Distriktens basverksamhet

Distriktens basverksamhet Fastställd av RS/FS 2017-04-05-06 Inklusive bilagor med förtydliganden av några verksamhets-/sakområden

Beskrivning av DF och SISU-distriktens basverksamhet Distriktsidrottsförbund (DF) och SISU Idrottsutbildarnas distrikt (SISU-d) utgör tillsammans och var för sig Riksidrottsförbundets och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas regionala och lokala organisationsled med främsta uppgift att stödja Specialidrottsförbunden (SF) regionalt och lokalt. SF:s sektoriella ansvar för sin idrott kompletteras med distriktens uppgift att stödja, företräda, utveckla, leda, bilda och utbilda idrottsföreningar utifrån ett geografiskt perspektiv. Distrikten har kunskap om idrotten regionalt och kommunalt. De kan därmed stödja utvecklingen och påverka förutsättningar för idrotten oavsett SFtillhörighet. Alla landets idrottsföreningar ska ha tillgång till ett likvärdigt och anpassat stöd oavsett idrott och geografisk hemvist. Samtliga distrikt ska ha en basverksamhet som övergripande beskrivs i detta dokument samt kompletteras med beskrivningar på verksamhetsnivå. Distriktens uppdrag Det här styr oss; Distriktsstyrelsen ska verka för att den av RF- och SISU-stämman antagna verksamhetsidén och aktuell verksamhetsinriktning genomförs och efterlevs. Distriktsstyrelsen har också uppdraget att verkställa DF- och SISU-stämmans beslut utifrån regionala och lokala förutsättningar. Distrikten är länken mellan det centrala och lokala och har en viktig roll för en sammanhållen idrottsrörelse. Vår ambition/vårt mål; Distrikten ska nå ut till och utveckla en samverkan med merparten av de föreningar Sid 2/35

och SDF som finns verksamma i distriktet. Årligen genomföra dialoger med samtliga kommuner och landsting/region. Synliggöra idrottens samhällsnytta genom väl upparbetade kontakter med media och genom spridning via egna kanaler. Vårt arbetssätt; Distrikten ska värna om och säkerställa den lokala närvaron där det personliga mötet med föreningen är centralt. Distriktet har det geografiska ansvaret att vara ett stöd för idrotten i hela distriktet utifrån de lokala förutsättningar som ges. Distriktet står för kontinuitet vilket skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete där nätverk byggs och utvecklas över tid. Medarbetarna är en av distriktens viktigaste resurs. Det är av vikt att säkerställa att distrikten har kompetens inom idrottens olika verksamhetsområden. Vårt arbetssätt är konsultativt och flexibelt, vi strävar efter hög pedagogisk kvalitet i allt vi gör, där varje förening möts utifrån de unika förutsättningar som ges. Distrikten har också ett uppdrag att med stöd och utbildningsinsatser underlätta för föreningar och förbund att ta till sig ny teknik. Distriktens uppdrag möjliggörs genom, DF:s och SISU distriktens verksamhet. Nedan följer en specifik beskrivning av de enskilda organisationernas specifika uppdrag. DF:s uppdrag och roll (Stödja Företräda Utveckla - Leda) Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. Företräda idrottsrörelsen inom distriktet gentemot region/landsting, kommuner och övriga organisationer Fördela och följa upp de medel som står till distriktets förfogande enlig gällande riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. Leda det regionala intressepolitiska arbetet samt påvisa och kommunicera idrottens samhällsnytta Sid 3/35

Vara ett sammanhållande organ för distriktets idrott och hålla sig väl underrättad om den verksamhet som bedrivs inom SDF och föreningar Verka för att upprätthålla den idrottsliga ordningen och för att idrottsrörelsens gemensamma riktlinjer efterlevs Stödja den idrottsliga utvecklingen i distriktet med särskilt fokus på arbetet med idrottsrörelsens strategi och mål Verkställa en rättvis och för idrottens stöd och utveckling lämplig fördelning av medel som står till distriktets förfogande Ge service och stöd till medlemsorganisationerna Bidra till att utveckla och effektivisera idrottens administration så att den lokala idrotten kan fokusera på den idrottsliga verksamheten Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor SISU distriktens uppdrag och roll (Bilda Utbilda) SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation och ska verka för och bidra till idrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. Medarbetarna arbetar i alla kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling. Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till att utveckla föreningar och förbund Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till att utveckla individer som i olika roller finns engagerade inom idrottsrörelsens föreningar och förbund Sid 4/35

Genomföra idrottsövergripande mötesplatser, där tankar och åsikter ges möjlighet att uttryckas och där delaktighet och engagemang skapas I roller som processledare och utbildare stödja föreningar och förbund i sitt utvecklingsarbete utifrån behov och förutsättningar Ansvara för att idrottens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs i distriktet Tillhandahålla attraktiva pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för bildnings- och utbildningsverksamhet Ansvara för att fastställda kvalitetskrav och riktlinjer efterlevs och följs upp Nedan finns en beskrivning av vad som kännetecknar SISU Idrottsutbildarnas folkbildnings- och utbildningsverksamhet; Bildningsverksamheten kännetecknas av det icke formella lärandet där målet formuleras av deltagarna och där mötet mellan människor, lärandet av varandra och dialogen är det centrala. Frivillighet, lust att delta, närhet och tillgänglighet är andra starka kännetecken. Utbildningsverksamheten kännetecknas av ett mer formellt lärande där utbildningsplan och utbildningsmål i förväg är formulerad. Utbildningsinsatser är ofta mätbara, tidsatta och paketerade efter ett givet koncept i syfte att ge en viss behörighet och förmedla kunskap för att uppfylla och utvecklas i en specifik roll /funktion. Sid 5/35

