Handbok i invånardialog
Invånardialog är viktigt för demokratin VÅR VISION SÄGER att i Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans, är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Men hur vill invånarna att Kungsbacka kommun ska utvecklas? Det är en fråga som ständigt är aktuell. Som politiker och tjänstepersoner ska vi arbeta aktivt med att lyssna och ta till oss åsikter för att kunna fatta kloka beslut. Framtidens samhälle och välfärd skapar vi som lever, vistas och verkar här tillsammans. Ett sätt att göra det är att bjuda in till invånardialog, där invånarna är med och tycker till, bidrar med erfarenheter, attityder och tankar i olika ämnen. Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånarna. Vi måste hela tiden förbättra oss och utveckla verksam heterna för att möta dagens krav och framtidens behov. Förväntningarna på inflytande blir allt större och invånar dialog behövs för en fördjupad demokrati. 2
Ett stöd vid dialog Den här handboken bygger på vår policy för invånardialog. Invånardialogen ska vara på riktigt, omfatta något viktigt och kunna ge resultat. Invånarna ska ha möjlighet att påverka frågan som tas upp. Vi ska genomföra dialoger i ämnen som det finns ett intresse kring och vi ska kontinuerligt se över inom vilka områden invånarna vill ha dialoger. Vi ska alltid återkoppla resultatet av en dialog och berätta hur vi tänker arbeta vidare. Genom att återkoppla är chansen större att dialogen känns meningsfull för invånarna och det bygger förtroende för oss som kommun. Cirka en fjärdedel av kommunens invånare är barn, vilket innebär att vi behöver hålla många dialoger med denna målgrupp. Dialogerna med våra yngre invånare kräver ofta ett lite annorlunda hantverk, även om grundprinciperna är desamma. Den här handboken ska också vara ett verktyg för att underlätta kommunens arbete med barns rätt till inflytande. Den ska bidra till att fler beslut fattas med dokumenterat underlag från barn och unga allt i enlighet med kommunens mål. Ambitionen är att boken ska inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på frågor som hur gör jag?. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteperson. 3
Det här är invånardialog Invånardialog är i grunden ett samtal mellan politiker, tjänstepersoner och invånare. Genom invånardialog kan kommuninvånarna få inflytande också mellan de allmänna valen, och politikerna kan få bättre underlag för att fatta beslut. Utgångspunkten är att bygga förtroende och se invånarna som medskapare av välfärden i Kungsbacka. Det är ett sätt att systematiskt utbyta tankar och idéer, som kan hjälpa oss att identifiera behov, analysera olika förslag, hitta lösningar på problem och skapa nya idéer. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås svårt att ha invånardialog inför varje beslut. Vilka frågor ska vi då ha en dialog kring? Det viktigaste är att frågan känns betydelsefull för invånarna och att vi som är politiker eller tjänstepersoner är påverkbara. I beslut som handlar om offentlig miljö och stora projekt ska vi alltid överväga att ha en dialog. I varje enskilt fall måste vi ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan man göra med ett antal vägledande frågor: Går frågan att påverka? Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Vad är det invånarna ska bidra med och hur ska vi använda deras bidrag? Behöver vi som politiker och tjänstepersoner mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Har vi tid att ta hand om resultatet när vi har genomfört dialogen? Använd inte invånardialog för att förankra redan klara beslut för att skapa engagemang i en fråga som inte går att påverka om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet till målgruppen och övriga invånare om vi nyligen har genomfört en invånardialog i frågan, men då invånarna har gett ett svar som vi inte hade tänkt oss. Tänk på Frågorna som vi tar upp i invånardialogen ska vara påverkbara! Frågor i en invånardialog Det finns en mängd olika frågor där vi kan använda oss av invånardialog. En del frågor kräver politiska beslut och vissa gör det inte. Invånardialogen kan vara riktad mot brukare (till exempel elever eller vårdtagare) och handla om specifika frågor för just den målgruppen. Eller så kan dialogen vara riktad mot allmänheten och handla om mer övergripande frågor om exempelvis samhällsutveckling. Ett exempel på invånardialog med ett mer övergripande perspektiv i Kungsbacka är arbetet med inflytande för unga. Äldreomsorgens enkäter till äldre är exempel på invånardialog med ett mer specifikt perspektiv. Vill du ta del av olika typer av dialoger som vi har haft? På vår webb finns exempel på invånardialoger i Kungsbacka kommun. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som politiker och tjänstepersoner ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. 4
