Verksamhetsberättelse för Nässjö lärcenter 2016

Relevanta dokument
NÄSSJÖ LÄRCENTER - EN SAMLAD ORGANISATION FÖR VUXENUTBILDNING OCH INTEGRATION VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2012

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Nässjö Lärcenter

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Nässjö Lärcenter

VERKSAMHETS- PLAN

NÄSSJÖ LÄRCENTERS VERKSAMHET 2009

Mottagande av nyanlända

VÄLKOMMEN TILL DIALOGMÖTE 9 november 2018

Politiska inriktningsmål för integration

Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

(Bild från Nybros hemsida) Integration

Flyktingmottagande och inkludering i Lund. Integrationsrådet 11 september 2018 Magdalena Titze och Oliwer Karlsson

Nackas flyktingmottagande: statusrapport

Regeringens satsningar på nyanländas etablering

Kommunen skall informera om återvandringsbidrag för hemvändande flyktingar och även i förekommande fall utbetala kommunala återvandringsbidrag

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen

Ett nationellt perspektiv

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten

10 maj 2017 Gävle Välkommen!

Halvårsuppföljning juni Kompetens- och arbetslivsnämnden. Uppföljning juni 2014 Nämndens ordförande Ingvor Bergman

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 6. Integration

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Dnr. Kon 2017/37 Plan för fortsatt arbete med YH-utbildningar i Järfälla

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Stärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

ReSam - Samverkansavtal avseende vuxenutbildning

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Bilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018

KS Ärende 15. Från etablering till anställning

Riktlinjer för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 2017 Inledning

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Regional dialog vuxenutbildning. Region Örebro

Dnr 2018/39/043 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Årsredovisning Campus Vimmerby

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

SFI som matchningsverktyg

Måluppföljning av tertialbokslut 2013 för gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Målgruppsbild av asylsökande och nyanlända

KVALITETSRAPPORT 2014

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Fler platser på yrkeshögskolan

Yrkeshögskola vad är det?

VÄLKOMMEN DIALOGMÖTE OM FÖRBÄTTRADE SFI-RESULTAT I NACKA

Stadsrevisionen. Projektplan. Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet. goteborg.

Presentation. Norrtälje Vuxenutbildning, VUX. Barn- och Utbildningskontoret 2019

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Projektplan Integrationsstrategi

Behovsanalys för verksamhetsområde 8 Arbetscentrum. Styrprocessen 2017

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Uppföljning av Integrationsstrategi 2016

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra

Analys av beredskap för ökat mottagande av nyanlända Värmdö Kommun

Ikraftträdande. Kapitel 1. Ändring av 3. förslag som. bestämmelser. uppgifter (2. utlämnande av. lydelse: Kommentar: examina, eller

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN

Svar: Många nyanlända som kommer hit har redan en yrkesutbildning, kommunen växer och det kommer att behövas ytterligare arbetskraft.

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

BOKSLUT 2011 Verksamhetsberättelse Vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

YH-forum 22 mars 2017

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

KS studieresa till Stockholm 23 september 2016

Transkript:

1 (18) Datum 2018-02-27 Diarienummer KS 20XX-XX Handläggare Helen Tarenius Direkttelefon 0380-51 72 60 E-postadress helen.tarenius@nassjo.se Verksamhetsberättelse för Nässjö lärcenter 2016 Postadress Nässjö Lärcenter Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Väglednings- och Rådhusgatan 20 B 0380-51 80 00 0380-51 76 98 5886-9868 212 000-0548 larcenter@nassjo.se integrationsenheten 571 80 Nässjö Nässjöakademin Framtidsvägen 1 0380-51 80 00 0380-55 43 33 5886-9868 212 000-0548 larcenter@nassjo.se

2 (18) Innehåll Verksamhetsberättelse för Nässjö lärcenter 2016... 1 Nässjö lärcenter... 3 Kommunal vuxenutbildning... 3 Resultat 2016... 3 Bakgrundsfaktorer - Sfi... 5 YrkesSFI 2016... 6 Nässjöakademin... 8 Nya beviljade YH-utbildningar... 8 Högskola... 9 Övriga projekt... 9 Resultat... 10 Sysselsättning... 13 Integrationsenheten... 14 Mottagande av nyanlända... 14 Nässjö Lärcenters boenden för ensamkommande barn och ungdomar... 17