Fastställd av GS 2017-08-11 Verksamhets-/sakområden De här bilagorna syftar till att förtydliga roller, förväntningar och förutsättningar inom några verksamhets- och sakområden. De områden som nu finns med här är de där det tydligt finns uttalat att det ska finnas en kontaktperson på distrikten. Det ska därför inte läsas som att det enbart är de här områdena som distrikten ska arbeta med. Det ska vara ett levande dokument som kan förändras utifrån ändrade förutsättningar från tex staten, Riksidrottsmötet eller Riks. Det kan även vara så att arbetet med olika verksamheter utvecklas och behöver förtydligas. Innehållsförteckning Kommunikation 7 Intressepolitik 9 Barn och ungdomsidrott 12 Barn och ungdom - Idrottslyftet 17 Antidoping 20 Anläggningar och idrottsmiljöer- Idrottslyftet 23 Service IdrottOnline support 26 Gränsöverskridande utbildning 29 Internationellt 32 Internationella och nationella idrottsevenemang 34 Sid 6/35

Verksamhetsområde Kommunikation Vår gemensamma kommunikation tar avstamp i vår kommunikationsstrategi (som är under utveckling). Den utgör grunden för hur vi kommunicerar inom ramen för Riksidrottsförbundet/DF och SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Strategin är gemensam för RF/DF och SISU Idrottsutbildarna och dess verksamheter och varumärken och omfattar all kommunikation. Den ska vara ett styrande och stödjande ramverk. Kommunikationsstrategin visar riktningen och är ett stöd för hur RF/DF och SISU Idrottsutbildarna genom kommunikation kan uppnå de övergripande målen som beskrivs i RF och SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning samt idrottsrörelsens förflyttning mot 2025. Med kommunikation ska vi förstärka bilden av att RF/DF stödjer, leder och företräder och att SISU Idrottsutbildarna bildar, utbildar och utvecklar. På så sätt är vi viktiga möjliggörare för svensk idrott att uppnå våra uppsatta mål. Roller Riks Ansvarar för den övergripande varumärkesbyggande och värdeskapande kommunikationen vilket vi bland annat kommunicerar genom våra evenemang, mötesplatser, partners, medarbetare, kanaler och tillsammans med distrikten. Tar fram en tvåårig kommunikationsplan. Tar fram en övergripande tidsplan för större kommunikationsaktiviteter. Producerar och paketerar kommunikations/kampanjkoncept som omfattar Riks och distrikt (det kan t ex vara Strategi2025, konceptutveckling Idrottens dag, Pride, Inkluderande idrott, partnersamarbeten). Ansvarar för att samarbeta med marknad, media, intressepolitik och koordinera/synka den övergripande tidsplanen för kampanj, opinionsbildning och politik. Tar fram riktlinjer t ex för grafisk profil m m. Tar fram och säkerställer mallar, original och annat stödmaterial som stärker den gemensamma kommunikationen och varumärkena. Sid 7/35

Koordinera nätverk för distriktens kommunikatörer. Utveckla partnersamarbeten för hela organisationen inklusive distrikten. Distrikt Följer den gemensamma kommunikationsstrategin och bryter ner den utifrån sin egen verksamhet. Förhåller sig till Riks tvååriga kommunikationsplan och gör distriktsanpassning alternativt arbetar utifrån ett distriktsperspektiv med den. Jobbar med framtagna material och underlag för gemensamma kommunikationsaktiviteter /kampanjer. Förhåller sig till den övergripande tidsplanen för kampanj, opinionsbildning och politik, gör distriktsanpassningar och arbetar utifrån ett distriktsperspektiv. Följer de riktlinjer som är framtagna för t ex grafisk profil. Följer/använder de mallar och original som ska följas. Deltar i nätverk för distriktens kommunikatörer. Jobbar inom ramen för övergripande partnersamarbeten. Förväntningar på de olika nivåerna Att samtliga jobbar för det gemensamma varumärkesbyggandet och för en värdeskapande kommunikation som driver mot målen. Att alla jobbar med kommunikation som bidrar till att uppnå målen för Strategi2025. Förutsättningar Kompetensinsatser, stöd Gemensamma träffar, Kompetensutveckling. Material, innehåll, mallar, original med mera som behöver tas fram i ett rikstäckande arbete. Nätverk För distriktens kommunikatörer. Sid 8/35

Verksamhetsområde Intressepolitik Idrottsföreningen brukar sägas vara den tredje viktigaste miljön för barn och ungdomar efter hemmet och skolan. Med 3,2 miljoner medlemmar och 20 000 föreningar är idrotten en viktig del av samhället. Idrotten berör många. Och idrotten berörs av många politiska beslut. Allt från politiken för det civila samhället till exportstrategi och bostadspolitik. Därför har Riksidrottsförbundet i ett intressepolitiskt program sammanställt de viktigaste områdena där vi påverkas av politikens beslut. De politiska besluten fattas på tre olika nivåer i det svenska samhället, kommunala beslut, regionala/landstingsbeslut och nationella beslut i riksdag och regering. För att skapa bra förutsättningar för folkrörelsen idrott så arbetar vi efter följande uppdelning. RF och SISU centralt ansvarar för påverkansarbete och opinionsbildning gentemot de nationella beslutsfattarna och våra 19 distrikt ansvarar för påverkansarbete och opinionsbildning gentemot regionala/landstings- och kommunala beslutsfattare. Vår ambition är att vi från folkrörelsen idrott skall uppfattas som en stark och enad aktör gentemot beslutsfattare oaktat beslutsnivå. Det övergripande målet med arbetet är att genom detta bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i strategin 2025. Roller Riks Ansvarar för det nationella arbetet i intressepolitiska frågor och samordnar nationella satsningar med distrikten. Därutöver har centrala kansliet ett ansvar för kompetenshöjande insatser samt att ta fram statistik och underlag för ett intressepolitiskt agerande. Sid 9/35

