Fläktluftkylare. Allmänt om Fläktluftkylare. Allmänt om Fläktluftkylare Allmänt om Fläktluftkylare. Sammanfattning

Fläktluftkylare God råd om mer än 20 års erfarenheter från LGG Inneklimat Allmänt om Fläktluftkylare Allmänt om Fläktluftkylare Allmänt om Fläktluftkylare Varianter på fläktluftkylare Allmänt om Fläktluftkylare Allmänt om Fläktluftkylare Sammanfattning Generellt om fläktluftkylare Ger stor effekt på liten plats Sammanfattning Är lätta att flytta och komplettera Har stor möjlighet till individuell påverkan Generellt om fläktluftkylare Kan användas för kylning och värmning Ger stor effekt på liten plats Är lätta att flytta och komplettera Har stor möjlighet till individuell påverkan Kan användas för kylning och värmning Dessutom vid infällda kassettluftkylare Ger mycket låga luftrörelser i rummet (4- vägsspridande) Dessutom vid infällda kassettluftkylare Utseendemässigt fördelaktiga Sammanfattning Ger mycket låga luftrörelser i rummet (4- vägsspridande) Utseendemässigt fördelaktiga Generellt om fläktluftkylare Rätt dimensionerad fläktluftkylare är komfortmässigt Rätt dimensionerad fläktluftkylare är komfortmässigt Ger stor effekt på liten plats svårslagen! svårslagen! Är lätta att flytta och komplettera Har stor möjlighet till individuell påverkan Sammanfattning Mars 2017 Kan användas för kylning och värmning Generellt om fläktluftkylare Ger stor effekt på liten plats Dessutom vid infällda kassettluftkylare Sammanfattning Är lätta att flytta och komplettera Ger mycket låga luftrörelser i rummet (4- vägsspridande) Har stor möjlighet till individuell påverkan Utseendemässigt fördelaktiga Kan användas för kylning och värmning Generellt om fläktluftkylare Ger stor effekt på liten plats Dessutom vid infällda kassettluftkylare Är lätta att flytta och komplettera Ger mycket låga luftrörelser i rummet (4- vägsspridande) Rätt dimensionerad fläktluftkylare är komfortmässigt Har stor möjlighet till individuell påverkan Utseendemässigt fördelaktiga svårslagen! Kan användas för kylning och värmning I NN E KLI MAT Mars 2017

Välkommen till LGG! Vi har levererat tusentals klimatmoduler till mer än 30 hotell i Sverige, många stora och kända. I den här broschyren visar vi vårt sortiment, förklarar teknik och funktion samt ger råd och tips baserat på våra erfarenheter. Syftet är att det ska bli lättare att göra kloka val, oavsett om du är hotellägare, konsult eller entreprenör med ansvar för upphandling. På LGG är vi specialister på klimatanläggningar och inomhusklimat. Sedan 1993 har vi arbetat med vattenburen kyla och energieffektiva, tysta produkter som vi anpassar till den nordiska marknaden. Vi är lyhörda och lyssnar in dina behov, sedan delar vi gärna med oss av våra erfarenheter och kunskap om fördelar och begränsningar i olika systemlösningar. Träffa oss så får du veta mer. Våra klimatanläggningar är top-of-theline men mest uppskattning brukar vi få för att vi är hjälpsamma, snabba och lätta att ha att göra med. Prata med oss tidigt i dina projekt. Redan vid projekteringen läggs grunden för den bästa klimatkomforten, energieffektiviteten och ekonomin. 2

Fördelar med fläktluftkylare Ger stor effekt på liten plats Är lätta att flytta och komplettera Har stor möjlighet till individuell påverkan Kan användas för kylning och värmning Dessutom vid infällda kassett luftkylare Ger mycket låga luftrörelser i rummet (4-vägsspridande) Utseendemässigt fördelaktiga Innehåll Sida 1 Inledning 4 2 Allmän teknik 5 3 Fläktluftkylare 6 4 Effekt- och ljudredovisning 8 5 Dimensionering och placering 9 6 Driftekonomi och livslängd 11 7 Styrning och el-scheman 12 8 Ventiler 15 9 Service 16 10 Frågor eller idéer 16 3

