL representanter för samtliga institutioner som planeras att delta i lärarutbildningen under 2006 till dialoger kring de kommande uppdragen. Även representanter för fakultetsnämnderna hade möjlighet att delta. Till följd av den utdragna beslutsprocessen inför lärarutbildningens nya organisation vid GU måste dialogerna pressas in under ett par veckor under första halvan av oktober. Trots detta gav de UFL ett flertal upplysningar av stor betydelse för uppdragens slutliga utformning. De flesta av institutionerna uttryckte också sin uppskattning av att få tillfälle att tränga in i frågor vilka många tidigare hanterats på fakultetsnämndsnivån. Institutionerna var över lag mycket väl förberedda och flera hade med sig långa listor på frågor som betades av under dialogerna. 5

Ett genomgående tema var att institutionerna ville få möjlighet att utveckla sina pedagogiska metoder och att kurserna därför behövde högre prislappar. Ett antal intressanta förslag till nya inriktningar framlades också. Eftersom dialogerna vid detta tillfälle kommit så sent in i processen tvingas dock UFL konstatera att det inte finns möjlighet att väga dessa behov mot andra angelägna sådana på ett bra sätt. Utöver rent marginella förändringar av utbudet måste de behov som inte kan täckas via uppräkningen av prislapparna hänvisas till att diskuteras i de kommande lärarutbildningsråden med sikte på att kunna förverkligas tidigast 2007. Ett specialfall av institutionernas önskan om ökade resurser gällde stöd till utlandsförlagda inslag på språkinriktningarna. Det principiella svaret är detsamma som i föregående stycke, men UFL vill påminna om att utlandsförlagd VFU kan få särskilt ekonomiskt stöd. UFL fick också upplysningar av annat slag. Det fanns institutioner som trots att de genomfört en kurs ett flertal gånger inte var medvetna om att kursplanen anger vilka prislappar som skall användas för kursen och därigenom vilken kostnadsnivå den kan ligga på. Man hävdade att man genomfört kursen för en högre kostnad och krävde med hänvisning till detta att kursen skulle tilldelas den prislapp man trott den hade. I uppgiften till den arbetsgrupp (hittills på fakultetsnivå) som skall ta fram en ny kursplan ingår att också ta ställning till vilka prislappar som behövs för att genomföra kursen på ett bra sätt. UFL behöver denna information för att kunna avgöra, inte bara om kursen/inriktningen är pedagogiskt värd att satsa på, utan även om det finns tillräckliga ekonomiska resurser för att ge utbildningen över huvud taget. Man kan förstås i efterhand komma underfund med att prislappen bör höjas men om ett sådant behov skall tillmötesgås eller ej måste vägas mot andra liknande. UFL föreslår därför inga prislappshöjningar utöver sådana som motsvarar höjningar av de GU-interna prislapparna. Den arbetsgrupp som tar fram en kursplan skall också ge förslag till vilka nämnder (fr.o.m. 2006 institutioner) som skall genomföra kursen. Om UFL beslutar enligt förslaget kommer tilldelningen för kursen att följa detta. Det borde alltså inte kunna hända att kursmedel delas ut till enheter som antingen inte känner till att de fått uppdrag att medverka eller som inte får tillfälle att delta på avsett sätt. Dialogerna gav exempel på båda dessa typer av problem. Inget av ovanstående förhållanden är naturligtvis acceptabelt och UFL kommer att med kraft se till att eventuella problem skyndsamt rättas till. Nämnden kan dock inte gripa in på ett otillräckligt underlag och kanske göra ont värre. Endast i de fall då berörda institutioner är eniga om inte bara problemets art utan även om hur det skall rättas till kan UFL göra motsvarande korrigeringar i anslagsfördelningen. Om minst ett av dessa kriterier inte är uppfyllt tvingas UFL hänvisa frågan till skyndsam behandling i ansvarigt lärarutbildningsråd med sikte på åtgärd snarast möjligt under 2006. Under dialogerna hade UFL möjlighet att få information om val i ELSA som kunde misstänkas vara felaktiga. Det kanske mest tydliga exemplet på detta var att så gott som alla studenter som önskat läsa fördjupningskurser i Musik istället angivit kursnamnen för inriktningskurs 1 och 2. Dessa felval har, tillsammans med ett antal liknande sådana, kunnat rättas till. Under dialogerna fanns inte den snabbstatistik som påverkat de slutliga beräkningarna tillgänglig. Se vidare sidan 11. 6

