Idépolitisk plattform värderingar och förhållningssätt

Idépolitisk plattform värderingar och förhållningssätt

Innehåll INLEDNING 3 1 DEMOKRATISK SAMHÄLLSUTVECKLING 4 2 VÄLFÄRDENS UTVECKLING 6 3 IDÉBUREN ORGANISERING 9 2/10

3/10 Inledning Vad är Forums idépolitiska plattform? Forums idépolitiska plattform syftar till att uttrycka de grundläggande värderingar som Forums verksamhet vilar på. Forums grundläggande styrdokument är dess stadgar. I stadgarnas 1 finns Forums ändamål, som lyder: 1.3 Föreningens ändamål är att främja förutsättningarna för samt stödja utvecklingen av idéburen organisering med social inriktning i Sverige, som bidrag till den demokratiska samhällsutvecklingen och den generella välfärden. Den idépolitiska plattformens tre kapitel, demokratisk samhällsutveckling, generell välfärd samt idéburen organisering har sin grund och utgångspunkt i ändamålsparagrafen. Utifrån plattformen formuleras i sin tur Forums policys och övriga styrdokument. Dessa dokument utgör ramverket för Forums verksamhet som formuleras i långsiktig verksamhetsinriktning och verksamhetsplan. Plattformen blir på det sättet dels en bas för styrelse och kansli i att styra och leda Forum i vardagen, en utgångspunkt för befintliga medlemsorganisationer att förstå Forum, dels en möjlighet för potentiella medlemsorganisationer men också andra intressenter att förstå vad Forum, och därmed många idéburna organisationer, har för grundvärden. Utgångspunkter för Forums idépolitiska plattform Det finns en stor mängd avvägningar mellan olika värden som måste göras för att navigera åt det håll som stadgarna pekar ut. I den navigeringen strävar Forum alltid efter att genomföra analysen på tre nivåer: 1. Samhällsnivån Vad betyder samhällsutvecklingen samt olika beslut eller brist på beslut i en idéburen organisation, i en politisk församling, ett företag och hos enskilda individer för samhället? Det kan handla om det lokala samhället, men också för en region eller ett land eller globalt. 2. Organisationsnivån Vilka effekter av samhällsutvecklingen samt beslut eller avsaknad av beslut kan man se för en eller flera organisationer? För organisationens/ernas möjlighet att nå mål, att få ekonomin att fungera, att kunna vara innovativa, etc. 3. Individuella nivån Sist men inte minst viktigt, vad betyder samhällsutvecklingen samt beslut eller icke-beslut för de människor som en organisation/er fokuserar sin energi på? Får de sammantaget en bättre eller sämre situation? Det innebär att vissa beslut kan stödjas av en eller två nivåer, men motsägs av den tredje. Då är det organisationens uppgift att utifrån sina värdegrunder bestämma vad som i just den enskilda frågan är det viktigaste. Denna plattform är en sammanställning av grundläggande värderingar som Forums medlemsorganisationer är överens om ska karaktärisera verksamheten och synen på samhälle, organisation och människa.

