Kosterhavets nationalpark. Förstudie delredovisning

Kosterhavets nationalpark Förstudie delredovisning 2005-08-19 1

Innehåll BAKGRUND... 3 SYFTEN... 3 NATIONALPARK... 3 NATURRESERVAT... 4 NATIONALPARK... 4 NATURRESERVAT... 5 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 5 FISKE I NATIONALPARKEN... 5 VATTENBRUK... 5 JAKT OCH FRITIDSFISKE I NATIONALPARKEN... 6 JORDBRUK... 6 BEBYGGELSE, HAMNAR ETC...6 VINDKRAFT... 6 FRILUFTSLIV, NATURINFORMATION... 7 FÖRVALTNING... 7 PROCESSEN... 7 KOSTNADER... 9 SÄRSKILDA UTREDNINGAR UNDERLAG TILL FÖRSTUDIEN... 9 PROGRAM FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR KOSTER... 9 MARINBIOLOGISK DOKUMENTATION... 9 BESKRIVNING AV LANDMILJÖN JÄMTE FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR MARKHÄVDEN.... 9 BESKRIVNING AV FISK OCH FISKE... 9 GEOLOGISK DOKUMENTATION OCH KARTERING... 9 NATURUM LOKALISERINGSSTUDIE OCH PROFILERINGSPROGRAM... 9 PAN PARKS - FÖRSTUDIE... 9 ÖVERSIKTLIG PROJEKTPLAN SAMT KOSTNADSÖVERSIKT (ARBETSMATERIAL)... 9 BILAGOR... 10 BILAGA 1. KARTA. SEPARAT... 10 BILAGA 2. ARBETSPROGRAM FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN... 10 BILAGA 2A. BEBYGGELSEN PÅ KOSTER... 10 BILAGA 3. MARINBIOLOGISK DOKUMENTATION... 10 BILAGA 4. BESKRIVNING AV LANDMILJÖN JÄMTE FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR MARKHÄVDEN... 10 BILAGA 5. BESKRIVNING AV FISK OCH FISKE... 10 BILAGA 6. GEOLOGISK DOKUMENTATION OCH KARTERING (UNDER ARBETE)... 10 BILAGA 7. NATURUM... 10 BILAGA 8. PAN PARKS (UNDER ARBETE)... 10 BILAGA 9. PROJEKTSCHEMA, KOSTNADSÖVERSIKT (ARBETSMATERIAL)... 10 BILAGA 10. REMISSVAR TANUMS KOMMUN... 10 BILAGA 11. REMISSVAR STRÖMSTADS KOMMUN... 10 2

Bakgrund I en överenskommelse daterad 2004-12-07 (Nv dnr. 311-6268-04 NO, Lst dnr. 100-65225- 2004) mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppdrogs åt länsstyrelsen att genomföra en förstudie över bildandet av Nationalpark i Kosterarkipelagen med omgivande vattenområden. Förstudien skulle även innefatta en översyn av naturreservatet på Koster. I överenskommelsen anges följande områden som viktiga att belysa: Syfte, avgränsning, användning av mark och vatten, information, behov av utredningar, processen. Förvaltningsfrågorna berördes inte i uppdraget utan avsikten är att genomföra en särskild förstudie när beslut finns att arbetet med genomförande kan påbörjas. Förstudien skall redovisas till Naturvårdsverket under maj 2005. Förstudien har utförts så att vissa delar lagts ut på särskilda uppdrag. I det följande lämnas en sammanfattande beskrivning av förstudiens olika delar. De särskilda uppdragen redovisas som bilagor. Förstudien har remissbehandlats i Tanums och Strömstads kommuner som tillstyrkt bildandet av en nationalpark med de förutsättningar som anges i förstudie. Syften Nationalpark Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. I syftet ingår att:! områdets naturliga marina biotoper och arter långsiktigt bevaras! områdets naturliga och kulturpräglade landmiljöer med tillhörande värdefulla växt- och djurliv skyddas och vårdas! besökares möjligheter att uppleva områdets natur i lämplig grad underlättas! främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina och terrestra ekosystem Syftet uppnås genom att:! exploaterande verksamhet eller skadegörelse på mark, vegetation eller i den marina miljön ej tillåts! långsiktigt hållbart fiske bedrivs som är anpassat till områdets naturvärden! information om områdets naturvärden tas fram och görs tillgänglig för besökare! friluftslivet anpassas och kanaliseras för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation! friluftslivet gynnas och kanaliseras för att ge goda naturupplevelser men även stillhet, avskildhet och tystnad! områdets naturmiljö dokumenteras som underlag för en adaptiv förvaltning */! Angränsande naturreservat på Koster, Saltö, Kockholmen och Lindö uppgraderas vad gäller skötsel till nationalparksstandard */ med en adaptiv förvaltning menas att skötselåtgärderna löpande anpassas efter behoven. För detta krävs god kunskap om området, tydliga mål samt en väl utbyggd övervakning. 3