Rätt dimensionerad fläktluftkylare är komfortmässigt svårslagen! 0 Inledning Vid våt köldbära Vid våt kylning t ex då 0 Inledning daggpun köldbärartemperaturen är un kondens daggpunkten och man risker kondensutfällning. Allmän k Allmän komfortkyla där man flexibilitet och stor individuell flexibilite reglermöjlighet. reglermö 0.3 Fördelar 0.1 Vad är en fläktluftkylare Fördelarna med fläktkonvektore Fläktluftkylare är ett samlingsnamn på 0.3 Fördela 0.1 Vad är en fläktluftkylare de ger stor kyleffekt i förhållande apparater som innehåller fläkt, storlek. värmeväxlare för vatten / luft samt Fördelarna Fläktluftkylare är ett samlingsnamn på filter. Inledning de ger stor apparater som innehåller fläkt, För kassettluftkylare som spride i 4 riktningar och för rundspridan Synonymt används även fläkt- 1 Vad är en fläktluftkylare 2 När används fläktluftkylare? storlek. värmeväxlare för vatten / luft samt När man behöver storluftkylare tillkommer att man får kyleffekt på liten plats. T.ex. konvektor, cirkulationsluftkylare och Fläktluftkylare är ett samlingsnamn på apparater som kontor med hög värmebelastning, KK-rum, serverrum, filter. innehåller fläkt, värmeväxlare för vatten/luft samt filter. god kyleffekt med små luftrörels engelskans fan coil. laboratorier etc. Synonymt används även fläktkonvektor, cirkulations För kassett Vid våt kylning t.ex. då köldbärartemperaturen är unluftkylare och engelskans fan coil. Fläktluftkylare är relativt enkla a Kassettluftkylare är en variant där hela der daggpunkten och man riskerar kondensutfällning. Kassettluftkylare är en variant där hela apparaten placi 4 riktninga Synonymt används även fläkt- vid ombyggnader. apparaten placeras infälld i undertak Allmän komfortkyla där man vill ha flexibilitet och stor eras infälld i undertak och där endast intagsspridardel individuell reglermöjlighet. synsoch där endast intags/spridardel syns från rummet. Kassettluftkylare är oftast gjorda att luftkylare til konvektor, cirkulationsluftkylare och passa i undertaksplattor 600 x 600 eller 1200 x 600 mm. Brukaren har ofta stor möjlighet från rummet. Kassettluftkylare är oftast 3 Fördelar Numera är även 800 x 800 mm en vanlig storlek. I god kyleffe engelskans fan coil. själv påverka temperatur och gjorda att passa i undertaksplattor Fördelarna med fläktkonvektorer är att de ger stor denna storlek får det plats ett fläkthjul med en dimenkyleffekt i förhållandefläkthastighet / ljud vilket uppska till sin storlek. sion600x600 eller 1200x600 mm. De kan på nästan 500 mm. Därmed kan fläkten snurra För kassettluftkylare som långsamt, ge hög effekt och väldigt låg ljudnivå. sprider luften i 4 riktningar vara 4- vägspridande eller rund- och för rundspridande luftkylare tillkommer attfläktluftkyla man får Kassettluftkylare är en variant där hela I fortsatta texten används även beteckningen spridande. god kyleffekt med små luftrörelser. luftkylare. Fläktluftkylare är relativt enkla att flytta vid ombyggnader. vid ombygg apparaten placeras infälld i undertak Brukaren har ofta stor möjlighet att själv påverka tem och där endast intags/spridardel syns peratur och fläkthastighet/ljud. Brukaren ha från rummet. Kassettluftkylare är oftast själv påverk gjorda att passa i undertaksplattor fläkthastigh 600x600 eller 1200x600 mm. De kan vara 4- vägspridande eller rund- I fortsatta texten används även spridande. beteckningen luftkylare. 4

2 Allmän Teknik 2.1 Torr och våt kylning. Torr kylning Med torr kylning menas att köldbärarens temperatur alltid är över omgivningens daggpunktstemperatur. Så länge detta gäller fås ingen kondensutfällning i värmeväxlaren (kallas också varm kylning eller icke kondenserande kylning). En fördel är att man slipper kondensvattenavledningar. En annan är att den kylda luften inte blir så kall och att dragrisken minskar. Nackdelen är att daggpunkten stiger fram på sensommaren och köldbärartemperaturen måste höjas med effektminskning som följd. Typisk köldbärartemperatur är 14 C och upp mot 18 C under varma och fuktiga dagar. Till en viss del kan man minska risken för kondens genom att kyla och torka ventilationsluften. Men i praktiken torkas luften bara lite grand eftersom torkning av luften kräver kylning till en god bit under daggpunkten. Detta kräver dessutom mycket energi samt kondensisolerade kanaler eller eftervärmning av luften. Torr kylning används i huvudsak i länder med relativt torrt sommarklimat. Bland annat i de nordiska länderna. Våt kylning Våt kylning (eller kall kylning, kondenserande kylning) är det internationellt mest vanliga. Här används oftast en köldbärare på 7 C. Eftersom temperaturskillnaden mellan rum och köldbärare är större än vid torr kylning blir en luftkylare när den används vid våt kylning ungefär dubbelt så effektiv. Vid våt kylning måste alla rör vara kondensisolerade. Detta arbete måste utföras mycket noggrant. Våt kylning ger även avfuktning vilket upplevs som komforthöjande under fuktiga dagar. Vid våt kylning måste alltid kondensvatten ledas bort från apparaten. 2.2 Sensibel och total kyleffekt Vid våt kylning där köldbärarens temperatur ligger lägre än daggpunkten kommer en del av luftens fuktighet att kondensera (luften avfuktas). Kondensutfällningen kostar kylenergi (fasomvandlingsenergi) men ger ingen temperatursänkning av luften. Därför används 2 effektuttryck: sensibel och total effekt. Sensibel effekt. Sensibel effekt är den del av effekten som innebär temperatursänkning av luften. Detta är den kyleffekt som kompenserar för solinstrålning, värmeavgivning från datorer, belysning och från personer. Total effekt. I total effekt inkluderas även den kyleffekt som går åt för att avfukta luften. Denna effekt används för dimensioneringen av köldbärarflöde och kylmaskin. Vid torr kylning är sensibel och total effekt lika. 2.3 Daggpunktsreglering För att säkerställa att köldbärarens temperatur vid torr kylning alltid ligger över omgivningens daggpunkt förses normalt anläggningen med daggpunktsreglering. Detta innebär att temperatur och luftfuktighet mäts och att köldbärartemperaturen anpassas så att temperaturen ligger ca 1 C högre än daggpunkten. Den lägsta temperaturen vid torr kylning brukar sättas till ca 14 C. Detta är idag en normal reglerfunktion för styr- och reglerföretagen. 5