4/10 1 Demokratisk samhällsutveckling Samhällsnivån Sverige beskrivs av den globala organisationen Civicus som ett av 14 länder i världen där det civila utrymmet betecknas som öppet. Civilt utrymme definieras som fundamentet i varje öppet och demokratiskt samhälle. När det civila utrymmet är öppet så kan medborgarna och organisationerna i civilsamhället organisera sig, delta och kommunicera utan hinder. 1:1 Värdering: Att bevara och utveckla det civila utrymmet och de demokratiska grundvalarna i Sverige är av högsta prioritet för Forum. Vårt samhälle fungerar inte demokratiskt utan ett starkt och fritt civilsamhälle där oberoende organisationer kan ifrågasätta, stödja, utveckla i olika frågor. Demokrati, tillit och solidaritet är inte självklara värden i ett samhälle. De byggs upp genom generationer. Fria och starka idéburna organisationer spelar här en avgörande roll. Människors praktiska möjligheter att fritt uttrycka sig, organisera sig och att få sina övriga medborgerliga och mänskliga rättigheter tillgodosedda är nära kopplade till förekomsten av ett tydligt civilt utrymme. 1:2 Värdering: Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle som bejakar fredlig samlevnad mellan människor och rörelser med olika bakgrunder. I Sverige ska vi bejaka och främja en mångfald av människor och organisationer med olika åsikter och livsåskådningar. Den självklara utgångspunkten för Forum är att vårt samhälles utveckling bygger på och berikas av att vi har variationer i identiteter, erfarenheter och bakgrunder. Forum tar starkt avstånd från nationalismen som ideologi. 1:3 Värdering: Att göra en maktanalys gällande förhållanden i svensk demokrati är viktigt. Huruvida individer eller grupper av individer har mycket eller lite makt i samhället baserat på ekonomiska, politiska eller andra förhållanden är en avgörande faktor för deras möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Detta perspektiv ska vara styrande i utvecklingen av Forums verksamhet, positioner och ställningstaganden. 1:4Värdering: De lagar och folkrättsliga konventioner Sverige har skapat eller bekräftat gällande stärkande av särskilda gruppers rättigheter ska värnas och utvecklas vidare. I en värld av öppenhet är de landvinningar som tidigare generationer av människorättskämpar har skapat värda att försvara och bygga vidare på. Målet om ett jämställt och jämlikt samhälle måste vara levande. 1:5 Värdering: Människan är mer än sitt medborgarskap Mänskliga rättigheter är såväl ett juridiskt som ett moraliskt ansvar. Det juridiska ansvaret är i vårt samhälle staters skyldigheter gentemot sina medborgare. Men det ska inte stanna där. Vi har, som

5/10 människor och samhällen, även moraliska rättigheter och skyldigheter. En i globaliserad värld, där orsaker och samband går bortom nationalstatens gränser, får inte medmänskligheten stanna vid de nationella gränserna. Rätten att söka asyl, klimatkrisen och fattigdomsbekämpning är exempel på globala frågor som kräver ett globalt ansvarstagande. Organisationsnivån 1:6 Värdering: Separatistisk organisering är motiverad En idéburen organisation lever i gränslandet mellan öppenhet och separatism. Alla människor ska kunna finna gemenskaper som passar dem. Men alla gemenskaper kan inte vara öppna för alla människor. Separatistiska rum som enbart är öppna för personer tillhörande en viss identitet, eller med en viss bakgrund, livsåskådning eller erfarenhet bör ses som redskap som utesluter i syfte att inkludera. Genom separatistiska arbetsmetoder kan individer och grupper samlas, och stärka sig själva genom att organisera sig, formulera egna problemformuleringar och lägga grunden för att sprida sina egna narrativ. Separatismen måste dock alltid balanseras mot idealet om öppenhet. 1:7 Värdering: Demokratin stärks och fördjupas genom samarbeten och partnerskap Vårt samhälle stärks och utvecklas genom partnerskap och samarbete. Samverkan mellan samhällets sektorer, inom civilsamhället och över nationsgränser. Med våra olika uppdrag och erfarenheter kan kunskap byggas, mobiliseras och utbytas vilket är till gagn för vårt samhälle som helhet. Syftet med samverkan bör vara ökad livskvalitet och stärkt delaktighet inom ramen för demokratin. Individnivån 1:8 Värdering: Individer har rättigheter och skyldigheter Med medborgarskapet kommer såväl rättigheter som skyldigheter. Samhället skapas av dess människor, och vi har alla ansvar att bidra till den samhällsutveckling vi vill se. Därtill har vi rättigheter som reglerar statens ansvar till skydd och säkerhet för sina medborgare. Rättigheter och skyldigheter går således hand i hand. 1:9 Värdering Åsiktsfriheten är en fundamental rättighet som inte kan inskränkas. Men det är också en rättighet som kommer med ansvar Rätten att fritt hysa en åsikt och att uttrycka den är stadgad i FN:s allmänna förklaring, artikel 19, liksom i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 19. Rättigheten omfattar såväl åsiktsfriheten som rätten att yttra åsikten. Åsiktsfriheten är och bör vara obegränsad, medan rätten att fritt uttrycka sin mening kan begränsas och måste utövas under särskilt ansvar. Juridiska begränsningar finns för vilka åsikter som inte får uttryckas, t ex förtal eller hets mot folkgrupp. Utöver de juridiska begränsningarna finns ett moraliskt ansvar hos varje individ att söka undvika att kränka andra människor och respektera olikheter. 1:10 Värdering: Inget om oss utan oss principen om representation Att arbeta utifrån perspektivet om empowerment är starkt förknippat med tanken om representation och övertygelsen att varje individ äger viktig erfarenhet och kunskap om den egna situationen. Underrepresenterade grupper har historiskt inte varit representerade i de beslutsfattande organen vilket har lett till brist på inflytande i besluten som utformat dessa människors livsvillkor. Det är därför viktigt att de som påverkas av beslut ska kunna vara delaktiga i utformningen av besluten.