Översyn av utbildningsutbudet Högskoleverkets utvärdering av den nya lärarutbildningen lyfter fram att utbildningen skall svara mot skolans och det omgivande samhällets behov. Medan studenternas eget ansvarstagande för sin utbildning är ett viktigt och nödvändigt inslag får detta inte leda till att vissa studieval de facto är en utbildning till arbetslöshet. Att svara upp mot denna utmaning är en av UFL viktigaste uppgifter. För att kunna lyckas med detta behöver nämnden hjälp såväl av de nya lärarutbildningsråden som av GRUC, Göteborgsregionens utvecklingscentrum. I avvaktan på att denna organisation når operativ status har UFLs budgetutskott inhämtat uppgifter från GR Utbildning och skolchefer i regionen om hur man ser på lärarutbildningen vid universitetet och hur denna bör anpassas för att kunna möta behovet av nya lärare i regionen. Dessa uppgifter, kombinerade med de synpunkter som kommit fram under vårens och höstens budgetdialoger, har lett till att planeringstalen för vissa av inriktningarna justerats såväl uppåt som neråt. De inriktningar som främst berörs av detta diskuteras och justeringarna motiveras längre fram i detta dokument. Tabell 1 på sidan 27 anger samtliga planeringstal för år 2006. Även studenternas val av andra inriktning har stor betydelse. Det har visat sig att antalet sökande till vissa populära andrainriktningar som t.ex. Historia och Religion vida överstiger antagningstalen för motsvarande förstainriktningar. På grund av detta kan utbudet av nya lärare i vissa ämnen/för vissa verksamheter komma att vida överstiga behovet. Det kommer därför att bli nödvändigt att fastställa antagningstal även för andrainriktningarna. Vissa ämnen och verksamheter kan f.ö. komma att erbjudas enbart som andrainriktningar. Det är UFLs avsikt att antagningstal på andrainriktningar skall användas senast vid antagningen inför höstterminen 2006. Hur stora dessa skall vara kommer nämnden att fastställa efter samråd med berörda parter. Det har visat sig att ett antal studenter söker och antas till mindre populära sökalternativ för att därefter ansöka om byte till ett annat. UFL kommer att iaktta stor restriktivitet om sådana byten skall medges. Antagning utöver det ursprungliga antagningstalet kan inte komma i fråga. Ett antal viktiga sökalternativ, främst moderna språk (Engelska tillhör inte dessa) och naturvetenskap för senare år och gymnasieskolan, attraherar så få sökande att det egentligen är varken pedagogiskt försvarbart eller ekonomiskt rimligt att erbjuda dessa alternativ. Problemet är inte mindre akut vid övriga lärosäten i landet. Samtidigt är det nödvändigt att dessa utbildningar finns tillgängliga. UFL samråder f.n. med berörda parter om vilka alternativa studiegångar utöver korta programmet som kan komma i fråga. UFL diskuterar nedan ett antal inriktningar utifrån perspektiven ovan. Inriktningarna behandlas i bokstavsordning. Först dock en diskussion om hur tillgången på resurser påverkar vilket utbildningsutbud som är möjligt. Tillgången på medel/platser sätter en gräns för ambitionsnivån. En programutbildning borde i princip vara lättare att planera ekonomiskt för än en fri akademisk utbildning i vilken studenterna efter eget skön sätter samman ett antal kurspaket till den utbildning de vill ha. De facto är det precis tvärt om för den förnyade lärarutbildningen i Göteborg. I denna har studenterna varit tillförsäkrade full programförtur på första inriktningen 7

och på AUO och begränsad sådan på andra inriktningen samtidigt som de i stor utsträckning har kunnat välja fritt bland universitetets utbud. På en fri akademisk utbildning är också valet helt fritt men inte kopplat till någon förtur. Utbildningsanordnaren lägger ut så många platser det finns pengar till och studenterna får konkurrera om dessa. Den som inte har tillräckliga studiemeriter får göra ett uppehåll och försöka igen eller hoppa på en inte fullt så konkurrensutsatt kurs. Ett inte oväsentligt antal av de studenter som gått igenom hela sin (140-poängs-) utbildning väljer att förlänga denna med ytterligare en termin (med programförtur och/eller tack vare sina studiemeriter) för att bli mera anställningsbara. Medelstudietiden och antalet poäng i examen ökar och därmed kostnaderna för utbildningsanordnaren per student/nybliven lärare i skolan. Kostnaden för lärarprogrammet har på grund av detta inte planat ut på det sätt som var tänkt från början. Det välkomna tillskottet av 63 hst i förhållande till år 2005 och den lika välkomna höjningen av prislapparna kan inte balansera detta och UFL (liksom övriga lärosäten i landet med lärarutbildning) tvingas hantera problemet. Enda realistiska lösningen är att, åtminstone på kort sikt, dra ner på nyantagningen trots att detta står i strid mot signalerna från regering och riksdag. Andra metoder måste också till. På annan plats i detta dokument (sidan 5) beskrivs hur UFL förändrar balansen mellan antalet platser på höst och vår. I övergångsskedet kan detta innebära en ökad budgetbelastning eftersom en vårplats motsvarar 40 poäng under budgetåret och en höstplats bara 20. De nya specialiseringskurserna i grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning kommer också att innebära en ytterligare ekonomisk belastning i den mån studenterna kommer att ta dem utöver ordinarie