Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2009

Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-16

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Uppdraget... 3 Samarbete... 3 Metod... 4 Boende med särskild service LSS, vuxna... 5 Kostnader i boende med särskild service LSS egen regi... 5 Kostnader för boende med särskild service LSS, köpta platser... 7 Hur ser verksamheten ut?... 8 Personal... 9 Lönestatistik Hök Kommunal per kommun 2009... 9 Heltidsmått... 9 Nattbemanning... 9 Lokalkostnader... 10 Förutsättningar för verksamheterna... 10 De boendes åldersprofil... 10 Daglig verksamhet... 11 Kontaktperson... 12 Framtiden... 12 Daglig verksamhet... 14 Personlig assistans enligt LASS... 16 Tidredovisning... 17 Fortsatt arbete... 17 Bilagor... 18 Personlig assistans enligt LASS... 18 Bostad med särskild service (LSS 9:9)... 22 Daglig verksamhet (Lss 9:10)... 24 Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2... 28 Jämförelsetal LASS 2009... 29 Handläggare/referens Anna Ganning Hallendorff 08/606 89 68 anna.ganning.hallendorff@haninge.se 2

Sammanfattning Årets fördjupning inom funktionshinderområdet har ägnats åt boende med särskild service för vuxna LSS. De faktorer som studerats och jämförts är nivåkostnaden, personalstatistik, lokalkostnader, brukarnas åldersprofil, omfattning av daglig verksamhet och beslut om kontaktpersoner. Tydliga variationer finns mellan kommunerna. Projektgruppen har även tagit en titt in i framtiden för att identifiera några utmaningar kommunerna kommer att stå inför. Det finns indikatorer som pekar mot att inflödet ökar i kombination med att målgruppgen blir allt äldre. Nya diagnosgrupper t ex inom det neuropsykiatriska området ingår i LSS personkretsen. I takt med att sjukvården blir allt skickligare på att rädda människor som drabbats av olyckor eller barn som föds för tidigt, men med hjärnskador till följd, blir det kommunernas uppgift att ordna omsorg och ett värdigt liv. LSS gruppens behov spretar och många individuella lösningar och individanpassningar behövs. Detta är dyrt och komplicerat att planera. Att föra samman personer med allt för olika behov inom samma gruppbostad är inte funktionellt. Planering över kommungränserna är ett utvecklingsområde. I dokumentet finns även en sammanställning av nyckeltal för daglig verksamhet personkrets 1 och 2 samt personlig assistans enligt LASS. Det material som presenteras i rapporten är i huvudsak beskrivande. Utrymmet för analys har varit begränsat. Redovisningen ska möjliggöra analyser ur den egna kommunens perspektiv. Förhoppningsvis väcker underlaget många nya frågor. Mycket tid och arbete är nedlagt på att samla in och sammanställa uppgifterna, och det är viktigt att gå vidare med materialet för att arbetet ska bidra till verksamhetsutveckling på lång sikt. Inledning Uppdraget Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nacka och Värmdö samarbetar sedan 1998 med nyckeltal inom vissa verksamheter för funktionshindrade. I 2010 års nyckeltalsarbetet har Nykvarn inte deltagit. Samarbete Projektet har delats upp i två etapper. I etapp ett har information till nyckeltal samlats in. De områden som följts upp är; daglig verksamhet, särskilt boende och personlig assistans enligt LASS. Principerna för uppföljningen är oförändrad jämfört med tidigare år. I etapp två genomförs benchmarking inom området särskilt boende LSS. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje kommuner har ingått i detta arbete. Sammankallande och samordnande projektledare var Anna Ganning Hallendorff, Haninge kommun. I projektgrupp ett nyckeltal funktionshinder har följande personer medverkat: Lisbeth Holmström, Botkyrka, Siv Jatko, Nynäshamns, Anette Bengtsson, Nacka, Thory Mollberg, Salem, Karin Alexandersson, Tyresö, Valentina Olsson, Värmdö, Marie Saglind, Huddinge och Thomas Tinglöv och Åsa Borén Södertälje kommun. I projektgruppen för benchmarking har följande personer medverkat: 3