Naturreservat Kosteröarnas naturreservat som huvudsakligen omfattar landmiljön bildades 1984-12-03( Lst dnr 11.1211-1488-81) Syftet med reservatet är enligt beslutet att:! värna om möjligheterna att nyttja området för friluftsliv och rekreation! bevara ett attraktivt och mångformigt landskap bland annat genom att gynna jordbrukets utveckling! skydda och vårda vetenskapligt värdefulla växt- och djurmiljöer. Även om reservatets bestämmelser och skötselplan i huvudsak fyllt sitt syfte finns efter 20 års erfarenheter behov av översyn och revideringar. Det gäller såväl gränser som bestämmelser och skötselmål. Ett mycket viktigt motiv för översynen är reservatets anpassning till nationalparkens gränser och syften. Naturreservatet på Koster är Kosterhavets landbaserade kärna och en förutsättning för den besöksinriktade delen av nationalparksförvaltningen. Den grundläggande skillnaden är att nationalparken utgörs av statligt ägd mark medan naturreservatet i huvudsak ligger i enskild ägo. Syftet skall åstadkommas genom att:! Anläggningar, information, vandringsleder etc byggs ut i en omfattning som täcker behovet hos det stora antalet besökare som varje år kommer till Koster.! Det öppna landskapet med dess värdefulla flora hålls i hävd genom bete och slåtter! Verksamheter på Koster utformas inom ramen för hållbar utveckling. Avgränsning På separat karta (bilaga 1), redovisas förslag på nationalparkens yttre gräns i skala 1:25 000. Den inre gränsen mot Kosteröarna motsvaras av reservatets yttre gräns. Gränserna är mycket preliminära. Mot bakgrund av att markförvärv krävs för att realisera nationalparken måste gränserna tidigt fastläggas för att markägarförhandlingar skall kunna starta. För Ramsö bör övervägas reservatbildning (omfattas idag av förordnande till skydd för landskapsbilden. Nationalpark Nationalparken har ett tydligt fokus på den marina miljön varför avgränsningen skall ske så att samtliga för regionen typiska miljöer, habitat och arter återfinns inom nationalparken. Tonvikt ligger på yttre exponerade miljöer och djupområden med dess särpräglade fauna och flora. En väsentlig del av områdets marina värden är knuten till strandnära miljöer varför även denna miljö bör återfinnas inom parken. Genom att äganderätten sträcker sig 300 meter från strandlinjen blir det av denna anledning viktigt att även landområden får ingå i nationalparken. Nationalparkens avgränsning mot norr ansluter till Hvalers blivande nationalparksområde på den norska sidan riksgränsen. En mer detaljerad avgränsning kan utföras först sedan erforderlig dokumentation genomförts. Landmiljön är sedan länge påverkad av mänskliga aktiviteter och några helt orörda landområden finns knappast. De starkt exponerade öppna hed- och hällmarkslandskapen på Nordkosters norra delar liksom arkipelagen söder om Sydkoster är präglade av beteshävd men ger en stark känsla av vildmark och bör ingå i parken. På fastlandssidan finns goda möjligheter att knyta nationalparken till befintliga reservat som Saltö, Kockholmen och 4

