SVEAFJORD AB DETALJPLAN FÖR VERKSAMHETER VID SÖRREDSVÄGEN

VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning DETALJPLAN FÖR VERKSAMHETER VID SÖRREDSVÄGEN GÖTEBORG Antal sidor: 46 Göteborg : Bengt Dahlgren AB Ulf Johansson Andreas Reuterberg Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon 031-720 25 00 Org.nr. 556726-7488 Adresser till våra övriga Krokslätts Fabriker 52 Fax 031-720 25 01 Momsreg.nr. SE556726748801 kontor hittar du på 431 37 MÖLNDAL Styrelsens säte Göteborg www.bengtdahlgren.se

p000003272 2 SAMMANFATTNING Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Sveafjord AB för att utföra en riskbedömning avseende transporter med farligt gods i samband med framtagandet av en ny detaljplan för Sörred 7:3 / 7:8. Syftet med riskbedömningen är att bedöma risknivån för aktuellt område som berörs av detaljplanen. Risknivån tillsammans med eventuella kompletterande riskreducerande åtgärder kommer utgöra underlag för en bedömning av lämplig användning för olika delar av fastigheten (exempelvis kontor, industri, ej stadigvarande vistelse). Riskbedömningen har påvisat att risknivån generellt är låg. I närområdet till Sörredsvägen är individrisken högre och åtgärder ska därför föreskrivas för eventuell användning eller ändring av detta området. I majoriteten av fastighetens yta är dock individrisken negligerbar. Framtida utnyttjande av oexploaterade delar av Sörred 7:3 / 7:8 leder inte till att riskbilden i området förändras nämnvärt. Baserat på individrisk- och samhällsrisknivån föreskrivs begränsningar i användandet av marken närmast Sörredsvägen i enligt följande: 0 20 m från Sörredsvägen: Ingen bebyggelse tillåts 20 40 m från Sörredsvägen: o Byggnader som ger upphov till stadigvarande vistelse skall förses med obrännbar fasad och eventuella fönster som vetter mot vägen skall utföras i lägst klass EI 30. Byggnader skall också uppfylla krav som ställs på stadigvarande byggnader placerade mellan 40 och 75 m från väg enligt nedan. o Byggnader som inte ger upphov till stadigvarande vistelse och som bedöms ha en genomsnittlig användning som understiger en (1) persontimme 1 per dag tillåts utan några åtgärder. Ett exempel på sådan användning kan vara ett utomhuslager som används på ett sätt som ger upphov till mycket begränsad vistelse. 40 75 m från Sörredsvägen: o För byggnader som ger upphov till stadigvarande vistelse skall friskluftsintag och utrymningsväg placeras i fasad som vetter från vägen eller minst 75 m från vägen. o Byggnader som inte ger upphov till stadigvarande vistelse tillåts utan några åtgärder. Ett exempel på sådan användning kan vara ett utomhuslager som används på ett sätt som ger upphov till begränsad vistelse. > 75 m från Sörredsvägen: Inga restriktioner. Detta gäller endast nya byggnader eller omfattande ändringar av befintlig verksamhet. Vid bebyggelse inom de angivna avstånden för Sörredsvägen skall motsvarande åtgärder vidtas för att begränsa eventuella konsekvenser. Markanvändning mer än 75 meter från Sörredsvägen medger inga begränsningar. 1 Persontimmar innebär summan av all tid från alla personer som vistas i byggnaden under en viss tidsperiod \\segbgfs001\avd42\pdoc\86483_vgre_för_svea\p000002526_riskbedömning_sörred_7_8\12_