3 (18) Nässjö lärcenter Verksamheten består av tre enheter: Kommunal vuxenutbildning (Grundläggande och gymnasialutbildning, utbildning i svenska för invandrare (SFI)) och särskild utbildning för vuxna (Lärvux)) Nässjöakademin (eftergymnasiala utbildningar). Integration övergripande och ensamkommande flyktingbarn. Kommunal vuxenutbildning Den riktade statliga satsningen på gymnasial yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen - Yrkesvux (2009:43) utökades med statsbidragsfinansiering också för KOMVUX (2015:403) samt för yrkesutbildning i kombination med Svenska som andraspråk på grundläggande nivå (2009:43). Sedan halvårsskiftet 2016 är inte undervisningen i svenska för invandrare (SFI) en egen skolform. Kapitel 21 utgår ur skollagen och SFI ingår numera under KOMVUX. Hösten 2016 påbörjades arbete med att förbereda delkurser på grundläggande nivå, som kommer att gälla från och med årsskiftet 2016/17. Gällande avtal med externa utbildningsleverantörer gäller fram till halvårsskiftet 2017. Utvärdering och trolig förlängning kommer att genomföras under våren 2017 Undervisningen i svenska för invandrare (SFI) bedrivs idag i egen regi. Verksamheten är uppdelad i tre studievägar (1, 2 och 3) samt i kurserna A, B, C och D. Vilken studieväg och kurs eleven startar i beror till stor del på vilken utbildnings- och studiebakgrund eleven har sedan tidigare. Elever med ingen eller låg utbildning studerar sfi tillsammans med enklare kurser inom musik, idrott, bild och samhällsinformation på heltid i överenskommelse med arbetsförmedlingen. Elever som delvis arbetar eller praktiserar har möjlighet att studera två kvällar i veckan eller i de senare kurserna på distans genom Miroi. Inom verksamheten har vi två specialpedagoger samt fyra modersmålsstödjare (tigrinja, somaliska, arabiska och persiska) som finns med framförallt i de klasser där utbildningsnivån är låg. Resultat 2016 Särskild utbildning för vuxna (Lärvux) 2016. Siffror för 2015 inom parentes. Antal studerande under året: 9 (10) Varav män: 4 (4) Varav kvinnor: 5 (6)

4 (18) Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) 2016. Siffror för 2015 inom parentes. Studieväg 1 o 2: Studieväg 3: Totalt 2016: Antal studerande under året: 529 300 829 (683) Varav kvinnor: 243 137 380 (287) Varav män: 286 163 449 (396) Avbrott på Sfi 2016 Ett antal studerande på Sfi avbrottas av olika skäl såsom erhållit arbete, flyttat till annan kommun, sjukskriven, föräldraledig samt inte uppnått önskvärt studieresultat. Totalt under året var det 308 personer som har avbrottats av olika skäl. Antal studerande 2016. Siffror för 2015 inom parantes Grundläggande vuxenutbildning 9 (10) Gymnasial vuxenutbildning 4 (4) Yrkesvux 2016 Antal studerande under året: Antal studerande: Helårsplatser: Yrkesvux 52 33 Statsbidrag KOMVUX 286 40 Genusfördelning Yrkesvux 2016 Kvinnor: 64 % (65 %) Män: 36 % (35 %) Yrkesvux, fördelning mellan utbildningsanordnare 2016 1 2 3 Antal poäng per utbildningsanordnare 3. Moa 8.735 p 30% 1. Astar 12.062 p 42% 2. Brinell 8.000 p 28%

5 (18) Bakgrundsfaktorer - Sfi Elever på Sfi, andel (%) med mellan 0 och 6 års utbildning 2015 (studieväg 1): 60 50 40 30 20 Nässjö Samtliga kommuner 10 0 2011 2013 2015 Elever på Sfi, andel (%) med mellan 7 och 12 års utbildning 2015 (studieväg 2): 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2013 2015 Nässjö Samtliga kommuner

