Historia Byn och gårdarna Sveriges befolkningsstatistik (nuvarande yta) - År 1300 1.100.000 - År 1413 347.000 - År 1571 639.000 - År 1650 1.101.319 - År 1700 1.368.171 - År 1800 2.352.143 - År 1900 5.116.884 - År 2000 8.872.103 Sverige år 1850-3,5 miljoner innevånare - C:a 300.000 bodde i städerna - 3,2 miljoner bodde på landet o Flertalet på gårdar och i byar o 207.000 bönder o 203.000 torpare o Kyrkans, statens och militärens män o Hantverkare - Denna typ av bondesamhälle hade funnits i många 100-tals år, kanske över1000 år Vad påverkar utvecklingen långsiktigt - Religion - Krig Politik - Sjukdomar - Klimat - Lagar - Teknik, Vetenskap - Försörjning Sveriges landskap - Går tillbaka ända till forntiden - Anses äldre än Sverige som riksbildning - Flera landskap var politiskt självständiga under meddeltiden - Landskapslagar och landsting - Länen infördes 1634 - Kommuner infördes 1862 Kristider i Europa - 800-talet o Vikingars och magyarers härjningar - 1320-1450 o Bondeuppror, många långa krig, digerdöden - 1600-talet o Många krig Torgny Larsson / 2015-03-10-610 - Sida 1
- Effekter o Minskad befolkning o Mindre odlad areal mindre produktion o Byar förändras o Stärkt makt för stormän (feodalism) Digerdöden - 1300-talets mitt - 75 miljoner dog i Europa - Kom 1349 till Norden med ett handelsfartyg från England till Bergen i Norge - Dödsängslan bredde ut sig i samhället - Bred nedgång över hela Europa Medeltiden - Byarna bildades - Landskapen indelades i härader och socknar - Kyrkor byggdes i de olika socknarna - Både kungen och kyrkan började ta ut skatter - Många krig mellan små hertigdömen - En privilegierad jordägande adel växte fram - Rättsväsendet utvecklades - Utmynnade i Upplysningen, Vetenskap, Reformationen och Nationalstater Byn - Vanligaste boendeformen för årtusenden o Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Gårdarna låg längs en bygata - Jorden uppdelad i o Inägor = vångar för växelbruk o Utägor = ängar, skog, allmänning - Alla bönderna (åbor) hade del i jorden o Tegar - Byalag - Bystämma Ålderman o Byordning - Överheter o Jordägaren o Kyrkan o Kungen, Staten Bonden - Feodalism Förläningar - Bysamhällen Åbo - Stor makt i socken och härad - Stort ansvar för familj och anställda - Gårdarna var grunden i statens ekonomi o Skatter, utskrivningar, soldater - Fram till 1800-talets slut arbetade de allra flesta i Sverige i jordbruket på landet Torgny Larsson / 2015-03-10-610 - Sida 2
Rättskipning och bestraffning - Gården o Bonden - Byn o Bystämman - Socknen o Sockenstämman - Häradet o Tinget - Kyrkan o Domkapitlet, kyrkorådet Tegskifte (bolskifte) - Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Under medeltiden genomfördes tegskifte - Då definierade man vilka som var delägare i byn, och hur stor andel var och en hade - Enligt detta delades: o Byns tomtmark (bygata) o De odlade vångarna (delades i tegar) o Del av ängarnas avkastning o Hur mycket boskap man fick ha på bete o Hur mycket skatt var och en skulle betala till kronan, kyrkan och lokal jordägare Byordning - Den komplicerade delningen krävde regler hur man skulle komma överens - Byalag Bystämma Ålderman - Byordning nertecknades - Den som bröt mot byordningen bestraffades med böter - 1742 utfärdade Kongl. Maj:t en Mönsterbyordning - Tegskiftet bestod fram till jordreformerna på 1800-talet. Byordningens regler - Alla beslut fattades gemensamt på bystämman, där åldermannen var sammankallande - Hur tvister skulle lösas - Öppen eld, stängsel, djurhållning, hundar, svin - Dikning, vägar - Odlingsrutiner samordning Jordarter - Kronojord o Ägs av staten o Grundskatter och en arrendeavgift (avrad) - Frälsejord och Kyrkojord o Ägs av adelsman eller kyrkan o Skattefri - Skattejord o Ägs av bonden själv o Grundskatter - År 1750 var krono- och frälsejord störst - År 1850 var 60 % skattejord Torgny Larsson / 2015-03-10-610 - Sida 3