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 Bakgrund... 5 2 Syfte... 5 3 Metodik... 5 4 Hantering av osäkerheter... 9 5 Avgränsningar... 11 6 Förutsättningar... 11 6.1 Planområdet... 11 6.2 Befintliga byggnader och verksamhet... 12 6.3 Sörredsvägen... 13 6.4 Topografiska förhållanden... 15 6.5 Meterologiska förhållanden... 17 6.6 Regler och föreskrifter för transport av farligt gods... 18 7 Riskidentifiering... 19 7.1 Farligt gods... 19 7.2 Olycksrisker med hänsyn till transporterade ämnen på Sörredsvägen... 19 7.3 Transporter av Farligt gods på Sörredsvägen... 20 7.4 Olycksrisker med hänsyn till vägsträckning och planområde... 25 7.5 Övriga riskobjekt... 25 8 Riskberäkningar... 26 8.1 Sannolikhet för olycka... 26 8.2 Konsekvens av olycka... 27 8.3 Riskmått... 28 8.3.1 Individrisk... 28 8.3.2 Samhällsrisk... 28 9 Resultat... 30 9.1 Individrisk... 30 9.2 Samhällsrisk... 32 9.3 Känslighets- och robusthetsanalys... 33 9.3.1 Andel farligt gods... 34 9.3.2 Personantal i närområdet... 35 10 Riskvärdering... 37 11 Slutsats... 38 12 Referenser... 40 Bilaga A Konsekvensberäkningar... 42 Bilaga B Skattning av olycksfrekvens... 46

4 DOKUMENTINFORMATION Beställare: Volvo AB Rapportens omfattning: Riskbedömning för detaljplan för Sörred 7:3 / 7:8 INTERNKONTROLL Internkontrollen innefattar att annan brandingenjör/civilingenjör riskhantering granskar riskanalys och föreslagna lösningar. Detta utförs i samtliga skeden. HANDLING, DATUM FÖRFATTARE KONTROLLERAD AV Riskbedömning (2013-10-22) Ulf Johansson Lars Strömdahl Historik över beskrivningens granskare.

5 1 BAKGRUND Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Volvo AB för att utföra en riskbedömning avseende transporter med farligt gods i samband med framtagandet av en ny detaljplan för Sörred 7:3 / 7:8. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har i enlighet med riskpolicyn framtagen av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län begärt att en riskbedömning tas fram för detaljplanen då denna är placerad närmare än 150 meter från primär transportled för farligt gods (SBK, 2012). 2 SYFTE Syftet med riskbedömningen är att bedöma risknivån för aktuellt område som berörs av detaljplanen. Risknivån tillsammans med eventuella kompletterande riskreducerande åtgärder kommer utgöra underlag för en bedömning av lämplig användning för olika delar av fastigheten. Bedömningen redovisar förslag på lämplig markanvändning vid olika avstånd från Sörredsvägen. Avstånden som anges är baserade på beräknade risknivåer från transporter av farligt gods utmed området. Riskbedömningen avser analysera risker mot personer inom, och i viss mån på väg till, aktuell fastighet. 3 METODIK Begreppet risk definieras i denna rapport som produkten av sannolikheten och konsekvensen av en önskad händelse. Arbetsmetodiken i detta projekt bygger i stort på nedanstående schematiska bild över riskhanteringsprocessen (Davidsson, et al., 2003).

6 Riskanalys - Bestäm omfattning - Identifiera risker - Riskuppskattning Riskhantering Riskvärdering - Tolerabel risk - Analys av alternativ Riskbedömning Riskreduktion/kontroll - Beslutsfattande - Genomförande - Övervakning Figur 1 Riskhanteringsprocessen (Davidsson, et al., 2003). Denna rapport utgör en riskbedömning, dvs. innefattar både riskanalys och riskvärdering. Metoderna för de enskilda ingående delarna i riskanalysen är genomgående vedertagna beräkningsmetoder, bedömningar och statistiska antaganden som återfinns i litteraturen (American Institute of Chemical Engineers, 2000; Committee for the Prevention of Disasters, 1999). Metodiken är i huvudsak kvantitativ, vilket i korthet innebär att konsekvensberäkningar utförs utifrån de identifierade riskscenarierna som tillsammans med sannolikheten för dessa riskscenarier avgör risknivån uttryckt som numeriskt värde för olika avstånd från väggrenen. Detta riskmått kallas Individrisk och definieras som sannolikheten för att en godtycklig individ omkommer på ett år, om individen vistas på samma plats. Notera att detta är ett mått på risken och inte den verkliga sannolikheten att omkomma. Därefter sker en diskussion om hur samhällsrisken påverkas. Samhällsrisken inkluderar, till skillnad från individrisk, risker för alla personer som utsätts för en risk även om detta endast sker vid enstaka tillfällen. Utifrån riskanalysens resultat värderas den beräknade risken genom att den jämförs mot riskkriterier. Vad som är en acceptabel risk är aldrig självklart men följande grundläggande principer är vanligt förekommande vid riskhantering och kan användas som en del av bedömningen (Davidsson, et al., 1997): Rimlighetsprincipen Proportionalitetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster, etc) som verksamheten medför.