6 (18) Elever på Sfi, andel (%) med mer än 13 års utbildning 2015 (studieväg 3): 40 35 30 25 20 15 Nässjö Samtliga kommuner 10 5 0 2011 2013 2015 Jämförelser mellan Nässjö och riket totalt Andelen (%) utlandsfödda kursdeltagare i KOMVUX 2015 Andelen (%) utlandsfödda kursdeltagare i KOMVUX 2015 Nässjö: 35,9 % (36 %) 2010 Riket: 43,9 % (40 %) 2010 YrkesSFI 2016 Sedan våren 2015 bedrivs i nära samarbete med arbetsförmedlingen, Nässjös näringslivsbolag och ett antal företag, Industri/SFI. Där får eleverna praktik/arbete på halvtid och läsa SFI ute på arbetsplatsen med personal som är väl insatt i arbetet och med stöd av SFI lärarna. Nyckeln för att komma in på den svenska arbetsmarknaden är att kunna tala, skriva och förstå det svenska språket. Att kombinera målinriktad branschpraktik med anpassad Sfi-undervisning har visat sig vara framgångsrikt. De nyanlända kommer snabbare in på arbetsmarknaden och lär sig svenska språket både i skolan och på arbetsplatsen. Arbetsgivarna är redan från början med och intervjuar de deltagare som är intressanta för praktik. Praktikens mål är att det ska leda till anställning. Arbetet pågår för fullt och vi ser stora möjligheter med att utveckla Yrkes-Sfi till fler branscher.

7 (18) Nässjö Lärcenter och Arbetsförmedlingen har hittat samarbetsformer som fungerar i praktiken och som ger de nyanlända bästa möjliga utbyte av både praktik och studier. Företagens terminologi är ofta specifik, vilket gör det extra viktigt för läraren att sätta sig in i varje bransch och företag. Industri-SFI I juni 2016 avslutade vi den första Industriklassen där 95 % av deltagarna som fullföljt praktiken har fått ett riktigt jobb. Hösten 2016 starten vi en andra upplaga av Industriklass där fler företag är med och erbjuder praktik och anställning. Skol-SFI Sedan mars 2016 är vi igång med skol-sfi, där rekryteringen av praktikanter i huvudsak skett från gruppen nyanlända förskollärare och lärare. Skolan har ett stort behov av språkstödjare och hemspråkslärare och praktikanterna praktiserar på förmiddagen i förskola och skola. På eftermiddagen läses SFI med särskild inriktning på det som händer i förskolan eller skolan. Läraren för SFI-klassen kan som exempel under en lektion förtydliga innehållet i skolans läroplan eller förklara vad tystnadsplikten innebär. Skogs-SFI Skogsstyrelsen har tagit initiativ till att i samarbete med AF och NLC starta en skogsutbildning i kombination med språkinlärning på SFI-nivå. Klassen består av 16 elever som i grupper om 8 varvar praktik i skogen med SFI. Deltagarna har under oktober-mars haft instegsjobb 50% på Skogsstyrelsen. Under tiden jobbar AF, NLC och Skogsstyrelsen tillsammans för att hitta riktiga jobb inom den gröna näringen. Den första anställningen gjordes i november 2016 där en av deltagarna fick en anställning med 100% om skogsröjare på Farmartjänst. Räddningstjänsten och SFI Höglandets Räddningstjänstförbund beslutade att starta ett projekt för att utbilda nyanlända till deltidsbrandmän. Målet är bland annat att ha en arbetsplats som motsvarar samhället utifrån ett jämställdhets och ett mångfaldsperspektiv. Målsättningen var att 8-10 skulle rekryteras och att utbildningen varvas med Sfiundervisning. I skrivandet stund är 5 deltagare kvar i utbildningen.