specialiseringar. Huvudalternativet måste dock vara att dessa specialiseringar ersätter andra i studenternas studiegångar. Förutom ekonomiska begränsningar kan det också finnas pedagogiska och arbetsmarknadsskäl som kan påverka utbildningsutbudet. UFL diskuterar nedan i detalj ett antal exempel på detta. Allmän ingång. En betydelsefullt frihetligt inslag i lärarutbildningsreformen var att det skulle finnas tillgång till en Allmän ingång som innebar att studenterna fick en termin på sig att lägga upp sin studiegång genom programmet. Av olika skäl erbjuder endast ett mindre antal lärosäten i landet utöver Göteborgs universitet denna möjlighet. Eftersom signalerna från staten under det senaste året har varit att utbildningen i högre grad skall inriktas mot skolans överblickbara behov är en rimlig tolkning att den vikt som Allmän ingång tillmäts har blivit mindre. Internt inom universitetet har UFL mötts av starka krav att lärarutbildningens ekonomiska och personella konsekvenser för de medverkande institutionerna skall bli mera förutsägbara. Detta är särskilt svårt när det gäller den utbildning som följer på Allmän ingång. Tillsammantaget innebär detta att någon nyantagning till Allmän ingång inte kommer att ske under 2006. 8

Allmänt utbildningsområde, examensarbetet (kurs LAU350 och integrerat) Enligt överenskommelse mellan berörda nämnder och institutioner lägger UFL samtliga medel för kursen LAU350 på Sociologiska institutionen (den ansvariga institutionen) medan större delen av handledningen och examinationen utförs av lärare anställda vid andra fakulteter, främst UFN/Institutionen för pedagogik och didaktik. Vid institutionsdialogerna framkom att det är svårt för SFN att beräkna fakultetsavdragen på medlen för lärarutbildning eftersom endast en del av dessa förbrukas inom SFN. Enligt UFLs uppfattning är det dock felaktigt om SFN belastar med fakultetsavdrag de medel som slussas vidare till institutioner vid andra fakulteter. Inte heller skall institutionsavdrag göras på dessa medel eftersom den ansvariga institutionen erhåller ersättning i särskild ordning för sitt uppdrag. Vissa extra kostnader (för t.ex. ytterligare en handledare) kan uppstå då ett projektarbete inom en inriktning också skall användas som s.k. integrerat examensarbete. Någon kompensation har hittills inte utgått för dessa i den nya lärarutbildningen till skillnad från i den gamla. Frågan aktualiserades i dialogerna och UFL avser att snarast återkomma med ett beslut. Inriktning Barn- och fritidskunskap Trots att denna utbildning erbjuds vid ett fåtal lärosäten i landet har intresset för utbildningen varit vikande. En orsak till detta kan vara att ämnet i skolan kommer att få en bredare karaktär än nu och att dagens utbildning inte motsvarar detta. Regeringen kommer att fatta beslut om det nya gymnasieämnet i oktober. UFL avser därför att under 2006 tillsammans med lärarna på utbildningen utveckla en ny, adekvat utbildning som bättre svarar mot skolans behov. Någon antagning till inriktningen sker därför inte under 2006. Eftersom den nya inriktningen inte blir klar i tid för de studenter som antas till Barn- och fritidskunskap hösten 2005 kommer dessa att erbjudas en alternativ studiegång i vilken ämnet kommer som andrainriktning. Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Denna inriktning har sina rötter i den gamla utbildningen till förskollärare/fritidspedagog och förbereder alltså för en av samhället högt prioriterad verksamhet. Söktrycket mot denna inriktning är mycket stort och den fyller ett tydligt samhällsbehov med en stor prognostiserad brist på lärare inom förskoleverksamheten under kommande år. Till följd av detta beslutar UFL, trots det ansträngda ekonomiska läget, om ett ökat antagningstal, vt 80 + ht 64, att jämföra med 53 + 53 år 2005. Inriktning Engelska Skolan har ett akut behov av fler lärare i engelska och tillgången av kvalificerade sökande är god. Inriktningen har tidigare haft ett kraftigt tillflöde från Allmän ingång men detta upphör i och med att ingången försvinner. Antagningstalet ökas därför till 34. Inriktning Från Big Bang till nutid (fysik för grundskola och gymnasieskola) I Uppdrag och anslagsfördelning för 2005 angav UFL att inriktningen skulle övergå från höst- till vårantagning. Så sker också men med hänsyn till det svaga söktrycket minskas 9