Regionalt Det finns ett regionalt samordningsansvar i de fall distriktsgränserna omfattar fler idrottsdistrikt i den regionala politiska beslutsstrukturen. Distrikt Ansvarar för distriktets arbete i intressepolitiska frågor på regional och kommunal nivå och samordnar regionala satsningar med distrikts kommuner. Förväntningar på de olika nivåer Distrikten förväntas: Påvisa idrottens samhällsnytta. Företräda idrottsrörelsen och ha ett aktivt intressepolitiskt arbete gentemot kommuner, Regionförbund, länsriksdagsgrupp och länsstyrelse. Driva idrottspolitiskt arbete för bl.a. ökad finansiering av idrotten och ökad tillgängligheten till idrottsanläggningar och miljöer i distriktet. Ingå i för idrotten strategiska partnerskap eller nätverk som gynnar idrotten i distriktet inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället. Distrikten förväntas ha följande arbetssätt: Följa, analysera och ta initiativ i samhällsdebatten, för att kunna driva opinionsbildning och politiskt påverkansarbete och ansvara för distriktets mediearbete. Vara opinionsbildare i distriktet regionalt och lokalt i idrottsfrågor. Ha en aktiv mediakommunikation i hela distriktet. Bistå riks genom att upplåta kanaler och arbeta aktivt mot media utifrån centrala satsningar och centralt producerat material som skall spridas med regional prägel. Sid 10/35

Förutsättningar Vilka förutsättningar ges för att kunna genomföra uppdraget? Resurser Centralt anställd Distriktsidrottschef som ansvarar för dessa frågor. Kostnadsfria DIC träffar 3-4 gånger per år. Kompetensinsatser, stöd Kontinuerliga utbildningsinsatser i samband med träffar samt centralt producerat material och underlag som stöd för agerande på distriktsnivå. Supportstöd Support till distrikten i regionala och lokala intressepolitiska och mediala frågor. Kontinuerlig information till distrikten i aktuella intressepolitiska frågor. Nätverk Distriktsidrottschefsträffarna utgör det nätverk som finns och behövs för dessa frågor. Sid 11/35

Verksamhetsområde Barn och ungdomsidrott Barn- och ungdomar är det till antalet överlägset största målgruppen inom svensk idrott. Vi vet att 9 av 10 barn någon gång under sin uppväxt är med i föreningsorganiserad idrottsverksamhet. Vi vet också att den ålder där svensk föreningsidrott har som flest barn i verksamhet i takt med tiden sjunker och ligger nu vid 11 år. Fokus på barn- och ungdomsidrotten har alltid varit stor men är nu större än någonsin. Med start i de förtydligade anvisningarna som RS fattade beslut om 2014, tillsammans med idrottsrörelsens nya strategi mot 2025 ser vi att frågan om hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas står i centrum. Om än positivt så är detta inte på något sätt ett lätt jobb. Idrottsrörelsen kommer att behöva hjälpas åt för att förflytta normen och ta sig igenom det förändringsmotstånd som ändå existerar. Kommunikationen är central och samtal behöver föras på alla nivåer inom idrottsrörelsen. Svensk Idrott står inför en stor bildningsresa. För den behövs genuin och stark kunskap. Vad vill vi uppnå Vi vill att idrottsföreningarna utvecklar sin verksamhet i linje med de Anvisningar som finns för svensk barn- och ungdomsidrott så att det möjliggör så att så många som möjligt kan, vill och får stanna kvar så länge som möjligt. Det kommer att leda till såväl en bättre elitidrott och en större andel människor som väljer att idrotta hela livet igenom. I anvisningarna finns också angivet att RF ska agera när RF nås av information om verksamhet som uppenbart strider mot anvisningarna. Roller Riks Stödjer SF i arbetet med att utveckla den verksamhet de erbjuder barn och ungdomar Sid 12/35

distrikten(df/sisu) i deras arbete med barn- och ungdomsidrotten regionalt och lokalt. Leder SF i arbetet att med att utveckla verksamhet i den gemensamt beslutade riktningen SF i arbetet med att maximera effekten av de ekonomiska medel de tilldelas i syfte att utveckla barn- och ungdomsidrotten. arbetet med att kompetensutveckla och utveckla samsyn bland de sakkunniga i barn- och ungdomsidrott hos distrikten. Utvecklar arbetssätt och genomför mötesplatser för SF i syfte att höja kunskapen och kompetensen inom området Företräder idrottsrörelsen gentemot myndigheter och intresseorganisationer i frågor som rör målgruppen barn och ungdomar Agerar.när vi på ett eller annat sätt får information om förbundsverksamhet som kan tänkas strida uppenbart mot anvisningarna Distrikt Stödjer SDF/IF i arbetet med att utveckla den verksamhet de erbjuder barn och ungdomar tränare och ledare i distriktet i deras arbete med barn- och ungdomsidrotten Leder SDF/IF i arbetet med att utveckla verksamhet i den gemensamt beslutade riktningen SDF/IF i arbetet med att maximera effekten av de ekonomiska medel de tilldelas i syfte att utveckla barn- och ungdomsidrotten. arbetet med att kompetensutveckla och utveckla samsyn bland SDF:n i distriktet Sid 13/35