Frekvens [per år] ANDREAS REUTERBERG 7 Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. I Sverige finns idag inga nationellt antagna acceptanskriterier avseende risk. År 1997 tog dock DNV 2 på uppdrag av Räddningsverket fram föreslag på riskvärderingskriterier vilka därefter ofta tillämpats inom landet (Davidsson, et al., 1997). Dessa kriterier stämmer relativt väl överens med internationella riskkriterier och bygger på att individen har en genomsnittlig känslighet för exponeringen och är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet är tillämpbart för allmänheten och formuleras enligt följande: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses vara försumbart små är 10-7 per år. Den undre gränsen (10-7 ) motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor. Om kriteriet används bör individens totala risknivå inte påverkas signifikant. Den övre gränsen (10-5 ) är cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de grupper i samhället som har lägst dödsfallsrisk. Området mellan de båda gränserna benämns ALARP, As Low As Reasonably Practicable, och åtgärder ska i detta område utföras om nyttan överstiger kostnaden. I denna analys kommer resultatet huvudsakligen att relateras till ovanstående kriterier. DNV-övre DNV-undre 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 0 10 20 30 40 50 60 70 80 avstånd från vägkant [m] 2 Det Norske Veritas

8 Figur 2 Riskkriterier för individrisk. Röd och grön linje är DNV:s förslag till övre resp. undre kriterium för individrisken. Även en diskussion för samhällsrisk sker i riskbedömningen. Bedömning görs med grund i DNV:s förslag samt rekommenderade risknivåer utifrån den fördjupade översiktsplanen för Göteborg används, se Figur 3 och Figur 4 nedan (Stadsbyggnadskontoret, 1997). Då kriterierna angivna i fördjupade översiktsplanen för Göteborg är angivna för båda sidor omkring en 2 km lång vägsträcka har dessa värden skalats om för en 1 km lång vägsträcka. Figur 3 Riskkriterier för samhällsrisk för 1 km vägsträcka utifrån DNV:s förslag. Röd och grön linje är förslag till övre resp. undre kriterium för samhällsrisk.

