KSLA-seminarium 2010
Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m
Begrepp och begreppsförvirring RESERV FÖREKOMST TILLGÅNG Ökat ekonomiskt utbyte Priser Teknikutveckling Tekniska förutsättningar Ökad kännedom om fyndighet Naturskydd Torrsubstans/vattenhalter Kemiska egenskaper Torvlagen, miljöbalken Hållbart utnyttjande Enligt torvlagen får bearbetningskoncession meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.
DOMINATING MIRE TYPES SLOPING FENS AND MIXED MIRES Minerotrophic fen from northern Sweden ECCENTRICALLY AND CONCENTRICALLY DEVELOPED BOGS IMCG/IPS EXC 2007
TORVTÄCKTA AREALER I SVERIGE (miljoner hektar) JORDBRUKSMARK ÖPPNA MYRAR SKOGSMARK KÄRR BLANDMYR MOSSE 0,28 4,60 1,77 3,35 0,35 TORVMARK >30 cm SUMPSKOG<30 cm Ca. 15 000 ha används i dag för energiproduktion (produktionsareal 8 000-10 000 ha) C 200 000 h (1100 ) h d å i d ä d fö Ca. 200 000 ha (1100 myrar) har under någon period används för torvtäkt. Ofta är endast en mindre del påverkad (VMI)
Statens inventeringsinsatser av landets torvförekomster har styrts av toppar i användningen som bränsle 6 5 Linjeinventeringen och kvalitativa inventeringen Beredskapsinventeringen Nämnden för energiproduktionsforskning Produktion Bränsletorv Odlingstorv Strötorv Total produktion Milj m3 4 3 2 1 0 ÅR Användningen har gått från ett krisbränsle till att ofta vara ett komplement till trädbränslen
Tå Två principiellt iilltit intressanta t frågeställningar få tälli Kan det ske en inriktning mot mindre täkter Vet vi hur mycket användbara dränerade ytor det finns Små torvmarker i Kronobergs län, NE 14 61 50 (potentiellt energiutbyte per yta och volym) Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar digital kartstudie, SGU-rapport 2006:14
Stora variationer i potentiellt energiinnehåll från torvmark till torvmark Energiinnehåll Värmevärde Torrsubstansinnehåll Torvslag Humifiering Blöthet Torrsubstansinnehållet är tillca. 80% avgörande för bedömning av torvens energiinnehåll per volym Vanliga värden för vattenhalt: Låghumifierad vitmosstorv 92-95 % Medel- till höghumifierad 88-93 % vitmosstorv t Kärr- starr och lövkärrtorv 87-93 % Dikad myr 80-85 %
Projekt: SMÅ TORVMARKER I KRONOBERGS LÄN (NE 146150) Utvinningsbar energi kan utan vidare skilja två ggr mellan olika myrar, både per hektar och per kubikmeter i naturtillstånd Antal Potentiellt energiinnehåll per hektar för odikade små myrar Ref. större myr 12 10 8 6 4 2 4D:NV 4D:SV 5F:SV Analys av utvinningsbar bränsleenergi genom borrning, provtagning och regressionsanalyser av torvslag, humifiering och analyser av vämevärden, askhalter och volymbestämda torrsubstansprover. Antal 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 GJ * 10 3 / ha Potentiellt energiinnehåll per m 3 för odikade små myrar Låghumifierad sphagnumtorv = 0,96 GJ/m 3 2 (H3, Aska= 2%, TS= 60 kg/m 3, Produktionsfukthalt= 50% ) 0 Välhumifierad kärrtorv = 2,84 GJ/m 3 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 (H8, Aska 6%, TS 150 kg/m 3 ) 10 8 6 4 GJ/m 3 4D:NV 4D:SV 5F:SV 1 GJ = 0,278 MWh
Projekt: Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar - digital kartstudie, SGUrapport 2006:134 Dikad Ej dikad
Uppföljning av SGUs gamla Linjeinventering efter snart hundra års påverkan (Gustav Sohlenius och Kristian Schoning, SGU) Resultaten kommer att presenteras vid: 14 th International Peat Congress (IPC) in Stockholm 2012 Dagboksblad från en av linjeinventeringens borrpunkter Herr Bjurulf med hantlangare och hela utrustningen1919
För varje borrning finns: Vegetation ex. Carex sp., Equisetum Typ av torvmark ex. skogsmosse Torvslag ex. Lövkärrtorv Torvens egenskaper ex. humifiering
Projektet berör torvmarkernas huvudsakliga funktion Vattenbalans Hydrologi Kolbalans Biologisk mångfald
Totalt har 25 torvmarker undersökts
Undersökningen visar att i stort sett alla undersökta torvmarker har det skett förändringar Humifiering i översta torvlagret har ökat Blötheten i översta torvlagret har minskat
CO₂ Oid Oxidationi Kompaktion Förändringen beror på kompaktering av torven och att torv har oxiderats bort. Förändring i torvmäktighet (cm) 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120
Vegetationen på mossarna har börjat förändras på grund av ökad näringstillgång och torrare yta. Torvbildningen har i vissa fall börjat stanna av.
ALTERNATIV TORVANVÄNDNING (några exempel) Låghumifierad torv Höghumifierad torv Växttorv Torvkoks k Filtermassa Oljor/fenoler Oljesaneringsmedel Aktivt kol Aktivt kol Alkoholer Alkohol Ammoniak Foderjäst Vaxer/hartser Isoleringsmaterial Organiska syror Blöjor Pudretter Förvaring öva gav frukt Torvbad Papper Tillväxtstimulerande medel
Egna slutsatser: Branschen bör räkna med att nya täkter kommer längre från användarna Leta efter mindre täkter med bättre torv, helst tidigare dikade Red ut oklarheter i Torvlagen Det finns stora statistiska arealer växthusgasemitterande torvmarker, men kunskapen på objektsnivå är otillfredsställande