Malmö stad Malmöpanelen #18. Våren 2018 Johannes Vallström & Lina Larsson

Relevanta dokument
Malmöpanelen 14. Malmö juni 2016

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Globala målen Telefonundersökning

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Sida i svenskarnas ögon 2018

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning

Rapport. Uppföljning av Krisberedskapsveckan MSB

Malmöbon och delad konsumtion

Nöjdhet politiker/ansvariga Malmö stad

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Malmöpanelen 12. Malmö april-maj 2015

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Standard Eurobarometer 90

Policy för Hållbar utveckling

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030

23 Allmänhetens attityder till KFM

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

SE Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

Rapport. Uppföljning av Krisberedskapsveckan MSB

Miljömål för Luleå tekniska universitet

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Påverka Mariefreds framtid

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18.

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Resultat. Ungas boendesituation. Peab

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Alternativet sak finnas med för både högstadie och gymnasielärare 6 Inget av ovanstående avsluta intervjun

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013

TILLSAMMANS FÖR TRYGGHET I STRÄNGNÄS KOMMUN S T R Ä N G N Ä S

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Skapande skola

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

NCC. Den inkluderande staden

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

3 Gäldenärernas attityder till KFM

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Stadgar Antagna Reviderade , och

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Vara kommun Grundskoleundersökning

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2015

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017

Södra sjukvårdsregionen

RAPPORT OM OMGIVNINGS-

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

DN/Ipsos temaundersökning: Svenskarnas attityder till invandring och integration

Bilaga 9, övergripande mål och inriktningsmål

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Malmöpanelen 15, hösten 2016 Malmö stad. Malmö november 2016


Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun år 2017

MSB. Attitydsundersökning brandsäkerhet. november Genomförd av Enkätfabriken

Tvärförbindelse Södertörn 2017

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

FRII Allmänheten om givande 2017

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2011

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016

Transkript:

Malmö stad Malmöpanelen #18 Våren 2018 Johannes Vallström & Lina Larsson

Malmöpanelen #18 Innehåll 3 Resultat 4 Grundskolenämnden 10 Gymnasieskolor & vuxenutbildning 19 Hälsa, vård & omsorg 26 Krisberedskap 34 Kulturnämnden 37 Stadsbyggnadsnämnden 51 Hållbarhetskansliet 55 Miljönämnden 70 Metod 74 Att läsa rapporten 2

Resultat 3

Grundskolenämnden 4 4

Förtroendet för Malmös kommunala grundskolor Män i innerstaden utmärker sig genom att 4 av 10 anger att de har litet förtroende för de kommunala grundskolorna. Däremot kan vi se att bland personer med egna barn i kommunal grundskola har 5 av 10 angett att de har stort förtroende för de kommunala grundskolorna. Ingen signifikant förändring finns jämfört med Hösten 2017. 1 Inget förtroende alls [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 4% 4% 10% 10% Jämförelse över tid Vår 2018 Höst 2017 Höst 2016 Vår 2016 Vår 2015 Litet förtroende [1-4]: 28% 29% 34% 29% 29% Stort förtroende [6-9]: 34% 34% 30% 34% 39% Medelvärde: 5,1 5,1 4,8 5,1 5,1 5 [5] 14% 6 [6] 14% 7 [7] 1 8 [8] 4% 9 Fullt förtroende [9] Vet ej 24% Fråga 1. Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor? Bas: Alla (929) 5

Motivation till angett förtroende stort förtroende vs litet förtroende Öppen fråga Överlag kan vi se att trygghet är en viktig drivkraft för invånares förtroende till grundskolan. Därtill kan vi se att intryck baserat på vad man hört från andra/media är en relativt viktigt faktor som influerar förtroendegraden. Invånares uppfattning om kvaliteten på lärarna ses också som en viktig faktor och som drivande för graden av förtroende. Stort förtroende (6-9) Litet förtroende (1-4) Känns bra/trygga, har förtroende Intryck baserat på vad man hört från andra/media Duktiga lärare Stora skillnader på resursfördelning* För stökigt/dålig disciplin/otrygg miljö Låg utbildningskvalitet/dåliga lärare Dålig organisation/ledning För få lärare För lite resurser tilldelas skolorna För stora klasser För låg kunskapsnivå Lärarna saknar auktoritet För hög personalomsättning/vikarier Segregerat Undervisningsmetoderna behöver förändras/moderniseras Har inga barn i grundskolan Enskilda elever får ej tillräcklig hjälp För dåliga betyg Privatskolor är bättre Undermåliga lokaler Annat Minns ej/vet ej Inget svar 18% 16% 1 1 6% 6% 6% 6% 4% 8% 7% 27% För stökigt/dålig disciplin/otrygg miljö Låg utbildningskvalitet/dåliga lärare Intryck baserat på vad man hört från andra/media Dålig organisation/ledning För låg kunskapsnivå För få lärare Enskilda elever får ej tillräcklig hjälp Stora skillnader på resursfördelning/utbildningskvalitet från skola till skola Lärarna saknar auktoritet För dåliga betyg För stora klasser För lite resurser tilldelas skolorna Segregerat För hög personalomsättning/vikarier Privatskolor är bättre Undervisningsmetoderna behöver förändras/moderniseras Undermåliga lokaler Har inga barn i grundskolan Känns bra/trygga, har förtroende Duktiga lärare Annat Minns ej/vet ej Inget svar 2 16% 14% 1 1 10% 9% 9% 9% 8% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 0% 0% 10% 0% 4 *Stora skillnader på resursfördelning/utbildningskvalitet från skola till skola 6 Fråga 1a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för Malmös kommunala grundskolor? Bas: Har förtroende (306)/Har inte förtroende (257)

Förtroendet för egna barns kommunala grundskola Bland de som har barn i Malmös kommunala grundskola har ca 7 av 10 stort förtroende för skolan deras barn går i medan 1 av 4 har litet förtroende. Inga signifikant förändring finns jämfört med Hösten 2017. 1 Inget förtroende alls [1] 4% Jämförelse över tid Vår 2018 Höst 2017 Höst 2016 Vår 2016 2 [2] 4% Litet förtroende [1-4]: 2 26% 30% 19% 15% 3 [3] 7% Stort förtroende [5-9]: 67% 6 55% 65% Medelvärde: 6,13 6,0 5,7 6,3 4 [4] 8% 5 [5] 10% 6 [6] 16% 85% 7 [7] 2 8 [8] 1 9 Fullt förtroende [9] 15% Nej Ja Vet ej Fråga 2. Har du barn som går i kommunal grundskola i Malmö? Bas: Alla (927) Fråga 3. Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går? Bas: Har barn i Malmös kommunala grundskolor (135) 7

Motivation till angett förtroende för egna barns kommunala grundskola Öppen fråga Invånare som själv har barn i grundskolan värdesätter duktiga lärare/personal. För stökigt/dålig disciplin är den negativa motiveringen som anges mest. Duktiga lärare/personal Bra/fungerar bra För stökigt/dålig disciplin Dålig/otydlig ledning/organisation För lite resurser tilldelas skolan Klasser för stora Dålig pedagogik/undervisning/obehöriga lärare Bra kommunikation med skolan För få lärare/personal För stor lärarrotation Barnen trivs i skolan Elever med specialbehov får ej tillräcklig hjälp Dåliga lokaler Bra ledning/organisation Dålig kommunikation med skolan Undervisningskvalitet skiftar mellan ämnen Känns bra/tryggt Bra lokaler/bra miljö För låg kunskapsnivå Skillnad på olika skolor Annat Minns ej/vet ej Inget svar 1 9% 9% 9% 8% 8% 7% 7% 5% 5% 5% 4% 4% 1 5% 17% 20% 25% Fråga 3a. Vänligen motivera nivån på ditt förtroende för ditt/dina barns kommunala grundskola? Bas: Har barn i Malmös kommunala grundskolor (135) 8