Lindö. På de förstnämnda finns kusttallskogar vilka bär drag av ursprunglighet och som på sikt kan utvecklas till värdefulla naturskogar. Nationalpark förutsätter statligt ägande. Till grund för bilagda förslag till avgränsning ligger en översiktlig markägarutredning. Huvuddelen av den mark som ligger inom den föreslagna nationalparksgränsen är statligt ägd. Störst andel enskilt ägande finns På Nord- och Sydkoster samt inom delar av Kosterarkipelagen. Förvärv av mark inom fastigheten Brevik på Sydkoster har nyligen utförts och förhandlingar pågår om ytterligare köp. På fastlandssidan ägs Kockholmen av staten, Saltö ägs till stora delar av Stiftelsen för västsvenska fritidsområden och Strömstads kommun. På Lindö pågår förhandlingar om förvärv mellan Kungl vetenskapsakademin och staten. Det fortsatta arbetet med markförvärv bör präglas av frivillighet. Även om den mark som är aktuell för nationalparksbildning saknar förväntningsvärden i form av bebyggelse eller annan exploatering genom befintliga områdesskydd (naturreservat, strandskydd) finns t.ex. rättigheter till fiske knutna till ägandet. För att nå frivilliga uppgörelser bör möjligheterna till alternativa upplåtelseformer för fastboende undersökas. Naturreservat Naturreservatet på Nord- och Sydkoster bildar gräns mot nationalparken. Reservatets gränser skall ses över för att dels anpassas till nationalparken dels mot bakgrund av de förslag till gränsändringar som den planerade översynen av markdispositioner kan ge upp upphov till. Användning av mark och vatten allmänna utgångspunkter Fiske i nationalparken Utgångspunkten är att ett ur alla aspekter hållbart yrkesmässigt fiske och fritidsfiske skall kunna bedrivas. Yrkesfisket i havsområdet är inriktat på trålfiske efter nordhavsräka, burfiske efter havskräfta och krabba samt hummer och ål. Fisket är till skillnad från mycket annat av dagens fiske uthålligt med biologiskt säkra bestånd. Räkfisket har nyligen varit föremål för en omfattande genomgång med avseende på dess miljöeffekter. I den överenskommelse som träffats mellan yrkesfisket och myndigheterna skall denna process fortsätta i syfte att ytterligare minska fiskets miljömässiga påverkan. Området ingår i ett av Fiskeriverket beslutat försöksområde rörande lokal samförvaltning av kustfisket (SFR/SVC avd 26 SD). Genom det s.k. samförvaltningsinitiativet ges en möjlighet till lokal anpassning av fisket som tar hänsyn till såväl yrkesfiskets som andra intressenters anspråk på den marina miljön. Frågor som rör fiskets utformning i nationalparken behandlas inom den särskilda organisation som bildats för försöksområdet. Målet är att en förvaltningsplan för fisket utformas för detta område. För att syftet med skyddet skall kunna tillgodoses är en grundlig dokumentation av Nationalparkens fauna och flora nödvändig liksom god kännedom om fiskresursen och hur fisket bedrivs i området. Vattenbruk Idag förekommer i mindre skala odling av blåmusslor och ostron inom det planerade nationalparksområdet. Vattenbruk i denna omfattning skall ses som ett komplement till den lokala produktion av livsmedel som sker på Koster med sikte på den lokala turistmarknaden (se nedan under jordbruk). Förutsättningarna för denna verksamhet bör utredas i samarbete 5

med Kosternämnden och den lokala företagarföreningen. Storskaligt vattenbruk är inte förenligt med nationalparkens syften. Jakt och fritidsfiske i nationalparken I samband med att Fastighetsverket övertog förvaltningen av de s.k. kronoholmarna i skärgården regleras sjöfågeljakten genom arrendeupplåtelser. Frågan om jaktens fortsatta utformning bör utredas av en särskild arbetsgrupp i anslutning till att förvaltningsplan för nationalparken tas fram. Jakten bör även knytas till frågor rörande skyddsjakt på mink och ingå i en samlad viltvårdsplan. En betydelsefull del av fritidsfiske på Koster utgörs av s.k. husbehovsfiske. När det gäller t.ex. hummer är detta fiske kvantitativt större än yrkesfisket. Det finns anledning att se över hur detta fiske bedrivs och upprätta särskild förvaltningsplan för fritidsfisket på statens markoch vatten inom nationalparken. Genom Kosternämndens försorg har initiativ tagits till bildande av en särskilt jakt- och fiskevårdsgrupp bland boende