Vad är åbor och rusthållare?
|
|
- Stig Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är åbor och rusthållare? av Bengt Avenberg Ofta stöter man på som släktforskare på ord och titlar som inte brukas i dag. Det finns många märkliga ord, ibland bortglömda, ibland med en helt annan innebörd i våra dagar. I boken Ordbok för Släktforskare (ref 1) finns ca ord samlade och förklarade för den som vill veta mer. Här följer förklaringar till några benämningar som man ofta stöter på i sin släktforskning. Bonde Bonde är en person som driver jordbruks- eller lantbruksrörelse, men har historiskt ibland använts för att beteckna mansperson ur allmogen. Kallas i modernt svenskt språkbruk ofta för jordbrukare eller lantbrukare. Mantal Ordet är bildat av man och tal och dess betydelse var ursprungligen antal man, en förteckning över vapenföra eller skattskyldiga män. Gustav Vasa beslutade 1524 om en allmän jordebok och det bestämdes att varje gård skulle skattläggas i mantal. Ett hemman (en gård) som kunde försörja en familj ursprungligen åtsattes värdet 1 mantal. Med tiden förändrades enheten så att gårdar på 1/4 och 1/8 mantal också kunde försörja familjer. Mantal är ett mått på ett hemmans (en gårds) avkastningsförmåga. Det betyder att två gårdar som båda var på 1/8 mantal ska ge sina brukare samma avkastning (och samma välstånd om bönderna var lika duktiga). Den territoriella ytan på gårdarna kan däremot vara helt olika, beroende på bland annat jordmånen (en gård kan vara liten med bördiga åkrar, en annan till ytan stor med magra åkrar). Dessutom räknades andra nyttigheter som exempelvis tillgång på användbar skog och fiskevatten in, när man beräknade mantalet. Mantal var en måttenhet som användes i första hand vid beskattning. Två gårdar som båda var 1/8 mantal skulle betala lika mycket i skatt, medan en gård på 1/4 mantal betalade mer i skatt. Efter 1881 rådde fri hemmansklyvning. I extrema fall kunde mantalen splittras till 1/64 mantal, 1/128 mantal och i vissa fall ännu mindre. Rusthållare År 1680 fattade riksdagen beslut som innebar stora förändringar för krigsmakten, nämligen nya indelningsverket. Bönder i hela landet skulle underhålla hela regementen. Såväl under krig som i fredstid. En rusthållare fick en inte oväsentlig skattelindring mot att han höll med ryttare och häst. Rusthållaren är civil och inte en militär. Rusthållaren hade en del privilegier och slapp till exempel själv utskrivning till krigstjänst. Rusthållaren var vanligtvis en skattebonde eller en kronobonde.
2 Det går att hitta rusthållare i husförhörslängderna och i viss mån i mantalslängderna. Även vid regementena fördes rusthållarlängder. Bland domböcker kan man också hitta uppgifter om rusthållarna Rotebönder Gårdar slogs samman till rotar som genom skattelättnader svarade för underhåll av soldat och ryttare samt häst. Rotebönder kallas de som tillsammans bildar en rote. Rusthållarna var utrustade med privilegier men det var inte rotebönderna. Åbo Åbo avser dem som under ärftlig besittningsrätt innehade annans jord. Han var helt enkelt en brukare av åborätt. Åbon var berättigad att stanna kvar på egendomen under den bestämda legotiden, förutsatt att han betalade det årliga arrendet (ränta eller skatt) och höll hemmanet vid makt. Landbo eller landbonde är en medeltida beteckning på en åbo/bonde som i egenskap av arrendator med ett visstidskontrakt brukade ett kronohemman, frälsehemman eller kyrkohemman. Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan (staten). Avraden motsvarade i viss mån senare tiders arrendeavgift och åbon senare tiders arrendator. Åbon kallas därför ofta för kronohemmansåbo, frälsehemmansåbo eller kyrkohemmansåbo. Åborätt Åborätt är en juridisk term som avser rätten att bebo ett hemman. Åborätten infördes på 1600-talet och var en icke tidsbegränsad ärftlig besittningsrätt till annans jord. Åborätten kunde även förverkas, om åbon dömdes för vissa brott. Det innebar också vanligtvis rätt att friköpa jorden (gården). Åborätten ersattes 1926 av annan besittningsrätt. Den skånske bonden var en arrendebonde med åborätt. Jorden ägdes vanligen av någon annan. År 1655 ägde exempelvis adeln 2/3 av hemmanen i Sverige, återstoden delades av kronan, kyrkan och de självägande bönderna. Skattebonde Skattebonden var en brukare av ett skattehemman med skyldighet att betala grund skatt till kronan enligt jordeboken. Han var självägande och bestämde över sin gård. Det var inte ovanligt att ett skattehemman tidigare varit ett kronohemman, då kronan låtit sälja sina hemman för att få pengar till krigen. Skatteköp var ett köp av kronojord till skattejord, efter 1789 även köp av frälsejord. Skattefrälsehemman fanns också och ägdes och brukades av självägande bönder som betalade sin grundskatt enligt jordeboken till frälsemannen (adelsmannen) som övertagit beskattningsrätten från kronan. Särskilt vanligt under 1600-talet.
3 En hemmansägare är en bonde som äger sin egen gård och jordbruksmark, sitt hemman, och som sådan räknades han eller hon förr som skattebonde. Gården är ofta av storlek att bära ett familjejordbruk.. Kronobonde Kronobonde var förr en bonde som inte ägde den jord han brukade, utan arrenderade den av kronan. Sådana statliga hemman kallas för kronohemman. Kronobönderna arrenderade oftast jorden under sexårsperioder, med en årligen återkommande betalning i form av avrad. I slutet av 1600-talet förändrades de flesta kronobönders juridiska rättighet till jorden; man hade nu en besittningsrätt som var ärftlig. År 1789 stärktes denna besittningsrätt, och gick numera under namnet stadgad åborätt. I början av 1700-talet genomfördes en rad förordningar som gav kronobonden förköpsrätt till jorden. Liksom skattebonden kunde kronobonden bli rusthållare och blev en av flera bönder i byn som svarade för underhåll av soldat eller ryttare med häst. Hur militära befäls underhåll och avlöning skulle ske var stadgat i ett reglemente av år Officerare tillerkändes ett boställe samt allt efter tjänst ett antal hästhemman. Hästbonden var en sorts kronobonde och en brukare av ett hästhemman som var ställt under kronan och då ett kavalleriregemente. Arrendet från hästhemmanen betalades till bostället, dessutom gjorde man dagsverken åt bostället. Officeren hade rätt att avsätta och tillsätta arrendatorer på sina hästhemman efter eget tycke. På hästhemmanen satt därför bönderna på osäkra arrendekontrakt under feodalliknande former. Fördelshemmansåbon var också en sorts kronobonde och en brukare av ett fördelshemman som var ställt under kronan. Räckte inte arrendet från hästhemmanen till kunde officeren tilldelas fördelshemman. På fördelshemman satt bönderna med åborätt, dessutom behövde de bara betala arrende till bostället, inga dagsverken. Många fördelshemman omvandlades till hästhemman och det blev då en nedklassning från ett liv som relativt oberoende åbo till en osäkrare tillvaro. Frälsebonde Frälsebonden är en beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset, en adelsman. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad avrad, till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken. Dessa frälsehemman som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse. Brukningsrätten kunde säljas och ärvas. Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga
4 frälsejord, efter detta år kunde jorden även ägas av präster och borgare och från 1789 även av bönder. Om frälsemannen själv bebor gården kallas den sätesgård. Jorden var helt befriad från skatt till kronan mot att adeln gjorde rusttjänst. Kyrkobonde Såväl biskopar, kloster som stads- och sockenkyrkor ägde en hel del jord under medeltiden. De bönder som brukade denna jord kallades för biskopsbönder, klosterbönder eller kyrkobönder. De hyrde, arrenderade, sin gård av biskopen, klostret eller kyrkan och betalade en årlig avgift. Domkyrkobonden var en brukare av ett hemman vilket ägdes av kyrkan, som exempelvis Lunds Domkyrka. Kanikehemman kallades de hemman vilket ägdes av exempelvis Lunds Domkapitel. Mensalbonde avsåg brukare av ett mensalhemman, som är en jordegendom som anslagits till sockenprästernas avlöning. Det gällde i synnerhet förhållanden i de landskap som tidigare tillhört Danmark. Annexbonde som arrenderar ett annexhemman som oftast brukas separat. Annexhemman finns bl. a. inom annexförsamlingar i Skåne och arrendet är vanligen anslaget som avlöningsförmån åt kyrkoherden. Hospitalsbonden var en brukare av ett hospitalhemman vilket ägdes av ett offentligt sjukhus eller vårdinrättning. Torpare Torpare kan dels syfta på landbor som arrenderade mindre jordbruksenheter, så kallade torp, dels användes det som beteckning på självägande jordbrukare på mindre fastigheter under 1/4 mantal. Arrendet kunde vara såväl i form av dagsverken som i natura. Frälsetorp under godsen var ofta rena dagsverkstorp, där hela arrendet utgjordes av dagsverken. Det vanligaste var dock skattetorp, där arrendet vanligen erlades i fastställda kontanta eller naturabelopp, eller dagsverken i samband med slåtter eller liknande. Torparrenden, d.v.s. dispositionsrätten, skrevs oftast på lång tid, från 10 ända upp till 50 år. Mera sällan fanns en fastslagen rätt till ärftligt arrende, oftast då på kronotorpen. Det förekom även att kontrakten förnyades årsvis. Torparkontrakten kan återfinnas i häradsrättens småprotokoll. Torparinstitutionen försvann slutligen från Sverige 1943 då dagsverken förbjöds som betalningsform för arrenden. Husman Husmannen äger oftast sitt hus, men inte jorden. Husman var i gamla tider i Sverige en krigare som tillhörde kungens livvakt ("konungens hus- och följemän"). I början av talet betecknade ordet en bonde som fått brukningsrätt till ett stycke jord utan egen taxering.
5 Jorden var underställd en skattlagd gård och husmannen var skyldig att betala en årlig avgift till gårdens ägare eller att mot dagspenning och kost utföra arbete på gården vissa dagar i veckan. Husmannen hade en friare ställning än stataren. Nämndeman En nämndeman eller tolvman, är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare häradsrätterna under hundratals år. Nämndemännen är helt jämlika med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. Motsvarigheten till landsbygdens nämndemän, var stadens rådmän. Att vara nämndeman innebar att sitta i häradsnämnden och delta i häradsrättens överläggningar. För att kunna bli en av de tolv i nämnden var man tvungen att tillhöra bondeståndet, vara bosatt i häradet och vara vald till sitt ämbete. Den avgående nämndemannen föreslog ofta själv sin efterträdare (gärna en son eller måg), ett förslag som för det mesta gick igenom. Häradshövdingen beslutade i frågan tillsammans med nämnden. Nämndemän hade stort förtroende och hög status i den egna bygden. Sexman En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna. Referenser: 1) Ordbok för släktforskare, femte upplagan 2006 av Kent Andersson och Henrik Anderö. 2) Ord från förr ur Gydhingen 2004 utgiven av Göinge Släkt-och Hembygdsforskarförening. 3) Västra Hoby - Tidsbilder av Patrik Grahn 4) Släktforska - steg för steg, utgåva 1997 av Per Clemensson och Kjell Andersson 5) WIKI Rötter som drivs av Sveriges Släktforskarförbund
Historia Byn och gårdarna
Historia Byn och gårdarna Sveriges befolkningsstatistik (nuvarande yta) - År 1300 1.100.000 - År 1413 347.000 - År 1571 639.000 - År 1650 1.101.319 - År 1700 1.368.171 - År 1800 2.352.143 - År 1900 5.116.884
Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott
BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård
Ord och begrepp från svunna tider
