Programberedning för klimat Nu tar vi nästa steg! Bijan Zainali(s) Ordförande
Sveriges Kommuner och Programberedningen Landsting (SKL) för klimat 16 november 2016 Urmia sjön, Iran 2015 Foto: middleeasteye.net
SVT 29 september 2019 Ett isflak med en yta dubbelt så stor som Gotland är på väg att brytas loss från Antarktis. En stor spricka har vuxit kraftigt bara de senaste månaderna. Det kan leda till att havet stiger upp till en decimeter.
Hur är det ställt med klimatet Det blir varmare Det blir blötare, men även torrare. Vattenbrist på Gotland! Nederbörden bli kraftigare, men alla får inte lika mycket! Haven stiger Icke-alternativet innebär stora risker i fattigare länder med åtföljande migrationsströmmar Det berör alla, och ska göras av alla Innebär stora utmaningar men även möjligheter Vår framgång beror på vår insikt, vilja och snabbhet nånananism ingen lösning!
Finns det något hot? Ja det finns! Går det att göra något åt det? Ja, det går om vi vill! Vem ska göra det? Vi- det är hos oss det blir verklighet!
Cop21, Paris 2016 Den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, helst 1,5 grader. Nu gäller det, det är vad vi gör som räknas! Den lokala och regionala nivån är där det blir gjort!
2015 (Foto: ttela.se) 2015 (Foto: ttela.se)
2015 (Foto: sverigesradio.se) 2015 (Foto: sverigesradio.se) 2008 (Foto: uddevallabloggen.se)
(Foto: Stockholmsvatten.se) (Foto: Per Bolund on twitter.com) 2014(Foto: aftonbladet.se)
2014(Foto: svt.se)
Programberedningens uppdrag Partipolitisk sammansatt beredning med 11 politiker från hela landet Uppdrag från SKL:s styrelse att arbeta med klimatanpassning och minskad klimatpåverkan Uppdrag 2015-2017
Syfte att stärka medlemmarnas beredskap att möta framtida utmaningar att hantera situationer som kan uppstå, klimatanpassa minska klimatpåverkan energieffektivisera
Uppdrag 1. Förbättra förmågan att hantera klimatrelaterade händelser 2. Ansvarsfördelning och samordning mellan staten, kommunerna, landstingen och regionerna för förebyggande åtgärder 3. Att vara spjutspetsar i Sveriges arbete för minskad klimatpåverkan - Att stödja medborgarnas vilja att leva klimatsmart - Att vara i framkant ur energieffektiviseringssynpunkt - Att främja klimatsmart förtätning - Att genom miljötillsyn och näringslivsutveckling bidra till klimatarbetet i näringslivet - Att ta tillvara möjligheterna med verksamhetsutveckling, och upphandling - Att utveckla nya arbetssätt, som smarta IT-lösningar
Nyckelfrågor för klimatanpassning 1. Ansvarsfördelning mellan stat, kommuner och andra aktörer 2. Finansiering av åtgärder 3. Anpassa lagstiftningen för effektiv klimatanpassning 4. Färdplan för nationellt klimatanpassningsarbete
Ansvarsfördelning Kommuner - integrera klimatanpassningsfrågorna i ett ledningsperspektiv - ta höjd för kända förändringar så att inga ny problem byggs in Staten - klargöra ansvarsfrågan i befintlig miljö - fastställa en övergripande struktur för ansvarsfördelning mellan respektive departement - fastställa en struktur för ansvarsfördelning mellan kommuner, fastighetsägare, försäkringsbolag och andra eventuella intressenter - utveckla kostnadsfritt stöd till kommunerna genom bättre planeringsunderlag och en nationell metod för bedömning av klimatrisker - utreda klimatcertifiering av fastigheter i särskilt utsatta lägen
Finansiering Kommuner - bli bättre på att dokumentera kostnader för klimatanpassning samt för de skador som uppstår - klimatanpassningsaspekterna bör uppmärksammas tidigt vid långsiktiga investeringar Staten - bistå kommuner, landsting och regioner i att ta fram underlag för att analysera och beräkna samhällskostnader för att inte agera - bidra med väsentligt ökade resurser för klimatanpassningsåtgärder i befintlig miljö
Anpassa lagstiftningen Staten - föra in krav på åtgärder för klimatanpassning vid planläggning, utanför den planerade bebyggelsens geografiska avgränsning - klargörande att använda VA- taxan för att finansiera specifika klimatanpassningsåtgärder
Färdplan Regeringen har aviserat att en klimatstrategi ska tas fram vi väntar!
Nyckelfrågor minskad klimatpåverkan Mål och regelverk Samhällsbyggande och hållbar mobilitet* Energieffektivisering och minskad klimatpåverkan Energiomställning Samverkan med näringslivet och medborgardialog
Mål och regelverk Kommuner: - Strategier och tydliga och nedbrutna mål utifrån de nationella målen Staten: - Tydliga nationella nedbrytbara mål - Tydliga och stabila spelregler och styrmedel
Samhällsbyggande och hållbar mobilitet Kommuner - Samordna, förtäta, främja kollektivt resande - Bygga energieffektivt Staten - Samordna, ge vägledning, stimulera genom styrmedel - Tydliga transportpolitiska mål - Fortsätt stödja kollektivtrafik och hållbar mobilitet - Underhåll av järnvägar, bygga ut kapacitet, bygga nytt, hela resan!
Energieffektivisering & omställning Kommuner - Fortsätt bygg energieffektivt och ställ om i befintligt bestånd - Producera och använd förnybar energi, minska fossilt bränsle - Upphandling som ett kraftfullt instrument Staten - Skatte- och stimulansmedel som ger mer förnybart o mindre fossilt, samordna systemen för att motverka suboptimering - Utveckla effektiva styrmedel nationellt och europeiskt - Se över motverkande regelverk som ställer olika energislag mot varandra
Samverkan med näringsliv och invånare Kommuner - Ge information och vägledning, påverka konsumtion och produktion, stödja klimatsmart beteende - Science parks, innovationsupphandling, vara testbädd Staten - Stödja forskning och science parks - Ge kunskapsstöd - Styrmedel för klimatsmarta konsumtionsval - Stödja kommunernas informationsgivning
Tack för ordet!