på Koster. Jordbruk Inom naturreservatet på Nord- och Sydkoster förekommer såväl naturliga fodermarker som vallar i djurhållningen. Djurhållningen är av mycket stor betydelse för landskapets estetiska och kulturella värden samt för den rika växtligheten. På Koster pågår även en delvis produktionsinriktad djurhållning och växtodling av viss betydelse för den lokala försörjningen. Det är av betydelse för reservatet och nationalparken som helhet att markerna kan utnyttjas i produktivt syfte. I underlaget rörande dokumentation av landmiljön (bilaga 4) skall redovisas vilken dokumentation och vilka värdebeskrivningar som krävs för att bedöma avvägningar mellan bevarandeinriktad och produktionsinriktad markhävd. Vissa delar av det område som föreslås ingå i nationalparken är delar av ett äldre kulturlandskap där bete är avgörande för att vidmakthålla den öppna karaktären och den rika betesgynnade floran. Bebyggelse, hamnar etc Ca 320 personer är idag permanentboende på Koster. Ett levande lokalsamhälle är en viktig förutsättning för att nå målen med reservat och nationalpark. Befolkningsutvecklingen på Koster är negativ där fastboendet minskar till förmån för fritidsboende. För att bryta utvecklingen krävs bostäder som kan tillgodose behovet hos människor i vanliga inkomstlägen. Vidare är det önskvärt att en stor del av sysselsättningen knyts till Kosteröarna. Besöksnäringen har en betydande utvecklingspotential och kan bli den faktor som bryter trenden. Det förutsätter framför allt en kvalitativ inriktning av turismen baserad på Kosters stora natur- och kulturvärden och förutsättningar för rekreation i olika former. En viss utbyggnad av bostäder, hamnar och serviceanläggningar är således nödvändig för ett livskraftigt lokalsamhälle. Förutsättningarna för detta och avvägningar mot andra allmänna intressen behandlas i Fördjupning av översiktsplanen för Koster (se bilaga 2). Vindkraft Persgrunden ingår bland områden som utpekats som riksintresse för vindkraft. I Naturvårdsverkets riktlinjer för genomförande av regeringsuppdrag om Natura 2000 under 2005 (Dnr 127-416-04 NS; Dnr 127-417-04 Ns) pekar naturvårdsverket särskilt ut Persgrunden på grund av en omfattande marin inventering som utförts i området. Området skall av länsstyrelsen avgränsas som nytt Natura 2000-område, alt utvidgning av befintligt, med stöd av habitatdirektivet. Tanums kommun har i sitt remissvar till förstudien begärt att 6

konsekvenserna av detta för vindkraftsetableringen klargörs av staten. Persgrunden ligger i direkt anslutning nationalparkens sydvästra gräns (preliminär). Det bör övervägas om inte Persgrunden skall ingå i nationalparksområdet. Friluftsliv, naturinformation En av nationalparkens främsta syften är att tillgängliggöra den marina miljön vilket ställer stora krav på informationens utformning. Det stora flertalet besökare kommer till Koster med färjan och har inte själva möjligheter att ta sig ut till nationalparkens olika delar. Huvuddelen av nationalparken ligger dessutom under havsytan och en stor del av parkens särpräglade fauna och flora på sådant djup att den endast kan upplevas genom dykning eller med hjälp av fjärrstyrda undervattensfarkoster. Centralpunkten för informationen blir ett Naturum placerat i sundet mellan Nord- och Sydkoster dit huvuddelen av besökarna anländer. Sundet är också en viktig mötesplats för den fasta befolkningen. Ett fungerande Naturum med de beskrivna förutsättningarna måste förutom traditionella inslag av utställning även aktivt kunna förmedla transporttjänster, guidning etc. Naturum skall fungera som en sluss ut till nationalparken och inte ett uppehållsrum. Som komplement till nationalparken föreslås enklare satelliter ute i parken. En intressant möjlighet är att kunna utnyttja byggnader på t.ex