8 (18) Nässjöakademin Nässjöakademin har under året fortsatt arbetet med att utveckla kvaliteten i verksamhetens olika delar. Fokus har lagts på kompetensutveckling, förbättring av rutiner och kvalitetsarbete. Rutinerna för att söka nya utbildningar har setts över för att förbättra kvaliteten på ansökningarna som lämnats in under året. De utbildningar som beviljats har till stor del varit inom helt nya yrkesområden och med flera samarbetspartners. Det har gjort att arbetet med kvalitetssäkring, marknadsföring, lärarbemanning, och planering under året krävt större resurser än vanligt. På de nya utbildningar som beviljats inom järnvägssektorn ställs också större krav från myndigheter och branschföretag för att innehållet i utbildningarna ska motsvara branschens säkerhetskrav. Andelen studenter som får jobb efter utbildningarna har ökat och är nu för vissa utbildningar uppe på mer än 90 procent, vilket troligen beror på att vi arbetat mer med företagskontakter. Kvaliteten i betygssättningen har också blivit bättre. Andelen som klarar sin examen är i det närmaste oförändrad. Nya beviljade YH-utbildningar I januari 2016 lämnade YH-myndigheten besked om vilka YH-utbildningar som beviljats statsbidrag för 2016 och 2017. Nässjöakademin beviljades fyra av totalt tio sökta utbildningar, vilket är ett utfall som ligger betydligt högre än landet i stort, där 31 procent av alla sökta utbildningar beviljades (446 av 1421). Följande utbildningar beviljades statsbidrag 2016: Projektledare Infrastruktur (JTH), 2 år 400 YH-poäng Omsök Kvalificerad signaltekniker, 1 år 200 YH-poäng Omsök Produktionsutveckling (JTH) 1 år 200 YH-poäng Ny ansökan, tillsammans med YH-Bäckadal och Campus Värnamo Verktygsmakare (JTH) 1,5 år 300 YH-poäng Ny ansökan, i samarbete med Campus Värnamo och YH Bäckadal. Arbetet med de beviljade utbildningarna under 2016 Under året så har Nässjöakademin (NA) fortsatt att utveckla samarbetet med andra utbildningsanordnare. Flera av de nya utbildningarna som beviljades drivs i samarbete med andra utbildare, antingen som utbildningsanordnare eller som utförare, vilket innebär mycket arbete med samordning och planering för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Flera av utbildningarna har också höga krav på förkunskaper, i form av specifika program eller kurser från gymnasiet, eller arbetslivserfarenhet. Det gör att få är behöriga att söka utbildningarna, vilket gör att alla utbildningsplatser ibland inte kan utnyttjas. Utbildningen Projektledare Infrastruktur hade så få sökande att NA tvingades flytta fram utbildningsstarten från augusti till december för att få mer tid att rekrytera studerande. De flesta av de utbildningar som beviljades var dessutom helt nya, vilket också gör det svårt att locka

9 (18) studerande första året. Mycket tid och resurser har också gått åt till planering, bemanning och kvalitetssäkring av utbildningarna. Myndigheten för yrkeshögskolan (YH-myndigheten) har godkänt alla NA:s utbildningar efter den inledande tillsyn som genomförs för alla nya YH-utbildningar. Ansökningar om statsbidrag för YH-utbildningar med start 2017 Nässjöakademin har fortsatt att utveckla samarbetet med näringslivet, vilket resulterat i fler YH-ansökningar inom en rad olika områden. Besked om vilka som beviljas ges av YH-myndigheten i februari 2017. Ansökningar med Nässjöakademin som utbildningsanordnare Nässjöakademin har fortsatt att utveckla samarbetet med näringslivet, vilket resulterat i fler YH-ansökningar inom en rad olika områden. Besked om vilka som beviljas ges av YH-myndigheten i februari 2017. Högskola Produktutveckling med möbeldesign Under 2016 har Nässjöakademin fortsatt att utveckla högskoleprogrammet Produktutveckling med möbeldesign, som drivs på uppdrag av Tekniska Högskolan i Jönköping. Året började med att utbildningen ställde ut på Stockholm Furniture Fair med lyckat resultat. Högskolan Höglandet/Lokalt Campus Nässjö lärcenter är medlem i NITUS (Nätverket för kommunala lärcenter). Via NITUS kvalitetssäkrar vi vårt lärcenter och blir en pålitlig samarbetsorganisation för landets yrkeshögskolor, högskolor och universitet. De distansstudenter som bor i Nässjö kommun har möjlighet att utföra sin tentamen på Nässjöakademin. Under 2016 var det 16 studenter som utnyttjade denna möjlighet. De 16 studenterna studerade olika program/kurser från 8 olika lärosäten. Flera av studenterna utförde flera tentamina under året. Totalt administrerade vi 26 olika tentamen hos oss under 2016. Övriga projekt Nordiskt infrastrukturcentrum Nässjöakademin är en av aktörerna i beredningen av Nordiskt Infrastrukturcenter i Nässjö. Projektgruppen fortsatte sitt arbete under våren för att hitta former för hur ett sådant center skulle kunna drivas för att gynna Nässjö som Järnvägscenter. En projektledare anställdes från och med hösten 2016. Nässjöakademin införskaffade under 2016 en tågsimulator som används i utbildning Tågförare med TSM-behörighet. Simulatorn är ett bra stöd i undervisningen för Nässjöakademin och ett led i att kunna utveckla uppdragsutbildningar inom järnväg.