Barn- och ungdomsdialog En vanlig uppfattning är att unga inte är intresserade av kommunpolitik, men forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för dem att delta ofta sämre på grund av exempelvis ålder, kunskap och erfarenhet. I Sverige måste man ha fyllt 18 år senast på valdagen för att kunna rösta i de allmänna valen. Detta innebär att barn inte kan vara med och påverka politiken genom traditionella politiska kanaler. För att kunna tillgodose barns behov och rättigheter, och för att få bättre underlag för våra beslut, måste vi därför erbjuda alternativa former för dem att delta. Invånardialog är en form. En väl genomförd dialog är ett sätt att stärka barnet som individ och rättighetsbärare och ger barnet goda erfarenheter av demokratiska processer. Barnkonventionen som ny lag Barn har rätt till inflytande genom Barnkonventionen. Barnkonventionen antogs i FN 1989 och är ett folkrättsligt juridiskt bindande dokument, som Sverige skrev under 1990, vilket betyder att vi har lovat att göra de förändringar som behövs för att barn ska få det de har rätt till. Den 1 januari 2020 träder Barnkonventionen i kraft som svensk lag. I Sverige har vi ett starkt kommunalt självstyre det innebär att Kungsbacka som kommun fattar många beslut som har en direkt påverkan på barns liv och tillvaro. Det medför ett ansvar att känna till vilka rättigheter barn har och vad det betyder för vårt arbete i praktiken. Kungsbacka kommun har en policy och handlingsplan för hur kommunen ska arbeta med Barnkonventionen. Din barnsyn spelar roll Samhällen skapas nästan alltid av och för vuxna, med vuxna som norm. Utan att vi tänker på det utgår vi oftast från den vuxnas perspektiv. Det syns till exempel i vårt sätt att oreflekterat prata om barn som grupp. Barn behöver frisk luft, barn behöver gränser, ungdomar är slarviga och så vidare. Om vi i dessa exempel byter ut ordet barn mot Tänk på Med begreppet invånare är det lätt att tankarna går till vuxna, men ordet inkluderar givetvis även barn och ungdomar. 5
någon annan grupp som kvinnor, nyanlända eller homosexuella så framstår dessa påståenden som olyckligt kategoriska. Att utgå ifrån vissa normer är förstås oundvikligt och behöver inte vara fel. Det är dock viktigt är att vi är medvetna om de normer vi har och hur de påverkar våra beslut eftersom det är vi vuxna som är ansvariga för dialogerna. Ett vanligt misstag som görs är att ungas inflytande formaliseras för att lära om demokrati och inte för att ge verkligt inflytande. Om barnen fick bestämma allt skulle det bli lite orättvist. Och om alla vuxna bestämmer allting då blir det också orättvist. Men om båda bestämmer lite då blir det inte orättvist. Eli 6 år, ur boken Barnmakt 2014. Fakta om Barnkonventionen Gäller alla barn upp till 18 år innanför landets gränser. Barnkonventionen består av 54 artiklar. FN:s kommitté för barnets rättig heter har fastslagit fyra vägledande principer: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3: Barnets bästa ska bedömas och beaktas i alla frågor som rör barn. Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12: Barnet har rätt att säga sin åsikt i alla frågor som berör barnet. Rätten till inflytande gäller alla beslut som påverkar barns liv. De barn som inte själva kan uttrycka sina åsikter kan använda sig av ett ombud. Att ha rätt till inflytande är inte detsamma som att ha bestämmanderätt. Det är alltid den vuxna som är ansvarig för ett beslut. Reflektera Innan vi påbörjar en dialog är det viktigt att reflektera kring följande frågor: Hur ser vi på barns inflytande? Är vi beredda att på riktigt lyssna på barns åsikter i denna fråga? Är språk och innehåll i informationsmaterial anpassat till en yngre publik? 6
Skapa goda förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I utformningen bestämmer man viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring syfte, roller, regler, målgrupper och delaktighet. Ett gemensamt ansvar Nämnder och förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att ta initiativ till dialog. Om förvaltningen tar initiativ till en dialog av politisk karaktär, ska nämnden fatta beslut om och medverka i dialogen. Invånardialogen kan startas av såväl politiker som tjänstepersoner. Den som har startat dialogen bär huvudansvaret för att genomföra den och återkoppla hur det gick. Oavsett vem som har startat dialogen ska det alltid finnas en utsedd person som är ansvarig för dialogens innehåll, fokus, påverkansnivå och återkoppling. När politikerna behöver stöd med att planera och genomföra en dialog, är det tjänstepersonernas uppgift att vara detta stöd. med och hur vill vi använda deras bidrag? Dialogens syfte bör formuleras tidigt i processen. Exempel på syften med en dialog kan vara att fånga upp behov, få förslag på lösningar eller svar på frågor. För att nå framgång med en invånardialog krävs det att frågan är påverkbar. Vi måste fundera kring när våra invånare kan påverka och hur vi som politiker och tjänstepersoner ska låta oss påverkas. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att förtydliga det som inte går att påverka, och det som går att påverka men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Det kan spara mycket energi och minska frustrationen hos både politiker, tjänstepersoner och invånare. Bemanna dialogen Beroende på vad dialogen handlar om kan det vara en bra idé att ta med kollegor från din egen verksamhet eller andra relevanta verksamheter. De kan hjälpa till med det praktiska, ta del av de synpunkter som kommer fram eller bemöta eventuella frågor som du inte har svar på. Definiera syfte och påverkbarhet Innan vi bestämmer oss för att starta en invånardialog behöver vi prata om varför vi vill involvera invånare. Vad är det tänkt att invånarna ska bidra Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som politiker måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga besluts fattandet. Politikern i partiet ska fokusera på att sända budskap svara på frågor om varför tydliggöra sin version av vad som är viktigast värva röster till partiet skapa intresse för partimedlemskap. Politikern i invånardialog ska fokusera på att lyssna av värderingar, fokus och behov fråga och lyssna till svaren lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna skapa intresse för samhället i stort dokumentera för att förstå och sprida kunskap. En politiker i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både i partiet och i dialogen, för att invånardialogen ska bli så bra som möjligt. 7
Om delaktighetstrappan En av de viktigaste förutsättningarna för dialog är att lägga den på rätt nivå. Delaktighetstrappan är ett stöd i att hitta den nivån. Den hjälper oss att tänka efter hur mycket inflytande invånarna ska ha i dialogen. En trappa i fem steg Information För att kunna vara delaktig behöver man ha information. Men om ditt möte med invånarna enbart innehåller information är det ingen invånardialog, eftersom de inte har något inflytande då. Konsultation Konsultation innebär att ge invånarna möjlighet att ta ställning till de alternativ som de tycker är mest lämpliga att genomföra. Dialog Invånarna får möjlighet att träffa andra för att ha en dialog om en eller flera frågor. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan. Inflytande Invånarna får möjlighet att delta under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från start till färdigt förslag som underlag till politiska beslut. Delaktighet för barn En dialog mellan vuxna och barn är en ojämlik situation, eftersom vuxna har den yttersta makten att påverka graden av delaktighet för barnet. Vid dialog med barn tillkommer därför tre steg i delaktighetstrappan som är viktiga att känna till för att inte råka skapa sammanhang som är skendemokratiska, till exempel att bjuda in barn utan att de får tycka till. Manipulation innebär att den vuxna påverkar barnet att tycka på ett visst sätt i en viss fråga. Vid dekoration utnyttjas barnet av vuxna för att förmedla ett budskap, utan att barnet är medvetet om det. Ett exempel på detta är när barn bjuds in för att dansa på ett arrangemang relaterat till en sakfråga, utan att de har kännedom om sakfrågan. Barnet kan även användas som symbol, vilket betyder att barnet får säga vad det tycker men har inte fått möjlighet att förbereda sig eller påverka ämnet och formerna för dialogen. Att fokusera på barn är inte samma sak som att barn blir delaktiga. För att en invånardialog ska vara på riktigt för barnet måste man därför vara vaksam på dessa tre trappsteg. Vuxna måste förstå sin unika position och ge barnet förutsättningar för delaktighet och påverkan på riktigt. Informationen är hämtad från Barnkonsekvensanalys, Barn och unga i fokus 1.2, Göteborgs Stad och Delaktighet på barns villkor? Nordenfors (2010) Medbeslutande Invånare utanför partisystemet får ingå i styrelser eller råd som har fått mandat att fatta beslut i vissa frågor, till exempel beslut som handlar om en skola eller en annan kommunal verksamhet. Kännetecken Invånarna får Medbestämmande Gemensamt beslutfattande Bestämma Inflytande Planerar och genomför konkreta aktiviteter Genomföra Dialog Ömsesidigt utbyte av tankar, gemensamt lärande Resonera Konsultation Samla in synpunkter i en specifik fråga, ofta punktinsatser Tycka Information Envägskommunikation, skriftlig eller muntlig Veta 8 Delaktighetstrappan. Vilken nivå av delaktighet bjuder vi in till?
Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för en effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner berörd och aktiv. De högt aktiva och högt berörda personerna är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte att delta automatiskt. Däremot kanske det är den gruppens perspektiv som är absolut viktigast att få med i dialogen, eftersom det är de personerna som kommer att bli påverkade av resultatet. De som är aktiva men inte berörda har ofta mycket åsikter och kan ta mycket plats på bekostnad av andra som är mer berörda av frågan. Därför är det viktigt att du som är ansvarig för dialogen är uppmärksam på det. Vilka ingår i målgruppen? I en målgruppsanalys är det även viktigt att se över sammansättningen bland deltagarna i dialogforumet utifrån till exempel geografisk och etnisk tillhörighet, kön, ålder och funktionsvariation. Tänk också på att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel utbildade experter och andra invånare i en dialog kan riskera att dämpa de andra invånarnas lust att samtala, eftersom kunskapsskillnaden kan upplevas som en maktobalans. Det samma gäller när man blandar personer i olika åldrar barn kan uppleva att det är svårt att föra fram sina åsikter i samtal med äldre personer. Ett sätt att väga upp detta eventuella underläge för barn är att bjuda in fler barn än vuxna till dialogen. Mycket Mycket aktiva men lite berörda Deltar ofta eller alltid Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva Deltar ofta eller alltid Enkla att nå Intresserade Aktiva Lite Lite aktiva och lite berörda Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Lite Mycket Berörda Målgruppsmatris. Vilka personer är svåra att nå, och vilka är viktigast? 9
Bjuda in till dialog Vi kan bjuda in till dialog på många olika sätt via brev, mejl, annonser, telefon eller genom informella möten. Kommunen behöver ibland både söka upp och bjuda in. Informella möten gör det möjligt att söka upp målgruppen och ha samtal på platser där den är. Exempel på detta kan vara platser där barn finns, till exempel i skolan och i sociala medier. Anpassa innehållet i inbjudan till målgruppen och använd ett språk som målgruppen förstår och känner sig inkluderade i. För att så många som möjligt ska vilja delta i dialogen är det bra att vara ute i god tid och skapa ett intresse hos invånarna. Plats och tillgänglighet När vi bjuder in till dialog bör vi välja en plats som är inbjudande och lättillgänglig. En inbjudande plats kan vara en plats i kommunen som många invånare tycker om och som de söker sig till naturligt. Tillgänglighet innebär att det ska vara lätt att ta sig till och från platsen. Kungsbacka kommun har som ambition att vara en kommun där samtliga invånare känner sig inkluderade och sedda. Därför måste vi skapa förutsättningar för att delta. Det innebär till exempel att välja en plats som är tillgänglig för personer med funktionsvariation. Att delta i en dialog ska inte heller upplevas som någonting omständligt eller innebära en kostnad för invånaren. Tänk också på att valet av mötesplats kan begränsa dialogen, exempelvis att ett möte med politiker eller tjänstepersoner inte ska ordnas i stadshuset som är vår hemmaplan. Dialoger med barn sker ofta på skolor eftersom det är där de befinner sig. Kom ihåg att vissa barn inte uppfattar skolan som en neutral plats. En del har en komplicerad relation till skolan, vilket kan resultera i att de undviker att delta i dialogen om den är där. Det är därför bra att variera sig och emellanåt välja en plats utanför skolan där alla barn kan känna sig trygga och mötas på samma villkor. Tidpunkt Kom ihåg att anpassa tidpunkten till målgruppen. Det är viktigt att analysera målgruppen väl. Undvik att ha dialogen när de vi vill nå är upptagna med annat eller av andra skäl inte kan komma just den tidpunkten. Det kräver både kreativitet och tålamod var inte rädd för att pröva olika idéer. Kom ihåg När målgruppen är barn ska vi i vissa fall skicka inbjudan till vuxna som behöver godkänna barnens medverkan. Det kan röra sig om vårdnadshavare, gode män eller personal på institutioner och skolor. Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas behov och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en bra idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. Det är ett redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. Försök att inte fastna i vad som är rätt för just den dialogen som du planerar. Var inte rädd för att det ska bli fel. Det viktigaste är att komma igång och att få till en invånardialog. Den behöver inte vara överdådig, utan det kan räcka att ha dialogen i en mindre skala och enklare form. Men den ska vara väl genomtänkt och invånarna ska känna att vi tar hand om deras åsikter och bidrag. Metodbank och fördjupning På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns mycket material om invånardialog och delaktighets arbete. Bland annat en dialogguide, en metodbank och flera hundra exempel på medborgardialoger. Dialogguiden Sveriges Kommuner och Landsting Unga direkt en metod för att lyssna på barn, Barnombudsmannen Unga i fokus guide för fokusgruppssamtal med unga, Myndigheten för ungdomsoch civilsamhälles frågor 10