3 Fläktluftkylare 3.1 Fläktkonvektor Den vanligaste typen av fläktkonvektor har komponenterna placerade enligt ordningen: filter, fläkt, kylbatteri (värmeväxlare) och ev. värmebatteri i luftriktningen. Anledningen är att man får ett litet övertryck i kylbatteriet och det är därmed lättare att få kondensvattnet att rinna rätt väg. Vid torr kylning byter man ofta plats på fläkt och kylbatteri. Det finns två anledningar till det. Dels blir kylbatteriet effektivare när luftfördelningen över batteriet blir jämn, dels blir lufthastigheten ut från apparaten större och sekundärluft från rummet blandas in bättre. Fläktutloppen är ju mycket mindre än vad batteriets tvärsnittsyta är. Fläktkonvektorer kan monteras fritt på vägg eller i tak eller byggas in i t.ex. fönsterbänkar. 3.2 Kassettluftkylare Kassettluftkylare har blivit mycket populära. Detta har främst två orsaker: De fälls in i taket och smälter väl in i miljön, och de sprider luften åt 4 håll. Luftdistributionsaspekten är myck Luftdistributionsaspekten är mycket viktig. Det är lufttekniskt samma skillnad mellan en fläktkonvektor och en kassettluftkylare som mellan ett enkelt väggaller och en 4-vägs takluftspridare. 3.3 Stora fläktluftkylare För serverrum, tryckerier, ställverk, kompressorrum, hissrum etc. finns fläktluftkylare med betydligt större kapacitet än apparater för komfortkyla. Se vidare datablad för fläktluftkylare MEGA POWER. 3.4 Fläkttyper Fläktkonvektorer har antingen centrifugalfläkt eller tvärströmsfläkt. Centrifugalfläkten är vanligast. Normalt är det 2 fläktar som sitter på en gemensam axel med motorn placerad i mitten. Tvärströmsfläkt används för att få så låg ljudnivå som möjligt. Fläkthjulet är då lika långt som batteriet och motorn sitter på en axel utanför apparaten men innanför apparatens ytterhölje. En begränsning med tvärströmsfläkt är att den ger mindre tryckuppsättning och tål yttre tryckfall sämre än en traditionell centrifugalfläkt. Dessutom är de av praktiska skäl begränsade i storlek. En annan nackdel är att motorn får begränsad kylning eftersom den sitter utanför luftströmmen. I kassettluftkylare används oftast centrifugalfläkt som är monterad direkt på motorn. 3.5 Lager Både permanentsmorda kullager och glidlager förekommer. Det är svårt att ange några för eller nackdelar med respektive lager. Kvalitet och livslängd är beroende av lagerval vid konstruktionen. Betydelsen av lång konstruktions-livslängd berörs i senare kapitel 5. 3.6 Värmeväxlare Som värmeväxlare används batterivärmeväxlare bestående av kopparrör med aluminiumlameller. 6