6/10 2 Välfärdens utveckling Under 1900-talets första hälft påbörjades arbetet för att skapa det vi idag kallar välfärdsstaten; skola, vård och omsorg. Före 1900-talet hade staten (inklusive kommunerna) i stort sett ingen sådan verksamhet. Det som fanns organiserades oftast av kyrkliga rörelser, och efterhand av ömsesidighetsorganisationer av olika slag. Det är rimligt att säga att den moderna välfärdspolitiken och socialtjänsten har uppstått ur frivilligt socialt arbete i kombination med politiskt reformarbete. Eldsjälar i filantropiska föreningar, folkrörelser och självhjälpsföreningar har kartlagt sociala problem och kommit med nya metoder att möta dem. När projektet Folkhemmet lanserades av den då allt starkare arbetarrörelsen och byggdes ut mellan 1930 och 1970, blev huvudinriktningen att staten (och kommunerna) inom sig byggde strukturer för produktion och leverans av välfärd. Vid 1980-talets början påbörjades en process som efter hand har lett till att det offentliga monopolet på att driva välfärdsarbete har övergivits. Under de snart 40 år som gått sedan dess har icke offentliga aktörer vuxit från nästan noll till knappt 20 % av helheten. Av dessa 20 % är merparten vinstutdelande företag. Idéburna organisationer står för endast 3 %. Det är inte idéburna organisationers och därmed inte heller Forums roll att beskriva omfattning på det välfärdsåtagande som staten (inklusive kommuner) bör ha. Det är en fråga som ska hanteras av de politiska partierna i riksdag och fullmäktigeförsamlingar. Samhällsnivån 2:1 Värdering: Idéburna organisationer har en naturlig plats i välfärdssamhället. Idéburna organisationer har inte generellt ett formellt ansvar i välfärdsstaten. Engagemang och värdegrund leder ändå till att organisationerna tar ansvar och bidrar till ökad välfärd. Rollerna som det ofta handlar om är; opinionsbildning, att företräda enskilda i försöken att få rätt stöd av den offentliga välfärden, skapare av mötesplatser, innovation inte minst genom brukarorganisering, och som utförare av offentliga tjänster. 2:2 Värdering: Gemensamt finansierad välfärdsstat är viktigt och har Forums stöd. Det finns en stark majoritet i riksdagen och etablerad och långsiktigt hållbar folklig opinion för att behålla den modell av generell välfärd som betalas av skattemedel. Forum står fullt ut bakom idén med den gemensamt finansierade välfärdsstaten. 2:3 Värdering: Ändamålet och värdegrunden är riktningsgivaren och begränsningen för vad en enskild organisation gör i välfärdsarbetet. Idéburna organisationer har en tydlig utgångspunkt i den välfärdsverksamhet som bedrivs. Det är alltid är de människor som samlats kring en idé som kommer först. De utvecklar värdegrunden och idén. Rollerna som organisationerna spelar är produkter av idén. Det är detta orsakssamband som säkerställer att det inte är andra aktörer som bestämmer vad idéburna organisationer skall göra. Organisationsnivån 2:4 Värdering: Fokus för idéburna organisationer bör vara fördjupning och förbättring av välfärden, inte ersättning av grundläggande offentligt ansvar Med sina tre miljoner ideellt engagerade, ca 190 000 anställda och verksamhet i landets alla kommuner är idéburna organisationer en kraft att räkna med. Om man därtill lägger det informella arbetet, det obetalda arbetet utan formell organisering, så är kraften ännu större. Detta är grunden för att idéburna organisationer är en naturlig del av välfärdssamhället. Förändringar av samhällskontraktet ska enbart ske genom medveten dialog som bygger på respekt för varje parts uppdrag, roll och formella ansvar. 2:5 Värdering: Empowerment av individer och rörelser är vår väg. Empowerment bygger på en grundläggande syn på människan som kapabel och som ägare av inneboende resurser. Som idéburen organisation stödjer vi utvecklingen av dessa och stärka människans förmåga att fatta egna beslut och ta ansvar för sin egen utveckling men också att förverkliga en positiv utveckling i förening med andra.