Utvecklar arbetssätt och genomför mötesplatser för SDF/IF och dess tränare och ledare i syfte att höja kunskapen och kompetensen inom området Företräder idrottsrörelsen gentemot kommuner, landsting och intresseorganisationer i frågor som rör målgruppen barn och ungdomar Agerar.när vi på ett eller annat sätt får information om föreningsverksamhet som kan tänkas strida uppenbart mot anvisningarna Förväntningar på de olika nivåerna Riks Att forskning inom fältet barn- och ungdomsidrott......bevakas och initieras...sorteras och filtreras...paketeras och förmedlas Att organisationen har kunskap och kompetens i linje med den senaste forskningen Att organisationen har dialog med externa aktörer som har påverkan på svensk barn- och ungdomsidrott Distrikt Att distrikten har sakkunniga inom fältet barn- och ungdomsidrott (se förklaring nedan). Att samtliga konsulenter har tillräcklig kunskap om barn- och ungdomsidrott för att kunna stödja föreningarna. Förutsättningar Vilka förutsättningar ges för att kunna genomföra uppdraget? Resurser Distrikten har möjlighet att använda idrottslyftsmedel för att få ekonomiskt stöd till personal för funktionen sakkunniga barn- och ungdomsidrott utifrån distriktets behov. Sid 14/35

Kompetensinsatser, stöd Regelbunden kompetensutveckling av distriktens sakkunniga i barn- och ungdomsidrott Supportstöd Stöd Sakkunnig barn- och ungdomsidrott riks Stöd i mediahantering vid behov Stöd från BRIS i frågor som rör barnrättsfrågor som ligger utanför vårt kompetensfält Nätverk Nätverk för erfarenhetsutbyte distrikten emellan Sakkunnig i barn- och ungdomsidrott en funktion med två perspektiv Proaktivt Väl insatt i den senaste forskningen Intern kunskapsförmedlare till distriktskollegor Kunskapsförmedlare gentemot externa aktörer som kommuner och landsting Koordinera distriktets arbete med barn- och ungdomsidrotten Reaktivt Vara förstainstans och leda arbetet enligt överenskommen struktur när distriktet får kännedom om verksamhet som uppenbart strider mot anvisningarna Genom beslut på RIM 2017 om att införa idrottsombudsman kan det komma att ändra arbetssättet på sikt. Sid 15/35

Fördelning av antal IF som bedriver barn- och ungdomsidrott (Källa: Godkänt LoKstöd 2015) Distrikt Antal föreningar barn- och ungdomsidrott Gotlands Idrottsförbund 113 Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund 203 Blekinge Idrottsförbund 223 Örebro Läns Idrottsförbund 277 Västmanlands Idrottsförbund 310 Västerbottens Idrottsförbund 322 Norrbottens Idrottsförbund 341 Västernorrlands Idrottsförbund 374 Södermanlands Idrottsförbund 377 Gävleborgs Idrottsförbund 417 Hallands Idrottsförbund 429 Värmlands Idrottsförbund 451 Upplands Idrottsförbund 458 Östergötlands Idrottsförbund 475 Dalarnas Idrottsförbund 496 Smålands Idrottsförbund 1127 Stockholms Idrottsförbund 1227 Skånes Idrottsförbund 1398 Västra Götalands Idrottsförbund 1743 Sid 16/35

Verksamhetsområde Barn och ungdom - Idrottslyftet Genom Idrottslyftet har idrottsrörelsen särskilda medel för att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten. Målet är att samtliga SF, utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7 25 år. Idrottslyftets syfte och mål är tydligt kopplat till idrottens pågående strategiarbete vilket innebär att Idrottslyftet inte ska vara en egen verksamhet utan istället blir ett medel för att utveckla föreningsidrotten i linje med den av svensk idrott beslutade strategiska inriktningen. Distrikten har en viktig roll i att hjälpa SF att utveckla verksamheten lokalt och genom Idrottslyftet finns möjlighet att stödja föreningarna i deras utvecklingsarbete mot svensk idrotts gemensamma mål. Under 2016 har samtliga SF och distrikt genomfört en kartläggning och analys av sin barn- och ungdomsverksamhet, som har mynnat ut i en utvecklingsplan för 2017 2019. Planen, som är godkänd av RF, ligger till grund för hur distrikten och SF får använda sina tilldelade medel. Det innebär att medelsanvändningen och vilka insatser som ska genomföras varierar från förbund till förbund. Roller Riks Riksidrottsförbundets har det övergripande ansvaret för Idrottslyftet och samordnar programmets olika delar. En central styrgrupp leder och följer upp programmet utifrån programmets syfte och mål. Utöver styrgruppen finns en koordinator för hela programmet och en särskild koordinator för anläggningar och idrottsmiljöer, se separat blad. En controllerresurs finns även för hela programmet. Sid 17/35

Regionalt Det finns ingen uttalad struktur på regional nivå för Idrottslyftet. Distrikt Distriktens uppdrag är att informera om och utifrån distriktets utvecklingsplan arbeta med att stödja verksamheter och föreningarna utifrån Idrottslyftets syfte och mål. Förväntningar på de olika nivåerna Riks Leda och utveckla programmet i enlighet med syfte och mål. Erbjuda support och stöd för SF och distrikt. Erbjuda kompetensutveckling inom ramen för programmet. Genomföra och leda uppföljningsarbetet av programmet och implementera förändringar i enlighet med resultaten. Underhålla och utveckla Idrottsmedelapplikationen i IdrottOnline för ansökningar till Idrottslyftet. Regionalt Då RF i många fall har en annan distriktsindelning än våra SF krävs att vi som stödorganisation kan anpassa våra insatser och hitta samverkansformer över distriktsgränser för att möte SF:s regionala behov. Distrikt Förhålla sig till Idrottslyftets övergripande riktlinjer och den av RF godkända utvecklingsplan för distriktet. Lämna in årliga planer, budget och rapporter för verksamheten inom programmet. Delta på centralt arrangerande träffar och möte för att hålla sig uppdaterade om programmet och ta del av kompetenshöjande insatser Alla distrikt ska ha minst en utsedd kontaktperson för Idrottslyftet, som RF kan kommunicera med och sprida information till. Kontaktpersonen Sid 18/35