Lisbet Holmström och Stefan Dansell, Botkyrka, Lena Lindqwister, Haninge, Mahria Persson Lövkvist och Peter Wikman, Huddinge, Pia Sjöstrand och Thomas Tinglöv, Södertälje och Cecilia Schönewald, Nacka Metod Den metod som använts benämns Södertörnsmodellen. Modellen väver ihop verksamhetsinformation och ekonomi enligt följande: Brukarna delas in i fem nivåer utifrån graden av personalstöd som ges till varje enskild brukare. Kartläggningen av brukarnas nivåer, eller behovsprofil, ligger utanför detta projekt. Respektive kommun har ansvar för att informationen om brukarprofilen är uppdaterad. Ekonomiskt utfall 2009 Dessa två parametrar sammanförs i en beräkningsmodell utvecklad i excel. Modellen tar inte hänsyn till om de ekonomiska resurserna täcker brukarnas behov eller om de mest adekvata insatserna ges brukaren. Modellen är endast ett sätt att presentera 2009 års utfall utifrån profilen på brukarna. Den brukarstatistik som redovisas överensstämmer med statistiska central byråns statistik per 1 oktober 2009. I tabellen nedan redovisas de delningstal som använts för personalkostnader. Nivå 1 2 3 4 5 Bostad med särskild 0,45 0,65 1,0 1,45 2,0 service Daglig verksamhet 0,21 0,28 0,42 0,63 0,84 Syftet med att använda delningstalen är att kostnaderna som redovisas per nivå ska spegla resursåtgången i form av personal. Brukare i nivå ett kräver mindre personal än en brukare i nivå fem. 4

Boende med särskild service LSS, vuxna Kostnader i boende med särskild service LSS egen regi I de redovisade siffrorna ingår endast bruttokostnader, dvs inga intäkter är medräknade 2009. Kostnaderna redovisas i löpande priser. I personalkostnaderna ingår chefer på olika nivåer i organisationen men ej förvaltningschefen. Nedan redovisas den genomsnittligt viktade kostnaden i boende LSS som drivs i kommunal regi kommunvis för åren 2008 och 2009. Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng 2008 2009 Antal brukare Genomnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka 766 190 162 821 190 162 7% Haninge 861 137 127 846 108 113-2% Huddinge 520 169 133 712 129 119 37% Nacka 546 31 26 623 28 26 14% Nynäshamn 498 57 48 552 57 47 11% Salem 325 22 25 407 21 24 25% Södertälje 642 128 121 694 136 119 8% Tyresö 649 74 73 682 78 77 5% Värmdö 586 47 44 601 47 44 3% * I Huddinge har man under året sett över samtliga nivåbedömningar vilket har resulterat i att antalet 5:or minskat mycket. Kostnaden kvarstår men nivåpoängen sjunker, vilket resulterar i att den genomsnittliga viktade kostnaden blir högre. **) Salem redovisade lokalkostnaden netto 2008 vilket delvis förklarar till förändringen med 25 % Nivåpoängen i tabellen ovan speglar den samlade behovsprofilen hos de brukare som bor i LSS boenden som drivs i kommunal regi. Antal brukare är omräknade till helårsplatser. Kostnaden ska ställas i relation till den samlade nivåpoängen och antalet brukare. Har kostnaden ökat mellan åren samtidigt som nivåpoängen ökat kan det finnas skäl för kostnadsökningen. Däremot kan man ifrågasätta om det är rimligt att kostnaden ökar mellan åren medan nivåpoängen minskar. 5

tkr Genomsnittlig viktad kostnad 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 2008 2009 Nivåpoäng egen regi Tyresö Värmdö Botkyrka 200 150 100 50 0 Haninge Huddinge Södertälje Nacka Salem Nynäshamn Nivåpoäng 2008 Nivåpoäng 2009 Minskar nivåpoängen mellan åren är det rimligt att kostnaderna också minskar och motsatt förhållande om nivåpoängen ökar. 6

