Ranstad Atomsveriges vagga

Sverige 10 år efter 2:a världskriget Försprång gentemot andra länder Alla hjul snurrar snabbare och snabbare Energiefterfrågan ökar 4 % per år; fördubblas på 18 år Tillgången på kol kan inte öka så snabbt; begränsande Stor optimism och framtidstro i hela världen

Buick Roadmaster 1958

Proposition 1956: Sverige måste satsa på atomkraft

1960 Koncession meddelades Ranstad - historik

Koncessionsbeslutet

1960 Koncession meddelades Ranstad - historik 1960-65 Ranstadsanläggningen byggs

1960 Koncession meddelades Ranstad - historik 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Statliga LKAB ny delägare. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto.

Ranstad 75

Mineralprojekt Ranstad

Ranstad - historik 1960 Koncession meddelades 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto. 1977-81 Forskning, utveckling. 1984 Brytningskoncession upphör vid årets utgång.

Koncessionsbeslutet

Ranstad - Vad är (var) problemet? Lakresthög, ca 25 ha stor. Kräver täckning. En sjö som var full med slam från lakningen. 2 km långt dagbrott. Byggnader som saknar vettig användningsmöjlighet. Opinion och överkörda människor.

Ranstad - historik 1960 Koncession meddelades 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto. 1977-81 Forskning, utveckling. 1984 Brytningskoncession upphör vid årets utgång. 1988 Efterbehandlingsplan till Länsstyrelsen. 1988-90 Länsstyrelsen handlägger ärendet. Omfattande remiss. 1990 Länsstyrelsen godkänner efterbehandlingsplanen.

Ranstad principer för efterbehandling Efterbehandlingen skall i möjligaste mån anpassas till de naturliga förutsättningarna på platsen Åtgärderna ska vara mycket varaktiga Den väg vattnet tog genom området före verksamheten påbörjades skall kunna användas igen Läckaget av föroreningar från lakresten skall minimeras Reningsverk, pumpning och andra åtgärder som kräver underhåll skall inte vara nödvändiga

Ranstad efterbehandlingens moment Lakrest flyttas ej Tät- och täckskikt över hela lakrestområdet Rengöring av Höbergs sjö Rening av lakvatten under en övergångstid Omvandla dagbrottet till sjö anpassad för fåglar och friluftsliv Rivning av silo = symbolen för Ranstad Tätning av grovkross Kontrollprogram

Ranstad - historik 1960 Koncession meddelades 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto. 1977-81 Forskning, utveckling. 1984 Brytningskoncession upphör vid årets utgång. 1988 Efterbehandlingsplan till Länsstyrelsen. 1988-90 Länsstyrelsen handlägger ärendet. Omfattande remiss. 1990 Länsstyrelsen godkänner efterbehandlingsplanen. 1991 Silon rivs. Lakresthögen och dagbrottet börjar efterbehandlas.

Silon rivs 1991-10-31

Omvandling av dagbrottet Skifferrester i dagbrottets botten täcks över med morän Våtmark skapas i södra delen Stränderna moduleras Badplats skapas Pumpningen avslutas Vattenföringsstation i utloppet

1 1990-04-12

1 1991-07-10

1 1992-07-08

1 1993-05-07

1 1997-07-30

2 1990-04-12

2 1991-07-10

2 1992-07-08

2 1993-05-07

2 1997-07-30

Ranstads efterbehandling i siffror (1990-95) Lakresthög 25 ha Schaktvolym lakrestområdet: 525 000 m3 Schaktvolym dagbrottet: 640 000 m3 Tranebärssjön: 1750 x 150 m, djup 15 m Kostnad: 140 Mkr

Ranstad - historik 1960 Koncession meddelades 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto. 1977-81 Forskning, utveckling. 1984 Brytningskoncession upphör vid årets utgång. 1988 Efterbehandlingsplan till Länsstyrelsen. 1988-90 Länsstyrelsen handlägger ärendet. Omfattande remiss. 1990 Länsstyrelsen godkänner efterbehandlingsplanen. 1991 Silon rivs. Lakresthögen och dagbrottet börjar efterbehandlas. 1991 -?? Kontrollfas. 1997 Länsstyrelsen fastställer miljömål för utloppet från Blackesjön

Kontroll

Kontrollresultat 5:1

Ranstad nuvarande miljöpåverkan måttstock uran Utsläpp från lakrestområdet till Marbäcken 2015: 4,6 kg Utsläpp från Tranebärssjön till Pösan 2015: 72 kg Påverkan på grundvattnet: ja, i närmaste grundvattenrör, föroreningsplym rör sig långsamt Jämför med Transport i Hornborgaån 2011: 1 800 kg

Är efterbehandlingen lyckad? Ja Men. Större läckage från Tranebärssjön än väntat Grundvatten rör sig genom lakresthögen och läcker ut Okända processer kan pågå i lakresthögen

Ranstad - historik 1960 Koncession meddelades 1960-65 Ranstadanläggningen byggs 1965-69 Provdrift, 215 ton uran producerades 1969-74 Processutveckling, utredningar 1975-76 Projekt Ranstad 75. Storskalig brytningsplan. Protester. 1976-77 Mineralprojekt Ranstad. Mer protester. Kommunalt veto. 1977-81 Forskning, utveckling. 1984 Brytningskoncession upphör vid årets utgång. 1988 Efterbehandlingsplan till Länsstyrelsen. 1988-90 Länsstyrelsen handlägger ärendet. Omfattande remiss. 1990 Länsstyrelsen godkänner efterbehandlingsplanen. 1991 Silon rivs. Lakresthögen och dagbrottet börjar efterbehandlas. 1991 -?? Kontrollfas. 1997 Länsstyrelsen fastställer miljömål för utloppet från Blackesjön 2007 Industriområdet börjar efterbehandlas.

Målbild Ranstads industriområde Område för småindustriändamål ( = ej störande industri) Utställning och försäljning av villavagnar m.m.

Uppstädning 2007-2009 Radiologiskt material Från lakverket, kemikalier, skiffer m.m. 100 684 kg Ej radiologiskt material Från panncentralen, lut + syra 890 kg Från kontoret, kemikalier 603 kg Från sovringsverket, oljerester 785 kg Från sovringsverket, fotogen, övr. lsgmedel 339 kg Från transformatorbås m.m. Hg-instr. 2 kg Från kalksilon, osläckt kalk 128 456 kg Därutöver Oljehaltigt vatten och makadamm = FA 78 000 kg Förorenad jord = ej FA 11 683 000 kg Transformatorer, ej PCB 8 st Kondensatorer 2 st

Sovringsverket i siffror Farligt avfall till SAKAB Elutrustning Metallföremål 3 ton 377 ton Övrigt avfall Asbest Metallföremål Betongkross 2,5 ton 300 ton 9043 ton

Rivna byggnader o dyl.

Kvarvarande efterbehandling Ledning över Brunnhemsberget Betongkonstruktion i Hornborgaån Ev. beslut om fastighetsanknutet föreläggande för skydd av efterbehandlade ytor på industriområdet Friklassning (SSM)

Insatsbehov i framtiden Långsiktigt skydd av lakresthögen i form av miljöriskområde Behov av kontroll Hydrologiska systemet kräver skötsel Tät- och täckskikt på lakresthögen måste vidmakthållas Skogen måste skötas Information och skyltning av miljöriskområdet måste skötas Vem ska kontrollera och sköta? Vem ska betala?