Ord och begrepp från svunna tider Liten ordlista till hjälp för läsaren av släkthistorier. Charley Nilsson 1 Till hjälp åt läsare och ovana forskare I släktforskningssammanhang stöter man på många ord
Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst
Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga
Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser
Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:
Stormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Träff 2 Jordbruk i Kvarsebo på 1700 1800-talet
Uppodlingar och förbättrade metoder ger snabb befolkningsökning Under 1700- och 1800-talet skedde en mycket snabb utveckling av jordbruket i Kvarsebo genom att nya områden uppodlades och förbättrade metoder
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet
Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet Tony Olsson För tre år sedan påbörjade jag ett arbete med att skriva av och dokumentera det jag hittar om Vånga socken under dansktiden och fram till 1600-talets
Stormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
Mjölby Hembygdsförening Gunnar Hillar TORPRUINER I MJÖLBY OCH SÖRBY SOCKNAR
TORPRUINER I MJÖLBY OCH SÖRBY SOCKNAR Bakgrund: Åke Svensson, Bertil Ulriksson, Gordon Skyllmark, Bertil Svensson och Bernt Möller startade på 990- talet. 22 skyltar sattes upp. I några fall i samverkan
När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor
När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder
BÖNDERNAS TID. Så började det
INLEDNING Det här är en djupdykning i den mycket lokala historien om platsen där vi bor. Arbetsnamnet har varit Projekt Närhistoria och säger ganska bra vad det handlar om: Den nära historien. Området
Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.
FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 5 maj 2014 KLAGANDE 1. AA 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rättsenheten 791 84 Falun MOTPART Starbo Bruk AB, 556006-9840 Ombud: Advokat Dennis
Inledning. Ägare genom tiderna
Detta dokument är utdrag från Mariedamms förenings häfte från 2016 Övergårdana: Trehörning, Håkantorp, Kättstorp, Solberga och Runsala samt Sämjan, Simonslund, Gustavsberg, Hagalund, Källberget, Höjen,
Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors PERSPEKTIV Diakront perspektiv Kronologiskt (följer utvecklingen längs en tidslinje) Synkront perspektiv Kontextuellt (gör ett stopp
Den sociala rörligheten bland frälse- respektive skattebönder i Björklinge socken 1786 1848
UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Den sociala rörligheten bland frälse- respektive skattebönder i Björklinge socken 1786 1848 C-uppsats, vårterminen 2012 Författare: Ludvig Hals Handledare:
Från Åsebo genom Ruda gamla by till Ruda lund
Från Åsebo genom Ruda gamla by till Ruda lund Vi förflyttar oss från Åsebo mot Ruda gård. När vi passerat kvillen är vi inne på de marker som tillhörde Ruda gamla by med fem gårdar och soldattorp. Den
Rätten till sin jord En rättshistorisk studie om bönders rätt till jorden och dess avkastning under och 1700-talen
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Fredrik Huitfeldt Rätten till sin jord En rättshistorisk studie om bönders rätt till jorden och dess avkastning under 1600- och 1700-talen LAGF03 Rättsvetenskaplig
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Gården Mitjel i Ersnäs
Gården Mitjel i Ersnäs Till att börja med: Jag har själv inte forskat mycket om Mitjel, men jag har försökt skaffa uppgifter från olika håll. Det är framför allt tre personer som försett mig med nedanstående
Franska revolutionen. en sammanfattning
Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175
Stormän, bönder och landbor
Linköpings universitet Institutionen för Tema Avdelningen för Geografi C-uppsats, 15 p Ht 2007 Stormän, bönder och landbor jordägoförhållanden i 1500-talets Kalmar län och Öland Noble-men, peasants and
Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.
Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat
Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm
Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm www.lektion.se Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike
Om Kestad. Torpet Anemossen heter numera Anemossen 1:1.
Om Kestad Kestad ligger norr om Kinne-Kleva vid Kinnekulles fot. 1310 nämns Kithestahum, 1312 in Kydistadum. Socknens först nämnda gård är Göksholmen, år 1399. En kyrkby som ligger österut vid foten av
Släkten Kråka från Sunderbyn
Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet
Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation
Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening har som namnet antyder sin hemvist i de f.d. kommunerna Ullervad och Leksberg, belägna söder om Mariestad
I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET.
17 I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET. 3.1 Stenklyfts karta 1646. Lantmätare Stenklyft kartlade 1646 byarna i Nordmaling. (6) För kartläggningen av Levar biträddes han av i Christofferson, (2) Denna
TORP I ORKESTA Om indelningsverket
TORP I ORKESTA Om indelningsverket Sidnr Version 2005-02 Inez Emt Hallberg Efter Dackefejden 1541-43, då Nils Dacke med beväpnade bönder nästan lyckades övervinna Gustav Vasas trupper, insåg kungen att
Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet
Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen
Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i
Böcker Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i historiens töcken. I Trolles jordabok finns år 1481 en anteckning om "Leenbörke".
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor Under slutet av 1800-talet genomfördes en av de största förändring som svensk landsbygd varit med om. Många byar splittrades när bönder fick flytta ut
2011:2. Medlemstidning för Värmlands Släktforskarförening Årgång 28
Juni 2011 2011:2 Medlemstidning för Värmlands Släktforskarförening Årgång 28 Backstugusittare? Kortet troligen taget i Gräsmark. På sidorna 7-9 reder vi ut begrepp i det gamla bondesamhället. Bilden hämtad
De svenska skatternas historia
De svenska skatternas historia En artikelserie av Susanne Löwnertz tidigare publicerad i RSV Info åren 1982 83 Förord Detta häfte innehåller en serie artiklar, som tidigare publicerats i riksskatteverkets
Om mantal och jordatal mm
1 av 6 2009-09-27 12:38 Åter till Upplagd 2006-09-22 startsidan Om mantal och jordatal mm Georg Palmgren september 2001 Mantal Mantal betecknade i början egentligen antal män (personer), men övergick tidigt
Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Allmoge ; Deja; Dito ; Annexbonde ; Dragon ; Bisp ; B.u.t ; Bonde ; Drost (danska) ; Dräng ; Fdb ; Frälse ; Borgare ; Gejstlighed (danska) ;
ORDLISTA HISTORIK Allmoge ; Lantbefolkning, bönder. Fram till slutet av medeltiden var allmoge benämning på de ofrälse i motsats till de högre stånden Annexbonde ; Annex; bihang; mindre byggnad som hör
Bilaga 4. ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL
Bilaga 4. ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL Fritidsträdgårdsföreningen Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till namn personnummer adress.. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad
BRUKSANOR GOD JUL & GOTT NYTT ÅR. Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta. # 68 År 2010 Årgång 18
BRUKSANOR Medlemstidskrift för Sällskapet Släktforskarne, Fagersta # 68 År 2010 Årgång 18 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR Styrelsen i SSF 2010 Ordförande Per-Inge Larsson Uddbergsvägen 25, 737 34 Fagersta Tfn 0223-148
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Varför har Sverige saknat en jordreform?
Varför har Sverige saknat en jordreform? Mats Olsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet Mats.Olsson@ekh.lu.se Idag regleras förhållandet mellan de som äger jord och de som brukar jord
37 kap. Ändringar i indelningen, m.m.