9 Figur 4 Riskkriterier för samhällsrisk för 2 km vägsräcka utifrån fördjupad översiktsplanen för Göteborg. 4 HANTERING AV OSÄKERHETER Riskanalys handlar i grund och botten om att hantera osäkerheter. För att spegla verklighetens variationer i indata används i denna analys en metod där indata kan varieras utefter givna sannolikhetsfördelningar istället för att vara fasta punktvärden. För konsekvensberäkningarna, som utförts med programmet ALOHA v. 5.4.1.2 samt handberäkningar, hanteras detta genom att s.k. metamodeller som bildar s.k. responsytor tas fram. En metamodell är ett förenklat uttryck som kan tas fram genom regressionsanalys av de variabler som är mest betydelsefulla för slutresultatet, dvs. i detta fall avstånd till dödliga förhållanden avseende t.ex. giftighet eller strålningsintensitet. För scenarier med kontinuerliga utsläpp har de viktigaste parametrarna visat sig vara att variera hålstorlek och vindhastighet. För scenarier med momentana utsläpp är det istället utsläppt mängd samt vindhastighet som är mest relevanta att ta med i analysen. Responsytor av detta slag tas fram för varje typ av riskscenario, dvs. varje identifierad händelse som kan inträffa vid utsläpp av farligt gods (för respektive ämne) som leder till dödsfall utanför den omedelbara olycksplatsen (på avstånd över ca 10 20 meter). Efter att ha gjort ett relativt stort antal konsekvensberäkningar för respektive riskscenario, där dessa faktorer varierats, kan det matematiska uttrycket för responsytan tas fram. Responsytan kan därefter användas till att variera indata och direkt få ut ett värde på riskavståndet. Den stora styrkan med att använda tekniken med responsyta är att när uttrycken väl är framtagna kan indata matas in som sannolikhetsfördelningar istället för punktvärden. Detta sker med s.k. Monte Carloteknik vilket innebär att simuleringar med ca 10 000 beräkningar utförs, där indata till responsytan varieras slumpmässigt i enlighet med de ansatta sannolikhetsfördelningarna. Praktiskt görs detta med datorprogrammet @Risk, version 5, utvecklat av Palisade Corporation. Resultatet av beräkningarna blir därmed inte ett enstaka punktvärde för respektive scenario utan även resultatet presenteras som en sannolikhetsfördelning för riskavståndet.

10 Denna sannolikhetsfördelning är då resultatet av sannolikhetsfördelningarna i indata enligt Figur 5 nedan. Detta ger då en större spännvidd av variationer av de viktigaste variablerna och därmed ett mer nyanserat resultat i förhållande till om enstaka punktvärden skulle ha använts. Monte Carlotekniken innebär att man får en mycket god bild av osäkerheterna i resultatet. När kumulativa sannolikhetsfördelningar för respektive riskscenario är framtagna kan dessa adderas samman till en total sannolikhetsfördelning för sannolikheten att omkomma på olika avstånd från olycksplats, givet att olycka inträffat. Om denna kurva slutligen multipliceras med frekvensen för farligt godsolycka, sannolikheten för händelsen samt sannolikheten för vindriktningen fås en total individriskkurva för respektive vindriktning. Figur 5 Olika sannolikhetsfördelningar i indata ger resultat i form av en sannolikhetsfördelning (Frantzich, 1998)

11 5 AVGRÄNSNINGAR Riskanalysen behandlar enbart akuta risker för personer och bortser helt från egendomsrisker, miljörisker och långsiktiga hälsorisker. Riskbedömningen har geografiskt avgränsats till området som inramas fastighetsgränsen för Sörred 7:3 / 7:8 samt övrig bebyggelse inom konsekvensområdet kring Sörredsvägen. Avgränsning i tid är gjord t.o.m. år 2030 vilket utgör dimensionerande värden för godsflöden. Samtliga beräkningar är utförda för både nuvarande samt framtida prognostiserade transportflöden (år 2030). 6 FÖRUTSÄTTNINGAR Följande förutsättningar ligger till grund för riskbedömningen. 6.1 PLANOMRÅDET Sörred 7:3 / 7:8 är beläget utmed Sörredsvägen på Hisingen, ca 10 km från Göteborgs centrala delar och upptar en yta motsvarande ca 17,5 ha (175 000 m 2 ). Sörredsvägen avgränsar fastigheten i sydöstlig riktning vilket illustreras i Figur 6 nedan. Utmed den sydvästliga fastighetsgränsen löper Gamla Sörredsvägen vilken också kan ses i Figur 6. Korsningen mellan Sörredsvägen och Gamla Sörredsvägen utgör fastigetens sydligaste spets. Figur 6 Planområdesgräns för Sörred 7:3 / 7:8 och Sörredsvägen (orange)

