Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Henrik Larsson

Relevanta dokument
Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Nybyggnation och restaurering

Frågeschema Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Mats Anderses

Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Lennart Pranter

Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Anders Fröstrup

Fråge schema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Nils Eric Anderson

Historisk träbyggnadshantverk är hållbart!

BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

Ny Byggteknik på klimatsmart och hållbart byggande

BYGG SÅ HÄR. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. med skivor med Ecoprim Varmvägg

Renovering och tilläggsisolering

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Monteringsanvisning. Veranda med valmat tak. Rev.nr För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Skapar mer utrymme. Enkelt och snabbt

Skapar mer utrymme. Enkelt och snabbt

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS

Monteringsanvisning. Veranda med valmat tak. Rev.nr För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång

PANEL & LIST. Här hittar du tydliga och handfasta råd så att du snabbt kan komma igång och göra det rätt från början. Så enkelt att du gör det själv!

Österängs ångsåg Antikvarisk renovering

Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?

NATURLIG & MILJÖVÄNLIG CELLULOSAISOLERING

OASEN - HEMGÅRDEN. Kostnadskalkyl DEN 19 MARS BYGGKONTROLL AB Snickerivägen 7, AX Mariehamn

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv.

Väderskydd GODA EXEMPEL

MONTERINGSANVISNING.

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS

Rum Golv Socklar Väggar Tak Utrustning/Inredning

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

PANEL & LIST SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV!

Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

Ljudreduktion i väggar

TEKNISK BESKRIVNING Brf Skogsparken 5 i Haninge, H105

Fuktsäkra konstruktioner

Transport Våra återförsäljare har fasta priser på frakter inom Sverige.

Åke Mård presenterar energiklokt och fuktsäkert byggande. Ny teknik: Koljern

Snedtak. Ventilerad konstruktion. Applikationer. Snedtak

Finja Betong. Putsade fasader. Vackra, trygga och beprövade

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

Friggeboden Gotland. Gotland. 1:6 Perspektiv. Perspektiv Konstruktion. Bjälklag Väggregling. Michael Wigerkrans / Sten Jensen

SKADERAPPORT SL IGELBODA STATIONSHUS NACKA KOMMUN PROJEKTNR v4/ Datum. Version/Revdatum. Uppdragsnr

Bygg säkert med cellplast

Konstruktionslösningar - Vindsbjälklag och snedtak

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE

Kenneth Sandin Byggnadsmaterial. Putsade fasader var står vi nu?

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

NATURLIG & MILJÖVÄNLIG CELLULOSAISOLERING

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Stolpverk i timringstradition

Komplett stomme till flerbostadshus

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

PRODUKTÖVERSIKT. Isover Light Träregelskiva 39 C600 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek mm. Isolering mellan träreglar. Euroklass: A1.

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Ett utrymmessparande isoleringspaket. Snabbt och enkelt. Skyddar konstruktionerna. Hållbart, miljövänligt och tryggt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä

Ett utrymmessparande isoleringspaket. Snabbt och enkelt. Skyddar konstruktionerna. Hållbart, miljövänligt och tryggt

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Monteringsanvisning. Veranda med sadeltak. Rev.nr För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

Byte av fönster: - Ett av de viktigaste stegen till energieffektivisering. Sven-Ove Östberg Svenska Fönster

Resultat från Um-beräkning

Energiberäkna och spara energi vid renovering

Martinsons maskinhall LSFH

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

Håkankilatorpet. Flytt av ett timmerhus 2015

Vändskivan 5 B Svenska Kakel

Energideklaration av Visby Renen 4

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Rumsbeskrivning Ny vindsvåning Solnav. 108

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme

Sommarstuga med alla reglar

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV!

3:a, HOVÅS. Kontakt. Hemsida: fastighetsbyran.se Webbnr: Bankkontakt: Michael Johansson, Swedbank Sisjön tel:

Montering av Isover Plastfolie

Putsade fasader. Vackra, trygga och beprövade

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Transkript:

Frågeschema Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Ja/Ja 2. Vad är din bakgrund? Civilekonom/byggnadsantikvarie/restaureringshantverkare 3. Vad jobbar du med idag? Driver eget företag där jag utför restaureringsarbeten/utbildning/konsultarbete/projektledning Hållbart/bæredygtigt 4. Vad innebär hållbart/bæredygtigt bygge for dig? a. Tänker du enbart på miljön, eller finns det också grund att prata om social eller ekonomisk hållbarhet? Jag känner naturligtvis till begreppen social/ekonomisk hållbarhet, men tänker normalt endast på miljöaspekten. 5. Har du något argument för varför det är hållbart/bæredygtigt att bygga i stolpverk i stället för modernt träbyggeri. Precis som med de flesta andra traditionella byggteknikerna är stolpverk en tålig konstruktion som tål ombyggnation/anpassning för nya användningar samt tål skador bättre än moderna konstruktioner; konstruktionen skadas inte lika kraftigt eller genomgripande som moderna hus och det är möjligt att reparera på ett relativt enkelt sätt. 6. Använder du termer som livscykelanalys eller lång hållbarhet (t ex min 100 år), när du pratar om stolpverk/bindingsværk? Lång hållbarhet finns alltid med i konceptet. a. Ger du någon garanti på träkonstruktionen? Nej 7. Kan du formulera argument som kan kombinera det historiska träbyggnadshantverket med det hållbara/bæredygtige når man inte pratar om restaurering/renovering? Jag tror som sagt att stolpverkskonstruktioner har lång livslängd och är möjligt att underhålla/reparera, vilket för mig betyder ett långsiktigt hållbart byggande. Material a. Att hantverkaren hanterar råvaran från skog till konstruktion verkar vara en form av kvalité säkring. Kan vara men inte nödvändigt; jag kan köpa råvaran av t.ex. en lokal skogsägare. b. Finns det några delar i det historiska byggeriet som inte er hållbart? Rent traditionella byggkonstruktioner är ofta inte särskilt optimala för resurshushållning vid uppvärmning och kräver därför ofta någon form av förbättring/tillägg för att inte onödigtvis slösa på energi. 8. Brukar du helst lokalt sågat timmer, eller är det viktigare att virket håller bra kvalité? Helst en kombination av båda, men hög kvalitet behöver inte betyda kvistfritt, t.ex. I stolpverksbyggande kan man med fördel placera olika bitar med olika kvalitet i olika delar av konstruktionen = hela Side 1 af 5

trädet kan användas. Man kan t.ex. välja kvistigt material till stående stolpar, medan rafter i takkonstruktioner t.ex. helst inte bör ha kraftig kvist. a. Varför? 9. Vilken typ av virke använder du helst till att bygga stolpverk/bindingsværk? Fura. 10. Vad tycker du om att använda limträ i stället för helträ? Skulle aldrig använda limträ never! 11. Har du någon uppfattning om vad skillnaden är i tid/pris mellan att bygga en bostad i stolpverk och en bostad i lösvirke (reglar) om man tänker sig att det inte är stolpverkets estetiska värden som spelar roll. Har ingen uppfattning eller erfarenhet. Jag skulle aldrig välja att bygga med modern teknik av 2 x 4, gipsskivor och mineralull. 12. Finns det någon anledning att använda både stolpverk och regelstomme i samme byggprojekt? Om man önskar en synlig stolpverksstomme kan man möjligen bygga en regelstomme utanpå stolpverket. Inget jag gillar, dock. Återvindning av material 13. Finns det någon möjlighet att återanvända timmer från stolpverk till att bygga nya konstruktioner? a. Vilken typ av material i så fall? Gör det kanske, men jag tänker snarare på att använda gammalt virke i en ny konstruktion. 14. Skulle det fungera bra att använda begagnade snickerier, såsom fönster och dörrar, i dina byggprojekt? Det gör jag gärna. Isolering 15. Vilket material använder du främst som isolering när du bygger bostads eller fritidshus? Cellulosa, lin, torv i tak/vägg/golv samt cellglas i betong eller limecreteplatta. Ibland även Lecaculor under golv i stenhus. a. Var kommer ditt isoleringsmaterial från? Andra bi materialer?? Från Sverige, t.ex. icell, Feelingwood b. Vilka andra alternativ kan du förespråka? c. Vilken typ av lufttätning (papp) använder du? Olika på insida och utsida? Normalt tjärpapp(vindpapp) 16. Vad är dina tankar om att ha 30 40 cm isolering i väggar, bjälklag och tak, och finns det någon risk att de sista 15 20 cm är onödiga ur ett livscykelperspektiv. Har sällan mer än 20 25cm isolering i väggar. Det är tillräckligt. Det är inte önskvärt med en helt tät eller supervarm konstruktion, man behöver viss luftväxling i alla fall. Side 2 af 5