planeringstalet till 6. På denna nivå är fysikämnet ett utpräglat andraämne efter matematik. Om första- och andrainriktningsgrupperna samläser är det UFLs förhoppning att detta skall resultera i en bärkraftig undervisningsgrupp så att utbildningen kan bedrivas på ett effektivt sätt. Inriktning Hem- och konsumentkunskap Endast ett fåtal lärosäten erbjuder denna utbildning och Göteborgs universitet har till följd av detta fått något som kan liknas vid ett riksansvar för ämnet. Inte bara behovet utan även söktrycket ligger på en hög nivå, och antagningstalet ökas därför till 30. Inriktning Kemi Antagningen till inriktning Kemi har under en följd av år legat på en utomordentligt låg nivå med c:a 3 studenter varje höst. Inriktningen ges därför planeringstalet 6 som förstainriktning. Som andrainriktning efter matematik förekommer den också. UFL kommer att ta upp en diskussion med berörda institutioner om möjliga vägar att höja intresset för denna inriktning och för naturvetenskaplig lärarutbildning i stort. Inriktning Kunskap och fantasi Denna inriktning, som utvecklats för att möta behovet av förskollärare i RIS-kommunerna (LÄRIS-utbildningen) ges fr.o.m. 2006 även som campusundervisning. Skälet till detta är att den möter det behov av som blivande lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare har av en fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning och som formulerats i den nya examensordningen. Inriktningen startar med 32 platser. Inriktning Musik Under de senaste två åren har en inte oväsentlig andel av VFU-platserna kommit fram genom ett samarbete med kulturskolorna. Till följd av dessas karaktär har de studenter som placerats på sådana platser inte kunnat få en VFU som är tillräckligt väl inriktad på den vanliga skolans behov. Å andra sidan är kulturskolan en mycket stor avnämare av de nyblivna lärarna i musik. UFL har därför inbjudit representanter för musikutbildningen till en diskussion om hur VFUverksamheten skall organiseras på bästa sätt. Det finns tecken på att söktrycket sviktar, eftersom hösten 2005 endast 59 studenter registrerades på inriktningens 74 nybörjarplatser. I dagens trängda ekonomiska situation är det med den typ av avräkning som skall råda fr.o.m. 2006 inte möjligt för UFL att fördela förskottsmedel som riskerar att inte komma till omedelbar användning. Antagningstalet till inriktningen måste därför minskas. För att inte överreagera väljer UFL att minska antagningstalet med 10 platser från 74 till 64. Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Vilken ställning denna inriktning har i ett balanserat utbildningsutbud och i en funktionell lärarexamen har diskuterats livligt, med UFN i budgetdialogen, med avnämarrepresentanterna i nämnden, med representanter för andra lärarutbildningar och med utbildningsplanerare i GR (Göteborgsregionen). Medan intresset från studenterna är stort har rektorer och skolchefer tryckt på att inriktningen måste kombineras med ett timplanelagt moment i skolan. Den bör 10

alltså kombineras med ett riktigt skolämne vilket studenterna för närvarande inte alltid gör. Nya lärare med en sådan kombination i sin examen bör ha goda anställningsmöjligheter. Trots detta måste UFL se till utbudets storlek. ELSA-data visar att med de nuvarande planeringstalen, 42 + 24, kommer drygt 120 nya lärare att utexamineras årligen med inriktning Social och kognitiv utveckling. Till studenterna på förstainriktningen kommer alltså lika många som väljer den som andrainriktning. Med ett sänkt planeringstal, 40 + 0, bör antalet årligen examinerade att gradvis gå ner till c:a 80 vilket UFL bedömer som en lämplig nivå. Inriktning Vård och omsorg Efterfrågan på inriktning Vård och omsorg är svag. I samråd med nämnden/institutionen beslöt UFL i budgetdialogen våren 2005 att preliminärt stå fast vid att ge inriktningen ytterligare ett år trots att söktrycket inför hösten var fortsatt lågt. Institutionen fick samtidigt i uppdrag att återkomma före utgången av september månad med ett förslag om framtiden för inriktningen. Så skedde 2005-08-26. I enlighet med detta förslag beslutar UFL att antagningen till inriktning Vård och omsorg skall upphöra fr.o.m. 2006. De hst som på detta sätt frigörs används i första hand för att skapa ett utrymme för utbildning av vårdlärare inom Korta programmet. Platsantalet på detta ökas därför med 10. Grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning. I den nya examensordning som fastställdes av regeringen 2005-05-26 står bl.a. För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning, grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning. Även om detta formellt endast gäller de studenter som antas till utbildningen efter detta datum så förväntas lärosätena ge de studenter som befinner sig i utbildningen möjlighet att inhämta motsvarande kompetens. UFL utvecklar därför under hösten 2005 två specialiseringskurser om 10 poäng med detta innehåll vilka kommer att erbjudas under 2006 och framåt. ELSA som underlag för anslagsberäkningen I detta dokument används uppgifter ur prognosverktyget ELSA f.f.g. som underlag för fördelning av medel mellan de institutioner som medverkar i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Data har samlats in genom att personal vid UFL-kansliet har kontaktat samtliga studenter