Gymnasieskolor & vuxenutbildning 9 9

Inställning till Malmös kommunala gymnasieskolor Drygt en tredjedel tycker att Malmös kommunala skolor är attraktiva, håller hög kvalitet och ger ungdomar förutsättningar för framtiden. Unga i åldersgruppen 18-29 år håller i ännu högre utsträckning med om detta då ungefär hälften anger en positiv inställning till påståendena nedan. I östra Malmö får skolorna högre än genomsnittet på alla attribut med ungefär 10%. Värt att notera är att endast 4% av de svarande har egna barn i gymnasieskola. Instämmer inte[1-4] Instämmer[6-9] (Föregående mätning) (Föregående mätning) Är attraktiva (n=923) 5% 5% 1 1 15% 5% 40% 15% (16%) 3 (3) Håller generellt sett hög kvalitet (n=919) 4% 5% 6% 1 1 1 4% 4 15% (16%) 3 (29%) Ger ungdomar förutsättningar för framtida studier och arbete (n=921) 4% 6% 9% 1 1 7% 5% 39% 15% (1) 37% (3) 1 Instämmer inte alls [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 5 [5] 6 [6] 7 [7] 8 [8] 9 Instämmer helt och hållet [9] Vet ej Fråga 4. Vad har du för inställning till följande påståenden om Malmös kommunala gymnasieskolor? Gymnasieskolorna i Malmö Bas: Alla 10

Orsaker till syn på Malmös kommunala gymnasieskolors attraktivitet Öppen fråga Jämfört med föregående mätning i höstas är top-5 motiveringar i båda staplar ungefär samma, nytt för denna mätning är att intryck baserat på vad man hört från andra/media har tillkommit som en relativt starkt motivering till varför en inte anser skolorna som attraktiva. För stökigt/dålig disciplin/ej studiero 29% Många olika program 24% Intryck baserat på vad man hört från andra/media För låg kunskapsnivå Dåligt jämfört med andra skolor Dåligt/fungerar dåligt Skillnad på olika skolor 1 1 1 10% 16% Gott rykte/hörsägen Skillnad på olika skolor Hög standard/hög standard på undervisningen Bra Ger möjlighet för vidare studier/arbete Bättre än privatskolor/stabila 1 10% 10% 8% 7% 19% Dålig pedagogik/undervisning/obehöriga lärare 7% Många sökande 7% För dåliga betyg 7% Skolorna ligger i Malmö, en stor stad 6% För få lärare/personal Dålig/otydlig ledning/organisation Dåliga lokaler Inget svar Annat 6% 6% 5% 1 Duktiga lärare Bra miljö Bra studieresultat/hög kunskapsnivå Reklam inför gymnasieval Inget svar Annat 5% 5% 6% 6% Minns ej/vet ej Minns ej/vet ej Fråga 4a. Varför tycker du inte att Malmös kommunala gymnasieskolor är attraktiva? Fråga 4d. Varför tycker du att Malmös kommunala gymnasieskolor är attraktiva? Bas: Tycker inte att Malmös gymnasieskolor är attraktiva (137) Bas: Tycker att Malmös gymnasieskolor är attraktiva (299) 11 Ingen svarsfrekvens på under redovisas. Alla svar finns att tillgå i tabeller

Orsaker till syn på kommunala gymnasieskolors kvalitet Öppen fråga För stökigt/dålig disciplin/ej studiero 25% Gott rykte/hörsägen 20% För låg kunskapsnivå 19% Duktiga lärare 15% Skillnad på olika skolor 1 Skillnad på olika skolor 1 Intryck baserat på vad man hört från andra/media Dålig pedagogik/undervisning/obehöriga lärare För dåliga betyg Lärare saknar auktoritet Dålig/otydlig ledning/organisation Dåligt/fungerar dåligt För få lärare/personal Dåliga lokaler/arbetsmiljö För lite resurser tilldelas skolan Klasser för stora 1 1 9% 8% 6% 6% 4% 4% Egen erfarenhet Ger möjlighet för vidare studier/yrkeskompetens Hög standard/hög standard på undervisningen Bra studieresultat/hög kunskapsnivå Bra/gör sitt bästa Många olika program Bättre än privatskolor/stabila Engagerade lärare Motiverade elever 10% 10% 9% 9% 9% 7% 5% 5% Inget svar Inget svar 8% Annat 7% Annat 6% Minns ej/vet ej 7% Minns ej/vet ej 6% Fråga 4b. Varför tycker du inte att Malmös kommunala gymnasieskolor generellt sett håller hög kvalitet? Fråga 4e. Varför tycker du att Malmös kommunala gymnasieskolor generellt sett håller hög kvalitet? Bas: Tycker inte att Malmös gymnasieskolor håller hög kvalitet (138) Bas: Tycker att Malmös gymnasieskolor håller hög kvalitet (285) 12 Ingen svarsfrekvens på under redovisas. Alla svar finns att tillgå i tabeller

Orsaker till att Malmös kommunala gymnasieskolor ger/inte ger framtida förutsättningar Öppen fråga Dålig pedagogik/undervisning/obehöriga lärare 2 Nödvändigt för vidare studier/yrkeskompetens 2 För låg kunskapsnivå 2 Det är skolans uppgift/jag antar det 16% För stökigt/dålig disciplin/ej studiero Skillnad på olika skolor Fel inriktning på undervisningen Dåligt/fungerar dåligt Omotiverade elever Intryck baserat på vad man hört från andra/media För få lärare/personal Arbetslöshet Dålig/otydlig ledning/organisation Språksvårigheter För dåliga betyg Inget svar 9% 9% 7% 7% 6% 5% 5% 4% 19% Hög standard/hög standard på undervisningen Många olika program Högskoleförberedande program Elever måste ta eget ansvar Många studerar vidare Bra studieresultat/hög kunskapsnivå Engagerade lärare Skillnad på olika skolor Gott rykte/hörsägen Duktiga lärare Många får jobb Egen erfarenhet Inget svar 9% 7% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 4% 9% 14% Annat 1 Annat 7% Minns ej/vet ej 5% Minns ej/vet ej 5% Fråga 4c. Varför tycker du inte att Malmös kommunala gymnasieskolor ger ungdomar förutsättningar för framtida studier och arbete? Fråga 4f. Varför tycker du att Malmös kommunala gymnasieskolor ger ungdomar förutsättningar för framtida studier och arbete? Bas: Tycker inte att Malmös gymnasieskolor ger ungdomar förutsättningar för framtida studier och arbete (134) 13 Bas: Tycker att Malmös gymnasieskolor er ungdomar förutsättningar för framtida studier och arbete (334) Ingen svarsfrekvens på under redovisas. Alla svar finns att tillgå i tabeller

Inställning till Malmö stads vuxenutbildning och möjligheter Generellt sett är fler positiva (17%) än negativa (10%) till Malmö stads vuxenutbildningar. Personer mellan 45-54 år är minst positiva men i övrigt är det inga skillnader mellan både åldersgrupper och stadsdelsområden. Det faktum att 2/3 svarat vet ej får ses som att kunskaperna om Malmö stads vuxenutbildning är bristande. 1 Inte i någon utsträckning [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] Instämmer ej: 10% Vår 2018 Höst 2017 Instämmer ej [1-4]: 10% 8% Instämmer [6-9]: 17% 18% Medelvärde: 5,48 5,69 5 [5] 6% 6 [6] 5% 7 [7] 6% 8 [8] Instämmer: 17% 9 Helt och hållet [9] 4% Vet ej 67% Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att Malmö stads vuxenutbildning ger vuxna studerande möjlighet att komma i arbete eller till vidare studier? Bas: Alla (923) 14