ansvarar för att sprida informationen vidare till berörda personer i distriktet. Förutsättningar Resurser Alla distrikt tilldelas ekonomiska medel utifrån en fastställd fördelningsnyckel. Hur dessa medel nyttjas styrs av distriktets godkända utvecklingsplan. Kompetensinsatser, stöd RF:s koordinator för Idrottslyftet finns tillgänglig för distrikten som bollplank och för att svara på frågor. Varje år genomförs två stora Idrottslyftsträffar för SF och distrikt med kompetensutveckling inom området barn- och ungdomsidrott och specifikt för programmet, dessa kompletteras med handläggarträffar/tematräffar. Supportstöd Det finns två styrdokument för Idrottslyftet, Idrottslyftet 2016 2019 samt Idrottslyftets ABC. Dessa finns på: www.svenskidrott.se/ekonomisktstod/idrottslyftet/riktlinjer För fördelning av Idrottslyftsmedel till IF används Idrottsmedelapplikationen i IdrottOnline. För support kontakta förbund@idrottonline.se, manualer finns på: www.idrottonline.se/support/manualer Nätverk Kopplat till Idrottslyftet finns en referensgrupp med personer från distrikten för att fånga upp erfarenheteter, behov och kunna testa och utveckla idéer. Sid 19/35

Verksamhetsområde Antidoping Idrottens värdegrundsprincip Rent spel är en förutsättning för tävlande på lika villkor, med god etik och moral en princip som svensk idrott även ska sprida till övrigt samhället för att öka samhällsnyttan. En central del i Rent spel är att aktivt arbeta mot doping. Det övergripande målet för antidopingarbetet inom svensk idrott är att tillförsäkra alla idrottsutövare deras självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. Samtidigt har dopinganvändandet utanför tävlingsidrotten ökat. Idrottsrörelsens medlemmar, främst barn och ungdomar, löper en allt större risk att komma i kontakt med doping i de miljöer de vistas i för att deras idrott bedrivs på en bredare arena än tidigare. Till exempel gym- och fitnessverksamheter, såväl föreningsdrivna som privata, har fått en högre riskprofil som exponeringsyta för doping, både i prestationshöjande syfte men även av t.ex. estetiska skäl. Detta motiverar att ett dopingförebyggande arbete bedrivs även där. Svensk antidoping på RF behöver ett starkt samarbete med DF för att lyckas förebygga doping i samhället i allmänhet och inom idrotten i synnerhet. DF fyller en mycket viktig roll i genom att brett nå ut med utbildning, rådgivning, och samverkansmöjligheter. DF:s basuppdrag inom antidoping bör omfatta nedanstående organisatoriska och verksamhetsmässiga insatser. Roller Organisatoriska insatser DF bör ha följande fyra organisatoriska delar på plats: En förankring av antidopingarbetet hos DF:s ledning En utsedd sakkunnig person hos DF som ansvarar för antidopingområdet för att kunna planera, samordna och genomföra insatser (ca 10-20 % av en heltid) Sid 20/35

En beskrivning av insatser på antidopingområdet i distriktets verksamhetsplan En beskrivning av genomförda insatser i distriktets verksamhetsberättelse Verksamhetsmässiga insatser I DF:s roll att stödja, leda och företräda idrottsföreningarna är det dopingförebyggande arbete angeläget både när det gäller idrott men även ur ett folkhälsoperspektiv. Stödja Kunskapsnivån hos såväl aktiva som ledare inom idrotten behöver stärkas genom en bra, enkel och tydlig utbildningsmodell avseende antidoping. En särskild viktig roll för DF är att se till att okunskap, oaktsamhet eller rent av slarv från idrottsutövare som kan sätta stopp för idrottskarriärer inte förekommer. DF bör främja och tillgängliggöra följande insatser: Ren vinnare (E-utbildning för individuella idrottsutövare) Vaccinera klubben (Förebyggande arbetsmodell för föreningen) Enklare rådgivning och vägledning i antidopingfrågor med saklig, adekvat information; lämpligen via den sakkunnige hos DF Även om samtliga medlemmar bör nås av sådana insatser är vissa målgrupper av särskild prioritet, bl.a. senior och juniorelit samt idrottsgymnasier (RIG och NIU). Svensk antidoping (RF) kommer att erbjuda vägledning till DF vid prioriteringsbehov av målgrupperna för insatserna. Leda Att leda antidopingarbetet på distriktsnivå, i samarbete med föreningar och förbund, är en viktig del i värdegrundsarbetet. DF bör: Upprätta en provplan för förebyggande dopingkontroller inom distriktet enligt riktlinjer från Svensk antidoping och Dopingkommissionen Sid 21/35

Företräda DF företräder idrottsrörelsen lokalt gentemot politiker, myndigheter och andra för idrotten angelägna intressenter. Distrikten har en viktig roll i att företräda idrottsrörelsen i olika nätverk där dopingfrågan diskuteras. DF bör: Samverka i för idrotten angelägna nätverk i syfte att förebygga doping både inom och utanför tävlingsidrotten, t.ex. i nätverk som PRODIS (Prevention av doping i Sverige), med polisen, tullen och andra rättsmyndigheter Förutsättningar Svensk antidoping kommer att erbjuda utbildningsinsatser för DF:s sakkunniga (och intresserade chefer) för att säkerställa att den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna erbjuda ett likvärdigt stöd för distriktets idrottsföreningar i antidopingfrågor. Arbetet med utbildningsinsatser gentemot föreningar sker lämpligen genom att involvera fler konsulenter och genomförs som folkbildningsverksamhet. RF erbjuder färdiga verktyg och metoder för utbildning av alla medlemmar i distriktens idrottsföreningar, som är skyldiga att känna till dopingreglerna och att följa dem. Sid 22/35