Skatteköp - Köp av kronojord till skattejord - Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga frälsejord - Efter 1723 kunde frälsejorden även ägas av präster och borgare - Från 1789 kunde även bönder äga frälsejord Skatter - Bevillingar o Engångsskatter - Avrad o Kronobönders arrendeavgifter till staten - Jordeboksränta Mantalsränta o Baseras på åsatt mantalet (taxeringsenhet) - Tioendet o Efter reformationen 2/3 till staten och 1/3 till prästen Byn - Sprängdes med jordreformerna på 1800-talet o Storskifte, Enskifte, Laga skifte o Varje gårds jord i ett sammanhängande skifte o Gårdsbyggnaderna flyttades ut - Ny form av byar har bildats på 1900-talet Jordreformerna - Storskifte (slutet av 1700-talet) - Enskifte (stadgad 1803) - Laga skifte (stadgad 1827) - Jorden skiftades mellan markägarna - Bönderna fick sin mark samlad i ett eller ett fåtal jordområden (skiften), i stället för att ha flera små tegar - Många gårdar flyttades ut från byn, och ligger där än idag - Bygemenskapen sprängdes Bylivet förändras - Kring år 1800 fanns omkring 1200 byar i Skåne Sjuttio år senare hade ungefär 1130 blivit skiftade - På många platser avbröts den månghundraåriga traditionen med bystämma, byalag och samarbete både i arbeten och vid fester - Nya vägar anlades också. Ofta följde de skiftesgränserna och syns i landskapet med sina räta, skarpa vinklar - Eftersom befolkningen ökade under 1800-talet byggdes så småningom nya hus i byarna, så kallade gatehus för hantverksfamiljer och husmansboställen - En husman var ungefär en jordbruksarbetare utan egen jord Fastighetsköp - Uppbud och fastebrev (häradsrätten) fram till 1875 - Lagfartsböckerna 1875-1933 - Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker 1933-2000 - Lantmäteriet idag Lagfarter, Fastighetsregistret Torgny Larsson / 2015-03-10-610 - Sida 4
Skatteuttagets utveckling - Skatt på jord o Mantalsränta/tionde o Fastighetsskatt - Skatt på inkomst - Skatt på konsumtion o Moms o Energiskatt o Skatt på tobak, spel o Kyrkoskatt Fastighetsbeteckningar - Idag o Hassle 4:16, Eslövs kommun, Skåne län o Värlinge 7:2, Eslövs kommun, Skåne län o Lavspinnaren 7, Malmö kommun, Skåne län - Tidigare o Hassle nr 4, 1/24 mtl, Stehag (M) o Haga gård, Stehag (M) o Lavspinnaren 7, Vintrie (M) o Rundelen XIX, Karoli (M) o Käglinge nr 6, Litt Ac, Glostorp (M) Släktforska om gårdars historia - Hemman, mantal, jordnatur, ägande, jordeböcker - Husförhörslängder - Mantalslängder - Uppbud och fastebrev (häradsrätts arkiv) - Skiften (jordreformer) - Historiska kartor (lantmäteriets hemsida) - Lagfartsböckerna 1875-1933 - Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker 1933-2000 - Lantmäteriet idag (Lagfarter, Fastighetsregistret) - CD: Sveriges Befolkning 1980 och 1990 - Bok: Gods & Gårdar Mantal (hemmantal) - Historik, kameral taxeringsenhet som utgjorde grund för beskattning. - Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och bestämde skatt och arrenden. - Ursprungligen var måtten 1, 1/2 eller 1/4. - Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel 25/768). Fastigheter på landet - Slott, Säterier - Herrgårdar, Gods, Kungsgårdar - Militära boställen - Gårdar - Torp - Soldattorp, båtmanstorp - Stugor, backstugor, hus Torgny Larsson / 2015-03-10-610 - Sida 5