3.7 Filter Eftersom det är enklare att rengöra filter än värmeväxlare bör man alltid använda filter vid luftkylare. Normalt används filter som dammsugs och återanvänds. Filtret har ingen annan uppgift än att förhindra att damm kommer in i fläkt och värmeväxlare. 3.8 Luftkylare med ljuddämpare Vid måttliga kyleffekter går det som regel att hitta luftkylare som är tillräckligt tysta. Vid större effekter, 7 8 kw och uppåt, blir luftkylarna ofta mycket stora om de ska tillverkas i tyst utförande. I stället finns då möjligheten att montera ljuddämpare på in- och utlopp. Se vidare datablad för MEGA POWER. 3.9 Fläkthastigheter På marknaden har det blivit standard på både luftkylare och styrutrustningar att 3 hastigheter används. I praktiken kan det finnas fler hastigheter på själva motorn. Vid enhastighetsmotorer som styrs med en transformator finns det som regel minst 3 spänningar i transformatorn. EC-motorer som styrs med 0-10 V kan med fördel styras i flera steg. Varje hastighet motsvaras då av 1 spänning. I LGG:s regulatorer används oftast spänningarna 1,2; 2,6 och 5,5 V. 3.10 Livslängd fläktar De bästa fläktarna på marknaden har en förväntad livslängd på 140 000 drifttimmar. Detta gäller hotellapparat Aurora samt luftkylare RVFS. Fläktkonvektor RTF/RVF och Secur samt kylkassetter har en förväntad livslängd på ca 40 000 drifttimmar. Enklare luftkylare har en förväntad drifttid på ca 15 000 timmar. Observera att antalet drifttimmar för fläktkonvektorer gäller vid fullt varvtal. Normalt får man ut betydligt fler drifttimmar eftersom man i praktiken kör fläktarna på lägre hastighet. Hur konstruktionslivslängden påverkar val av fläktkonvektor och styrutrustning behandlas vidare under kapitel 5. På grund av den höga kvaliteten är antalet utbytesfläktar som LGG levererar mycket lågt. I sydeuropa är det vanligt att samma batterivärmeväxlare används för både värme och kyla. Detta kallas 2-rörssystem eller change-over system. Man cirkulerar då säsongsvis antingen kallt eller varmt vatten i rörsystemet. Begränsningen är att fläktkonvektorn bara kan ge antingen kyla eller värme beroende av framledningstemperatur. Denna variant är mera sällsynt i Norden. Det finns också möjlighet till elektrisk värmare inbyggd i apparaten. 3.12 Ventilationsluft I vissa luftkylare kan ventilationsluft tillföras. Det är då viktigt att tilluften fungerar även om luftkylarens fläkt är avstängd. Kassettluftkylare TopLine och hotellapparat Aurora hanterar tilluften på ett bra sätt även när fläkten är avstängd. Om det krävs att fläkten är i drift för att man ska få en kastlängd, går det åt drifttid i onödan. En sak att se upp med vid anslutning av tilluft till en fläktluftkylare är att man måste arrangera både ett lagom tryckfall och mätfunktion utanför apparaten. Notera även att ljuddämpningen är liten, så luften man för in i fläktluftkylaren måste vara tillräckligt tyst (dvs ljuddämpad). 3.13 Kondensvattenavledning Kondensutfällning uppstår normalt enbart under vår, sommar och höst. Det innebär att det inte finns någon frysrisk även om man skulle förlägga kondensavledningen igenom väggen och ut längs med yttervägg. Alla avledningar måste ovillkorligen provas efter installationen. 3.14 Kondensvattenavledning med pump Om det inte går att arrangera kondensvattenavledning med självfall måste man pumpa bort kondensvattnet. Det finns enkla och bra pumpar för detta. Det är emellertid viktigt att förregla fläktluftkylaren över pumpen så att det inte finns risk för översvämning vid pumphaveri. LGG har scheman för hur detta ska kopplas. 3.11 Värme Vid värmning finns flera olika alternativ. I Norden är det vanligaste att man använder en extra batterivärmeväxlare. Detta kallas 4-rörssystem. Fördelen är att man då har samtidig tillgång till kyla och värme i fläktkonvektorn. 7

4 Effekt- och ljudredovisning 4.1 Effektredovisning Effektredovisningen i LGG:s datablad utgår från 24 C och 50 % relativ fuktighet. Med rumstemperatur avses lufttemperaturen på inkommande luft till luftkylaren. I effektuppgifterna finns det inga antaganden om temperaturgradienter i rummet. I många datablad redovisas effekten vid 27 C/19 C våt temp (47 %) i rummet. Detta är vanligt i europeiska datablad, men förekommer även i svenska. Den redovisade effekten blir då nära 40 % högre än för samma apparat vid 24 C/50 %. De luftkylare som LGG importerar är samtliga certifierade i Eurovent. Detta är en organisation där större tillverkare låter prova sina luftkylare med avseende på kapacitet och ljud vid fristående provningsanstalter. 4.2 Ljudredovisning Priset på en fläktkonvektor beror i hög grad på vilka ljudkrav som ställs på den. Det är därför viktigt att det tydligt framgår hur kraven definierats. Ljudtrycksnivån i LGG:s datablad redovisas alltid vid 10 m 2 Sabine vilket motsvarar en rumsdämpning på 4 db. Att redovisa ljudet vid 10 m 2 Sabine speglar verkligheten i ett typiskt kontorsrum. Ett konferensrum kan ha en rumsdämpning på 10 12 db medan ett serverrum kanske bara har 2 db. Ljudkraven på en fläktkonvektor, uttryckta vid 10 m 2 Sabine, får då anpassas till detta. I vissa kataloger och datablad anges ljudet vid 100 m 3 och 0,5 sek efterklangstid. Man har då vunnit 5 db jämfört med om redovisningen skett vid 10 m 2 Sabine. Har ljudet angivits vid t.ex. ISO 3745-1 m så har man vunnit 7 db. Var därför uppmärksam vid ljudjämförelser. 8