Återkoppla Inför invånardialogen behöver vi ställa oss frågan hur vi kan använda och återkoppla resultatet av dialogen till deltagarna. Det måste vi göra för att visa respekt för den tid som de har lagt ner på att delta i dialogen, och för att de ska få en positiv upplevelse av mötet med kommunen. Att ge återkoppling gör det även möjligt för deltagarna att ändra eventuella felaktigheter eller missförstånd. Resultat som inte blir som förväntat eller som drar ut på tiden är även de viktiga att återkoppla. Att vi återkopplar kan bidra till att vi får ett högt förtroende som kommun för att vi tar ansvar, delar med oss och är transparenta i det vi gör och mot dem som vi är till för. Planera för att återkoppla Regel nummer ett är att tacka deltagarna för deras medverkan och bidrag i arbetet direkt efter att invånardialogen är slut. Sedan ska vi återkoppla resultaten av dialogen och hur vi arbetar vidare. En bra idé är att formulera en plan om hur vi ska återkoppla resultatet i vilka forum/kanaler, på vilket sätt och när? Detta ska vi helst kommunicera redan under dialogtillfället. Passa på att samla in kontaktuppgifter och annat som behövs för att kunna återkoppla på ett effektivt sätt. Tänk på att anpassa återkopplingen efter målgruppen som har deltagit i invånardialogen. När det gäller vuxna går det bra att återkoppla digitalt, men vid dialog med barn är det bra att också träffas personligen genom fysiskt möte där de kan få ställa frågor om sammanställningen och hur vi har tolkat resultatet. Det är viktigt att unga får med sig positiva demokratiska erfarenheter, eftersom vi vet att sådant påverkar barns och ungas framtida politiskt engagemang. Tips Våga tänka fritt när du ska återkoppla till barn. Använd olika redskap och kanaler så som bilder, digitala berättelser och affischer, eller be en kollega filma dig när du berättar om resultatet. Checklista Ta hjälp av denna checklista för att inte missa något viktigt. När du har tänkt igenom punkterna är det bara att sätta igång! Kan invånarna påverka i frågan? Är jag/vi som beslutsfattare påverkbara? Har du identifierat målgruppen för dialogen? Till exempel barn i ett visst område, allmänheten, pensionärer/äldre eller civilsamhället. Vilken nivå i delaktighets trappan handlar det om? Finns det en plan för hur resultatet av dialogen ska användas? Är det tydligt vem som ska använda resultatet när dialogen är klar? Har du en tidsplan för arbetet? Till exempel för dialogmötena, kommunikationen och återkopplingen. Passar metoden målgruppen och nivån av inflytande? Behövs det någon ytterligare yrkeskompetens/kollega/politiker som är med vid dialog tillfället? Har du valt en plats som deltagarna enkelt kan ta sig till och från? Har du valt en tidpunkt på dygnet som passar mål gruppen? Finns det en plan för återkoppling till deltagarna? Lycka till! 11
Policy för invånardialog Invånardialog är samlingsnamnet för när vi på ett systematiskt sätt via dialog får och utbyter tankar och idéer med människor i kommunen. Dessa dialoger kan ske fysiskt och digitalt. Invånardialog kan användas för att identifiera behov, analysera olika förslag, hitta lösningar på problem och få nya idéer. Invånardialogen ska vara på riktigt Invånarna har möjlighet att påverka frågan. Omfatta något viktigt Vi genomför dialoger som är angelägna och ser kontinuerligt över inom vilka områden dialoger är önskvärda. Kunna ge resultat Vi återkopplar alltid resultatet av en dialog och berättar hur vi tänker arbeta vidare. Ansvar och uppföljning Nämnder och förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att ta initiativ till dialog och på så sätt utveckla kommunen tillsammans med dem vi är till för. Tar förvaltningen initiativ till en dialog av politisk karaktär ska nämnden fatta beslut om och medverka i dialogen. Det finns alltid en utsedd person som är ansvarig för dialogen. Varje nämnd och förvaltning ansvarar för att deras arbete med dialog utgår från policyn. Vi följer årligen upp vilka dialoger vi genomfört. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-14 Till denna policy finns ett antal tillämpningsanvisningar och en målbild för arbetet med invånardialog som du kan ta del av om du läser hela policyn. Du hittar hela policyn med bilagor här. December 2018. Producerad av Kungsbacka kommun. Illustrationer: Sandra Kipper. Kungsbacka kommun 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se kungsbacka.se