på den nya lärarutbildningen för att få information om vilka kurser som dessa avser att läsa under sin utbildning. Med hjälp av ELSA är det sedan möjligt att beräkna hur många studenter som kommer att läsa olika kurser under vårterminen resp. höstterminen 2006. Nämnder och institutioner har fått ta del av resultatet för att bedöma i vilken mån som det är möjligt att uppfylla studenternas önskemål. Beräkningarna bakom Uppdrag och anslagsfördelning för 2006 har tagit hänsyn till inkomna synpunkter och personal vid UFL-kansliet kommer under hösten att ta kontakt med de studenter som behöver ändra sina studieplaner. Under den korta tid som stått till buds sedan uppdraget till UFL fastställdes har det dock inte varit möjligt att göra detta. I ett antal fall har synpunkterna gått ut på att studenter valt kurser 11

som inte längre ges men inte innehållit något aktuellt alternativ. Detta har fått till följd att UFL tvingats att låta valet stå kvar så att motsvarande medel fördelas till mest sannolika område/institution. En annan osäkerhetsfaktor är att ELSA, till skillnad från t.ex. systemen i Karlstad och Umeå, inte är något kursanmälningssystem. Studenterna söker via Lokal Antagning till vårens kurser senast 15 oktober och till höstens kurser senast 15 april. De kan alltså ändra sina ursprungliga val vid varje sådant tillfälle, något som också sker och som inverkar menligt på precisionen i medelsfördelningen. UFL avser därför att under 2006 komplettera prognosverktyget med ett system för anmälan och antagning till lärarutbildningen. Osäkerheten inför våren 2006 har kunnat minskas genom att underlaget för de slutliga beräkningarna kompletterats med data ur snabbstatistiken för Storakursantagningen. För några institutioner har detta inneburit märkbara sänkningar av anslagen. I gengäld bör risken för återbetalning i samband med avräkningen för 2006 också bli mindre. Om, å andra sidan, ytterligare studenter tillkommer utöver vad snabbstatistiken angivit så kommer detta att regleras genom principen pengarna följer studenten, se sidan 25. Studenternas fria val förutsätter en ökad framförhållning. Studenterna kan ändra sina ursprungliga kursval vid minst två tillfällen under året, något som försämrar institutionernas planeringsförutsättningar. Den lokala antagningen tar dessutom så lång tid att det inte är möjligt att ens före sommaren få säker information om vilka kurser som studenterna skall läsa till hösten. Institutionerna vet inte vilka som skall läsa deras kurser och skolorna vet inte vilka som kommer att delta i verksamhetsförlagd utbildning förrän i slutet av augusti. Vissa studenter får inte besked om de kan komma in på sitt förstahandsval eller ej förrän första veckan på terminen. Detta är ohållbart. Skall studenternas fria val kunna bestå måste dessa ske med större framförhållning och stabilitet. UFL avser därför att ta i bruk ett system liknande det i Umeå i vilket utbildningen själv svarar för antagningen till programkurserna via ett särskilt datasystem, Val-Webben. I detta söker och antas studenterna under våren till de kurser de vill läsa påföljande kalenderår. (Eftersom GU:s datasystem ELSA inte definierar enskilda kurstillfällen måste detta i så fall kompletteras eller ersättas.) Även studenterna har nytta av större framförhållning i valprocessen. Som det är nu gäller full programförtur enbart allmänt utbildningsområde och första inriktningen. I olyckliga fall kan detta innebära att studenter inte kan komma in på 60- eller 80-poängsnivån i andraämnet. Ett antal studenter har hamnat i sådana återvändsgränder och i värsta fall tvingats att välja mellan ett mindre bra alternativ och studieuppehåll. I ett system med ökad framförhållning blir en eventuell platsbrist uppenbar i så god tid att UFL kan se till att studenter med kritiska ämneskombinationer har möjlighet fullgöra sina studier utan avbräck. En ettårig avräkning. De i utbildningen medverkande nämnderna har ända sedan den förnyade lärarutbildningen infördes haft invändningar mot UFL:s ettåriga skarpa avräkningar. De har pekat på att en nämnd vars kurser visar sig mindre attraktiva än förväntat måste återbetala medel som kanske 12