Orsaker till inställning om vuxenutbildning och möjligheter Av de som instämmer med påståendet tycker 4 av 10 inte helt oväntat att just möjligheten till arbete och vidare studier är en viktig orsak till deras omdöme. Den främsta anledningen för att inte anse att vuxenutbildningen ger möjligheter är för få platser/resursbrist. Öppen fråga För få platser/resursbrist 2 Ger möjlighet till studier/arbete 44% Låg kvalitet 17% Många olika program 14% Ej yrkesinriktade/fel inriktning 1 Hört av andra 1 Hög arbetslöshet/finns inga jobb 1 God kvalitet på utbildningen 9% Oengagerade lärare/ej individanpassat Hörsägen Språksvårigheter Omotiverade elever 8% 6% 6% Ger en andra chans All utbildning är bra Bra inriktning på program Egen erfarenhet Motiverade elever 8% 7% 7% 5% 5% Otrygg miljö/stökig miljö Duktiga/engagerade lärare Minns ej/vet ej 7% Minns ej/vet ej 6% Inget svar 1 Inget svar 4% Annat 2 Annat 8% Fråga 5a. Varför tycker du inte att Malmö stads vuxenutbildning ger vuxna studerande möjlighet att komma i arbete eller till vidare studier? Bas: Tycker inte att Malmö stads vuxenutbildning ger vuxna studerande möjlighet att komma i arbete eller till vidare studier (91) Fråga 5b. Varför tycker du att Malmö stads vuxenutbildning ger vuxna studerande möjlighet att komma i arbete eller till vidare studier? Bas: Tycker att Malmö stads vuxenutbildning ger vuxna studerande möjlighet att komma i arbete eller till vidare studier (159) 15

Relation till Malmös gymnasieskolor och vuxenutbildning Andelen som själva har barn I någon av Malmös gymnasieskolor är störst bland 45-54-åringarna. Bland 18-29-åringarna är det fler än i övriga åldersgrupper som svarar att de studerar inom Malmö stads vuxenutbildning (7%). Jag har själv barn som går i någon av Malmös gymnasieskolor 5% Jag går själv i någon av Malmös gymnasieskolor 4% Jag studerar själv inom Malmö stads vuxenutbildning Nej, inget av ovanstående 89% Fråga 6. Stämmer något av följande in på dig? Bas: Alla (927) 16

Vilken skola/skolor studerar du/ditt barn vid? Öppen fråga Petri Latinskolan Borgarskolan Pauliskolan ProCivitas Privata Gymnaisum Bladins Miroi Värmhemsskolan 4% 4% 6% 7% 14% 1 16% Idrottsgymnasiet Fria Läroverken NTF Malmö Praktiska Universitetsholmens gymnasium Gamla Pildammsskolan Tamu Drottning Blankas Gymnasieskola Hyllie Park Folkhögskola Hvilan Framtidsgymnasiet Bergaskolan Malmö Universitet Hermods KomVux Valdemarsro Norra Sorgenfri Bryggeriets gymnasium Friskola Lindeborg Mölledalsskolan KYH Yrkeshögskola Riseberga Husie Videdal Annat Inget svar Vill ej ange Minns ej/vet ej 0% 0% 0% Fråga 6a. Vilken skola/vilka skolor studerar du/ditt barn vid? Bas: Har barn i gymnasiekola/går själv i gymnasieskola/studerar vid vuxenutbildning (104) 17

Hälsa, vård & omsorg 18 18

Gett stöd, hjälp eller omsorg till någon med behov 3 av 10 har någon gång gett stöd/hjälp/omsorg till någon som inte klarar sin vardag på egen hand. Bland de som tidigare gett stöd är 65+ överrepresenterade. Jag ger idag stöd till någon som inte klarar sin vardag på egen hand 10% Har någon gång gett stöd 28% Jag har tidigare gett stöd till någon som inte klarar sin vardag på egen hand 18% Nej 7 7. Ger du, eller har du tidigare gett, stöd, hjälp eller omsorg till någon som på grund av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller beroendeproblematik inte klarar sin vardag på egen hand? Bas: Alla (929) 19

Sökt stöd från Malmö stad för att hjälpa närstående i nöd 3 av 10 vet inte om att det går att söka stöd medan drygt hälften inte haft något behov av det. Ja och jag får stöd idag 5% Ja och jag har fått stöd tidigare 1 Nej, jag har inte haft behov av att söka stöd 54% Nej, jag kände inte till att man själv kunde söka stöd 29% 8. Har du i samband med att du gett stöd till någon som inte klarar sin vardag på egen hand, sökt hjälp för egen del från Malmö stad? Bas: Ger eller har gett stöd till någon som inte klarar av sin vardag på egen hand (261) 20

Synpunkter angående vårdstöd/anhörigstöd från personer med närstående som är eller har varit i behov av vård Öppen fråga Behöver bli lättare att få stöd 1 Bättre kontinuitet i personalen behövs Anhöriga behöver avlastas bättre 1 Beroendevården fungerar dåligt Anhöriga behöver utbildning/information 1 Kontinuerlig uppföljning av vård behövs Lättare kommunikation med vårdapparaten behövs 7% Äldreomsorgen/hemtjänsten fungerar dåligt Bättre psykvård behövs 6% Hemtjänstpersonal behöver utbildas Långa köer 5% Frivilligorganisationer är ett stort stöd Anhörigstödet fungerar dåligt 4% Hemtjänsten fungerar dåligt 0% Det är svårt och tungt att vara anhörig 4% Inget svar 8% Bra stöd för anhöriga från Malmö stad 4% Annat 8% Vården/hemtjänsten är underbemannad Minns ej/vet ej 27% 9. Har du några synpunkter eller tankar du vill framföra om att vara anhörig och anhörigstöd vid långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller beroendeproblematik? Bas: Ger eller har gett stöd till någon som inte klarar av sin vardag på egen hand (245) 21

Önskade digitala vårdlösningar Kvinnor anger i högre utsträckning än män alternativen: Boka fixartjänster; Ansökan tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning, färdtjänst osv; Interaktiv informationstavla samt Smarta Hem-funktioner. Boka fixartjänster (t.ex. byta glödlampor, spika upp tavlor och liknande) Inköp och leverans av mat Interaktiv informationstavla i hemmet för den enskilde (om hemtjänst, vem kommer nästa gång och när m.m.) 54% 56% 58% Bredband/Wifi på särskilda boenden för internet/video m.m. Ansökan om tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning, färdtjänst osv. Smarta hem-funktioner, (t.ex. tända, styra och släcka belysning och andra apparater automatiskt) Ansökan om bistånd för hemtjänst och särskilt boende Spel och andra digitala aktiviteter för individer med kognitiv nedsättning (t.ex. demens) 50% 47% 44% 4 39% Nätbaserade virtuella mötesplatser för olika intresseområden (nya kompisar, demens, aktiviteter, anhöriga m.fl.) 35% Simulera kostnaden för hemtjänst/särskilt boende 29% Vet ej 15% Inget av ovanstående Fråga 10. Vilka av följande digitala lösningar önskar du som Malmöbo ska utvecklas och införas inom hälsa, vård och omsorg? Klicka i alla lösningar du tycker ska utvecklas och införas. Bas: Alla (929) 22

Önskade digitala vårdlösningar (fler alternativ) Hjälp och påminnelser för att ta medicin verkar populärare bland de yngre åldersgrupperna (18-44). 65+ visar sig vara mer skeptiska mot digitala vårdlösningar som har att göra med minnet. Trygghetslarm med fallindikator 7 Hjälp och påminnelser för att ta medicin 6 Trygghetslarm med rökdetektor 58% Tillgång till aktiviteter, händelser och menyer för anhöriga och närstående Minnesstöd för dagliga aktiviteter Sökning via GPS för personer med kognitiv svikt Tillgång till genomförandeplan för anhöriga och närstående 5 50% 50% 48% Digitala blodtrycksmätare Videodialog med anhöriga och närstående 35% 37% Videodialog med personal 30% Digital tillsyn i hemmet 27% Vet ej 1 Inget av ovanstående Fråga 11. Vilka av följande digitala lösningar önskar du som Malmöbo ska utvecklas och införas inom hälsa, vård och omsorg? Klicka i alla lösningar du tycker ska utvecklas och införas. Bas: Alla (928) 23