7/10 2.6 Värdering: Civilsamhällets företag är en viktig förutsättning för ökad representation och delaktighet i ett välfärdssamhälle Orsakerna till idéburna organisationer att bedriva företag kan vara flera. En viktig sådan är att driften av ett eller flera företag gör det möjligt att anställa människor som annars inte hade fått plats på arbetsmarknaden. En annan drivkraft är att skapa intäkter via företagandet som gör det möjligt att driva andra verksamheter. En tredje drivkraft kan vara att en eller flera organisationer har analyser, erfarenheter och idéer om hur en eller flera samhällsutmaningar skulle kunna mötas om exempelvis en skola, en vårdcentral eller ett kulturhus drevs utifrån ett visst perspektiv. 2.7 Värdering: När idéburna organisationer bedriver näringsverksamhet bör syftet med den verksamheten alltid främst vara att skapa förutsättningar för förverkligande av den egna organisationens syften och mål, inte vinstutdelning till externa aktörer. Den bärande skillnaden mellan en idéburen aktör som verkar på marknaden och andra aktörer är att det egenformulerade syftet/ändamålet (vilket aldrig kan vara kapitalackumulation) alltid är viktigare än andra drivkrafter. Däremot är det viktigt att den näringsverksamhet som drivs av en idéburen organisation har som ett mål att generera ekonomiskt överskott. 2.8 Värdering: Idéburna organisationer bör ställa nivån av ekonomiskt ansvar som den offentliga aktören erbjuder vid en viss verksamhet, mot den nivå av kvalitet och värdighet som detta leder till. Lagen om knappa resurser (dvs att behoven alltid överstiger resurserna) styr alltid offentliga budgetar. Det åligger dessutom kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter formellt att handskas varsamt med skattemedel. Detta betyder att det alltid kommer att finnas en drift att uppnå sänkta kostnader i olika verksamheter. Detta förstår och respekterar idéburna organisationer. Men det betyder inte att organisationerna kan acceptera villkor som innebär dålig utveckling för målgrupper. Idéburna organisationer har i stort sett alltid egenformulerade värderingar om villkoren för de målgrupper de arbetar med. Dessa värderingar måste ställas mot den ekonomiska och juridiska verklighet som en verksamhet kan drivas under. Om en organisation finner att det med erbjudna resurser inte går att driva en kvalitativ och värdig verksamhet är det nödvändigt att kunna tacka nej till att driva den. 2.9 Värdering: När en idéburen organisation driver offentligt finansierad verksamhet bör privat finansiering till en idéburen organisation användas för att förstärka arbetet i en verksamhet, inte för att subventionera den. Skattemedel ska täcka kostnaderna för offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Andra medel som idéburna organisationer kan få del av (arv, gåvor, insamlingar, ideellt arbete etc) bör användas så att den idéburna organisationen kan erbjuda de mervärden som bara den kan erbjuda. Dels ett långsiktigt engagemang för målgruppen och samhället, dels värden i form av ideellt engagemang och annat som förstärker verksamheten. 2:10 Värdering: En idéburen organisation ska bara ta uppdrag om synen på grundläggande kvalitetsfrågor är i rimlig samstämmighet med uppdragsgivarens syn. När en idéburen organisation driver verksamhet som den har finansierat självständigt är det organisationen som helt självständigt bestämmer vad som är kvalitet. När arbetet sker i samverkan med det offentliga är det en avstämning som krävs. Men när verksamheten sker på uppdrag av det offentliga så är det det offentligas kvalitetsnormer och standards som gäller. Då är det helt centralt att den idéburna organisationen inte tar uppdrag från en uppdragsgivare vars normer och standards väsentligen skiljer sig från organisationens egna. 2:11 Värdering: Lärande är det viktigaste syftet i uppföljning och utvärdering För att åstadkomma de resultat som samhället/organisationer/individer eftersträvar är lärande den viktigaste aspekten i social verksamhet. Det gäller att kunna lära av både misstag och framgångar så att framtida verksamhet blir bättre än tidigare. Det är den förmågan som främst bör följas upp och som ansvar utkrävs utifrån.