10 (18) Hållbar ombyggnad och renovering Ännu ett spännande arbete har genomförts som en pilotstudie där en av yrkeshögskoleutbildningarna som Nässjöakademin genomför, Hållbar ombyggnad och renovering, haft studerande som kombinerat SFI och utbildning inom yrkeshögskolan. Samtliga elever har haft en gedigen yrkesutbildning från sina tidigare hemländer. Genom validering och skickliga lärare såväl inom yrkesrollen som SFI har gett positiva resultat. Resultat Sökta/beviljade YH-utbildningar för start 2016 Utfall sökta/beviljade utbildningar jämfört med riket och länet Riket Länet Nässjöakademin Antal sökta 1421 63 10 Antal beviljade 446 22 4 Beviljade procent 31 35 40 Antal studenter Antal studenter per klass Utbildningar Antal studerande Genus Start 2014 Start 2015 Start 2016 Kvinnor Män Digital marknadskoordinator (YH) 13 0 0 9 4 Kvalificerad signaltekniker (YH) 9 14 6 2 27 Ombyggnad och renovering för 9 13 0 2 20 bygghantverkare (YH) Produktionsutveckling (YH) 8 8 1 5 12 Produktutveckling med möbeldesign 28 27 24 52 17 (Högskola) Skötare inom Psykiatri (YH) 10 5 0 14 1 Teknisk försäljare B2B (YH) 0 16 7 2 21 Tågförare med TSM-behörighet (YH) 0 21 22 4 39 Projektledare Transportinfrastruktur 15 9 10 5 19 (YH) Totalt antal nya studenter per läsår 92 113 70 95 160 Genusfördelning i procent 37 63

11 (18) Genusfördelning studenter på Nässjöakademin 37% 63% Kvinnor Män Antal studerande på Campus Utbildningar 2015 2016 Yrkeshögskoleutbildningar 192 137 Högskolan Höglandet, fristående kurser 2 0 Lokalt campus 24 26 Högskoleprogram 83 74 Kursutvärderingar Resultatet visar att studenterna gav ett betyg på mer än 2,5 på en 4-gradig skala i flertalet av kursmomenten i samtliga kurser. I de kurser som haft lägre värde än 2,5 har åtgärder vidtagits utifrån diskussioner i ledningsgrupper och programråd. Examination Betyg som är satta under höstterminen 2015 samt vårterminen 2016 3% 15% 82% VG G IG

12 (18) Antal examinerade studenter juni 2016 Antal examinerade studenter juni 2016 Utbildning 2015 2016 Kvalificerad yrkeshögskoleexamen (tvååriga utbildningar) 26 0 Yrkeshögskoleexamen (ettårig utbildning) 26 30 Utbildningsbevis (ej klarat G i alla kurser) 7 3 Procent som ej får examensbevis vid utbildningsslut 13 10 Studieavbrott/studieuppehåll Antal studenter som gjort studieavbrott/studieuppehåll Utbildning Antal Avbrott/ Studieuppehåll Procent Kvalificerad signaltekniker 2014 9 2 22 % Kvalificerad signaltekniker 2015 14 2 14 % Ombyggnad och renovering 2015 13 2 15 % Projektledare Transportinfrastruktur 2014 15 5 33 % Projektledare Transportinfrastruktur 2015 9 1 11 % Produktionsutveckling 2015 8 1 13 % Skötare inom psykiatri 2014 10 3 30 % Skötare inom psykiatri 2015 5 1 20 % Produktutveckling med möbeldesign 2014 28 3 10 % Produktutveckling med möbeldesign 2015 27 5 18 % Produktutveckling med möbeldesign 2016 24 0 0 % Totalt 162 25 15 % Orsak till studieuppehåll/avbrott är mestadels att de studerande har fått arbete under utbildningens gång. I övrigt gjorde de avbrott p.g.a. personliga skäl, annan utbildning eller studieinaktivitet. YH-myndighetens tillsyn Inledande tillsyn har genomförts på alla nya utbildningar. Alla har godkänts. Regelbunden tillsyn har genomförts på Hållbar ombyggnad och renovering.