Sammanställning - Önskade digitala vårdlösningar Trygghetslarm med fallindikator Hjälp och påminnelser för att ta medicin Trygghetslarm med rökdetektor Boka fixartjänster (t.ex. byta glödlampor, spika upp tavlor och liknande) Inköp och leverans av mat Interaktiv informationstavla i hemmet för den enskilde (om hemtjänst, vem kommer nästa gång Tillgång till aktiviteter, händelser och menyer för anhöriga och närstående Minnesstöd för dagliga aktiviteter Sökning via GPS för personer med kognitiv svikt Bredband/Wifi på särskilda boenden för internet/video m.m. Tillgång till genomförandeplan för anhöriga och närstående Ansökan om tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning, färdtjänst osv. Smarta hem-funktioner, (t.ex. tända, styra och släcka belysning och andra apparater automatiskt) Ansökan om bistånd för hemtjänst och särskilt boende Spel och andra digitala aktiviteter för individer med kognitiv nedsättning (t.ex. demens) Digitala blodtrycksmätare Videodialog med anhöriga och närstående Nätbaserade virtuella mötesplatser för olika intresseområden (nya kompisar, demens, aktiviteter, Videodialog med personal Simulera kostnaden för hemtjänst/särskilt boende Digital tillsyn i hemmet 6 58% 58% 56% 54% 5 50% 50% 50% 48% 47% 44% 4 39% 37% 35% 35% 30% 29% 27% 7 Fråga 10. Vilka av följande digitala lösningar önskar du som Malmöbo ska utvecklas och införas inom hälsa, vård och omsorg? Klicka i alla lösningar du tycker ska utvecklas och införas. Fråga 11. Vilka av följande digitala lösningar önskar du som Malmöbo ska utvecklas och införas inom hälsa, vård och omsorg? Klicka i alla lösningar du tycker ska utvecklas och införas. Bas: Alla (929) 24

Annan teknik som bör utvecklas Personlig kontakt anges av 7% som en viktig aspekt utöver de digitala hjälpmedlen (framförallt bland äldre 14%) Öppen fråga Personlig kontakt är också viktigt 7% Digitala hjälpmedel för vårdpersonalen App för vårdcentralen/hemtjänsten 5% App för information/information till anhöriga Allt som underlättar vardagen För medicinering AI och annan teknik bör utvecklas Olika ansökningar 0% För kontakt med andra Boka färdtjänst 0% App för aktiviteter Inget svar 1 Trygghetsskapande teknik Annat 4% Övervakning av medicinska värden Minns ej/vet ej 65% 12. Finns det någon annan digital teknik du anser bör utvecklas inom hälsa-, vård- och omsorgsområdet? Bas: Alla (867) 25

Krisberedskap 26 26

Förväntningar på Malmö stad att tillhandahålla krisstöd Drygt hälften anser att Malmö stad har ett stort ansvar att hjälpa dem vid en samhällskris och endast 1 av 10 förväntar sig litet ansvarstagande från Malmö stad. Mycket litet [1] 6% Litet ansvar vilar på Malmö stad: 1 Ganska litet [2] 7% Varken litet eller stort [3] 15% Ganska stort [4] 24% Mycket stort [5] 3 Stort ansvar vilar på Malmö stad: 56% Vet ej 16% 13. Hur ser du på Malmö stads ansvar att stödja och hjälpa dig under en samhällskris? Bas: Alla (931) 27

Inställning till eget ansvar för att som privatperson klara av en samhällskris En överväldigande majoritet anser att man har stort eget ansvar för att klara sig själv under en samhällskris. I denna svarskategori är unga 18-29 underrepresenterade (6 av 10) och personer i åldern 45-54 överrepresenterade (8 av 10). Ingen skillnad går att skåda mellan könen generellt, men om vi kollar på kön korsat med stadsdelsområde anser 8 av 10 män i västra Malmö att man har stort eget ansvar, vilket är signifikant högre än alla andra i undergruppen kön och stadsdelsområde i kombination. Mycket litet [1] Litet eget ansvar: 9% Ganska litet [2] 7% Varken litet eller stort [3] 17% Ganska stort [4] 40% Stort eget ansvar: 70% Mycket stort [5] 30% Vet ej 4% 14. Hur ser du på ditt eget ansvar som privatperson när det gäller att vara förberedd för att kunna klara dig utan samhällets stöd under en samhällskris? Bas: Alla (931) 28

Vikten av frågor som rör egen och anhörigas säkerhet vid samhällskriser Frågor som rör egen och anhörigas säkerhet vid samhällskriser anses vara av yttersta vikt. 8 av 10 tycker det är viktigt medan en mycket liten andel anser att det inte är viktigt. Det är förhållandevis jämnt över stadsdelarna men kvinnor i södra Malmö utmärker sig genom att ligga signifikant högre än genomsnittet (9). 18-29 åringar tycker det är mindre viktigt medan 65+ anser att det är mer viktigt än genomsnittet 1 Inte alls viktigt [1] Inte viktigt: 2 [2] 3 Varken viktigt eller oviktigt [3] 14% 4 [4] 3 5 Mycket viktigt [5] 47% Viktigt: 80% Vet ej 15. Hur viktigt tycker du att det är med frågor som rör din egen och dina anhörigas säkerhet och beredskap inför svåra påfrestningar och samhällskriser? Bas: Alla (929) 29

Risk att drabbas av fallerande samhällsfunktioner Överlägset störst risk anses vara att bli utan ström medan vattentillgången och mathandeln inte bedöms vara lika utsatta. Gällande strömavbrott och att inte kunna handla mat anser män att risken är mindre än vad kvinnorna anser. I riskkategorierna att bli utan vatten och att inte kunna handla mat ser vi skillnader mellan unga (18-29) och äldre (65+) där unga bedömer risken som betydligt mindre. Hälften av alla 18-29 åringar tror att risken för att bli utan vatten är liten, medan ungefär 1 av 4 bland 65+ tror samma sak. Jämför vi stadsdelsområden är resultaten ganska jämna över alla riskkategorier. Liten risk [1-2] Stor risk [4-5] Strömavbrott (n=929) 5% 16% 35% 30% 1 2 4 Att bli utan vatten (n=930) 15% 28% 37% 1 5% 4 18% Att inte kunna handla mat (n=930) 26% 3 25% 9% 5% 58% 14% Mycket liten risk [1] Ganska liten risk [2] Viss risk [3] Ganska stor risk [4] Mycket stor risk [5] Vet ej 16. Hur stor tror du att risken är att drabbas av följande? Bas: Alla 30

Oro över att drabbas av fallerande samhällsfunktioner I förhållande till den bedömda risken att samhällsfunktioner fallerar, skiljer sig resultaten för oro nämnvärt. Oron är generellt sett betydligt mindre än den bedömda risken och jämnt fördelad mellan de olika samhällsfunktionerna. Endast mellan 11-20% oroar sig nämnvärt över att drabbas. Även här kan vi se mönstret att unga och män är mindre oroliga. I kategorin att bli utan vatten är endast 1 av 5 invånare i Malmö oroliga medan 3 av 5 inte är speciellt oroliga. Boende i södra Malmö uppvisar en större orolighet inför vattentillgången där 3 av 10 är oroliga. Liten oro [1-2] Stor oro [4-5] Strömavbrott (n=928) 38% 30% 20% 8% 4% 68% 1 Att bli utan vatten (n=929) 3 27% 20% 1 9% 59% 20% Att inte kunna handla mat (n=929) 36% 30% 18% 9% 6% 65% 15% Mycket liten oro [1] Ganska liten oro [2] Viss oro [3] Ganska stor oro [4] Mycket stor oro [5] Vet ej 17. Hur stor oro känner du för att drabbas av följande? Bas: Alla 31

Beredskapsgrad inför att drabbas av fallerande samhällsfunktioner Malmös invånare är minst beredda på att bli utan vatten, där drygt 7 av 10 känner sig oförberedda, mot 6 av 10 för att inte kunna handla mat och 4 av 10 för strömavbrott. Gällande strömavbrott ser fördelningen i undergrupperna jämn ut. Beredskap inför att bli utan vatten är däremot mindre hos unga (18-29) och högre hos äldre (65+), samma när det kommer till beredskapen inför att inte kunna handla mat. Liten beredskap [1-2] Stor beredskap [4-5] Strömavbrott (n=927) 20% 2 39% 14% 4% 4 18% Att bli utan vatten (n=928) 46% 28% 18% 5% 75% 7% Att inte kunna handla mat (n=927) 30% 30% 27% 9% 60% 1 Mycket liten beredskap [1] Ganska liten beredskap [2] Viss beredskap [3] Ganska stor beredskap [4] Mycket stor beredskap [5] Vet ej 18. Hur stor är din beredskap om du drabbas av följande? Bas: Alla 32