Kostnader för boende med särskild service LSS, köpta platser Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng 2008 2009 Antal brukare Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka* 890 6 4 846 13 9-5% Haninge 665 17 9 677 51 29 2% Huddinge 459 65 47 516 45 34 12% Nacka 590 107 79 665 110 84 13% Nynäshamn 844 10 5 1 017 6 8 20% Salem 591 25 15 650 24 14 10% Södertälje 665 223 188 686 228 194 3% Tyresö 748 6 4 928 6 4 24% Värmdö 538 18 12 530 19 12-2% *) Kostnader för SoL beslut ingår 2008 vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Genomsnittlig viktad kostnad, köpta platser Värmdö Botkyrka 1 500 1 000 Haninge Tyresö 500 0 Huddinge Södertälje Nacka Salem Nynäshamn Viktad kostnad 2008 Viktad kostnad 2009 Har det skett stora förändringar i nivåbedömningen mellan åren kan det förklara en ökning av den genomsnittliga viktade kostnaden. I de fall brukarna bedömts ha ett mindre behov än i tidigare mätningar tar det tid innan organisationen anpassas till de nya förhållandena t.ex. avseende personaltäthet. 7

Fördelning Egna/Köpta platser 350 300 250 200 150 100 50 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Egna Köpta I Södertörnskommunerna drivs majoriteten av boendena med särskild service LSS i egen regi. Undantaget är Nacka och Södertälje som köper över hälften av platserna externt. Hur ser verksamheten ut? I årets fördjupning av nyckeltalsarbetet har vi tittat närmare på hur bostad med särskild service ser ut i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje kommuner. I detta avsnitt ska vi titta närmare på faktorer som kan förklara skillnaden mellan kommunernas kostnader. Kommunernas viktade kostnader 2009 ser det ut som i tabellen nedan. Nacka har lägst kostnader i alla nivåer medan Botkyrka har högst kostnader i alla nivåer. Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje 1 468 583 464 747 375 338 349 454 407 839 2 605 305 600 645 500 493 452 525 519 020 3 844 569 838 467 719 515 632 898 713 586 4 1 152 194 1 144 237 1 001 113 864 806 963 741 5 1 528 181 1 517 956 1 345 290 1 148 249 1 269 488 I kommunerna varierar antalet grupp-/servicebostäder mellan två upp till 26 stycken. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Bostad med särskild service vuxna 9:9 28 21 20 2 20 -varav serviceboende 2 6 7 9 -varav gruppboende 26 15 13 2 11 Antal brukare 162 112 127? 22 119 8

Personal Den viktigaste resursen i verksamheten är personalen. Både personal- och chefstätheten skiljer sig åt mellan kommunerna. I tabellen nedan redovisar personalstatistik som är intressant både ur ekonomi och arbetsmiljöperspektiv. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Antal årsarbetare 283,0 136,6 166,8 28,0 150,1 Årsarbetare per grupp-/ serivce bostad 10,1 6,5 8,3 14,0 7,5 Årsarbetare per brukare 1,7 1,2 1,4 1,3 1,3 Chefer 14,2 9 7 0,8 5,7 Chefstäthet per årsarbetare 0,05 0,07 0,04 0,03 0,04 Årsarbetare per chef 19,9 15,2 23,8 35,0 26,3 Sjukfrånvaro % 7,29 7,79 7,9 6,49* 7,11 *)Uppgift avser 2008 Lönestatistik Hök Kommunal per kommun 2009 Kr/månad Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Lägst 17 202 15 930 17 000 19 000 17 344 Högst 23 460 27 500 23 400 28 100 21 340 Median 20 900 20 718 19 730 21 709 18 704 Medel 20 865 20 713 19 872 21 709 19 408 Heltidsmått En viktig förklaring till kostnadsskillnader mellan kommunerna är heltidsmåttet för personalen i de olika kommunerna. Skillnad mot övriga kommuners Heltidsmått heltidsmått Kommun Timme/vecka 38,75 37,00 36,75 Nacka 38,75 0 1,75 2,00 Botkyrka 37,00-1,75 0,00 0,25 Huddinge 37,00-1,75 0,00 0,25 Södertälje 37,00-1,75 0,00 0,25 Haninge 36,75-2,00-0,25 0,00 Av tabellen ovan framgår kommunernas heltidsmått per vecka. Av tabellen framgår att personalen i Nacka arbetar två timmar mer per vecka jämfört med personalen i Haninge kommun. Nattbemanning Alla grupp- och serviceboenden har någon form av nattbemanning. I vissa fall förekommer det både vaken och sovande nattpersonal. Av tabellen nedan redovisas vilken form av nattbemanning som förekommer. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Sovande 21 21 8 1 15 Vaken 11 0 10 1 7 Boenden totalt* 28 21 17 2 20 * Totalt antal boenden i respektive kommun, ej summering. 9