8/10 Individnivån 2:12 Värdering: Lärande och utveckling sker genom en kombination av brukarerfarenheter, professionella kunskaper, forskning men också den mer allmänmänskliga erfarenhet som ideellt engagerade besitter Samhället präglas av svängningar eller pendelrörelser där än det ena och än det andra blir populärt. Under en period ges forskningen privilegiet att definiera både frågor och svar, i nästa är det kanske brukaren/kunden som har rätt, i en tredje är det professionerna som har alla svar. Mycket sällan är det dock i pendelrörelsernas extremer som den rimliga lösningen på sociala problemställningar står att finna, är vår erfarenhet. Det är i kombinationer av alla erfarenhetsbaserna som vägen framåt finns.

9/10 3 Idéburen organisering Samhällsnivån Idéburna organisationer utgör både en förutsättning och ett uttryck för varje öppet, demokratiskt och framgångsrikt samhälle. Tankemodellen att beskriva idéburna organisationer som antingen en företeelse som behövs när staten (inklusive kommunerna) och marknaden misslyckas, bygger på en förlegad och felaktig bild av idéburna organisationers identitet och roll i samhället. Visst kan idéburna organisationer gå in i lägen då staten och marknaden misslyckas. Men grunden för idéburna organisationers existens är människornas behov av att uttrycka sitt medborgarskap och engagemang i ord och handling, på sätt som inte är fullt ut möjliga någon annanstans. Samhället kommer alltid att vara större än både staten och marknaden och idéburen organisering har där en naturlig plats. 3:1 Värdering: Idéburen organisering och ideellt engagemang är till godo för hela samhället Vi mår bra av att engagera oss! Och samhället mår bra av ideellt engagemang. Engagemang skapar delaktighet, sammanhang och gemenskap. Ideellt engagemang bygger tillit, vilket är den viktigaste grundvalen i en fungerande demokrati. Att vara ideellt engagerad i en medlemsorganisation skapar därtill möjligheter till att delta i den största demokratiskolan, vilket stärker förståelsen för demokratiska strukturer och möjligheterna att delta i utformningen av samhället. 3:2 Värdering: Ideellt engagemang är en identitetsskapande grundkomponent inom svenska idéburna organisationer. Ideellt engagemang har ett egenvärde både för individ, organisation och samhälle. Det är människorna som samlas kring idén, som medlemmar eller ideellt aktiva, som utgör organisationens kapital - det sociala kapitalet. Av den anledningen kan ideellt engagemang aldrig ersätta det betalda arbetet, 3:3 Värdering: I en globaliserad och digitaliserad värld behövs också en global och digitaliserad idéburen sektor Globaliseringen och digitaliseringen har förändrat hur vårt samhälle fungerar i grunden, Dessa processer har också påverkat den idéburna sektorn och hur människor söker utlopp för sitt engagemang. Att människor finner nya former av gränsöverskridande gemenskaper är något positivt som bör stöttas på samma sätt och med samma entusiasm som det sedvanliga civilsamhället. Organisationsnivån 3:4 Värdering: Organisering av frivilliga sker i första hand av idéburna organisationer Idéburna organisationer besitter stor kunskap och erfarenheter om organisering av frivilliga. Därtill finns möjligheter att vara delaktig i den idéutveckling som idéburna organisationer drivs av, på ett sätt som inte är möjlig i offentlig eller privat verksamhet som drivs av andra logiker än det idéburna. 3:5 Värdering: Tillgänglighet till verksamheter och organisationer, fysiskt, socialt, mentalt, ekonomiskt, ska vara hög. Olika orsaker skapar hinder för deltagande i idéburna organisationers verksamhet, fysiska såsom trappor eller akustik, mentala såsom vilket språk som används och sociala såsom att en grupp som dominerar en organisation inte kan/vill släppa in nya människor. Det finns dessutom ofta en klassdimension i det frivilliga arbetet där människor med god utbildning och stark koppling till arbetsmarknaden dominerar. Det krävs investeringar och aktivt engagemang i alla dessa delar för att skapa tillgänglighet.

10/10 Individnivån 3:6 Värdering: Föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet Föreningsfriheten är stadgad i artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 21-22 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 11 i Europakonventionen. Rätten att organisera sig är grundläggande och en förutsättning för ett fritt civilsamhälle som del av ett demokratiskt samhälle. Rasistiska, diskriminerande och kränkande handlingarska däremot aldrig accepteras.