5 Dimensionering och placering 5.1 Kylbehov Säkraste sättet att uppskatta erforderliga kyleffekter är att använda datorsimuleringar. Det finns ett flertal datorprogram på marknaden för detta. Några enkla tumregler: Kontor med enbart ljus gardin: Mot söder: 75 W/m 2 Mot öster/väster: 70 W/m 2 Mot norr: 40 W/m 2 Kontor med persienn: Mot söder: 60 W/m 2 Mot öster/väster: 60 W/m 2 Mot norr: 40 W/m 2 Kontor med yttre solskydd: Mot söder: 45 W/m 2 Mot öster/väster: 55 W/m 2 Mot norr: 40 W/m 2 När kyleffektberäkningen visar på mer än 100 W/m 2 finns det anledning att kontrollera en extra gång. Serverrum Här kan effekterna bli höga. En tumregel är dock att datorer i verkligheten drar cirka halva märkeffekten. Råd: Välj gärna fläktluftkylare med lite överkapacitet. Kraven kommer säkert att variera under anläggningens livslängd. Välj sedan kylmaskin respektive anslutningseffekt efter kyleffektsberäkningen. 5.2 Torr eller våt kylning? Våt kylning är reglertekniskt enklast men kräver kondensvattenavledning vid varje apparat. I större anläggningar väljer man oftast torr kylning bl a för att slippa kondensvattenavledningar. Vid många apparater blir kostnaden för shuntgrupp och daggpunktsreglering måttlig, räknat på antalet apparater. I de delar av en anläggning med torr kylning där man har stora kylbehov använder man normalt våt kylning för att få tillräcklig effekt. (Förutsatt att man har dubbla köldbärarsystem). I små anläggningar med kanske 10 20 rum används oftast våt kylning. Observera att kondensvattenavledningarna är de rör som kräver mest planering. Vid torr kylning har luften högre utloppstemperatur än vid våt kylning. Typiska temperaturer är 19 C vid torr kylning och 14 C vid våt kylning. Risken för dragproblem är därmed mycket mindre vid torr kylning. 5.3 Placering Vid fläktluftkylare gäller samma dimensioneringsregler som för tilluftsdon. Bakkantsinblåsning med 14 C luft fungerar inte vid tilluft och heller inte vid fläktluftkylare. Vi rekommenderar följande placeringar: Flervägsspridande mitt i tak. Använd om möjligt kassettluftkylare. om möjligt kassettluftkylare. Framkantsinblåsning. Framkantsinblåsning. Lägsta lufthastigheten Lägsta har man under apparaten eftersom luft långsamt recirkulerar tillbaka till fläktluftkylaren. recirkulerar tillbaka till fläktluftkylare Bakkant i 90. På detta sätt undviker man att få för höga lufthastigheter i den del av rummet där man normalt sitter. Luftflödet är så stort att man får en jämn temperatur i rummet även med denna placering. Bakkant High Wall Fläkten blåser rakt ner längs med väggen. Så länge det är måttlig effekt fungerar detta. Och så länge ingen sitter rakt under. Ett enklare uttryck är: Använd kassetter i första hand, och vid fläktkonvektorer, sikta inte på någon.

5.4 Serverrum, ställverk och datorhallar I alltför många fall förbises det faktum att allt som rör sig förr eller senare kommer att gå sönder. Därför ska man sträva efter att ha minst 2 luftkylare i känsliga rum. Helst även med separerade styrutrustningar. Haverier verkar framförallt inträffa på helger och semestrar. KB-temp 18 Önskad Tru C Tri 10 C 7 C Vinter Sommar 5.5 Värme I de flesta fall är vanliga radiatorer vid fönster att föredra. De fungerar då både för värme och som kallrasskydd. Rent tekniskt kanske de inte behövs som kallrasskydd, men alla vet hur dessa fungerar och det blir inga frågor. Om luftkylare ändå ska placeras i fasaden, så är det ju enkelt att även förse luftkylare med värmebatteri. Likaså i små rum som hotellrum kan luftkylaren placeras i korridor utanför badrum och då även värma rummet (Hotellapparat Aurora). 5.6 Fjärrkyla Vid fjärrkyla eftersträvas vanligen en stor temperaturdifferans mellan in- och utgående köldbärare. Ofta önskas t.ex. 8/18 C eller 10/18 C. Man eftersträvar ett litet KB-flöde. Det finns då risk för lamminärströmning och effektbortfall p.g.a för låg vattenhastighet i batteriet. LGG har beräkningsprogram för dimensionering vid godtyckliga temperaturer. Exempel på KB-flöde. 18 C 24 C Tute 18 C 24 C I vissa fjärrkylsystem styrs framledningstemperaturen som funktion av utetemperaturen. T.ex. garanteras en KB-temperatur på 7 C vid utetemperaturer över 24 C men bara 10 C vid utetemperaturer under 18 C. I rum där kyleffektbehovet inte är beroende av utetemperaturen (de flesta lokaler) ska luftkylaren därför väljas vid 10/18 C och inte vid 7/18 C. 5.7 Innetemperatur Normalt dimensionerande inomhustemperatur sommartid är cirka 24 C. Normal vintertemperatur inomhus är cirka 22 C. Om man dimensionerar för en innetemperatur på 20 eller 22 C så ökar effektbehovet samtidigt som apparaterna blir mindre effektiva p.g.a mindre temperaturdifferens mellan rumsluft och köldbärare. 5.8 Systemlayout LGG har ett bibliotek med många olika systemlayouter. Kontakta LGG så får du hjälp med systemlayout. Exempel på systemlayout. 10