Lokalkostnader Förutom kostnaden för personal är kostnaden för fastigheterna en viktig del. I tabellen redovisas det genomsnittliga kostnaden per m² i kommunerna. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Kr/månad 1 152 1 442 1 320 1 407 1 245 En majoritet av Botkyrkas, Haninges, Huddinge, Nacka och Södertäljes service- och gruppbostäderna är byggda under 1960-talet och senare. Alla kommuner utom Nacka har byggt service- och gruppbostäder under 2000-talet. Enligt LSS-lagen ska brukarens boende se ut som ett vanligt hem och inte som en institution. Boendet ska helt enkelt vara fullvärdigt. En fullvärdig lägenhet har inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning etc. I tabellen nedan finns information om hur situationen ser ut i de olika kommunerna. Ej fullvärdiga lägenheter Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Totalt antal lägenheter 158 115 126 22 120 Antal ej fullvärdiga 14 12 23 0 0 Andel i procent 9% 10% 18% 0% 0% Tillsynsansvaret har tagits över av Socialstyrelsen från den 1 januari 2010. Det är viktigt att de kommuner som inte har fullvärdiga lägenheter inom sin verksamhet har en planering och tar höjd för åtgärder i sin investeringsbudget. Förutsättningar för verksamheterna Projektgruppen har valt att titta närmare på några faktorer som vi tror påverkar kostnaden för insatsen boende särskild service LSS vuxna. De är brukarnas ålder, omfattning av daglig verksamhet och beslut om kontaktpersoner. De boendes åldersprofil Åldersprofilen hos brukarna i kommunernas boenden redovisas i tabellen nedan. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Åldersintervall Antal Antal Antal Antal Antal -19 2 1% 0 0% 1 1% 3 14% 0 0% 20-29 20 12% 35 31% 30 24% 3 14% 22 18% 30-39 48 30% 32 29% 31 25% 3 14% 25 21% 40-49 43 27% 22 20% 32 26% 9 41% 39 33% 50-59 34 21% 12 11% 19 15% 4 18% 21 18% 60-15 9% 11 10% 10 8% 0 0% 12 10% Summa 162 100% 112 100% 123 100% 22 100% 119 100% Populationen inom LSS-verksamheterna har förändrats de senare åren, brukarna lever allt längre jämfört med tidigare. Åldersrelaterade sjukdomar och åldertecken uppträder, ofta tidigare än hos övriga befolkningen. Med åldrandet uppstår behov av annat och ibland mer stöd. Kraven på aktiv fritid och daglig verksamhet förändras, man kanske önskar att vara mer i sitt hem och den sociala gemenskapen i gruppbostaden är fullt tillräcklig. Några kommuner diskuterar möjligheter till äldreboende för personer med LSS- 10

Antal brukare tillhörighet. Brukare i yngre ålder har å andra sidan helt andra krav. Att få ta del av och delta i de reguljära aktiviteter som erbjuds via föreningsliv, sociala medier och andra arrangemang är viktiga ingredienser i ett meningsfullt liv. Både äldre och yngre har därmed ökade behov av stöd vilket ställer krav på bemanningen i gruppbostaden, både omfattning, tid på dygnet och kompetensmässigt. Åldersprofil 60 50 40 30 20 10 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Åldersintervall Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Daglig verksamhet Omfattning av daglig verksamhet bland brukarna i kommunernas boenden redovisas i tabellen nedan. Omfattning daglig verksamhet Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Antal Antal Antal Antal Antal Heltid 59 36% 83 74% 70 57% 13 59% 64 54% Deltid 61 38% 15 13% 25 20% 2 9% 38 32% Ingen 42 26% 14 13% 28 23% 7 32% 17 14% Summa 162 100% 112 100% 123 100% 22 100% 119 100% Det ställs olika krav på verksamheten om brukaren har daglig verksamhet heltid, deltid eller inte alls. Åldersprofilen inom LSS-verksamheterna har förändrats de senare åren. Som tidigare nämnts uppnår fler brukare högre ålder. Åldersrelaterade sjukdomar och andra ålderstecken uppträder ofta tidigare än hos övriga befolkningen. Av detta följer att många äldre brukare inte har daglig verksamhet eller endast har daglig verksamhet på deltid, vilket i sin tur leder till högre krav på personal inom de olika boendena. Ett annat exempel på förändrade krav är att det under senare år blivit vanligare att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beviljas boende med fast bemanning. Krav ställs på högre personaltäthet och större flexibilitet, men också kompetensutveckling inom olika områden för att möta de olika behoven. 11