37 kap. Ändringar i indelningen, m.m. (SvKB ÄNDRINGAR I DEN LOKALA STRUKTUREN 1 Upphört att gälla. (SvKB Grunderna för den lokala strukturen 2 En församling som inte ingår i ett pastorat ska, utöver det
ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen,
ARRENDEKONTRAKT Koloniträdgårdsföreningen. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. personummer... adress... vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, arrenderätten
Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.
Kvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Isvaken ger liv åt de som kämpade för livet i Göinge
Gay Glans är bördig från Tyringe och har tidigare gett ut böckerna Nils Holgersson landade aldrig på Finjasjön och Så satan heller - uppväxten i skuggan av en bror Foto: Stefan Olofson Publicerad 27/11
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Mantalslängder i Skåne,
talslängder i Skåne, 1658-1805 Efter freden i Roskilde 1658-02-26 så infördes redan samma år mantalslängder i Skåne, Blekinge och Halland, vilket övriga Sverige haft sedan 1625 i olika former. De beslut,
Kapitel - 3. Hellekil, karta före Laga skifte 1848-52
Kapitel - 3 Hellekil, karta före Laga skifte 1848-52 Hellekihl, - ett skattehemman Texten är utdrag ur Tord Ljungströms anteckningar i En bok om Övre Ullerud (1947) och Ljungströms hänvisningar till Lars
Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Ordlista kommunala lantmäterimyndigheten
Datum: Juni 2019 Sida 1 (5) Ordlista kommunala lantmäterimyndigheten Aktbeteckning Handlingar i ett ärende får en beteckning i kombination av siffror. Äldre akter har en kombination av bokstäver och siffror.
Gård Namn E.Namn Typ Titel Anm Nybble Jakob 1620:2:1 sid Ragntorp Jöns 1620 Brunneby Olof 1620 Brunneby Holsten 1620 Brunneby
Gård Namn E.Namn Typ Titel Anm. 1620 Nybble Jakob 1620:2:1 sid.213 1620 Ragntorp Jöns 1620 Brunneby Olof 1620 Brunneby Holsten 1620 Brunneby Christman 1620 Fyrby Per 1620 Fyrby Nils 1620 Fyrby Mats 1620
Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare
Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Kungshögen - Stockholms enda storhög
Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket
Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:
Byn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)
Byn Lia Mitt i Halland, strax norr om Sjönevad, nära Krogseredsvägen ligger byn Lia. I äldre tider stavades namnet Lija och därefter Lya. Men byn har fått sitt namn av att gårdarna på sin ursprungliga
FRANSKA REVOLUTIONEN. Från revolution till skräckvälde
FRANSKA REVOLUTIONEN Från revolution till skräckvälde Orsaker till Franska Revolutionen Adeln och prästerskapet var befriade från skatt och utgjorde således frälset. Tillsammans uppgick de till ca 2% av
Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.
Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Ombyggnad av ledningsnät i Kindabygden
Rapport 2010:93 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Ombyggnad av ledningsnät i Kindabygden Skivermåla 1:4 Horn socken Kinda kommun Östergötlands län Anders Lundberg Ö S T E R G Ö
medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se
medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom
Soldattorp nr 59 under Slögestorp
torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var
Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand
Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby
PM nov 2014 Einar Lyth Tjälvesta (Tjelfvesta, Kielfwesta) säteri i Snavlunda
PM nov 2014 Einar Lyth Tjälvesta (Tjelfvesta, Kielfwesta) säteri i Snavlunda 1. Tjälvesta by Tjälvesta var före säteribildningen en för socknen medelstor by. Den bestod 1621 av tre medelstora gårdar. De
Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.