Verksamhetsområde Idrottslyftet Anläggningar och idrottsmiljöer Tillgång till aktivitetsytor är en avgörande faktor för att kunna bedriva idrottslig verksamhet. Ett av Idrottslyftets prioriterade områden är att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer och därför avsätter Riksidrottsförbundet årligen medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd. Stöden administreras i första hand av respektive distrikt. I och med att stödet till anläggningar och idrottsmiljöer hanteras separat från övriga Idrottslyftet beskrivs det här i ett eget avsnitt. För fördjupad information, bakgrund, syfte och mål gällande Idrottslyftet se tidigare avsnitt. Roller Riks Riksidrottsförbundets har det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla stödet till anläggningar och idrottsmiljöer. Det finns en central koordinator för området anläggningar och idrottsmiljöer som leder arbetet. Regionalt Det finns ingen uttalad struktur på regional nivå. Distrikt Distriktets uppdrag är att fördela medel till föreningarna utifrån centrala riktlinjer för stödet och lokala förutsättningar med syfte att utveckla barn- och ungdomsidrotten. Distriktet ansvarar också för information och kunskapsspridning till berörda parter inom distriktet. Sid 23/35

Förväntningar på de olika nivåerna Riks Besluta om anvisningar och riktlinjer för stödet till anläggningar och idrottsmiljöer. Efter samråd med distrikten handlägga och fatta beslut gällande ansökningar för stöd till nya aktivitetsytor samt större projekt inom övriga områden. Årligen genomföra en kvalitetsuppföljning av respektive DF:s arbete med stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Erbjuda support, stöd och kompetenshöjande insatser till distrikten. Distrikt En handläggare ska utses som hanterar ärendena och agerar kontaktperson och rådgivare till föreningar och övriga berörda parter. Lämna in en plan till RF gällande hur distriktet avser att fördela sina tilldelade medel inom ramen för RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer samt om eventuella speciella satsningar som ska genomföras under året. Samråda med RF vid eventuella förändringar av planen för hur distriktens tilldelade medel ska fördelas mellan de olika stödformerna inklusive speciella satsningar. Samråda med RF gällande ansökningar och beslut för stöd till nya aktivitetsytor samt större projekt inom övriga områden. Att information om RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer förmedlas till IF, SDF och andra möjliga parter och intern inom distriktet Förutsättningar Kompetensinsatser, stöd RF:s koordinator för anläggningar och idrottsmiljöer finns tillgängliga för distrikten som bollplank och för att svara på frågor. Utöver det erbjuds även regelbundet kompetenshöjande insatser inom området genom de generella Idrottslyftsträffarna Sid 24/35

och särskilda handläggarträffar för stödet till anläggningar och idrottsmiljöer. Supportstöd För fördelning av Idrottslyftsmedel till IF används Idrottsmedelapplikationen i IdrottOnline. För support kontakta förbund@idrottonline.se Manualer finns på www.idrottonline.se/support/manualer Nätverk Distrikten erbjuds årliga nätverksträffar. Sid 25/35

Verksamhetsområde Service IdrottOnline support IdrottOnline är ett gemensamt verksamhetssystem för svensk idrott och utgör basen för all administration och kommunikation mellan medlem, förening och förbund. Systemet är byggt utifrån att svenskt idrottsliv ska hitta allt på ett och samma ställe, vare sig det gäller hemsida, medlemsregister, ansökan till LOK-stöd och Idrottslyft, administration av utbildningar och mycket mer. IdrottOnline finns också för distrikt (DF/SISU-d) och specialidrottsförbund (SF). Kopplingen till det gemensamma administrativa verktyget gör att förbund och föreningar enkelt kan samverka. Roller Som alla system kräver, så behövs det användarsupport. Det finns en klar rollfördelning mellan RF och distrikt på vilken organisation som skall hantera vad. Rollfördelningen baseras på att distrikten är vår närmsta aktör gentemot IF och SDF och därmed skall sprida kunskap om IdrottOnline. Riks (Rios) Erbjuder support för IdrottOnline till alla användare. Gäller RF/SISU, SF, DF, SDF och IF. Utvecklar ärendehanteringssystemet Ärendehantering i de mer kvalificerade frågorna enligt riktlinjer i relationen mellan Riks och Distrikt, Erbjuda kompetensutveckling till distriktens support Distrikt (Dios) Erbjuder support för IdrottOnline till IF. Ärendehantering i de enklare frågorna enligt riktlinjer i relationen mellan Riks och Distrikt. Sid 26/35

Klassificeringsmetodik frågeställningar Klass 1: Denna typen av frågeställningar innebär att det är en fråga kopplat till basal kunskap inom IdrottOnline och allmän IT kunskap. Förväntningen är att man som anställd inom RF/SISU eller distrikt skall kunna besvara frågeställningen. Exempel på frågeställning: Vad är IdrottOnline för något? Hur gör jag för att logga in i IdrottOnline? Hur gör jag för att få ett nytt lösenord? Hur gör jag för att lägga in en person i personregistret? Klass 2: Denna typ av klassificeringar kräver en mer avancerad felsökning, som utförs av Rios endast. Dios har möjlighet att klassificera om ett klass 1 ärende till ett klass 2 ärende. Klass 3: Denna typen av klassificeringar innebär att man sänder en anmälan om bugg till vår drift och utvecklingsavdelning. Både Rios och Dios kan anmäla klass 3 ärenden. Förväntningar på de olika nivåerna Riks Agera second line support för distrikt och dess ärenden. Hanterar buggrapporteringar. Övrigt stöd för Distriktens support Distrikt Alla distrikt skall erbjuda support via RF:s utvalda ärendehanteringssystem. Alla distrikt skall erbjuda utbildning till IF inom sitt distrikt. Varje organisation skall aktivt registrera både telefoni och epost ärenden i ärendehanteringssystemet Distriktsupporten ska uppnå de nyckeltal som finns i riktlinjerna Sid 27/35