redan bundits upp i förordnanden och lokaler. En nämnd vars kurser blir oväntat attraktiva måste å sin sida försöka skaka fram ytterligare lärarkrafter och får betalt för detta ett halvår i efterskott. Erfarenheten har dock visat att de effekter som direkt kan knytas till existensen av en skarp avräkning hittills har varit små i förhållande till nämndernas ekonomiska omslutningar. Eftersom UFL fr.o.m. 2006 ger uppdrag direkt till institutioner är en ökad varsamhet i hanteringen befogad, vilket är huvudskälet till att den tidigare beskrivna kudden införs. UFL har en årlig avräkning mot styrelsen, vilket medför att UFL måste ha samma avräkningsprincip gentemot institutionerna. UFL kan inte klara sig utan avräkningen eftersom studenternas fria val av kurser under pågående verksamhetsår nödvändiggör att pengarna följer studenten. Systemet med avräkning kommer därför att vara kvar för år 2006, och UFL kommer i enlighet med universitetsstyrelsens beslut 050602 att genomföra avräkningen på samma sätt som övriga nämnder. Universitetsstyrelsen har 2005-06-02 beslutat att införa ett nytt ekonomiskt system, RESKO fr.o.m. 2007. Hur en eventuell avräkning kommer att gå till i detta är inte avgjort ännu, men UFL avser att undersöka förutsättningarna för att minska de eventuella nackdelarna med årliga avräkningar. Grundbulten är hur studenternas fria val kan förenas med ökad stabilitet i planeringsförutsättningarna. Exempel på samverkan med den omgivande regionen Göteborgs universitet bedriver i samarbete med kommungruppen RIS (Region I Samverkan) i norra Bohuslän en lärarutbildning för ortsbundna studenter (LÄRIS). Utbildningen är kommunförlagd och IKT-baserad. Kommunerna ansvarar för verksamheten vid de fadderskolor där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning medan universitetet svarar för övriga inslag. Utbildningen startade ht 2001 med tre inriktningar, Matematik, naturvetenskap och miljö för tidigare åldrar, Svenska för tidigare åldrar och Matematik, totalt 68 studenter. Utbildningen går på halvfart, men det finns också studenter som läser i snabbare takt. LÄRIS övergick 2005 till att vara en del av UFLs ordinarie utbud av grundläggande lärarutbildning. Detta innebär bl.a. att UFL 2006 övertar det ekonomiska ansvaret för mentorsorganisationen medan RIS-kommunerna har förklarat sig villiga att behålla ansvaret för VFUn. Nyantagningen är inriktad på att fylla kommunernas behov av lärare i förskolan, och ht 2005 antogs 24 studenter till inriktningen Kunskap och fantasi som syftar till detta. Flera av de samverkande fakultetsnämnderna har påpekat att det har varit svårt att i studieuppföljningssystemet SIRIUS följa upp prestationerna inom LÄRIS. Genom att LÄRIS 2006 inräknas i det ordinarie uppdraget till institutionerna försvinner dock detta problem. Efter samtal med RIS-kommunerna har UFL beslutat att ingen antagning till LÄRIS skall ske under 2006. Ett andra samarbetsprojekt, det s.k. MAG-projektet, genomförs inom den verksamhetsförlagda utbildningen tillsammans med Mölndal, Alingsås och Göteborg. Första antagningen av studenter till projektet skedde hösten 2004. Figuren visar hur utvecklingen kommer att bli om antagningen fortsätter som hittills. Under denna förutsättning kommer drygt 400 av c:a 4500 studenter på det nya programmet att genomföra sin VFU enligt MAG-modell hösten 2006. Samtliga antagningsomgångar är numera infogade i samma ledningsorganisation. 13

Ytterligare information om projektet finns på UFLs hemsida via länken http://www.ufl.gu.se/edu_magprojektet.asp Ett antal utvärderingar har genomförts av projektet. Medan de som utförs av Rolf Lander och avser all VFU-verksamhet inte visar några tydliga skillnader mellan studenternas reaktioner på den klassiska och på MAG-modellen så visar de som genomförts av projektgruppen positiva reaktioner från såväl studenter som lärare på högskola och skola. Skolcheferna i regionen har därtill via GR uttalat sin tillfredsställelse med att högskolan och skolan i och med projektet fungerar som jämställda samarbetspartners på ett så mycket mera konkret sätt än tidigare. I anslutning till MAG-projektets start fattade nämnden beslut om att en särskild utvärdering skall ge svar på om de av tidigare utvärderingar påvisade svagheterna i den klassiska VFUmodellen har kunnat elimineras. Denna utvärdering sker under hösten 2005, och på grundval av denna kommer nämnden att fatta beslut om huruvida MAG-verksamheten skall permanentas eller ej och i vilka former en eventuell förändring skall ske. Ett tredje samarbetsprojekt är GRUC, GöteborgsRegionens UtvecklingsCentrum. GRUC är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen, med syfte att genom gemensam verksamhet förbättra och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning. Ytterligare information finns på länken http://www.ufl.gu.se/gruc/gruc.asp Ett fjärde samarbetsprojekt är den Collegeutbildning i Göteborgsregionen/Mölndal i vilken UFL fr.o.m. 2005 tagit ansvaret för de akademiska inslagen. Uppdrag att ge dessa ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik. Särskild lärarutbildning ger 4 000 fler behöriga lärare (SÄL II, 2002-2006) Regeringen har givit sex universitet och högskolor ett särskilt uppdrag att utbilda lärare som saknar viss utbildning för att uppnå full behörighet. Dessa lärare ska under utbildningen vara anställda i en skola. Genom denna extra satsning beräknas cirka 4 000 lärare få en utbildning omfattande maximalt 60 poäng för att bli behöriga. Satsningen beräknas pågå under åren 2002-2006. De sex lärosätena som fått uppdraget är Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping. Göteborgs universitet har ett nationellt samordningsansvar. Tyngdpunkten i de pågående kurserna ligger på PPU/AUO, specialpedagogik och svenska för tidigare åldrar, vilket återspeglar efterfrågan hos de sökande. Dessutom förekommer kortare kompletteringsinslag av olika ämnen. 14