12 Vid fastighetens gräns finns idag generellt skogslandskap. Sett till ett större område (några km från fastigheten) används huvuddelen av bebyggd mark till industri medan det finns ett fåtal mindre villaområden. Föreslagen detaljplan medger att fastigheten får användas för industri- och kontorsverksamhet. Denna ställer krav på att ingen bebyggelse får förläggas närmare än 20 meter från Sörredsvägen. (SBK, 2012) 6.2 BEFINTLIGA BYGGNADER OCH VERKSAMHET I dagsläget så finns det en större industribyggnad med tillhörande kontor på fastigheten (IAC Group) som uppfördes år 2007. Byggnaden upptar en yta motsvarande ca 25 000 m 2. Räknas parkering och tillhörande omkringliggande asfalterade ytor för angörande av transporter med upptar verksamheten ca 61 000 m 2. Uppförandet av byggnaden medförde att Räddningstjänsten behövde göra ett utlåtande för att ge stöd till byggnadens placering ur risksynpunkt (RSGBG, 2007). Byggnaden är belägen med ett minsta avstånd på ca 65 meter från Sörredsvägen. Byggnaden är utförd med obrännbar fasad (plåt). Från fasad som vetter mot Sörredsvägen finns flera portar som används för in- och utlastning i både utomhus- och inomhusmiljö (se Figur 7). Utmed fasaden finns också flertalet fönster som bedöms vara utförda utan någon brandteknisk klass. Luftintag för ventilationssystemet finns placerat i taknivå i form av huvar. Ventilationssystemet genererar ca 0,6 luftomsättningar per timme i lokalerna. Figur 7 Östra fasaden av befintlig byggnad (IAC Group) Enligt uppgift finns det på området ca 360 antal anställda tillhörande IAC Group fördelat på dagtidspersonal och två skift i produktion. Verksamheten bedrivs normalt mellan kl. 06.30 och 00.00 under vardagar. Under dagtid (06.30 17.00) förväntas det normala antalet personer i byggnaden vara ca 220 personer. Eftermiddag/kväll förväntas denna

13 siffra vara 140 personer. Enligt uppgift kan verksamheten i framtiden utökas till produktion i tre skift. Förväntat personalantal ökas då till ca 500. Fördelat på dygnet så bedöms det troligt att det fortarande är ca 220 dagtid och resterande personantal delat på eftermiddag/kväll och nattetid (personbelastning motsvarande ca 140 personer eftermiddag och natt). (Hansson, 2013) Enligt uppgift är det sannolikt att eventuella nya industribyggnader på fastigheten kommer ha liknande personbelastning. (Hansson, 2013) Ovanstående verksamhet har inkluderas i bedömningen. 6.3 SÖRREDSVÄGEN Den del av Sörredsvägen som berörs i aktuell bedömning avgränsas av Pressvägen i söder och Röra byväg i norr. För denna sträcka är vägen generellt en tvåfältsväg utan någon fysisk avgränsning (refug eller avåkningsskydd) mellan körfälten. Undantaget är i anslutning till korsningen mellan Sörredsvägen och Gamla Sörredsvägen där vägen breddas till ett extra fält för motorfordon som svänger vänster in på Gamla Sörredsvägen från Sörredsvägen. I anslutning till korsningen finns det också refuger placerade mellan körfälten i motsatt riktning, se Figur 8. Figur 8: Korsning mellan Sörredsvägen och Gamla Sörredsvägen Hastighetsbegränsningen för vägen på aktuell sträcka är 70 km/h.