Val av informationskälla vid samhällskris Nyheter i Media är överlägset viktigaste källan av information för Malmös invånare. Ungefär en tredjedel söker information hos MSB och Malmö stad. Unga (18-29) vänder sig i signifikant högre utsträckning till försvarsmakten (ungefär var tredje person) i förhållande till andra grupper och genomsnittet. Radio Malmöhus är väldigt populärt bland 65+ där 7 av 10 anger att de skulle söka information från dem vid en kris, en radiokanal som även är överrepresenterad som informationskälla bland framförallt äldre. Malmö stad som informationskälla presterar jämnt över undergrupperna. Nyheter i media 84% Radio Malmöhus 4 Malmö stad 38% Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB 36% Räddningstjänsten 29% Min granne 26% Försvarsmakten 18% Annat 1 113 113 9% Länsstyrelsen 9% Vet ej 6% Fråga 19. Var söker du information under en kris? Flera svar möjliga Bas: Alla (931) 33

Kulturnämnden 34 34

Möjlighet att uppleva eller utöva kultur 8 av 10 anser att möjligheten att uppleva kultur är stor, medan ungefär 5 av 10 anser att de kan uppleva det i sitt närområde. Möjligheterna att utöva kultur i Malmö som helhet ses som något mindre (6 av 10) och endast 3 av 10 anser att det finns möjlighet att utöva kultur i sitt närområde. Boende i Innerstaden och Norra Malmö anser i högre utsträckning att möjligheterna att uppleva och utöva kultur i sitt närområde är större, både i förhållande till de andra stadsdelarna och till totalen. När det kommer till att uppleva/utöva kultur i Malmö som helhet anser kvinnor i högre utsträckning än män att det finns stora möjligheter, ungefär 10% fler. En insikt som bör ses i ljuset av att män i högre utsträckning svarar att de ej är intresserade Låg utsträckning [1-2] Hög utsträckning [4-5] Att uppleva kultur i närområdet/där du bor (n=929) 14% 15% 15% 17% 29% 8% 28% 47% Att uppleva kultur i Malmö (n=928) 7% 27% 54% 6% 5% 8 Att utöva kultur i närområdet/där du bor (n=929) 1 17% 17% 16% 18% 8% 1 29% 3 Att utöva kultur i Malmö (n=929) 5% 1 2 36% 8% 1 7% 60% 1 I mycket låg utsträckning [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 5 I mycket hög utsträckning [5] Vet ej Ej relevant/är ej intresserad 20. I vilken utsträckning upplever du att du har eller att du inte har goda möjligheter till följande vad gäller att uppleva eller utöva kultur? Med kultur menas i detta sammanhang film, dans, teater, bibliotek, musik, konst och museum. Bas: Alla 35

Möjlighet för barn att uppleva eller utöva kultur 6 av 10 anser att möjligheten för barn att uppleva kultur är stor, medan ungefär 3 av 10 anser att de kan uppleva det i sitt närområde. Möjligheterna för barn att utöva kultur i Malmö som helhet ses som något mindre (5 av 10) och 3 av 10 anser att det finns möjlighet för barn att utöva kultur i sitt närområde. I undergrupperna ser mönstret väldigt likt ut det på föregående fråga. Men undantagen att skillnaderna mellan män och kvinnor tonas ned något samt att kvinnor i östra Malmö särskiljer sig genom att de ser möjligheterna för barn att både uppleva och utöva kultur i Malmö som helhet som signifikant större än både totalen och andra undergrupper. Låg utsträckning [1-2] Hög utsträckning [4-5] Att uppleva kultur i närområdet/där de bor (n=929) 9% 1 17% 17% 18% 19% 10% 20% 34% Att uppleva kultur i Malmö (n=928) 8% 25% 38% 15% 10% 6 Att utöva kultur i närområdet/där de bor (n=928) 8% 1 16% 16% 1 24% 1 20% 29% Att utöva kultur i Malmö (n=928) 1 2 30% 19% 10% 5% 5 1 I mycket låg utsträckning [1] 2 [2] 3 [3] 4 [4] 5 I mycket hög utsträckning [5] Vet ej Ej relevant/är ej intresserad 21. I vilken utsträckning upplever du att barn har, eller inte har, goda möjligheter till följande vad gäller att uppleva eller utöva kultur? Med kultur menas i detta sammanhang film, dans, teater, bibliotek, musik, konst och museum. Bas: Alla 36

Stadsbyggnadsnämnden 37 37

Malmö stads arbete för att minska segregationen mellan olika stadsdelar 4 av 10 upplever inte att Malmö stad arbetar för att minska segregationen mellan olika stadsdelar. Denna inställning är mest påtaglig i åldersgruppen 18-29 år och minst påtaglig i åldersgruppen 65+ år jämfört med samtliga i Malmö stad (totalen). Sett utifrån stadsdel är denna inställning mer påtaglig i Innerstaden jämfört med stadsområde Norr. 1 Inte alls [1] 19% Liten utsträckning: 4 2 [2] 24% 3 [3] 24% 4 [4] 1 5 I mycket hög utsträckning [5] Vet ej 19% 22. I vilken utsträckning upplever du att Malmö stad arbetar för att minska segregationen mellan olika stadsdelar? Bas: Alla (930) 38

Malmö stads arbete för en bostad för alla 4 av 10 instämmer inte i att Malmö stad arbetar för att alla ska ha en bostad. Denna inställning är mer påtaglig hos boende i Innerstaden jämfört med boende i stadsområde Norr. Invånare i åldern 30-64 år instämmer i större utsträckning jämfört med de 18-29 år. 1 Inte alls [1] 16% Liten utsträckning: 4 2 [2] 27% 3 [3] 25% 4 [4] 10% 5 I mycket hög utsträckning [5] 4% Vet ej 18% 23. I vilken utsträckning upplever du generellt att Malmö stad arbetar för en bostad för alla? Med en bostad för alla tänker vi på bostadens tillgänglighet, att inte leva i trångboddhet, på nybygge respektive befintliga lägenheter. Men även på pris och bostadsform, som villa, hyresrätt, andelslägenhet. Bas: Alla (930) 39

Vikten av att snabbt bygga fler bostäder i Malmö Något fler än hälften av Malmös invånare tycker det är viktigt att det snabbt byggs fler bostäder. Invånare i åldern 65+ år instämmer i störst utsträckning jämfört med samtliga i Malmö stad (totalen). Boende i stadsområde Väster tycker det är mindre viktigt att fler bostäder byggs snabbt jämfört med boende i de övriga stadsområdena i Malmö. 1 Inte alls viktigt [1] 7% 2 [2] 1 3 [3] 2 4 [4] 2 Viktigt: 56% 5 Mycket viktigt [5] 35% Vet ej 5% 24. Hur viktigt tycker du att det är att det snabbt byggs fler bostäder i Malmö? Bas: Alla (931) 40

Anledningar till att det snabbt bör byggas fler bostäder i Malmö Malmös invånare anser att den främsta anledningen till att snabbt bygga fler bostäder är att fler unga ska få möjlighet att flytta hemifrån. Fler unga ska få möjlighet att flytta hemifrån 85% För att skapa flyttkedjor genom att det blir lättare att hitta ett boende som passar ens livssituation 6 För att minska trångboddheten 5 Det byggs för få nya bostäder idag 44% Fler ska kunna flytta till Malmö 24% Vet ej 0% 25. Av vilka anledningar tycker du att det är viktigt att det snabbt byggs fler bostäder i Malmö? Du kan ange flera svar. Bas: Tycker det är viktigt att det snabbt byggs fler bostäder i Malmö (518) 41