Antal brukare Omfattning daglig verksamhet 100 80 60 40 20 0 83 70 59 61 64 42 38 25 28 15 14 13 17 2 7 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Heltid Deltid Ingen Av diagrammet ovan framgår att Haninge är den kommun med flest antal brukare med LSS boende som har daglig verksamhet på heltid 83 personer vilket motsvarar 74 procent av de boende. Botkyrka är den kommun som har flest brukare som antingen går på daglig verksamhet deltid eller inte alls. 61 brukare eller 38 procent har daglig verksamhet på deltid medan 42 brukare vilket motsvarar 26 procent har ingen daglig verksamhet alls. Kontaktperson Antalet brukare med kontaktperson redovisas i tabellen nedan. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Brukare 162 112 123 22 119 Kontaktperson 89 16 34 15 70 Andel i procent 55% 14% 28% 68% 59% I insatsen bostad med särskild service ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor där det bl.a ingår fritidsverksamhet, kulturella och sociala aktiviteter. Det var tidigare vanligt att personer som bodde på särskilt boende även beviljades kontaktperson och det är ännu mer vanligt att man fått behålla den insats som tidigare beviljats. Efter en regeringsrättsdom där man tydliggjorde insatsen och att stödet i första hand ska tillgodoses inom ramen för boendet så blev vissa kommuner mer restriktiva än andra. Detta påverkar förstås personaltätheten på gruppboendet. Framtiden I alla LSS-verksamheter är det viktigt med god framförhållning inte minst när det gäller planering av boenden. Under arbetet har indikatorer tagit fram som visar på kommande behov av boenden. Indikator Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Brukare över 15 år med beslut om avlösarservice och/eller korttidstillsyn 66 119 45 55 74 Nya beslut om bostad med särskild service (2009) 12 9 7 27 Inflytt till kommunen av personer tillhörande LSS:s personkretsar sk förhandsbesked 0 0 0 0 3 12

Personer som i dag har insatserna avlösarservice och/eller korttidstillsyn har så stora omsorgsbehov att de ofta är berättigade till insatsen bostad med särskildservice när det börjar bli dags att flytta hemifrån. Samtliga kommuner försöker uppskatta framtida behov av bostad med särskildservice. Att ta upp en diskussion med den enskilde och vårdnadshavare/företrädare i femtonårsåldern kan ge en viss hint om framtida behov. Metoden är osäker då personer utvecklas mycket under tonåren, behov och önskemål kan förändras och personer kan avlida. En annan faktor som försvårar i planeringen är de personer som flyttar in till kommunen då de redan har behov av insatsen bostad med särskild service. Lagstiftningen kan komma att förändras och även om LSS lagen kvarstår så kan tillämpningen förändras. Nya diagnosgrupper och fler som får diagnoser som berättigar till LSS insatser t ex personer med förvärvade hjärnskador ökar då sjukvården räddar allt fler som t ex råkar ut för svåra trafikolyckor och dylikt. Denna grupp har ofta svåra och specifika behov. Botkyrka har byggt upp två egna särskilda boenden för personer med förvärvad hjärnskada. Allt fler prematura barn räddas vilket medför risk för hjärnskador. Personer med t ex Alzheimers och andra demenssjukdomar kan blir berättigade till LSS insatser i större omfattning än tidigare. Demensförbundet driver denna fråga mycket hårt och ärenden överklagas för prövning i förvaltningsrätten. Oftast får personer med olika demenssjukdomar hjälp och stöd genom insatser från Socialtjänstlagen. Demensdiagnoser blir vanligare i yngre år. Nya diagnosgrupper t ex inom det neuropsykiatriska området har andra behov än de som de traditionella gruppbostäderna är utformade för, t ex ljudisolerade, friliggande. Andelen personer som får diagnoser som berättigar till LSS har hela tiden ökat sedan LSS lagstiftningen infördes, troligtvis beror det på ökade krav i samhället. Svårt att bedöma hur samhällsutvecklingen ser ut fram över. Sannolikt blir nog kraven snarare högre än lägre. Självklart har inte alla dessa personer behov som berättigar till bostad med särskildservice eller dagligverksamhet, men kan ju ändå komma att påverka kommunernas ekonomi och planering av insatser. Åldersstukturen påverkar planeringen av gruppbostäder, om allt fler äldre och äldre/äldre bor kvar i gruppbostaden så som lagstiftningen är avsedd att tillämpas kanske gruppbostäderna behöver vara mer flexibelt byggda t.ex. ökar behoven av hjälpmedel och kanske också personal och då behövs mer plats. Kanske behöver det vara möjligt att flytta väggar mm. på ett enkelt sätt. Ombyggnationer blir ofta dyra och bostaden kan inte nyttjas under tiden. LSS gruppens behov spretar och många individuella lösningar och individanpassningar behövs. Detta gör det både dyrt och komplicerat att planera. Att föra samma personer med allt för olika behov inom samma gruppbostad är inte funktionellt. Planering över kommungränserna för att tillgodose specifika behov borde göras mer frekvent. 13