12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte
S T A D G AR. f ö r S Ö D R A S K R E A S T R A N D S S T U G Ä G A R F Ö R E N I N G
S T A D G AR f ö r S Ö D R A S K R E A S T R A N D S S T U G Ä G A R F Ö R E N I N G E K O N O M I S K F Ö R E N I N G 1 Firma Föreningens firma är Södra Skrea Strands Stugägarförening ekonomisk förening.
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets
Örebro stad. Femmanskammaren.
Örebro stadsarkiv förteckning Örebro stad. Femmanskammaren. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1803-1852, handlingarna omfattar tiden 1794-1853 Örebro stads femmanskammare inrättades år 1803 efter beslut
Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997
Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin
ANSÖKAN. Länsstyrelsen i Södermanlands län Förvaltningsenheten NYKÖPING
ANSÖKAN Länsstyrelsen postgirokonto 95 76 92-7. Ange på plusgirotalongen: Deponering av arrende och pant. Information, se nästa sida Länsstyrelsen i Södermanlands län Förvaltningsenheten 611 86 NYKÖPING
Indelningsverket - Det ständiga knekthållet
Indelningsverket - Det ständiga knekthållet GENERALEN till KAPTENEN vid mönstring: Karlarna är så dumma så det är alldeles förbannat! Ja, men så länge militären rekryteras bland de civila, kan man ju inte
Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta
Alliera Att sluta förbund med någon eller att samarbeta med någon mot till exempel en gemensam fiende. Ammunition Kulor, krut eller patroner som man laddar vapen med. Anfall Att rycka fram mot fienden,
Anbudet. Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening
Anbudet Eskilstuna - Strängnäs Släktforskarförening Informationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 1 2012 Fors kyrka, Eskilstuna, med anor från mitten av 1100-talet. Foto: Richard Attered
194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn
s. 1 (4) ARRENDEKONTRAKT (anläggningsarrende) Jordägare Carl de Geer 451225-0533 Stora Wäsby 194 37 Upplands Väsby nedan kallad jordägare Arrendator (org.nr: 212000-0019) nedan kallad arrendatorn Arrendeområde
Stadgar för Vrångabäckens Markägare ekonomisk förening
Stadgar för Vrångabäckens Markägare ekonomisk förening Föreningens firma 1 Föreningens firma är Vrångabäckens Markägare ekonomisk förening. Styrelsens säte 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Varbergs kommun,
Dramatisering kristendomen
Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där
John-Börje Thelin, en skånsk lantbrukare i Gammelsvenskbyn.
John-Börje Thelin, en skånsk lantbrukare i Gammelsvenskbyn. Sedan några år har John-Börje Thelin, lantbrukare från Anderslöv i Skåne arrenderat och odlat spannmål på mark som tidigare legat obrukad på
Det är väl känt att adelns innehav av jord minskade i Europa
287 Göran Ulväng Betydelsen av att äga en herrgård Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Upp sala län under 1700- och 1800-talen Det är väl känt att adelns innehav av jord minskade i Europa från 1700-talet
Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten
Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864
Stadgar för Strädelängan Ekonomisk förening
Stadgar för Strädelängan Ekonomisk förening (antagna första gången 9 april 2014) 1 Föreningens namn Föreningens namn är Strädelängan Ekonomisk Förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen är en politiskt
Stormaktstiden
Stormaktstiden 1611-1718 Introduktion till stormaktstiden Se film En omvälvande tid Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet
Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04
Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,
Historia Byn och gårdarna
Historia Byn och gårdarna År 1850-3,5 miljoner innevånare i Sverige - C:a 300.000 bodde i städerna - 3,2 miljoner bodde på landet - Flertalet på gårdar och i byar - 230.000 bönder - 500.000 torpare - Kyrkans,
DEN I(YRI(LIGA JORDEN
DEN I(YRI(LIGA JORDEN OCH KRONANS JORDEBÖCKER Au docent CARL-E. NORMANN HUVUDDELEN av den kyrkliga jorden i vårt land utgöres av de gamla prästboställena, numera i regel kallade lönehoställen till skillnad