17. Ser du någon fördel med ångspärr (plastfolie), när man ska jobba med stolpverkskonstruktioner? Nej, föredrar som sagt traditionell tjärpapp(vindpapp) 18. Vad är dina erfarenheter med att bygga/isolera parallelltak utan ventilerande luftspalt såkallade kompakttak? Har gjort det men har ingen lång erfarenhet. 19. Vad är dina tankar om hur ditt isoleringsmaterial kan hantera inläckage om man bygger utan ventilerande luftspalt. Det är naturligtvis bra om isoleringsmaterialet kan transportera bort fukt. 20. Har du någon idé om hur en stolpverkskonstruktion på bästa sätt kan isoleras i dessa 3 exempel: d. Ett bostadshus på 120 m2 som ska hålla de energikrav som ställs i dag i Sverige/Danmark/Norge. Har inte byggt något sådant, men tror att man måste ha mycket tjock isolering för att möta regelverkets krav. e. Ett fritidshus (80m2), som ska kunna fungera som bostad hela året, men där man också tänker in att det inte behöver hålla mer än 19 grader och där alternativa energikällor räknas in. Skulle försöka jobba med 20cm bärande virke i väggar och golv som kan isoleras och sedan använda 28mm virke in och utvändigt för väggbeklädnad. f. Ett uthus (40m2) som ska hållas frostfritt och som ska kunna uppvärmas och hålla en rimlig temperatur under några dagar/en vecka. Samma som i e. 21. Har du något exempel på en konstruktion som fungerar bra, och som borde kommuniceras ut? a. Skicka gärna med ritningar/bilder. Jag tror mycket på lerklining i golvbjälklag för isolering men framför allt för vindtätning; 25 30mm tjock lerklining läggs på blindbottengolv före isolering. 22. Om du skulle bygga ett hållbart bostadshus, vilken typ av bärande stomme skulle du vilja förespråka? g. Varför väljer du denna konstruktionstyp. Stolpverk eftersom trä är förnybart. Underhåll 1. Pratar du med kund om underhåll, eller berättar att detta inte är underhållsfritt osv? Javisst! 2. Har du funderat på möjligheten att sälja in din produkt genom också kontinuerligt underhåll. (t ex en halv dag varje år där du går genom byggnaden för att se om allt är som det ska och för att upptäcka problem i tid). Har tänkt tanken. Historiska konstruktioner 3. Använder du argument för att restaurera i stället för att riva som inte går på byggnadernas kulturhistoriska värden? Jag utför alltid restaurering om inte befintliga material är helt slut eller moderna och fula. 4. Hur kan man bäst tilläggsisolera historiska stolpverkskonstruktioner, om man bortser från det estetiska? Jag har inget problem med att klä in stolpverkskonstruktioner De måste inte vara Side 3 af 5

synliga för att bevaras. Jag ogillar moderna lösningar som SIPS för att göra stolpverk synliga. En lösning är att inte isolera utrymmen fullt ut och låta en del av stolpverket vara kvar synligt i de tre exemplen nedan. h. Bjälklag i. Väggar j. Tak 5. Vilka isoleringsmaterial förespråkar du i dessa situationer? k. Finns det argument för att applicera detta på nybyggnation också? Förespråkar alltid cellulosa även vid nyproduktion. 6. Vilka kompetenser samarbetar du med när du projekterar ett restaureringsarbete? Ibland är åtgärdsprogram framtagna av konsult eller så utför jag det själv. Handverktyg vs maskiner 7. Vilken typ av verktyg använder du i produktionen av stolpverk? a. Stationära maskiner/eldrivna handverktyg/ handdrivna handverktyg? Huvudsakligen handdrivna handverktyg men även t.ex. skruvdragare. 8. Finns det några arbetsmoment där du föredrar handdrivna handverktyg som fogsvans eller stämjärn framför eldrivna maskiner? Föredrar det alltid. Specifika konstruktioner 9. Vad är dina erfarenheter från att bygga växthus/vinterträdgårdar i stolpverk, och ser du några fördelar eller olämpor med att använda stolpverk och glas. Har ingen erfarenhet. 10. Vilka typer av träförbindningar använder du främst i dina konstruktioner. l. Finns det alternativ som du hellre skulle använda om en kund är villig att betala för det? Trädymlingar i kombination med tapp och tapphål. 23. Vad tror du om att bygga stolpverk i rundvirke (med minimal bearbetning till evt raka ytor) för att spara turen till sågverket och för att optimera virkets bärighet, om man tänker sig att hela stolpverksstommen ändå skall byggas in i isolering. Mer krävande vid dimensionering i mötespunkter. Föredrar sågat virke. a. Har du någon erfarenhet av att bygga med rundvirke? Nej Side 4 af 5

Kunskapsutbyte 11. Skulle du vara intresserat av att ingå i en expertpanel i diskussioner om hållbarhet/bæredygtighed och stolpverk, svara på frågor/frågor/granska texter? Ja, men jag anser inte att jag har tillräcklig kompetens för det. 12. Har du förslag på andra personer som också vill vara intresserade i att uttala sig inom detta ämne? Eller känner du till pågående projekt som kan vara intressante att besöka/kontakta?i USA känner jag flera personer med stor kompetens om detta, tänker främst på Josh Jackson (instruktör för 2017 års kurs på Gotland.) 13. Har du någon litteratur som du kan rekommendera inom detta område (Historisk byggteknik/stolpverk är hållbart) som inte finns med på den bifogade litteraturlistan. Nej a. Skriv gärna varför. Side 5 af 5