Daglig verksamhet Daglig verksamhet enligt LSS tillförsäkras dem som tillhör personkrets 1 och 2. Personkretsarna beskrivs nedan. Förutsättningen för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. I tabellen nedan redovisas genomsnittlig viktad kostnad för daglig verksamhet, för personer i personkrets 1, i kommunal regi. Med personkrets 1 menas personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten anpassas till personer med grav utvecklingsstörning och stora omvårdnadsbehov likväl som till personer med t.ex. Aspergers syndrom. Daglig verksamhet pk 1, kommunal regi 2008 2009 Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Förändring av kostnaden Botkyrka 493 73 182 514 77 207 4% Haninge 598 64 207 629 59 196 5% Huddinge 323 89 191 422 77 208 31% Nacka 491 32 65 471 32 70-4% Nynäshamn 586 24 71 592 24 69 1% Salem 526 13 31 545 14 32 3% Södertälje 566 65 208 600 65 206 6% Tyresö 501 23 66 515 25 72 3% Värmdö 535 17 42 564 15 34 5% Daglig verksamhet pk 1, köpta platser 2008 2009 Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Förändring av kostnaden Botkyrka 575 7 15 549 6 13-4% Haninge 466 7 12 444 19 28-5% Huddinge 580 13 25 574 13 26-1% Nacka 357 56 107 558 45 120 56% Nynäshamn 512 2 4 530 4 7 4% Salem 491 4 7 632 4 6 29% Södertälje 646 83 222 642 86 227-1% Tyresö 648 7 20 619 8 21-4% Värmdö 286 15 27 292 15 28 2% 14

I tabellen nedan redovisas olika former av daglig verksamhet. Antalet personer som har en individuell placering utanför kommunen utan daglig kontakt med personalen på daglig verksamhet Antal personer som har en individuell placering utanför kommunen med daglig kontakt med personalen på daglig verksamhet. Antal personer med daglig verksamhet som har personlig assistans Kommun Ej daglig kontakt Daglig kontakt Personlig assistans Botkyrka 21 0 0 Haninge 16 0 0 Huddinge Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Nacka 0 0 0 Nynäshamn 2 10 0 Salem 0 13 2 Södertälje 35,5 0 2 Tyresö 25 2 9 Värmdö 15 5 24 De personer som ingår i personkrets 2 är personer som fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Skadan kan ha uppstått genom yttre våld t.ex. genom olycksfall eller sjukdom. Anledningen till att kostnaden för personkrets 2 särredovisas är att insatsen ofta innebär kostsamma speciallösningar och att dessa kan vara svåra att tillgodose inom kommunens egna verksamheter. Personerna är inte nivåbedömda på det sätt som gjorts av personer i för daglig verksamhet personkrets 1. Daglig verksamhet pk 2, köpt verksamhet 2008 2009 Kommun Genomsnittlig kostnad tkr Antal brukare Genomsnittlig kostnad tkr Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka 0 0 0 0 0% Haninge 366 2 372 2 2% Huddinge 0 0 0 0 0% Nacka 218 6 210 7-4% Nynäshamn 0 0 391 0 Salem 313 4 313 4 0% Södertälje 290 4 312 3 8% Tyresö 368 7 368 7 0% Värmdö 150 2 150 0 0% 15