6 Driftekonomi och livslängd 6.1 Livslängd för fläktar Hur länge en fläktluftkylare håller beror i första hand på vald lagerkvalitet i motorn och hur ofta den är i drift. Konstruktionslivslängden för fläktmotorer uttrycks vanligen som ett värde på L10, det antal timmar efter det man (i en större grupp fläktar) kan förvänta sig att 10% har gått sönder. De bästa fläktarna på marknaden har en förväntad livslängd (L10) på 140 000 drifttimmar. Detta gäller för hotellapparat Aurora och fläktkonvektor RVFS. Fläktkonvektor RTF/RVF och Secur samt kassettluftkylare TopLine har en förväntad livslängd på ca 40 000 drifttimmar. De enklaste och billigaste luftkylarna har en förväntad livslängd på ca 15 000 timmar. Observera att antalet drifttimmar för fläktkonvektorer gäller vid fullt varvtal. Normalt får man ut betydligt fler drifttimmar eftersom man i praktiken kör fläktarna på lägre hastigheter. 6.2 Drifttider och fläkthastigheter Som nämnts i pkt 3.10 så kan konstruktionslivslängden, L10, för olika fläktluftkylare variera från 15 000 upp till 140 000 timmar. Hur länge en fläktkonvektor i praktiken kan förväntas hålla i en anläggning hänger dels ihop med dess kvalitet/konstruktionslivslängd dels på hur ofta den används och hur den regleras. Det gäller att minimera användningstid och fläktvarvtal. Detta kan göras med lämpligt vald styrutrustning. Dessutom är det viktigt att regelbundet dammsuga filter. Nedan följer några synpunkter på val av fläktluftkylare för olika tillämpningar. Serverrum, KK-rum, ställverk etc. Här krävs kylning hela tiden, sommar som vinter. Kylbehovet kan variera över dygnet. välj en fläktluftkylare med lång konstruktionslivslängd. välj gärna en storlek som klarar önskad kyleffekt redan på fläkthastighet 1 eller 2. för kritiska rum kan det finnas anledning att ha en fläktmotor i reserv. använd en styrutrustning som automatiskt anpassar fläktvarvtalet till kylbehovet (AUTO-funktion) för att alltid använda lägsta varvtal. Kontor, hotell, skolor etc. Kylbehovet kan variera kraftigt över året och över dygnet. I t.ex. kontor har man ofta ett kylbehov enbart under maj till mitten av september. Server- och KK-rum oräknat. Man har över dygnet olika kylbehov i olika rum beroende av användning, fasadriktning etc. Det är då en stor fördel att välja en styrutrustning som styr styrventil och fläktvarvtal i sekvens, så att alltid lägsta möjliga fläktvarvtal är inkopplat och att fläkten stängs av då det inte finns något kylbehov. Förutom att detta alltid ger lägsta möjliga ljudnivå så blir det mindre damm i filter, fläktmotorns livslängd ökar och energiförbrukningen till fläkten minskar. Denna funktion med automatiskt hastighetsval är numera standard i de flesta regulatorer. använd i första hand en styrutrustning som automatiskt anpassar fläktvarvtalet till kylbehovet (AUTO-funktion) för att alltid använda lägsta varvtal, minimera drifttiden och spara filter. 5.3 Drifttid luftkylare Nedan följer några exempel på antaganden om drifttider och vad detta kan betyda för fläkt- och styrval. Kontinuerlig drift 365 dygn x 24 h/dygn = 8 760 h/år. Komfortkyla Uppskattat antal drifttimmar utan automatiskt fläktvarvtalsautomatik: 4,5 månader x 30 dygn x 24 h/dygn = 3 240 timmar Med automatisk fläktreglering 4,5 månader x 25 dygn x 12 h/dygn = 1 350 timmar Räkneexempel Kontinuerlig drift: Med en livslängd på 40 000 timmar och drifttid på 8 760 timmar är den förväntade livslängden strax över 4,5 år. Komfortkyla och automatisk fläktvarvtalsautomatik: Med en livslängd på 40 000 timmar och drifttid 1 350 timmar per år är den förväntade livslängden hela 29,5 år. Slutsatser Vid komfortkyla: Rätt dimensionerat, är fläktmotorns livslängd sällan något problem. Men välj styrutrustning som automatiskt väljer varvtal. Vid kontinuerlig drift: Räkna med fläktbyte och ha en fläktmotor i reserv. 6.4 Elenergi för fläktdrift Vid drift är elenergin liten i förhållande till kylenergin. Typiskt värde är 30 W för fläktmotorn och 1 kw i kyleffekt. Är fläkten i drift även när ingen kyleffekt efterfrågas, så blir det en del onödig elenergi i alla fall. Välj därför styrutrustning med AUTO-funktion. Vid EC-motor är drivenergin ungefär hälften jämfört med en standardmotor. Till exempel drar en kylkassett storlek 600x600 endast 5 W vid lägsta hastighet. En hotellapparat är nere i 3 W vid lägsta hastighet. 11

