Synkrongeneratorn och trefas

Relevanta dokument
Synkrongeneratorn och trefas

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Vardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elnätet Färsk el från generator till vägguttag

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

1-fas o 3-fas koppling

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17

Växelström. Emma Björk

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Jag funderar på om de går att ersätta med jordfelsbrytare eller om de har en annan funktion?

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

När det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

============================================================================

Tentamen Elenergiteknik

Energilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elektronik 2018 EITA35

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Energilager och frekvens. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

1 Grundläggande Ellära

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Likströmsmotorns ankarlindning och kommutator

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Lite allmänna frågor om Elinstallationer Postad av Newbie - 11 dec :03

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Sammanfattning av likströmsläran

Laborationer Växelström trefas

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Nollsläpp En brand och olycksrisk med udda följder!

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

insignal H = V ut V in

Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Transkript:

Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation

Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling Symmetri Nolla, skyddsjord och jordfelsbrytare Moment Momentbildning Infasning Momentbalans Trefaseffekt Effektreglering av synkrongenerator Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 2

Sedan tidigare Komplex effekt S U I * UIe j kan delas upp i Re och Im S P jq Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt S P 2 Q 2 U I * U I * U I UI bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P UI cos S cos Q UI sin S sin Effektfaktor cos P S 4

Trefas 1882: Nikola Tesla, flerfasig växelström 1890: Jonas Wenström, svenskt patent på trefasdistribution 1893: Hellsjöns kraftstation, första trefasöverföringen i Sverige Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 5

Vad är det då som är så bra med trefas? Konstant effekt Konstant moment i motorer Mindre koppar för samma effektöverföring Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 6

Induktion i trefaslindning Mekaniska och elektriska vinklar samma vid tvåpolig maskin Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 7

Tre spänningskällor Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 8

Benämningar PE N L1 L2 L3 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 9

Inkoppling av belastning Trefasig last: motorer (R+L), värmepannor (R) Tvåfasig last : elvärme (R) Enfasig last: belysning (R, R+L), hushållsapparater Många små enfasiga laster ger symetrisk belastning 10

Komplexa spänningar Fasspänningar U 1 uˆ 2 e j0 U 2 uˆ 2 e j120 U 3 uˆ 2 e j240 Belopp på komplexa storheter är effektivvärde i detta ämne Toppvärde förekommer i andra sammanhang Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 11

Komplexa spänningar Huvudspänningar U j0 j120 12 U1 U 2 u e u e 3 u e j30 Fasspänning: Huvudspänning: I Sverige 230/400 V U f U 3 h U f Om inget annat anges: Huvudspänning, effektivvärde 12

Symmetrisk trefas Spänning och ström Samma amplitud i alla faser Fasskillnad 120 mellan faserna Last Alla faser lika Ex G3.1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 13

Y-koppling och D-koppling Till varje D-kopplad last finns en ekvivalent Y-koppling Omvänt går endast om nollan ej är ansluten Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 14

Y-koppling, Stjärnkoppling Fasspänning över varje lastimpedans I 1 = U 1 / Z 1 I 2 = U 2 / Z 2 I 3 = U 3 / Z 3 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 15

Y-koppling, Stjärnkoppling Symmetri Symmetri: U 1 = U 2 = U 3 Z 1 = Z 2 = Z 3 I 1 = I 2 = I 3 I N = 0 Symmetri ingen ström i nollan Nollan behövs ej Kraftledningar har bara tre ledare Tre faser minimum för att uppnå detta Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 16

D-koppling, Δ-koppling, Triangelkoppling Nollan kan ej anslutas Huvudspänning över varje lastimpedans I 12 = U 12 / Z 12 I 23 = U 23 / Z 23 I 31 = U 31 / Z 31 Svårare att beräkna I 1, I 2, I 3 än i Y-koppling 17

Trefasräkning Tidigare enfasräkning Nu blir det naturligtvis värre NEJ! Räkna på en fas åt gången, alltså precis samma som tidigare Symmetri gör livet enklare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 19

Effekt i Y-koppling med symmetrisk last * S 3U f Il Linjeström I l S 3U U h f I 3U l f Fasspänning U f S 3U h I l S P 3U h I l cos Q 3U h I l sin * Olika fas på U och gör att är fel h U f Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik S 3U h Il 20

Effekt i D-koppling med symmetrisk last * 3 I U S h Strängström I Δ Samma som för Y-koppling S I U S l h 3 I I I U S l h 3 3 sin 3 cos 3 l h l h I U Q I U P Huvudspänning U h Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 21

Trefaseffekt huvudspänning S 3U f I 3U h I S S 3U I P S cos 3U f I cos 3U h I cos 3 U f 2 Q Ssin 3U f I sin 3U h I sin 3 U f 2 f U h 3U f fasspänning * 2 U h 3R s I 2 R p R p Standarduttrycken Ingen trea! 2 U h 3X s I 2 X p X p Ex G3.2 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 22

Faskompensering: Y-kopplade C Q C 3 U X 2 f C 23

Faskompensering: D-kopplade C Q C 3 U X 2 h C Q C 3 3U X C f 2 Q C 9 U X 2 f C 3 gånger större Q C för samma kapacitans 24

D-koppling till Y-koppling Antag symmetri Antag samma effekt (P, Q) i D- och Y-koppling * 2 * 2 3 3 Y f D h Y D Z U Z U S S * 2 * 2 3 Y f D f Z U Z U Z Y Z D 3 1 25

Enfasberäkningar av symmetrisk trefas Symmetri antas Nollpunkter i källa och last på samma potential (även om ingen nolledare) Räkna på en fas - de andra lika ±120 Delta-koppling kan räknas om till Y-koppling Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 26