Personlig assistans enligt LASS Lagen om assistansersättning LASS reglerar personlig assistans som beviljas personer som uppfyller lagens kriterier. Tittar man på förändringen inom personlig assistans mellan åren ser det ut på följande sätt: Utförare av personlig assistans* 2008 2009 Förändring Kommunal regi 320 313-2% Privat regi 470 475 1% Summa 790 788-0,3 * Nacka ingår inte i sammanställningen Hur det ser ut i de enskilda kommunerna redovisas i bilagorna. Ser man till helheten ökar antalet privata utförare av personlig assistans. Förändringen av antalet bedömda och utförda timmar redovisas nedan: 2008 2009 Förändring Bedömda timmar 2 238 542 2 176 216-3 % Utförda timmar 2 015 389 2 003 981-1 % Utförandegrad 90 % 92 % Av tabellen framgår att antalet bedömda timmar minskat 2009 jämfört med 2008. Däremot har utförandegraden ökat. En förklaring till färre antal bedömda timmar är försäkringskassans restriktivare bedömningar vid omprövning av assistansersättningen, vilket medför att personer som haft assistansersättning förlorar den och ansöker om personlig assistans enligt LSS hos kommunerna. Genomsnittlig kostnad 2008 2009 Förändring Kr/timme hos brukare 238 kr 251 kr 13 kr Kr/timme administration* 14 kr 15 kr 1 kr Kr/timme kringadministration** 0 kr 11 kr 11 kr Kr/timme 252 kr 276 kr 24 kr *) Administration närmst verksamheten **) Kringadministration t.ex. löneadministration, ekonomiadministration Personer som beviljats personlig assistans LASS, lagen om assistansersättning, får en schablonersättning från Försäkringskassan. Ersättningen 2009 var 247 kr. Ersättningen 2008 var 237 kr. I 2009 års nyckeltalsarbete har en administrativ kostnad räknats med. Motiveringen till det är att assistansverksamheten genererar mycket kringadministration i form av löneadministration, administration i kontakten med försäkringskassan rörande utbetalningar, avstämningar av ersättning m.m. Kostnaden belastar inte kärnverksamheten direkt utan redovisas i andra delar av kommunens organisation. 16

Ett visst belopp av ersättningen från Försäkringskassan är sk ersättning för assistansomkostnader. Med assistansomkostnader bör avses kostnader som den ersättningsberättigade har för sina personliga assistenter i samband med gemensamma aktiviteter utanför bostaden. Omkostnadsersättningen är olika stor och hanteras olika i kommunerna. Nedan redovisas några exempel. Kommun Assistansomkostnadsersättning Botkyrka 4 kr/timme Nej Haninge 1,5 kr/timme Ja Tyresö 1,5 kr/timme Ja Nynäshamn 2 kr/timme Nej Salem 2 kr/timme Nej Värmdö 2 kr/timme Nej Möjlighet att spara mellan åren Tidredovisning I enlighet med uppdraget är det relevant att redovisa tidsåtgången för detta projekt. Sammanlagt har medverkande i de olika etapperna inklusive projektledaren lagt ner drygt 1 310 timmar. Fortsatt arbete Det material som presenteras i rapporten är i huvudsak beskrivande. Utrymmet för analys har varit begränsat. Redovisningen ska möjliggöra analyser ur den egna kommunens perspektiv. Förhoppningsvis väcker underlaget många nya frågor. Mycket tid och arbete är nedlagt på att samla in och sammanställa uppgifterna, och det är viktigt att gå vidare med materialet för att arbetet ska bidra till verksamhetsutveckling på lång sikt. 17