7 Styrning och elscheman När det inte finns undertak kan man komplettera med inklädnad i lackerad plåt. Storlek 600 x 600 passar i modulundertak. Även storlek 800 x 800 går bra att montera i modulundertak. Med LGG s tilluftsstos kan tilluft anslutas till kylkassetter. 7.1 Elektromekanisk termostat med hastighetsreglering. När man använder en elektromekanisk termostat så väljer man hastigheterna manuellt och temperaturen styrs via en styrventil med ett termiskt ställdon som arbetar on/off och med 2-3 minuters gångtid. Dessa termostater är numera mycket ovanliga. Prisskillnaden till en elektronisk regulator har allteftersom blivit mindre. 7.2 Elektronisk regulator En elektronisk regulator erbjuder helt andra möjligheter. Möjlighet till AUTO-funktion d.v.s styrventil och fläkthastighet styrs i sekvens och fläkten stannar då det inte föreligger något kylbehov. Detta har, som berörts tidigare, stor betydelse för livslängd, ljudnivå och nedsmutsning av filter. Det är enkelt att konfigurera en elektronisk regulator att styra en radiator i sekvens med luftkylaren. Fläkten ska ju stå stilla vid radiatordrift/värmebehov. Vid kylning och värmning med fläktkonvektorn (4-rörssystem) står fläkten stilla i en dödzon när man vare sig har kyl- eller värmebehov. 7.3 24 V eller 230 V Elektroniska regulatorer för luftkylare är vanligen konstruerade för att driva 24 V eller 230 V termiska ställmotorer. Regulatorerna finns i P- eller PI-utförande med olika varianter av tidsproportionell on/off reglering. D.v.s tiden ett ställdon får spänning inom en viss tidscykel. Detta är beroende av hur nära börvärdet rumstemperaturen ligger. 230 V regulatorer ger vanligen en billigare elinstallation (t.ex. ingen 24 V matning) medan 24 V lösningar har lägre krav på elinstallationen. Idag dominerar 24 V- systemen. 0 10 V Vid 0 10 V styrning av styrventil kan man självklart styra ventilen bättre. Men i praktiken blir skillnaden mellan 0 10 V och on/off reglering mycket liten. Det handlar normalt om tiondels grader. Anledningen är att temperaturförändringarna går långsamt, vilket innebär att ventilerna hinner gå mot helt öppet eller stängt läge. Men för den som hellre vill ha 0 10 V till ställmotorn har vi självklart bra grejor. Modulerande regulatorer kommer i första hand till användning när termiska ställdon inte kan användas. Vanligen gäller detta vid stora luftkylare och styrventiler med kvs >4.0. 7.4 Fläkthastigheter och ljud I många fall har man på fläktluftkylaren tillgång till fler fläkthastigheter än de tre som styrutrustningen vanligen är konstruerad för. Ofta har man möjlighet att välja bland fem fläkthastigheter till vilka man kan ansluta reglerutrustningens låg-, medel- och höghastighet. Vanligen är en standardinkoppling angiven i det externa kopplingsschemat men det kan ibland finnas skäl att avvika från detta. Ofta önskar man ett så lågt ljud som möjligt på Låghastighet medan man gärna accepterar ett tämligen högt ljud på Höghastighet (det märks ju att det händer något då). I andra fall vill man begränsa skillnaden i ljudnivå mellan de olika hastigheterna. Detta gäller speciellt vid styr med AUTO-funktion där ju styrutrustningen själv väljer varvtal efter behov och där steg på ca 5 db kan vara lagom för att man inte ska reagera på hastighetsändringar. Detta sker då på bekostnad av kapacitet. 12

Vid EC-motorer Normalt startar en EC-motor vid 1 V och ger fullt varvtal vid 10 V. I komfortsammanhang går motorn alldeles för fort vid 10 V så spänningen måste begränsas. Det är dessutom så att vi som brukare är mer känsliga för förändringar i ljud än för själva ljudet. LGG:s regulatorer lägger därför ut 3 spänningar för att få 3 hastigheter. Vanligast är 1,2 V; 2,6 V och 5,5 V. 7.5 Parallelldrift av fläktmotorer Vid flerhastighetsmotorer, vilket är vanligt vid fläktluftkylare, får man inte koppla flera motorer parallellt. Anledningen är att alla elmotorer är individer även om de är av samma storlek och fabrikat. Man riskerar då att få inducerade spänningar i de lindningar för fläktvarvtal som inte är i drift. Detta ger upphov till strömmar som värmer upp lindningarna och höjer motortemperaturen. Problemet undviks genom att skilja på fläktmotorerna elektriskt via reläer. Dessa kallas master/slav-kort eller reläkort. Korten innehåller vanligen 3 reläer, ett för varje hastighet. Vid EC-motorer där styrningen sker med 0 10 V behövs inga reläer. 7.6 Vid stora luftkylare Vid val av styrutrustning till stora fläktluftkylare är det viktigt att se upp med motorns märkström. Vanliga regulatorer för fläktkonvektorer tål endast en begränsad ström. Man kan då mata fläktmotorn via reläkort av samma typ av som används vid parallelldrift. 7.8 IR-styrning I anläggningar där inga installationer tillåts på väggar, eller i kontorslandskap, kan infraröd styrning vara ett bra alternativ. Dock tenderar lösa kontroller med tiden att försvinna. LGG:s råd är att montera fasta väggenheter. Väggenheter kan monteras dolt eller i angränsande rum och kompletteras med temperaturgivare, antingen på någon stolpe, på vägg eller i luftkylarens luftintag. För den som ändå vill ha fjärrkontroll, kan LGG leverera även detta. 7.9 ModBus Med något undantag kan LGG:s regulatorer kopplas upp mot ModBus. Detta har en rad fördelar: Man kan enkelt se vad regulatorn gör just nu och vilken temperatur det är i rummet. Man kan ändra börvärden.till exempel till olika butiker. Man kan med en extra givare i fläktkonvektorns utlopp kontrollera att fläktkonvektorn fungerar. Mycket användbart när det är många apparater i en och samma lokal. Fungerar alla 10 som de ska? Man kan ordna med larmfunktion. Givet att luftkylaren har drifttillstånd ska luft ut vara kallare än luft in. Speciellt i hotell där man vill ändra börvärde mellan bokat och icke bokat rum, och där man vill återställa inställningar som gästen gjort är ModBus mycket smidigt. 7.7 Elscheman LGG levererar anpassade elscheman för varje leverans. LGG, GN Regulator C221 TopLine ECM ModBus Master /Slave sid 1 ver2 2017.03.20 ModBus 1 2 3 4 E122 Rumsenhet vit-blå blå vit-orange orange K400 5 resp 10 m 1 2 3 4 A2 B2 C2 C221 Reglerenhet v1.30 12681 Y2 G G G0 Y1 G G0 Y3 Mätnolla 0V (-) Styrsign. 0-10V DC Trafo T35 230V Till ev slav 24V AC Värme Kyla Ev extern givare ansluts mellan I1 G0 2 3 N L PE A+ 10V Skystar SK- ECM A- 0V Till ev slav Programmering AKT 12681 1,2V. 2,6V. 5,5V Vid fler än 5 apparater byts transformator T35 mot T40 som klarar 7 apparater. När pumpkortet är spänningssatt bryts kretsen mellan 2 och 3 vid för hög vattennivå. Exempel på elschema. 13