De institutioner som medverkar i SÄL II får ett preliminärt uppdrag och en preliminär ersättning på i princip samma sätt som för det normala uppdraget. Uppdraget avräknas två gånger per år i särskild ordning. En preliminär fördelning på institutioner framgår av tabell 5 på sidan 31. OBS att beloppen för 2006 är mindre än i den första versionen av detta dokument till följd av att medelsbehovet under 2005 beräknas bli större än vad som tidigare prognostiserats! De prislappar som används vid beräkningen tar hänsyn till distributionsform, behov av särskilt stöd mm. OBS att en korrekt ersättning förutsätter att prestationerna inom SÄL II är markerade som sådana i LADOK! En nyhet är att finansieringen av SÄL-projekten numera utgörs av externa medel. Det åligger respektive fakultetsnämnd att besluta om vilka avdrag som skall göras för att täcka förvaltnings- och lokalkostnader. Särskild lärarutbildning till yrkeslärare (SÄL III, 2006-2008) Till följd av att SÄL II-projektet blivit så framgångsrikt har regeringen tagit initiativ till ett liknande projekt, med samma ekonomiska villkor, som avser att utbilda yrkeslärare. 500 studenter antas ht 2005 och 500 vt 2006. Förutom de i SÄL II medverkande lärosätena, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Malmö, Stockholm och Umeå, deltar även Högskolan Dalarna och Luleå Tekniska universitet. Malmö högskola har samordningsansvar. OBS att samma förutsättningar gäller som för SÄL II för att få en korrekt ersättning! Se även kommentaren om externa medel i föregående avsnitt. Något underlag för uppdraget till GU har ännu inte kommit från Malmö högskola. Så snart detta sker kommer berörda institutioner att meddelas. FORSKARUTBILDNING OCH FORSKNING 2006 Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) har under 2004 lagt grunden till en forskarskola som startade augusti 2005. Forskarskolan i Utbildningsvetenskap är mångvetenskaplig och genomförs i samverkan med fakulteterna vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har avsatt interna medel så att 12 doktorander kan finansieras. I ett utvecklat samarbete med kommuner och högskolor i regionen har ytterligare 15 externt finansierade doktorander kunna antas. Det innebär att en forskarskola om 27 doktorander påbörjades i år. Ett syfte med CUL är att främja samverkan mellan discipliner för att få till stånd mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor; frågor som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet och se till att det utvecklas forskningsansökningar till Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Inför 2006 kommer detta arbete att fortskrida, men genom successiva avstämningar med de fakulteter som deltar i forskarskolan kommer utvecklingen anpassas till nya förväntningar som dyker upp. Utfallet av hur många doktorander som tillhör de olika fakulteterna medför olika utvecklingsprocesser vid fakulteterna. En fråga som kommer att studeras under 2006 är om antalet doktorander inom ett forskarutbildningsämne har stor betydelse för samverkan mellan discipliner. Finns det en undre och övre gräns som motverkar samspel inom GU? Hur många doktorander fordras för ett en kritisk massa skall bildas? Under hösten 2005 genomfördes två seminarier 15

för de handledare som är kopplade till doktoranderna. Denna seminarieserie fortsätter under 2006. Forskningstemanas utveckling för 2006 De sex forskningstemana i CUL förväntas tillföra kunskaper till såväl Göteborgs universitet som den pedagogiska yrkesverksamheten. Forskningstemana ramar in de forskningsprojekt som doktoranderna utvecklar tillsammans med sina handledare. Det är också forskningstemana som utgör själva basen i forskarskolan i Utbildningsvetenskap. I slutet av 2004 påbörjades etableringen av en stödstruktur för dessa forskningsteman i och med att så kallade temakoordinatorer utsågs. Dessa har bl a till uppgift att ansvara för utvecklingen av temana och utforma ansökningar om forskningsmedel som knyter an till forskningsfrågorna inom de olika temana. Under november 2005 sker en avstämning för att utröna effektiviteten i den konstruktion som för närvarande gäller. Det kan t ex innebära att antalet teman reduceras beroende på hur verksamheten fungerar, hur samspelet med de nya doktoranderna utvecklas och hur samspelet inom GU och med kommuner tar form. CULs hemsida beskriver den omfattande seminarieverksamhet