14 Trafikflödesdata har insamlats från Trafikkontoret i Göteborgs kommun (Trafikkontoret, 2013). Statistiken presenteras som årsmedelvardagsdygnstrafik (ÅMVD). Eftersom verksamheten som berörs förväntas endast bedrivas under vardagar så anses detta som ett bra mått på trafikflöde för riskberäkningarna. Statistiken från Trafikkontoret presenteras i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Trafikflödesdata i ÅMVD (Trafikkontoret, 2013) År Infart P-plats Gamla Sörredsvägen Gamla Sörredsvägen - Björlandavägen 2011 10300 8200 2010-7300 2007 10500 8400 2003 9300 7500 1999 7500 6300 Baserat på statistiken så kan det utläsas att en del av trafiken måste fördelas in på Gamla Sörredsvägen eftersom flödet är markant lägre efter korsningen som sammanbinder Sörredsvägen och Gamla Sörredsvägen. Gamla Sörredsvägen (som senare övergår i Södra Låsbyvägen) har inga industrier förlagda utmed vägsträckan och vägens karaktär anses inte uppmana till tunga transporter. Leden sammanbinder Sörredsvägen med Kongahällavägen som är huvudsaklig transportled in till Torslanda i södergående riktning. Utmed Kongahällavägen finns det betydande bostadsbebyggelse och därmed förefaller det troligt att trafiken som går på denna led nästan uteslutande är lättare motorfordon. Då transporter med farligt gods endast sker med tunga transporter är denna andel av väsentligt intresse. Därför anses det sannolikt att de mätningar som skett mellan Gamla Sörredsvägen och Björlandavägen utgör ett bättre underlag för riskbedömningen. Endast ett svagt underlag finns för andelen av trafiken som utgör tung trafik. Under år 2011 utgjorde tung trafik 8,7 % av trafiken mellan Infart P-plats och Gamla Sörredsvägen. För sträckningen Gamla Sörredsvägen Björlandavägen så skedde senaste mätning av tung trafik under 1999 och uppskattades tå till 7,6% (Trafikkontoret, 2013). Enligt resonemang ovanstående stycken föranleder det troligt att nästan uteslutande lättare fordon transporteras på Gamla Sörredsvägen. Enligt statistiken var under 2011 ÅMVD för tung trafik på sträckan Infart P-plats till Gamla Sörredsvägen ca 900. Således kan andelen tung trafik utmed Sörred 7:3 / 7:8 med statistik för 2011 uppskatts till: Baserat på statistiken så har trafikflöden uppskattats till ett ÅDT utmed området motsvarande 9000 och andelen tung trafik utgör 11 %. Det finns inga gällande planer på att Gamla Sörredsvägen kommer att i framtiden

15 användas för transporter av farligt gods (SBK, 2012). Därav har inga transporter förutsatts ske på denna vägsträcka i riskbedömningen. 6.4 TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN Generellt är Sörredsvägen belägen på en högre markhöjd än Sörred 7:8. Denna varierar dock utmed området och skillnaden är som störst i den nordöstra delen av fastigheten. Vid anläggandet av den befintliga byggnaden på området (IAC Group) innebar markarbetet att en kraftig gradient mot Sörredsvägen skapades (se Figur 9). Höjdskillnaden mellan marken kring den befintliga byggnaden och Sörredsvägen varierar mellan 5 till 9 meter. Figur 9 Höjdskillnad mellan markområdet kring IAC Group och Sörredsvägen Utmed fastighetens sydvästra gräns löper Gamla Sörredsvägen som faller i höjd mot väst, se Figur 10 nedan.

16 Figur 10 Gamla Sörredsvägen t.v. och IAC Groups fasad t.h. Längs med västra sidan av Sörredsvägen finns ett dike utmed vägkanten. Diket har ett djup som varierar mellan 1 och 1,5 meter och en ungefärlig bredd på 5 meter (se Figur 11). Det har således relativt stor kapacitet att kunna omhänderta ett vätskeläckage. Dike finns även på östra sidan, dock ej helt kontinuerligt och med samma djup. Vid infarten till Gamla Sörredsvägen mynnar dikena på båda sidor in mot området (dvs dikena på båda sidor av vägen är ej sammankopplade med rör).