Synliga delar på TopLine kan levereras i valfri kulör och därmed enkelt anpassas om affärslokalen ges ny utformning. TopLine finns installerad i många Gallerior. Fördelarna uppskattas av både fastighetsägare och hyresgäster. 14

8 Ventiler 8.1 Val av styrventiler Styrventilen ska kunna stänga mot systemets differenstryck och även kunna göra detta utan att generera ljud. Då det gäller mindre ventiler (kvs <4) innebär detta i praktiken att differenstrycket i systemet inte bör överstiga ca 25 kpa. Tryckfallet vid nominellt flöde över luftkylare, injusterings- och styrventil bör alltså inte överstiga ca 25 kpa. Vid reglerande ventiler (0 10 V) är det bättre ju större del av tryckfallet som ligger på styrventilen. Obs! I de flesta fall fungerar luftkylare bättre med ett högre köldbärarflöde, än ett lägre jämfört med nominellt. Se därför nominellt flöde som ett minflöde vid injusteringen. När luftkylare ingår i ett system med en kylmaskin som förutsätter ett visst nominellt flöde för sin funktion, så måste hänsyn tas till detta. Fördela flödet över luftkylarna och stryp inte bort det i onödan genom att välja för små ventiler (gäller även om kylmaskinen skulle vara överdimensionerad). Kylmaskiner kräver ett minsta köldbärarflöde för att kunna startas (flödesvaktens inställning). 8.2 2- eller 3-vägs styrventiler. Vanligast är 2-vägsventiler. Det finns flera skäl: Vid fjärrkyla är det normalt det enda tillåtna. 2-vägsventiler ger den billigaste lösningen. 2-vägsventiler bidrar till att de apparater som tillfälligt kan ha behov av mer vatten också kan få detta, förutsatt att andra apparaters ventiler är stängda. I system med 2-vägsventiler krävs överströmnings ventiler eller tryckstyrda pumpar för att ha kontroll på differenstrycket. Det finns färdiga 3-vägsventiler som har ett större tryckfall i by-pass än igenom ventilen. Man kan välja ventilen så att by-passledningen ger ett lika stort tryckfall som kylbatteriet. 8.3 Injusteringsventiler Injusteringsventiler finns både med och utan mätuttag. Självklart är de med mätuttag betydligt dyrare, men också väldigt praktiska. Idag levererar LGG betydligt fler ventiler med mät- och injusteringsfunktion än utan. Vid många lika luftkylare, till exempel i ett hotell, kan man nöja sig med en ventil där tryckfallet går att förinställa. När summa apparat och ventil blir 25 kpa blir det normalt liten skillnad mellan första och sista apparat i systemet. Oavsett vilken typ av ventil man väljer är det viktigt att differenstrycket mellan framledning och retur hålls konstant. LGG:s rekommendation är 25 kpa. Antingen med tryckstyrd pump, stamstrypningsventiler eller tryckstyrda överströmningsventiler. 8.4 Avstängningsventiler Alla luftkylare bör förses med avstängningsventiler. Under byggnadens livslängd är sannolikheten stor att luftkylare kommer att flyttas. Det bör övervägas vid projekteringen var avstängningsventilerna ska sitta. Vid apparaten eller ute i korridoren? 3-vägsventiler används mer sällan i fläktkonvektorsystem. I de fall de används bör man eftersträva att tryckfallet i by-passledningen blir ungefär lika stort som tryckfallfallet över batteriet i luftkylaren. 15

9 Service 9.1 Filteråtkomlighet Det är viktigt att det är enkelt att komma åt att rengöra eller byta filtret. Det behövs ca 100 mm bakom/ under apparaten. Vid inbyggnad i t.ex. fönsterbänk måste det finnas möjlighet att kunna komma åt att demontera fläkt och batteri utan att riva fönsterbänken. 9.2 Filterrengöring I de flesta fall är rengöring av filter 1 gång per år tillräcklig. Men i t.ex. klädbutiker med mycket damm behövs det rengöring oftare. 10 Frågor eller idéer Sedan mer än 20 år har luftkylare varit vårt stora intresse (jo, vi är intresserade av spiskåpor också). Vi svarar gärna på dina frågor. Och vi diskuterar gärna dina idéer Hör av dig till oss på LGG. vibra.se juni 2017 17-7023 Franska vägen 8 393 56 Kalmar Tel. 0480 156 61 Solkraftsvägen 25 135 70 Stockholm Telefon. 08 744 04 25 www.lgg.se