Förutsättningar För att få en hög samverkansgrad så skall minst en årlig träff ske mellan Rios och Dios. Under träffen så skall årsresultat analyseras tillsammans. Varje distrikt skall erhålla en individuell rapport tillsammans med distriktssnitt och Rios rapport, kvartalsvis för egen analys. Rios har rätt att kontakta distrikt i syfte om att be dem kontakta en specifik förening för utbildningsinsats. Resurser RF tillser att ombesörja kostnaden för ärendehanteringssystem samt kostnader kring arrangemang för den årliga träffen. Kompetensinsatser, stöd Riks Vid behov kan distrikten kontakta Riks för att få vidareutbildning i IdrottOnline och ärendehanteringssystemet. Vid behov kan Riks kontakta distrikten för att genomföra en vidareutbildning i IdrottOnline och ärendehanteringssystemet. Arrangerar och håller i informationsträffar (Workshop Distrikt). Att kontinuerligt lägga upp information på RF:s utvalda kommunikationsverktyg: Yammer. Distrikt Utvald eller utvalda IdrottOnline ansvariga i distriktet deltar i informationsträffar, workshop Att kontinuerligt läsa information på RF:s utvalda kommunikationsverktyg: Yammer. Att närvara på årsträffen mellan Rios och Dios. Sid 28/35

Verksamhetsområde Gränsöverskridande utbildning Utbildningssamordnare med ansvar för utbildarna Svensk idrott är på en stor förändringsresa mot målen 2025. SISU Idrottsutbildarna har i uppdrag sedan stämman 2005 att erbjuda gränsöverskridande utbildning för såväl tränare som ledare. För att detta ska kunna ske effektivt behövs en nära samverkan mellan riks och distrikt där vi tillsammans har ett ansvar att utveckla och tillhandahålla attraktiva och kvalitetssäkrade utbildningar. Vad vill vi uppnå: Välutbildade ledare och tränare och att vårt utbildningsutbud används flitigt och ses som en naturlig del i många SF:s egna utbildningsstrukturer. Roller Riks Stödjer SF i arbetet med att utveckla och förändra utbildningsstrukturer, former och innehåll. distrikten(df/sisu) i deras arbete med att samordna, planera, genomföra och följa upp utbildningar. Leder omvärldsspaning kring lärande och utveckling i samverkan med högskolor, universitet och andra aktörer inom området. Utvecklar utbildningar för att stärka och höja kunskapen och kompetensen inom svensk idrotts olika utvecklingsresor mot målen 2025. gränsöverskridande utbildningsutbudet för målgrupperna: ledare, tränare, utbildare, idrottsförälder och aktiva. Sid 29/35

arbetssätt och genomför mötesplatser för SF med syfte att skapa ett attraktivt utbud som används flitigt att många SF, stora som små. arbetssätt och genomför mötesplatser för distrikt (DF/SISU) för att öka och stärka samverkan kring svensk idrotts gemensamma utbildningsutbud, såväl kring det mer övergripande frågorna som för de mer målgruppsspecifika utbudet. former för uppföljning och utvärdering för att utveckla och kvalitetssäkra de gemensamma gränsöverskridande utbildningarna samt våra gemensamma utbildare. Regionalt En regional samverkan sker för att säkerställa en kontinuitet och spridning av utbildningstillfällen för de gränsöverskridande utbildningarna. Distrikt Utse en kontaktperson att vara bollplank och distriktets förlängda arm vid utveckling av utbud för de specifika målgrupperna: ledare, tränare, idrottsförälder och aktiva. Marknadsför...och synliggör det gränsöverskridande utbildningsutbudet till SDF, IF och dess ledare och tränare. och skapar arbetssätt för att inspirerar deltagare till att gå fler utbildningar. Stödjer SDF och IF i deras arbete att lägga en långsiktig plan för utbildningsinsatser utifrån behov. utbildarna inför, under och efter respektive utbildning. Säkerställer att det gränsöverskridande utbildningsutbudet genomförs kontinuerlig i regionen, utifrån rekommendationerna, genom samverkan med närliggande distrikt. att våra gemensamma riktlinjer efterlevs såväl för enskild utbildning som de mer generella ramarna kring tak för kurspris och utbildararvode. Sid 30/35

att utbildarna har den kunskap och kompetens som efterfrågas vid rekrytering. att utbildarna håller sig uppdaterad och kontinuerligt medverkar på de kompetensutvecklingstillfällen som erbjuds. att utbildarna genomför de gränsöverskridande utbildningarna utifrån befintlig kursplan och utbildningsmaterial. att utbildaren håller den kvalité vi eftersträvar utifrån såväl pedagogisk som innehållskompetens genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering. att respektive utbildningstillfälle utvärderas av såväl deltagare som utbildare. Utvecklar befintligt utbildningsutbud i samverkan med rikskansliet genom att medverka på mötesplatser och i andra uppföljnings- och utvärderingsforum. Förutsättningar Vilka förutsättningar ges för att kunna genomföra uppdraget? Kompetensinsatser Regelbunden mötesplatser 1 gång/år för att samordna vårt arbete (antingen digitalt eller via fysisk träff) Utbildningar, föreläsningar och mötesplatser för distrikten (DF/SISU) i syfte att höja kunskapen och kompetens kring lärande. Riks svara för utbildarutbildningen för de gränsöverskridande utbildningarna för att höja kunskapen och kompetens samt skapa en gemensam samsyn inom viktiga områden. Supportstöd Stöd till utbildningssamordnare Kursplaner, handledarmaterial och mallar i digitalt Nätverk Nätverk för erfarenhetsutbyte distrikten emellan Sid 31/35