Inställning till att bo på våning 6 eller högre Nära sex av tio av Malmös invånare är positiva till att bo på våning 6 eller högre. Boende i stadsområdena Norr och Innerstaden är mer positiva jämfört med boende i stadsområde Söder. Yngre, 18-29 år är minst negativa och invånare 65+ år är mest negativa. 1 Mycket negativ [1] 8% 2 [2] 6% 3 Varken positiv eller negativ [3] 26% 4 [4] 17% Positiv: 58% 5 Mycket positiv [5] 40% Vet ej 26. Om du bodde i ett flerbostadshus, hur negativ eller positiv skulle du då vara till att bo på våning 6 eller högre? (Hiss finns tillgänglig) Bas: Alla (929) 42

Inställning till placering av boendeparkeringar Majoriteten av Malmös invånare föredrar att boendeparkeringar byggs under marken. Boende i stadsområdena Norr, Väster och Innerstaden föredrar boendeparkeringar under mark i större utsträckning än boende i Öster. Under marken 7 Utomhus i anslutning till bostaden 9% Det spelar ingen roll 17% Vet ej 27. Tycker du det är att föredra att parkeringar för boende ska byggas under marken eller utomhus i anslutning till bostaden, när man bygger nya flerbostadshus? Bas: Alla (929) 43

Inställning till hyresnivå i centrala vs perifera områden i Malmö Majoriteten tycker att hyran för hyresrätter i Malmös centrala delar bör vara högre än för hyreslägenheter i Malmös ytterområden. Boende i Väster instämmer i högre utsträckning medan boende i Söder instämmer i lägre utsträckning jämfört med samtliga stadsområden i Malmö stad (totalen). Mycket lägre hyra [1] Något lägre hyra [2] Samma hyra [3] 2 Något högre hyra [4] 5 Högre hyra: 67% Mycket högre hyra [5] 16% Vet ej 5% 28. Tycker du att en hyreslägenhet i de centrala delarna av Malmö bör ha högre, lägre eller samma hyra som en hyreslägenhet i ett av Malmös ytterområden? Bas: Alla (929) 44

Inställning till bussfickors påverkan på trafikflödet Majoriteten av Malmös invånare upplever bussfickor som positivt för trafikflödet. Boende i Innerstaden är mer positiva och boende i Norr är mer negativa jämfört med samtliga stadsområden i Malmö stad (totalen). 1 Mycket dåligt [1] 2 [2] 3 Varken bra eller dåligt [3] 9% 4 [4] 20% Bra: 79% 5 Mycket bra [5] 59% Vet ej 6% 29. Tycker du att det är bra eller dåligt för trafikflödet med bussfickor, dvs att det finns extra utrymme på vägen för bussen vid busshållplatser? Bas: Alla (929) 45

Inställning till parkeringsmöjligheter i anslutning till Malmös förskolor Varannan invånare upplever att det finns bra parkeringsmöjligheter i anslutning till Malmös förskolor. Boende i stadsområdena Öster och Väster instämmer i högre utsträckning medan boende i Norr instämmer i lägre utsträckning jämfört med samtliga stadsområden i Malmö stad (totalen). Andelen som svart Vet ej är högst i stadsområdena Norr och Söder. 1 Mycket dåligt [1] 6% 2 [2] 9% 3 Varken bra eller dåligt [3] 2 4 [4] 17% Bra: 5 5 Mycket bra [5] 34% Vet ej 1 30. Hur bra eller dåligt tycker du att det är att det finns parkeringsmöjligheter i anslutning till alla Malmös förskolor, så att föräldrar har möjlighet att lämna/hämta med bil? Bas: Alla (929) 46

Inställning till att husera förskole- och skolverksamhet i baracker Nära varannan invånare i Malmö stad är negativt inställd till att baracker byggs och används som förskolor och skolor. Denna inställning delas i störst utsträckning hos invånare i åldern 30-44 år och i lägst utsträckning hos invånare i åldern 65+ år jämfört med alla i Malmö stad (totalen). 1 Mycket negativ [1] 2 Negativ: 46% 2 [2] 25% 3 Varken positiv eller negativ [3] 3 4 [4] 1 5 Mycket positiv [5] 5% Vet ej 6% 31. Vad är din inställning till att baracker byggs och används som förskolor och skolor i Malmö? Bas: Alla (929) 47

Attityder till mängden grönytor i Malmö Nära 6 av 10 av Malmös invånare upplever att det finns lagom med grönområden i Malmö. En större andel av invånare i åldern 18-44 år upplever att det finns för få grönområden jämfört med invånare 65+ år. Alldeles för få [1] 1 Något för få [2] 30% Lagom [3] 56% Något för många [4] Alldeles för många [5] Vet ej 32. Upplever du att det är för många eller för få grönytor i Malmö? Bas: Alla (927) 48

Vikten av fritidsytor i de tätaste och mest centrala delarna av Malmö Majoriteten av Malmös invånare tycker det är viktigt att det finns fritidsytor i de mest centrala delarna av Malmö. Boende i Innerstaden och i stadsområde Norr instämmer i större utsträckning jämfört med boende i Väster. 1 Mycket oviktigt [1] 2 [2] 4% 3 Varken viktigt eller oviktigt [3] 7% 4 [4] 27% Viktigt: 84% 5 Mycket viktigt [5] 57% Vet ej 33. Hur viktigt eller oviktigt tycker du att det är att det finns fritidsytor i de tätaste och mest centrala delarna av Malmö? Med fritidsytor avses idrottsytor som t.ex. motionsspår, utegym m.m. Det kan även avse parker, stränder och andra ytor för rekreation, t.ex. natur- och strövområden. Bas: Alla (832) 49

Vikten av att utöka tunnelbanan med fler linjer Kring 4 av 10 av Malmös invånare tycker det är viktigt att utöka Malmös tunnelbana. Män instämmer i högre grad än kvinnor. Åldersgruppen 65+ år instämmer i lägre utsträckning jämfört med alla invånare i Malmö stad (totalen), andelen som svarat Vet ej är också högre i denna åldersgrupp. 1 Inte alls viktigt [1] 14% 2 [2] 1 3 [3] 19% 4 [4] 19% Viktigt: 44% 5 Mycket viktigt [5] 25% Vet ej 10% 34. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att Malmö utökar sin tunnelbana (citytunneln) med fler linjer? Bas: Alla (928) 50

Hållbarhetskansliet 51 51

Inställning till FN:s globala mål för hållbar utveckling Varannan invånare i Malmö är positivt inställd till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Nära en av tre känner inte till FN:s hållbarhetsmål. Mycket negativ Ganska negativ Varken positiv eller negativ 8% Ganska positiv 20% Positiv: 50% Mycket positiv 29% Vet ej 8% Känner ej till FN:s hållbarhetsmål 30% 35. Vad är din inställning till FN:s globala mål för hållbar utveckling (agenda 2030)? Bas: Alla (926) 52

Viktigaste globala hållbarhetsmålen 4 av 10 anser att rent vatten och sanitet för alla är extra viktigt, bland unga är detta inte lika viktigt. Yngre i är mer angelägna om jämställdhet, hållbar konsumtion och hållbar industri, innovation och infrastruktur. Hållbarhetsmålen god utbildning för alla, bekämpa klimatförändringarna samt god hälsa och välbefinnande presterar väldigt jämnt över undergrupperna. Rent vatten och sanitet för alla God utbildning för alla Ingen hunger Bekämpa klimatförändringarna God hälsa och välbefinnande Ingen fattigdom Jämställdhet Hav och marina resurser (Hållbart nyttjande av haven) Hållbar konsumtion och produktion Ekosystem och biologisk mångfald (Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av Fredliga och inkluderande samhällen Hållbara städer och samhällen Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Minskad ojämlikhet Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbar energi för alla Genomförande och globalt partnerskap Nej, jag bryr mig inte om något av ovanstående Vet ej 19% 17% 1 1 1 1 9% 6% 6% 5% 4% 27% 26% 26% 25% 24% 40% 36. I FN:s globala hållbarhetsmål ingår 17 olika mål. Är det några av dessa, som du bryr dig extra mycket om? Välj max tre Bas: Alla (929) 53