Ursholmens fyrplats för information och ev boende i samverkan med lokala entreprenörer. Lokalisering samt tankar och ideer är väl beskrivna i bifogade dokument (bilaga 7). En särskild arbetsgrupp med företrädare för naturvårdsverk, kommun, Kosternämnd, länsstyrelse samt Tjärnö marinbiologiska station kommer att bildas efter sommaren. Det båtburna friluftslivet har över stora delar av Kosterskärgården utvecklats till problem med trängsel och störningar. Den skötselplan som skall tas fram kommer att förslå zoneringar och kanalisering av denna trafik. Parallellt pågår ett arbete initierat av Västsvenska turistrådet med syfte att öka gästhamnskapaciteten på Koster. Vissa naturhamnar kommer också att utses dit hänvisning kan ske. Inom ramen för bildandet av Nationalparken kommer förutsättningarna att ansluta Kosterhavet till WWF s nätverk av nationalparker PAN Parks att utredas särskilt. Detta arbete utförs i samarbete med företagarföreningen på Koster. Tanken är att Kosterhavet skall utvecklas till en hållbar destination där miljöledningssystem successivt införs för verksamheter och aktiviteter på Koster. Förvaltning En av reservatets och nationalparkens viktigaste mål är att skapa förutsättningar för en effektiv naturvårdsförvaltning och skötsel av området. Förvaltningen bör integreras i den lokala samhällsförvaltningen på Koster. En särskild förstudie bör genomföras kring förvaltningens organisation i ett skede när beslut om genomförande har tagits och underlag rörande områdets skötselbehov tagits fram. Processen Inrättandet av nationalpark och förnyat reservatsbeslut på Koster utgör en del av ett mycket omfattande arbete som rör utvecklingsfrågor på Koster. Det är avgörande för projektets framgång att alla delar av denna process kan hållas samman i tid och rum i en demokratisk ordning. Parterna har funnit att en fördjupning av Strömstads översiktsplan över Koster bäst motsvarar dessa behov. 7

Sammanfattning av förslag till arbetsprogram (bilaga 2): Hur översiktsplanen kan fungera som ett styrinstrument i en integrerad kustzonsplanering På uppdrag av Länsstyrelsen har Rådhuset Arkitekter AB tagit fram ett förslag till innehåll och arbetsformer för en ny fördjupad översiktsplan för Kosteröarna. Syftet med en ny plan är att den förutom att den är ett lämpligt kommunalt instrument att hantera avvägningar av markanvändningsfrågor som rör utveckling och bevarande samtidigt skulle kunna utgöra ett styrinstrument för hela processen kring bildande av reservat och nationalpark. Kosteröarna har unika natur- och kulturvärden och är av mycket stor betydelse för friluftslivet och ett känt och välbesökt turistmål. Samtidigt är den marina miljön av särskilt värde och betydelsefull för fiskenäringen i området. Vatten- och landområden på Kosteröarna och i arkipelagen runt Koster är dock utsatta för starkt tryck från ett ökat antal besökare i fritidsbåtar med risk för slitage på den känsliga miljön till följd. Problemen för lokalsamhället på Koster är att den helårsboende befolkningen minskar och antalet fritidsboende ökar. Underlag för skola, butiker och annan service minskar och det blir svårare att leva året runt på Koster. Om inte fler arbetstillfällen tillkommer och lämpliga bostäder för unga kosterbor tillskapas riskerar lokalsamhället att på sikt dö ut och därmed grunden för en positiv utveckling på ekologiska grundvalar att raseras. Syftet är att pröva om den kommunala översiktsplanen vars innehåll och process regleras i plan- och bygglagen, kan få en utökad roll från att vara en enbart fysisk plan till att innefatta också andra frågor som rör en långsiktigt hållbar utveckling och användning av området. Det önskade resultatet av arbetet är en fördjupad översiktsplan med tillhörande förslag till åtgärder, genomförande och förvaltning