13 (18) Sysselsättning Sysselsättning 6 månader efter examen (procent) Huvudsaklig sysselsättning - Totalt 0% 0% 10% 3% 0% 87% Förvärvsarbetande Egenföretagare Studerande Arbetssökande Annat Ingen uppgift Huvudsaklig sysselsättning inom det yrkesområde som utbildningen syftar till Verksamhetsområdets relevans - Totalt 11% 4% 0% Helt eller till största delen Till viss del Annat område 85% Ingen uppgift Andelen studenter som blir kvar i närområdet efter utbildningen (Nässjö, Jönköping, Höglandet) 0% Jobbort - Totalt Nässjö 35% Övriga Höglandskommuner 65% 0% 0% Jönköping Övriga Sverige Utomlands

14 (18) Integrationsenheten Mottagande av nyanlända Under 2016 bosatte sig totalt 433 nyanlända i Nässjö kommun. Nyanlända är de som fått uppehållstillstånd som flyktingar och skyddsbehövande och som folkbokfört sig på en adress. Kommunen har ansvaret för mottagande och ekonomisk försörjning initialt då de nyanlända får vänta på att komma till Arbetsförmedlingen. Denna tid kallas ofta glappet. I Nässjö kommun får de nyanlända generellt vänta mellan 3-6 månader innan de kommer in i etableringsprogrammet och får sin försörjning där. De nyanlända får under glappet-tiden stöd vid mottagandet genom vägledning, samtal, information och ekonomisk försörjning av handläggare på integrationsenheten. Det är två heltidstjänster som arbetar på uppdrag av både Nässjö Lärcenter (mottagandet) och Socialförvaltningen (försörjningsstödet). Det stora antalet mottagna flyktingar är historiskt sett det tredje högsta. Totalt var det 433 personer och 413 av dessa hittade bostad på egen hand och 20 personer fick hjälp av kommunen med bostad (anvisningar). Runt 40% beräknas generellt vara barn 0-18 år. Medel för mottagande av nyanlända tas från statlig schablonersättning. Utflyttningen av nyanlända under 2016, som tillhörde etableringsprogrammet som varar två år, var 100 personer. Under tidigare år har utflyttningen inte varit så stor. En anledning kan vara att det bor många asylsökande i Nässjö kommun. När dessa får uppehållstillstånd folkbokför de sig i kommunen men många flyttar vidare ganska snart. Det är svårt att hitta egen lägenhet och därför bor många inneboende. Vid årsskiftet fanns 99 hushåll med sammanlagt 119 personer som var inneboende. Dessa tillhör gruppen flyktingar som mottagits under de senaste två åren. Av dessa var 8 barn 0-6 år och 7 barn 7-17 år. Evakueringsboende Under hösten 2015 fick kommunen förfrågan från Länsstyrelsen, Migrationsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om tillgängliga kommunala lokaler där asylsökande personer kunde bo under en kortare period och om kommunen hade möjlighet att sköta driften av ett sådant boende. I uppstarten användes en del av boendet i Sandsjövik till detta ändamål men i december 2015 flyttades boendet till vandrarhemmet i Lövhult på grund av platsbrist. Vandrarhemmet användes till bostad för de asylsökande och Friluftsgården nyttjades till matsal, gemensamhets- och studielokal samt kontor för de anställda. 3 personer samt en ansvarig arbetade på boendet den mesta tiden, utöver detta anställdes 13 personer som extrapersonal som jobbade främst kvällar och helger. De 3 personerna som arbetade med evakueringsboendet fick anställning som ungdomspedagoger på Nässjö lärcenters boende för ensamkommande flyktingbarn efter Lövhults stängning.