17 Figur 11 Dike utmed västra sidan av Sörredsvägen Längs med diket på västra sidan av Sörredsvägen finns också en mindre mängd träd och bergsväggar som skapar en naturlig barriär mot fastigheten. 6.5 METEROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN I Figur 12 nedan visas fördelningen av vindriktningar för Göteborg. Andelen dagar som klassades som lugnt (dvs < 0,5 m/s) utgör 3,7%. 0.2 N NV 0.15 0.1 0.05 NO V 0 O SV SO S Figur 12 Fördelning av vindriktningar i Göteborg (Alexandersson, 2006) I Figur 13 visas medeltemperaturen för respektive månad i Göteborg under 2012. Under sommarmånaderna (Maj Okt) var medeltemperaturen 13,9 C. Motsvarande siffra för vintermånaderna var 2,7 C.

Temperatur (C) ANDREAS REUTERBERG 18 20 15 10 5 0-5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 13 Medeltemperaturer fördelat över årets månader i Göteborg För konsekvensberäkningar är rådande stabilitetsklass vid utsläppstillfället en viktig parameter då det har stor effekt på spridningen av gaser (Fischer, 1998). I analysen har det antagits att i 80 % av fallen råder neutral skiktning med en vindhastighet av 5 m/s och och i resterande 20 % stabilt väder med en vindhastighet motsvarande 2 m/s (Helmersson, 1994). 6.6 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS Följande dokument och riktlinjer/föreskrifter har beaktats vid riskbedömningen: - Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelserna, 2006) - Riktlinjer för riskbedömning Räddningstjänsten Storgöteborg (Storgöteborg, 2004) - Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn Transporter av Farligt Gods (Stadsbyggnadskontoret, 1997) Eventuella åtgärdsförslag ges med stöd från Räddningsverkets vägledningsrapport (SRV & Boverket, 2006).

19 7 RISKIDENTIFIERING 7.1 FARLIGT GODS Den risk som farligt godstrafik utgör och som skiljer farligt godstrafiken från den normala trafiken är att en olycka med utsläpp kan orsaka skador på personer som inte befinner sig i olyckans omedelbara närhet. Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg delas in i nio olika klasser beroende av vilka egenskaper ämnet har. Tabell 2: Farligt godsklasser (ADR) Klass Ämnen Exempel 1 Explosiva varor Sprängämnen, tändmedel, ammunition etc. 2.1/2.3 Kondenserad brännbar gas/kondenserad giftig gas Gasol, vätgas, etc./klor ammoniak, etc. 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- o eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner 7 Radioaktiva ämnen Metallpulver, karbid etc. Natriumklorat, väteperoxid, etc. Arsenik-, bly och kvicksilversalter, cyanider etc. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid, etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Asbest, gödningsämnen, etc. Farligt godstransporter får aldrig bli farliga transporter, varför det finns omfattande regelverk både nationellt och internationellt som syftar till att öka säkerheten kring dessa typer av transporter. Givetvis innebär dock inte regelverken att transporterna är fullständigt säkra; olyckor kan ske av många anledningar. Därav krävs det i många fall (exempelvis vid bygglovsärenden eller planförändringar då området ligger nära en farligt godsled) en analys av riskerna som farligt godstrafiken innebär. 7.2 OLYCKSRISKER MED HÄNSYN TILL TRANSPORTERADE ÄMNEN PÅ SÖRREDSVÄGEN I Tabell 3 nedan ges en sammanfattad beskrivning av vilka ADR-klasser som bedöms nödvändiga att utreda vidare i en detaljerad analys. Bedömningen görs främst från de normala konsekvenser och riskavstånd som är förknippade med olycksscenarion för de olika typerna av farligt gods.