av området som utgår från helheten och som tar med såväl sociala och ekonomiska som ekologiska aspekter för utvecklingen på Koster. Kommunen skall leda arbetet med översiktsplanen. Planarbetet skall utgå dels från ett omfattande och detaljerat kunskapsunderlag som kommer att tas fram i samband med förberedelser för national-park och reservatsbildning, dels från det stora lokala engagemang som finns på Koster där lokalsamhällets invånare besitter mångårig kunskap om levnadsförhållanden och förutsättningar för utveckling på öarna. Kosternämnden är det forum dit invånarna på Koster kanaliserar frågor som rör kontakter med myndigheter, utvecklingsprojekt, byggande etc. Miljö- och byggnämnden skall leda arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Nämnden bildar en arbetsgrupp av kommunala tjänstemän tillsammans med den planförfattare/ konsult som anlitas samt representanter för Kosternämnden och Länsstyrelsen. Planförfattarens främsta uppgift blir att samordna olika statliga, kommunala, lokala och enskilda intressen och föra samman dessa i en plan. Arbetsgruppen knyter vid behov till sig de specialister som ingår i projektet. Dessa kan vara sakkunniga på naturvård, kulturvård, forskare, lantmätare etc. I planen fastslås mark- och vattenanvändningen och görs avgränsningar mellan områden för bevarande genom naturreservat och områden för bebyggelseutveckling, verksamheter och anläggningar, hamnar, etc. Översiktsplanen hanteras i kommunen enligt reglerna i plan- och bygglagen. Miljö- och byggnämnden fattar beslut om samråd och utställning. Kommunfullmäktige antar planen. Översiktsplanens process och beslut föregår beslut om naturreservat och nationalpark. 8

Kostnader I uppdragen till förstudiens olika delprogram har även ingått att beskriva kostnader. I bilaga 9 (arbetsmaterial) redovisas mycket översiktligt kostnaderna fördelade på konsult samt fördelning i tiden. I totalkostnaden för projektet ingår inte kostnader för slutprojektering och uppförande av naturum jämte andra anläggningar. Vidare redovisas inte heller kostnaderna gällande förhandling och inköp av mark. Särskilda utredningar underlag till förstudien Program fördjupning av översiktsplan för Koster Bilaga 2. Rådhuset arkitekter Uddevalla. Bilaga 2a. Bebyggelsen på Koster. Bohusläns museum Marinbiologisk dokumentation Bilaga 3. Utförs enligt uppdrag av Tjärnö marinbiologiska station. (viss komplettering återstår). Beskrivning av landmiljön jämte förslag till skötselplan för markhävden. Bilaga 4. Utförs av Naturcentrum AB. Inkluderar landskapshistorisk dokumentation från Bohusläns museum. Beskrivning av fisk och fiske Bilaga 5. Utförs av Fiskeriverket. Samordnas med Samförvaltningsinitiativet (ingår som del av förvaltningsplan). Geologisk dokumentation och kartering Bilaga 6. Ofullständig p.g.a tidsbrist. Skall kompletteras. Naturum lokaliseringsstudie och profileringsprogram Bilaga 7. Utförd genom Kosternämnden. PAN parks - förstudie Bilaga 8 (under arbete). Genomförs i samverkan mellan WWF/PANparks, Kosternämnden, den lokala företagarföreningen och Länsstyrelsen i Västra Götaland under sommaren 2005. Översiktlig projektplan samt kostnadsöversikt (arbetsmaterial) Bilaga 9. --------------------------- 9

Bilagor (ingår ej i webbversionen) Bilaga 1. Karta. Separat Bilaga 2. Arbetsprogram fördjupad översiktsplan Bilaga 2a. Bebyggelsen på Koster Bilaga 3. Marinbiologisk dokumentation Bilaga 4. Beskrivning av landmiljön jämte förslag till skötselplan för markhävden Bilaga 5. Beskrivning av fisk och fiske Bilaga 6. Geologisk dokumentation och kartering (under arbete) Bilaga 7. Naturum Bilaga 8. Pan parks (Under arbete) Bilaga 9. Projektschema, kostnadsöversikt (arbetsmaterial) Bilaga 10. Remissvar Tanums kommun Bilaga 11. Remissvar Strömstads kommun 10