som bedrivs under innevarande år och som planeras för 2006. Två av temana har hösten 2005 erhållit planeringsmedel via Vetenskapsrådet för att utveckla fullständiga forskningsansökningar fram till april 2006. Dessutom har tre teman sökt forskningsmedel för flera år. Under november erhåller CUL besked om utfallet. Det finns en inriktning mot att under 2006 tillskapa forskningsmiljöer inom ramen för de olika temana och knyta CULs doktorander till dessa. Erhålls externa forskningsmedel kan någon/några doktorander finansieras men också nya antas genom dessa medel. Det finns en uttalad ambition inom CUL att nyantagning av doktorander har högsta prioritet. Eventuella insparade och/eller omdisponerade medel skall avsättas till doktorandtjänster. Under 2006 kommer samtliga doktorander att bjudas in till sammanhang där forskningsansökningar tar form eller där forskningsprojekt påbörjas. Under våren 2006 kommer de olika temana att uppmuntras att också söka medel via Vetenskapsrådet för 2007. Det finns också en strävan att söka forskningsmedel via andra forskningsfinansiärer bl a genom FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) när det gäller fokus på lärares arbetsliv. FAS har också som uppdrag att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning, vilket är ett uttalat syfte med CULs forskarskola. Informations- och förankringsarbete 2006 Under 2004 och 2005 har CUL svarat för drygt 40 informationstillfällen och seminarier vid universitetets fakulteter och i ett stort antal kommuner i regionen. Drygt tusen personer har både erhållit information och delgivit sina egna synpunkter om forskarskolans uppläggning och innehåll. Ett nära samarbete har framför allt utvecklats med Göteborgs kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). CULs verksamhet har också uppmärksammats i press såväl facklig som i dagspress. Nyhetsbrevet Låt stå! har vid två tillfällen presenterat forskarskolan. Denna kanal som har stor spridning kommer också att användas under 2006. Ett angeläget arbete i CUL har varit att utveckla en egen hemsida. Under december 2004 öppnades denna och under 2005 har den löpande uppgraderats. Den är idag förhållandevis komplett och utgör ett viktigt ansikte utåt för CUL. 16

På vilket sätt informationsarbetet skall fortskrida under 2006 är avhängigt medelstilldelning från GU. Erhåller CUL medel för nyantagning 2006 kommer kontakter att följas upp med alla de kommuner och högskolor som under 2005 visat intresse att finansiera nya doktorander år 2, dvs 2006. Under maj/juni 2006 planeras en regional konferens för att delge såväl högskolor som kommuner inom regionen erfarenheter av det första kursåret. Det medför vidare ett behov av information och seminarieverksamhet vid GUs fakulteter om CULs syfte och uppläggning. CULs kursutbud 2006 I den kursdel om 20 poäng som CUL svarar för ingår fyra kurser om 5-poäng som genomförs enligt följande tidsplan; Hösten 2005 Perspektiv på bildning och utbildning Våren 2006 Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande Hösten 2006 Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori Våren 2007 Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder. I kurserna ingår också den obligatoriska kursen högskolepedagogik 3 poäng. Kurserna planeras i samråd med universitets fakulteter som också svarar för kursgenomförandet. Framtida organisation av CUL Efter snart 2 års arbete med utveckling och etablering av CUL har vissa organisatoriska problem identifierats. Dessa gäller exempelvis otydlighet i ansvarsförhållandet och i beslutsordningen mellan UFLs nämnd, UFLs administration, CULs styrelse och berörda fakulteter/institutioner. Det finns vidare ett balansproblem mellan CULs operativa arbete/ledning och policyskapande verksamhet samt en till antalet ledamöter omfattande och komplex styrelse för forskarskolan. I samband med omstruktureringen av UFLs styrning av lärarutbildningen bör under 2006 också CULs ansvarsområde förtydligas och organisation effektiviseras. Det kan medföra att ny lednings- och samordningsgrupp för CULs verksamhet tar form. Det kan också innebära att den policyskapande delen utvecklas medan den operativa delen i ledningen av CULs verksamhet tonas ner. En central fråga för CULs framtida verksamhet är i vilken mån forskarskolan och det gränsöverskridande och tvärvetenskapliga arbete som temaverksamheten innebär kan bidra till att utveckla och fördjupa det utbildningsvetenskapliga området. Ansvaret för detta arbete åvilar Göteborgs universitet som helhet dvs är hela universitets angelägenhet men måste för att vara framgångsrikt ledas av det särskilda organet, UFL. UFL:s hemsida Aktuell information om verksamheten inom UFL:s ansvarsområde, inklusive mer detaljerad information som inte fått plats i detta dokument, finns på hemsidan, http://www.ufl.gu.se 17