15 (18) Den 2 mars 2016 flyttade sista familjen från Lövhult, totalt var drygt 30 personer boende i Lövhult. När verksamheten fanns i Sandsjövik var antalet något högre. Samtliga kostnader för evakueringsboendet återsöktes och blev återbetalda från Migrationsverket. 37-ansökningar till Länsstyrelsen Under 2016 lämnades 7 ansökningar in till Länsstyrelsen varav 4 blev beviljade. De som fick avslag var Cricket, Kollektivtrafik till Lövhult och Integrera flera. Ansökan om cricket handlade om att få medel till att anlägga en cricketplan och hjälp till att starta en cricketförening, något som många afghaner även från andra kommuner efterfrågar. Samarbetspart i ansökan var Nässjö basket. Integrera flera var ett projekt som ansöktes tillsammans med Eksjö kommun. Insatsen syftade till att genomföra en utbildning för personal inom Hem för vård eller boende (HVB) och ensamkommande barn tillsammans med företaget HERO kompetens. Kollektivtrafik till Lövhult söktes tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen. Linjerna till Lövhult som vi önskade få medel till skulle syfta till att öka tillgängligheten för alla. Det är svårt att ta sig till Lövhult och nyttja området om man inte har körkort och tillgång till bil. Beviljade ansökningar blev Föreningslots, Hälsoguide, Fortbildning för SOkommunikatörer och Samhällsorientering för asylsökande. Hälsoguide Hälsoguider rekryteras bland personer som är utrikesfödda och som har ett brett kontaktnät. Hälsoguiderna ska ideellt inom sitt nätverk sprida goda levnadsvanor och motivera människor till att leva hälsosammare. Projektet pågår från 1 augusti 2016 till 31 december 2017 och finansieras av medel från Länsstyrelsen. Samordnare för hälsoguiderna rekryterades under 2016 och de 8 första Hälsoguiderna utbildades under året. Projektet är ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. De har tagit fram utbildningsmaterial och de genomför utbildningen. Fortbildning för samhällsorienteringskommunikatörer Integrationsenheten är projektägare till en regional fortbildningsinsats som är initierat av det regionala nätverket för samhällsorientering som koordineras av Länsstyrelsen. Insatsen finansieras av medel från Länsstyrelsen och pågår från hösten 2016 fram till hösten 2017. Länets samhällsorienteringskommunikatörer får en fortbildning inom interkulturell kommunikation. Ansvarig för kursen är Tommy Josefsson, universitetsadjunkt vid Jönköpings högskola. Utbildningen ger möjlighet att få 7,5 högskolepoäng. Det är frivilligt för deltagarna att delta vid examinationen. Samhällsorientering för asylsökande Under hösten 2016 söktes och beviljades enheten medel för att genomföra samhällsorientering för nyanlända under asyltiden. Under hösten 2016 togs material

16 (18) fram av Studieförbundet Vuxenskolan som genomför utbildningen. Exempel på områden som det utbildas inom är trafikvett, psykisk hälsa, sexuell hälsa och skapande verksamhet. Medlen som är beviljade för insatsen räcker till att utbilda 140 personer under 2017. Prioriteten är att utbilda personer på asylboendena i Bodafors. Föreningslots I maj 2016 blev Integrationsenheten och Kultur- och fritidsförvaltningen (KoF) beviljade medel för att anställa två föreningslotsar. Föreningslotsarna blev efter ett politiskt beslut omdöpta till Ungdomslotsar. De är anställda av KoF och har under året bland annat anordnat fotbollsturneringar och besökt många av kommunens föreningar. Språkvän 2015 blev enheten beviljade medel från Länsstyrelsen för att bedriva projektet Språkvän. Språkvänner matchas genom att para ihop svenska och nyanlända personer utifrån deras intressen eller yrken till exempel. Syftet är att öka den sociala integrationen och bredda personliga nätverk. Under 2015 hamnade projektet efter på grund av bland annat starten av evakueringsboende. Projektet tillsatte en projektledare på 25 % under våren 2016. Projektledaren lämnade sin tjänst från juni. I oktober rekryterades en ny projektledare på heltid för att komma ikapp med arbetet. Medlen som är beviljade skulle använts till och med 31 december 2016, men eftersom projektarbetet låg efter begärde enheten att få använda pengarna även under 2017 vilket beviljades av Länsstyrelsen. Vid årets slut var det 19 språkvänner/familjer som regelbundet träffades. Det finns många med invandrarbakgrund som önskar vara med i språkvänsprojektet, men tyvärr saknas svenskar. Mottagande av kvotflyktingar/anvisade från Arbetsförmedlingen Under senvintern (februari-mars) anvisades 4 personer via Arbetsförmedlingen. 2 personer bad socialförvaltningen om hjälp med att bosätta dessa. Enheten bad att få in dem som anvisade i statistiken. 2 personer erbjöds lägenhet via Linden. I mars blev en anställd på enheten uttagen att följa med Migrationsverket på Sverigeprogram i Sudan, resan skedde i maj. Under resan informerades 120 eritreanska flyktingar om sitt nya liv i Sverige. 8 av dessa flyktingar kom till Nässjö. Ytterligare 3 eritreanska flyktingar och 5 statslösa kom som kvotflyktingar under 2016. Totalt skulle kommunen ha anvisats 15 personer under 2016 men den slutliga siffran blev 20. Samtliga anvisade har bosatts i lägenheter som Linden äger. Konflikthantering och våldsbejakande extremism Enheten anställde under året två personer med kompetens att jobba med arbete mot våldbejakande extremism samt arbeta förebyggande med konflikter. Den ena