Verksamhetsområde Internationellt Det internationella arbetet för distrikten är framförallt inriktat på olika sorters EUprojekt. Hur kan vi använda EU som en resurs och inspiratör att utveckla svensk idrott? Det kan handla om allt ifrån arbetsmarknadsprojekt till utbytesprojekt för ungdomsledare och aktiva, hälsoprojekt eller landsbygdsprojekt. Här är det lika viktigt att sprida goda exempel nationellt som att hämta inspiration från andra länder. Det handlar också om att vara uppdaterad på för distriktet relevanta strukturfonder och program. EU-politiken är en annan del inom det internationella området, här handlar det om att vara uppdaterad på de områden som kan påverka idrotten på något sätt. Det övergripande målet med insatsen är att genom detta stöd bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i strategin 2025. Roller Från Riks erbjuder vi: kompetensstöd i arbetet med EU-relaterade idrottsprojekt samordning av ett distriktsnätverk kompetensutveckling Förväntningar på olika nivåer De distrikt som väljer att delta i det internationella arbetet ska ha en lokal kontaktperson för dessa frågor så informationen och dialogen med Riks blir så effektiv som möjligt. Det är fördelaktigt att ha en person med lokal förankring eftersom det ofta behövs såväl ett lokalt nätverk som lokal föreningskännedom för att bli framgångsrik i projektarbetet. Sid 32/35

Dessutom är det bara en person med lokal förankring som kan ha det rätta mandatet att företräda idrotten gentemot myndigheter och andra organisationer och det samarbetet är en förutsättning i många EU- projekt. Förutsättningar Vilka förutsättningar ges för att kunna genomföra uppdraget? Resurser Kostnadsfria nätverksträffar, distrikten betalar sin egen resa Kompetensinsatser, stöd Kontinuerliga temautbildningar inom efterfrågade områden Supportstöd Support i EU-relaterade frågor, tex avseende projekt. Kontinuerlig information till nätverket i aktuella frågor. Nyhetsbrev från EOC EU Office samt från RF. Nätverk Nätverksträffar 1-2 ggr/år Annat Plattform på webben där det finns en projektbank, information från tidigare träffar, dokumentbank etc Sid 33/35

Verksamhetsområde Internationella och nationella idrottsevenemang Arbetet med internationella idrottsevenemang för distrikten är framförallt möjligheten till regional, lokal och idrottslig strategisk utveckling men även ett lärande och stöd för den lokal idrotten. Centrum för idrottsevenemang har sedan starten 2011 upparbetat samverkan med samtliga 71 SF och därutöver över tid, kontakt med ett 50 tal destinationer/städer/kommuner och regioner. Det arbetet bör utvecklas på regional och lokal nivå där DF blir den naturliga samverkansparten från idrotten. Genom evenemangen knyts värdefulla kontakter mellan idrotten och olika samhällsaktörer, staden/kommun/destination och lokalt näringsliv som i sin tur kan skapa resurser och inspirera till att utveckla svensk idrott. Det kan handla om allt ifrån inkludering och jämställdhet till livslångt idrottande och utveckling av de lokala förutsättningarna för att utöva idrott. Här är det lika viktigt att sprida goda exempel nationellt som att hämta inspiration från andra länder. För DF kan det vara värdefullt att aktivt integrera verksamheten i det evenemangsarbete som pågår, både lokalt, regionalt och i vissa fall även på nationell nivå då det primärt handlar om större internationella idrottsevenemang. Evenemangen är för många föreningar en hjärtesak där man lägger mycket tid och resurser på ett unikt sätt i världen. Det övergripande målet med insatsen är att genom detta stöd bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i strategin 2025. Roller Från nationell horisont erbjuder vi: kompetensstöd i arbetet på regional och lokal nivå där föreningarna utgör organisationen samordning av ett distriktsnätverk kompetensutveckling och utbildning verktyg i form av värdskapsutbildningar och evenemangsutbildningsmaterial Sid 34/35

Förväntningar på olika nivåer De distrikt som väljer att delta i arbetet med idrottsevenemang ska ha en lokal kontaktperson för dessa frågor så informationen och dialogen med Riks blir så effektiv som möjligt. Kontaktpersonen har med fördel lokal förankring och mandat att företräda idrotten gentemot myndigheter och andra organisationer i besöksnärings- och evenemangsfrågor. Distrikten arbetar främst gentemot de lokala/regionala destinationsbolagen i landet inom ramen för sitt regionalpolitiska arbete. Distrikten (DF/SISU) skall i sitt regionalpolitiska arbete ha bra kontakter med distriktets Destinationsbolag eller samordnande besöksnäringsorganisationer. Distrikten skall vidare, om det inte finns, ta initiativ till alternativt medverka till att tillsammans med de i distriktet befintliga destinationsbolagen, regionen och kommunerna utarbeta en strategi för idrottsevenemang.om en tvåårsperiod (verksamhetsperioden 2014/15). Förutsättningar Vilka förutsättningar ges för att kunna genomföra uppdraget? Resurser Deltagande på våra ordinarie mötesplatser där SF;DF och destinationer är naturliga samverkansparter. Kompetensinsatser, stöd Kontinuerliga temautbildningar inom efterfrågade områden Supportstöd En rad verktyg som ska vara användbara på alla nivåer av evenemang i distriktet. Nätverk Nätverksträffar 1-2 ggr/år Annat Plattform på webben där det samlat alla stöd i form av verktyg, utbildningar och mötesplatser. Sid 35/35