Trefaseffekt ögonblicksvärde För varje fas beräknas (som på förra föreläsningen) p R (t)=u fas (t)i R (t) p L (t)=u fas (t)i L (t) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 27

Reaktiv trefaseffekt p L1 (t)+p L2 (t)+p L3 (t)=0 Reaktiv trefaseffekt:=3q 1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 28

Aktiv trefaseffekt p R1 (t)+p R2 (t)+p R3 (t)=konstant=3p 1 Växelströmsmaskin har konstant moment Aktiv trefaseffekt:=3p 1 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 29

Elcentral 400 V Sverige Transformator Säkringar JFB Säkringar L1 L2 L3 N PE PEN Nolla från transformator PEN delas i två ledare Neutral Nolla till laster lastström i N Genom jordfelsbrytare Protective Earth Skyddsjord bara felström i PE Ingen säkring Ej genom jordfelsbrytare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 30

Transformator Jordning PEN JFB Nollpotential Spett/nät/rör i marken L1L2L3N PE Jordanslutning av nollpunkt kan göras på olika sätt Direkt (normalt på 400 V och 400 kv) Ingen förbindelse Genom resistans Genom induktans (normalt 10-20 kv) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 31

Transformator Skyddsjord PEN JFB Ansluten till jord Jordledare Leder ström bara vid fel Normalt strömlös Kopplas till apparathölje Håller på nollpotential om det spänningssätts Erbjuder en strömväg till jord/nolla som har lägre impedans än den genom människa L1L2L3N PE Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 32

Jordning Felströmmen går enklaste vägen Ingen ström genom gubben Låg impedans ger hög ström säkringen löser 33

Avbrott i skyddsjorden Felströmmen går genom gubben strömmen för låg för att säkringen ska lösa Lösning: Jordfelsbrytare 34

Jordfelsbrytare TESTKNAPP Brytvillkor: strömmarna L1+L2+L3+N >30 ma (personskydd) 300 ma (brandskydd) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 35

Jordfelsbrytare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 36

Avbrott i nollan R R Lampa Värme 2 U f 230 2 882 P 60W Lampa 2 U f 230 2 53 P 1000W Värme Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik U Lampa U h 882 882 53 4000.94 377V Överspänning! 37

Avbrott i PEN-ledare Spänning mellan hölje och jord! + U Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik - 38

Trefaslindning som trefaslast Tre lindningar med olika huvudriktning e j0 e j120 e j240 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 39

Animering Trefaslindning Trefasspänning Trefasflöde Roterande flöde Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 40

Rotation Kompassnål i statorn skulle rotera Starkare magnet likaså Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 41

Momentbildning N-pol och S-pol attraheras som om där satt en fjäder Generator: Rotorn drar statorfältet Motor: Statorfältet drar rotorn Rotor och statorfält skiljer bara på vinkel och roterar alltså lika fort och är därmed synkrona Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 42

Lastvinkel Generator Motor Momentet maximalt vid ±90 Vid större T tappas synkronismen Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 43

Tomgång Varken motor eller generator Inget vridmoment Inga strömmar Urkoppling skulle inte märkas Återinkoppling skulle inte märkas! Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 44

Infasning Synkrongenerator kopplas till nät Turbin driver maskinen Målet är tomgång Rotor och statorfält ska stämma Rotationsriktning Varvtal och frekvens Fasläge Spänning Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 45

Infasning på lab Fasningsdonets lampor ger roterade sken beroende på om frekvensen är för hög eller låg Infasning ska ske när översta lampan är släckt och de nedre lamporna lyser Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 46

Reaktiv effekt och spänning Inget Z anslutet ger XI=0 ger U=E Z=jL Z=-j/(C) Inkoppling av L (dra Q) sänker U så U<E Inkoppling av C (mata in Q) höjer U så U>E Om resistans ingår i Z tillkommer att E och U har olika fasvinkel Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 47

Synkrongeneratorns effekt Synkrongenerator Infasning ger tomgång, I=0, U=E Styrmöjligheter om U antas fast: Rotorström avgör rotorflöde avgör spänning E Mekanisk ineffekt Aktiv elektrisk uteffekt P Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 48

Styrbar generatoreffekt Synkrongenerator Rotorström avgör spänning E, förflyttning på Pt-linje Mekanisk ineffekt påverkar P, förflyttning på E-kurva Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik 49

Sammanfattning trefasberäkning Fasspänning mellan fas-nolla: Huvudspänning mellan faser: U 3 Samma gäller som tidigare för enfas Räkna på varje fas för sig: Symmetri U 1 U 2 U 3 Z1 Z2 Z3 I1 I 2 I3 Ingen ström i nollan, denna behövs ej Räkna på en fas, de andra är vridna 120 respektive 240 Räkna på en fas och multiplicera med 3 för att få total effekt Ingen betydelse om det är Y- eller D koppling Om inget annat anges Huvudspänning, effektivvärde S U f U I h U f * * * 1 1 U 2I 2 U3I3 D-koppling kan göras om till Y-koppling: Z 3 Om belastningens effekt och cosφ är given Z Y

Sammanfattning Trefaskällor/-laster kan kopplas på två sätt: och Symmetriska trefasspänningar kännetecknas av och I felfritt trefassystem gäller för strömmarna i fas och nolla att Jordfelsbrytare detekterar jordfel indirekt genom att Vilka ord saknas för motor respektive generator: Roterande magnetflöde växelspänning i trefaslindningar Infasning av en synkrongenerator mot elnätet syftar till I ett induktivt elnät kan en kondensator spänningen P och Q från en synkrongenerator bestäms med och 51