Resultat mätning våren 2017 och jämförelse årets mätning De 5 viktigaste hållbarhetsmålen är samma för 2017 och 2018. God utbildning för alla och Bekämpa klimatförändringar nämndes i större utsträckning 2017 jämfört med 2018. Våren 2017 Rent vatten och sanitet för alla God utbildning för alla Bekämpa klimatförändringarna Ingen hunger God hälsa och välbefinnande Jämställdhet Ingen fattigdom Hav och marina resurser (Hållbart nyttjande av haven) Ekosystem och biologisk mångfald (Skydda, återställa och främja ett hållbart Fredliga och inkluderande samhällen Hållbar konsumtion och produktion Hållbara städer och samhällen Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Minskad ojämlikhet Hållbar energi för alla Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Genomförande och globalt partnerskap Nej, jag bryr mig inte om något av ovanstående Vet ej 0% 6% 8% 10% 17% 16% 16% 15% 14% 14% 2 2 27% 28% 3 3 44% 36. I FN:s globala hållbarhetsmål ingår 17 olika mål. Är det några av dessa, som du bryr dig extra mycket om? Välj max tre Bas: Alla (824) 54

Inställning till att själv arbeta med FN:s mål lokalt i Malmö 1 av 3 av Malmös invånare är positiva till att själva bli involverade i ett arbete för att införa FN:s mål lokalt. Jämfört med totalen är engagemanget störst hos invånare 18-29 år, där 1 av 2 är positiva, och minst i åldersgruppen 65+år. Sett utifrån stadsområde är boende i Väster i lägst utsträckning positiva. Våren 2017 Ja 3 Ja 3 Nej 40% Nej 37% Vet ej 28% Vet ej 3 37. Skulle du själv vilja bli involverad i ett arbete för att införa FN:s mål lokalt, här i Malmö? 37. Skulle du själv vilja bli involverad i ett arbete för att införa FN:s mål lokalt, här i Malmö? Bas: Alla (923) Bas: Alla (823) 55

Miljönämnden 56 56

Varit i kontakt med Miljöförvaltningen under senaste året Majoriteten av Malmös invånare har inte varit i kontakt med Miljöförvaltningen under det senaste året. Andelen som varit i kontakt med Miljöförvaltningen var högre i 2017 års mätning jämfört med årets mätning. 6% Ja 1 1 Nej 84% 87% 9 Vår 2018 (924) Vår 2017 (817) Höst 2016 (1022) Vet ej 38. Har du själv varit i kontakt med Miljöförvaltningen i något ärende, under det senaste året? Bas: Alla (924) 57

Upplevelse av kontakten med Miljöförvaltningen Öppen fråga Ej varit i kontakt med Miljöförvaltningen 6 Bra/god Ok Annat Minns ej/vet ej 10% Inget svar 20% 39. Hur upplevde du kontakten med Miljöförvaltningen? Om du har varit i kontakt med Miljöförvaltningen flera gånger under det senaste året, tänk då på den senaste gången. Bas: Alla (842) 58 Ingen svarsfrekvens på under redovisas. Alla svar finns att tillgå i tabeller

Förändrade vanor på grund av miljöhänsyn senaste året Mest vanligt att aktivt försöka minska matsvinnet i sitt hushåll. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de aktivt försöker minska matsvinnet, handlar ekologiskt, använder produkter med färre kemikalier samt kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller. Invånare 18-29 år uppger i störst utsträckning att de reser med kollektivtrafik och hellre reser med tåg än flyg när det är möjligt. Jag försöker aktivt minska matsvinnet i mitt hushåll, t.ex. genom att planera matinköpen bättre 6 Jag handlar mer ekologiskt 49% Jag försöker använda miljömärkta produkter med färre kemikalier, till exempel rengöringsmedel 45% Jag reser mer med kollektivtrafik 30% Jag kör bil mindre ofta 26% Jag kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller 2 Jag tar tåg hellre än flyg om det är möjligt 2 Jag har inte ändrat på någonting för miljöns skull 1 Annat 10% Vet ej 40. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året? Bas: Alla (930) 59

Förändrade vanor på grund av miljöhänsyn Föregående mätningar De tre mest nämnda förändringar i vanor för miljöns skull är samma 2017 som 2018. Att välja att resa mer med kollektivtrafik och att hellre ta tåget än flyget nämns i större utsträckning i årets mätning jämfört med 2017 års mätning. Jag försöker aktivt minska matsvinnet i mitt hushåll, t ex genom att planera matinköpen bättre Jag handlar mer ekologiskt Jag försöker att använda miljömärkta produkter med färre kemikalier, till exempel rengöringsmedel Jag kontrollerar vilka kemikalier varor innehåller Jag reser mer med kollektivtrafik Jag kör bil mindre ofta Jag tar tåg hellre än flyg om det är möjligt Jag har inte ändrat på någonting för miljöns skull Annat Vet ej 27% 28% 28% 25% 27% 27% 24% 2 26% 17% 20% 19% 10% 1 1 9% 10% 1 4 44% 44% 59% 59% 58% 5 55% 55% Vår 2017 (824) Höst 2016 (1024) Vår 2016 (956) 40. Vad av följande, om något, i dina vanor har du ändrat för miljöns skull under det senaste året? Bas: Alla (930) 60

Intresse för/inställning till e-tjänstplattform från Malmö stad Majoriteten av Malmös invånare är positiva till en e-tjänstplattform. Män och invånare yngre än 65 år är mer positiva. Mycket negativ [1] Delvis negativ [2] 5% 4% Jämförelse över tid Vår 2018 Vår 2017 Höst 2016 Vår 2016 Negativ [1-2]: 9% 7% 8% 9% Positiv [4-5]: 7 76% 74% 75% Varken positiv eller negativ [3] 1 Delvis positiv [4] 20% Mycket positiv [5] 5 Vet ej 7% 41. Tänk dig en e-tjänstplattform (med ett upplägg som liknar t.ex. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) där du som Malmöbo/företagare kan se och hantera alla dina ärenden inom Malmö stad. Dina ansökningar och anmälningar skulle du kunna skicka in digitalt i stället för i pappersform. Beslut och besked skulle du också kunna ta emot digitalt. Vad är din inställning till en sådan lösning? Bas: Alla (927) 61

Avsaknad av e-tjänst från Malmö stad Majoriteten upplever inte att de saknar någon e-tjänst hos Malmö stad idag. Denna andel är också högre i årets undersökning jämfört med förra årets mätning. 10% Ja 14% 1 90% Vår 2018 (845) Vår 2017 (820) Höst 2016 (1019) Nej 86% 87% 42. Finns det någon e-tjänst som du saknar hos Malmö stad idag? Bas: Alla (845) 62

Är Malmö en Fairtrade City? Var tredje Malmöbo tycker att Malmö är en Fairtrade City och kring hälften har ingen uppfattning. Kvinnor instämmer i större utsträckning än män, männen har också svarat Vet ej i större utsträckning. Invånare 30+ år instämmer i större utsträckning jämfört med invånare 18-29 år. Ja 36% Nej 9% Vet ej 54% 43. Är Malmö en Fairtrade City? Bas: Alla (923) 63

Vad innebär det att vara en Fairtrade City? Malmös invånare har en relativt splittrat bild av eller ingen uppfattning alls om vad det innebär att vara en Fairtrade City. Inköp av konsumtionsvaror (exempelvis kaffe, te, bananer etcetera) till offentlig sektor är Fairtrade när det är möjligt 40% Det ställs krav om Fairtrade i offentlig upphandling 35% Det ska finnas ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i kommunen 27% Kommun-, stads- eller rådhusets konsumtion är Fairtrade 19% Lokala informationssatsningar om Fairtrade ska genomföras regelbundet 17% Kommunen ska kommunicera att man är en Fairtrade City 16% 44. Vad innebär det att vara en Fairtrade City? Vet ej 45% Bas: Alla (927) 64