17 (18) anställde är en före detta polis, den andre är utbildad inom konflikthantering och har stor erfarenhet av detta. De har främst arbetat med att utbilda personal på högstadieskolor och på Brinellgymnasiet, för att lärare och övrig personal ska kunna hantera de konflikter. Föreningsliv och civilsamhälle Enheten driver tillsammans med en lokal grupp (Tillsammans Nässjö) en träffpunkt i Centralskolans matsal. Under 2016 hade vi träffpunkt en gång i månaden med uppehåll för sommar och jul. På träffpunkten pratar man, spelar spel, fikar och ofta brukar det vara någon musikunderhållning. Enheten har under året arbetat tätt tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen när det gäller föreningsfrågor och integration. Överenskommelsen har varit att det är en väg in för föreningarna när det gäller att komma i kontakt med kommunen, det har varit via KoF. Vi har under året haft arbetsgruppsmöten ungefär en gång i månaden. I augusti anordnade vi tillsammans en föreningsfrukost med integrationstema. På frukosten presenterades Hälsoguider, Ungdomslotsar och allmänna integrationsfrågor. Många frågor kommer till enheten från civilsamhället. Vi är tillgängliga och åker ut och besöker olika verksamheter när det efterfrågas. Samarbete pågår löpande med olika studieförbund, främst Studieförbundet Vuxenskolan och ABF. Nässjö Lärcenters boenden för ensamkommande barn och ungdomar Under hösten-vintern 2015-16 kom det många ensamkommande till Nässjö kommun. Ett f.d. äldreboende i Norra Sandsjö, som i första hand togs i anspråk för att härbärgera flyktingar som avsåg söka asyl hos Migrationsverket, började i avvaktan på dessa fyllas med de ensamkommande som socialtjänsten hänvisade till de kommunala boendena. Vid årsskiftet 2015-16 var hela byggnaden Sandsjövik bebodd av ensamkommande. Samtidigt hade ett arbete att hitta ett mer permanent boende i centralorten börjat. Sandsjövik är i denna stund fortfarande boende för ensamkommande liksom de tidigare boendena i centralorten på Sturegatan och Brinellgatan. Under året blev det klart att ett mer permanent boende iordningsställs i regionens lokaler på Nässjö Vårdcentrum. Det ska vara klart för inflyttning under våren 2017. Det finns lägenheter som används för dem som bor på egen hand i så kallade utslussningslägenheter. Under våren 2016 förhyrdes även en villa på Handskerydsvägen som stödboende för ett antal ungdomar. Under slutet av 2016 blev det även klart att vi kunde få tillgång till några fler lägenheter för ytterligare stödboende och så kallade träningslägenheter.

18 (18) Under 2016 har det varit väldigt liten tillströmning av ensamkommande till våra boenden. Det har varit ungdomar som omplacerats från andra håll. Tvärtom har antalet ensamkommande totalt sett minskat i våra boenden med en tredjedel till knappt 70. Främst beror det på att asylsökande ungdomar som fyllt 18 år har fått flytta till Migrationsverkets anläggningar. Ett fåtal har skrivits upp i ålder och ett par har avvikit. Framåtblicken är att vi under 2017 avvecklar Sandsjövik som HVB-hem för ensamkommande och flyttar in i HVB Ingsberg på Nässjö Vårdcentrum. Om ingen annan förändring sker ser vi en fortsatt minskning av ungdomar i våra boenden och därmed kommer det att ske en anpassning av organisationen.