Bilagor Personlig assistans enligt LASS Botkyrka Haninge * * 2008 2009 2008 2009 Antal personer Egen regi 48 48 0% 65 64-2% Privat regi 92 97 5% 72 68-6% Summa 140 145 3% 137 132-4% Förhöjd ersättning Antal personer 9 5 15 15 % andel 19% 10% 23% 23% Timmar Bedömda timmar 275 428 263 867-4% 549 204 498 924-9% Utförda timmar 269 945 256 032-5% 482 803 474 468-2% Utförandegrad 98% 97% 88% 95% Utförda timmar/brukare 5 624 5 334-5% 7 428 7 414 0% Information egen regi Timmar/år/person 5 624 5 334 7 428 7 414 Timmar/månad/person 469 445 619 618 Timmar/dygn/person 15 15 20 20 Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare 65 266 63 959 115 606 121 967 Kostnader administration 5 044 5 690 6 360 6 675 Administration 4 % 2 786-5 146 Kostnader totalt - egen regi 70 310 72 435 121 966 133 788 Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi 557 736 1 776 1 704 Sjuklön - privat regi 792 1 034 450 774 Sjuklön kr/person - egen regi 11 604 15 324 27 326 26 625 Sjuklön kr/person - privat regi 8 605 10 684 6 254 11 375 Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare 242 250 239 257 Kr/timme administration 19 22 13 14 Kr/timme oh 4% - 11-11 Kr/timme totalt 261 283 +22 252 282 +30 Kr/timme netto 10 38 12 23 Kr/totalt nettokostnad 2 699 9 817 5 794 11 083 *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och 2009 18

Huddinge Nynäshamn * * 2008 2009 2008 2009 Antal personer Egen regi 51 50-2% 22 22 0% Privat regi 82 90 10% 27 30 11% Summa 133 140 5% 49 52 6% Förhöjd ersättning Antal personer 3 8 8 8 % andel 6% 16% 36% 36% Timmar Bedömda timmar 255 747 268 931 165 336 166 560 Utförda timmar 241 246 252 055 152 067 151 098 Utförandegrad 94% 94% 92% 91% Utförda timmar/brukare 4 730 5 041 7% 6 912 6 868-1% Information egen regi Timmar/år/person 4 730 5 041 6 912 6 868 Timmar/månad/person 394 420 576 572 Timmar/dygn/person 13 14 19 19 Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare 52 962 58 158 37 999 38 540 Kostnader administration 2 736 3 116 1 980 2 003 Administration 4 % - 2 451-1 622 Kostnader totalt - egen regi 55 699 63 725 39 979 42 165 Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi 942 1 126 260 368 Sjuklön - privat regi 853 1 329 215 209 Sjuklön kr/person - egen regi 18 471 22 520 11 826 16 705 Sjuklön kr/person - privat regi 10 402 14 767 7 950 6 983 Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare 220 231 250 255 Kr/timme administration 11 12 13 13 Kr/timme oh 4% - 10-11 Kr/timme totalt 231 253 +22 263 279 +16 Kr/timme netto -1-4 6 10 Kr/totalt nettokostnad -241-938 912 1 530 *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och 2009 19

Salem Södertälje * * 2008 2009 2008 2009 Antal personer Egen regi 13 14 8% 54 52-4% Privat regi 7 8 14% 135 132-2% Summa 20 22 10% 189 184-3% Förhöjd ersättning Antal personer 0 0 4 5 % andel 0% 0% 7% 10% Timmar Bedömda timmar 75 105 83 634 445 950 411 754 Utförda timmar 72 771 82 625 382 312 345 813 Utförandegrad 97% 99% 86% 84% Utförda timmar/brukare 5 598 5 902 5% 7 080 6 650-6% Information egen regi Timmar/år/person 5 598 5 902 7 080 6 650 Timmar/månad/person 466 492 590 554 Timmar/dygn/person 15 16 19 18 Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare 16 352 20 649 90 227 91 386 Kostnader administration 1 235 1 323 4 512 2 923 Administration 4 % - 879-3 772 Kostnader totalt - egen regi 17 587 22 851 94 739 98 081 Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi 184 227 993 903 Sjuklön - privat regi 38 35 2 302 2 066 Sjuklön kr/person - egen regi 14 188 16 214 18 381 17 365 Sjuklön kr/person - privat regi 5 398 4 398 17 048 15 652 Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare 225 250 236 264 Kr/timme administration 17 16 12 8 Kr/timme oh 4% - 11-11 Kr/timme totalt 242 277 +35 248 284 +36 Kr/timme netto 15 45 9 40 Kr/totalt nettokostnad 1 092 3 692 3 441 13 768 *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och 2009 20