Konsumtionsfrekvens av rättvise-/fairtrade märkta produkter Vanligast är att man som invånare i Malmö stad ibland handlar rättvist producerade/fairtrade-märkta produkter. Kvinnor handlar rättvist producerade produkter i större utsträckning än män. Jämfört med alla stadsområden i Malmö stad (totalen) handlar boende i Öster rättvist producerade produkter i lägst utsträckning. Aldrig [1] 10% Sällan [2] 16% Ibland [3] 48% Ofta [4] 19% Alltid när det är möjligt [5] 7% 45. Väljer du själv rättvist producerade/fairtrade-märkta produkter när du handlar? Bas: Alla (925) 65

Upplevd luftkvalitet Varannan invånare i Malmö stad är nöjd med luftkvaliteten, samma nivå som i tidigare mätningar. Män är i större utsträckning nöjda än kvinnor. Boende i Innerstaden är mer missnöjda med luftkvaliteten (2) jämfört med boende i Öster och Väster. Mycket dålig [1] Jämförelse över tid Vår 2018 Vår 2017 Höst 2016 Vår 2016 Dåligt [1-2]: 17% 19% 2 18% Ganska dålig [2] 15% Bra [4-5]: 5 49% 50% 54% Varken bra eller dålig [3] 29% Ganska bra [4] 40% Mycket bra [5] 1 Vet ej 46. Hur upplever du luftkvaliteten i Malmö? Bas: Alla (929) 66

Faktorer som upplevs ha en negativ påverkan på luftkvaliteten Majoriteten av invånarna i Malmö stad upplever trafiken ha störst negativ påverkan på luftkvaliteten. Trafik (avgaser) 59% Partiklar från bildäck från trafiken 10% Industri 8% Byggnation 4% Sjöfarten Vedeldning Annat 7% Vet ej 9% 47. Vad tror du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt? Bas: Alla (930) 67

Föregående mätningar Föregående mätningar Faktorer som upplevs ha en negativ påverkan på luftkvaliteten Trafik (avgaser) 6 67% 65% Partiklar från bildäck från trafiken Industri Byggnation Vedeldning Sjöfarten Annat Vet ej 9% 1 1 8% 8% 10% 7% 7% 7% 4% 0% 1 1 9% Vår 2017 (797) Höst 2016 (1021) Vår 2016 (955) 47. Vad tror du påverkar luftkvaliteten i Malmö mest negativt? Bas: Alla 68

Var luftkvaliteten upplevs som sämst Varannan invånare i Malmö stad upplever att luftkvaliteten är sämst inne i Malmö City. Boende i stadsområdena Norr och Innerstaden uppger att luftkvaliteten är sämst Utanför min bostad i större utsträckning jämfört med boende i övriga stadsområden. Inne i Malmö city 49% Utanför min bostad 1 Vid min arbets-/studieplats 1 Inne i min bostad Annat 6% Vet ej 19% 48. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst? Bas: Alla (929) 69

Var luftkvaliteten upplevs som sämst Föregående mätningar Inne i Malmö city Utanför min bostad Vid min arbets-/studieplats Inne i min bostad I trafiken I specifik stadsdel/vid specifik gata Inget Annat Vet ej 5% 4% 15% 17% 15% 14% 10% 1 14% 15% 14% 48% 50% 54% Vår 2017 (818) Höst 2016 (1023) Vår 2016 (954) 48. Var upplever du att luftkvaliteten i din egen vardag är som sämst? Bas: Alla 70

Tror du att Malmös luft påverkar din hälsa negativt? 4 av 10 tror Malmös luft har en negativ påverkan på hälsan. En större andel kvinnor tror luften har en negativ påverkan på hälsan. Andelen som inte tror luften har en negativ påverkan på hälsan är högre i årets mätning jämfört med förra årets mätning. 40% Ja 44% 44% 38% Nej 3 3 Våren 2018 (930) Vår 2017 (824) Höst 2016 (1024) 2 Vet ej 24% 2 49. Tror du att Malmös luft påverkar din hälsa negativt? Bas (930) 71

Tror du att buller påverkar din hälsa negativt? Majoriteten tror att buller har en negativ påverkan på hälsan. Kvinnor instämmer i större utsträckning än män. 67% Ja 69% 69% Nej 2 2 25% Vår 2018 (929) Vår 2017 (824) Höst 2016 (1021) 8% Vet ej 10% 9% 50. Tror du att buller påverkar din hälsa negativt? Bas: Alla (929) 72

Faktorer som upplevs bidra mest till ljudföroreningar Vanligaste uppfattningen är att personbilar bidrar till mest ljudföroreningar i Malmös stadsmiljö och i störst utsträckning hos boende i stadsområde Norr (jämfört med totalen). Personbilar 45% Bussar 20% Byggnationer 19% Tåg Annat 7% Vet ej 8% 51. Vad i Malmös stadsmiljö tycker du bidrar till mest ljudföroreningar? Bas: Alla (929) 73

Faktorer som upplevs bidra mest till ljudföroreningar Även i föregående års mätningar upplevdes personbilar som främsta faktorn till ljudföroreningar i Malmös stadsmiljö. Föregående mätningar Personbilar Bussar Byggnationer Övriga fordon (mopeder/motorcyklar/lastbilar) Tåg Människor 4% 26% 27% 24% 18% 2 20% 44% 46% 50% Vår 2017 (807) Höst 2016 (1024) Vår 2016 (954) Annat Vet ej 7% 51. Vad i Malmös stadsmiljö tycker du bidrar till mest ljudföroreningar? Bas: Alla 74

Metod 75

Metod Bakgrund & syfte I denna rapport presenteras resultaten från undersökning nr 18 med Malmö stads Malmöpanel. Frågorna denna gång kommer från Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Hälsa vård och omsorgsnämnden, Kulturnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Hållbarhetskanskliet, Miljönämnden och frågor om Krisberedskap Intervjuperiod & datainsamling Undersökningen är genomförd under perioden 26 april-22 maj 2018. 1 av svaren består av postala enkäter, de resterande har besvarat undersökningen online. Målgruppen Undersökningen är genomförd bland Malmöbor över 18 år. Sammanlagt skickades 2038 inbjudningar ut, varav 931 personer har besvarat enkäten. Dessa motsvarar en svarsandel på 46%. Totalt genomfördes 931 intervjuer. Vägning Data vägs utifrån dimensionerna kön, ålder och stadsområde mot bakgrund av en modell från Malmö stad, på sådant sätt att resultaten är representativa för befolkningen. Publicering av resultat Om resultaten publiceras ska YouGov alltid tydligt uppges som källa. Innan undersökningens resultat publiceras ska YouGov få del av och godkänna pressmeddelande eller annan användning av resultaten. Pressmeddelanden ska utformas i enlighet med ESOMAR:s regler, varför följande text ska inkluderas: Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 26 april-22 maj 2018 har sammanlagt 931 intervjuer genomförts med Malmöbor 18 år och äldre. 76

Materialets sammansättning Ovägt Vägt 931 931 Kön Ålder Stadsområde Kvinna 459 49, 478 51,4% Man 472 50,7% 453 48,6% 18-29 146 15,7% 221 23,7% 30-44 321 34,5% 275 29,5% 45-54 186 20% 138 14,8% 55-64 109 11,7% 117 12,6% 65+ 169 18, 180 19, Norr 192 20,6% 203 21,8% Öster 141 15, 123 13, Söder 120 12,9% 163 17,5% Väster 261 28% 222 23,8% Innerstaden 217 23, 220 23,6% 77

Målgrupp Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder 18-29 30-44 45-54 55-64 65+ Stadsdel Stadsområde Norr Stadsområde Öster Stadsområde Söder Stadsområde Väster Stadsområde Innerstaden Kön per stadsdel Kvinna Norr Man Norr Kvinna Öster Man Öster Kvinna Söder Man Söder Kvinna Väster Man Väster Kvinna Innerstaden Man Innerstaden Svarsform Web Postalt 78