20 Tabell 3: Riskidentifiering transporterade ämnen ADR Klass Ämnen Konsekvensbedömning 1 Explosiva varor Vid detonation av massexplosiva ämnen uppstår tryckvågor med dödliga konsekvenser för personer utomhus normalt upp till 70 m. Raserade byggnader kan ske vid längre avstånd. Utreds vidare 2.1/2.3 Kondenserad brännbar gas/kondenserad giftig gas Potentiella olycksscenarion från klass 2 involverar jetflammor, BLEVE, gasmolnsexplosion och giftiga gasmoln. Riskavstånd kan uppgå till flera tusen meter. Utreds vidare 3 Brandfarliga vätskor Olycka med utsläpp bedöms kunna påverka aktuellt område då antändning av vätska ger värmestrålning. Normala riskavstånd upp till 50 meter. Utreds vidare 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner Kan ge upphov till brand med konsekvens i omedelbar närhet och ingen bedöms omkomma (Stadsbyggnadskontoret, 1997) Utreds ej vidare Normalt leder olycka ej till personskador, kan dock ge upphov till explosion om de blandas med fordonets drivmedel Dödliga skador <60 m utomhus och <60m inomhus om betongbyggnader. Utreds vidare Ger skada vid direktkontakt med ämnen och påverkar endast direkta närområdet. Normala riskavstånd <20 m Utreds ej vidare 7 Radioaktiva ämnen Akut skada uppkommer ej vid olycka. Utreds ej vidare 8 Frätande ämnen Frätskada vid olycka där läckage sker. Konsekvens normalt 0-20 m (Stadsbyggnadskontoret, 1997) Utreds vidare 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Ingen risk för livshotande personskada (Stadsbyggnadskontoret, 1997) Utreds ej vidare 7.3 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS PÅ SÖRREDSVÄGEN Sörredsvägen utgör primär transportled för farligt gods i enlighet med Länsstyrelsen för Västra Götalands bestämmelser (Länsstyrelsen, 2011). Primära transportleder innebär att inga restriktioner finns för typ av farligt gods som tillåts transporteras på vägen. Ingen statistik specifik för Sörredsvägen har kunnat inhämtas. Istället har en analys av omkringliggande transportleder och industrier tillsammans med generell statistik använts för att göra en bedömning av de olika typerna av transporterade mängder gods på Sörredsvägen. En undersökning har genomförts för att bedöma om det finns aktörer i närområdet kring Sörredsvägen dit transporter av farligt gods kan förväntas ske. Räddningstjänsten Storgöteborg har tillfrågats och olika företag/industrier som finns i närområdet har

21 inkluderats i bedömningen för sannolika transporter av farligt gods. Den större mängden av transporter med farligt gods i närområdet förväntas ske i samband med hamnen med omkringliggande raffinaderier. Enligt en tidigare studie sker årligen ca 50 000 transporter med tankbilar från Preems depåer med totalt ca 800 000 m 3 petroleumprodukter (klass 3). Av dessa utgör klass 3 ca 60 000 m 3. I samma studie angavs antalet transporter från Shells depåer vara ca 20 000 då varje transport antogs innehålla 27 ton. Statens räddningsverk utförde under september 2006 en analys av farligtgodsflöden på större transportleder i Sverige (Räddningsverket, 2007). Kring Göteborg anges flöden för E6 i både norr- och södergående riktningar samt E20, riksväg 40 och i viss mån Hisingsleden. Figur 4 nedan återger den insamlade statistiken. Stora osäkerheter återges i statistiken betyder att det är svårt att uppskatta någon exakt fördelning på trafiklederna. Dock visar statistiken att klass 1 (explosiva ämnen) och klass 2.3 (kondenserade giftiga gaser), vilka generellt ger stort utslag på risknivån, är mycket ovanliga i området. Klass 3 (brännbara vätskor) bedöms utgöra den största andelen för godset som transporteras i Göteborgs närområde.

22 Tabell 4 Statistik över mängd transporterat farligt gods kring Göteborg. Mängd i ton (Räddningsverket, 2007) ADR Klass E6 S E6 N E20 RV 40 Hisingsleden 1 0-70 0-70 0-70 0-70 - 2.1 0 1800 3600 5500 0 1800 1800-3700 - 2.2 0-4400 0-4400 0-4400 0-4400 - 2.3 0 25 0 25 - - - 3 16500-33000 16500-33000 16500-33000 33000-49500 100-16500 4 1080-1490 1080-1490 40-440 0-270 0-270 5.1 0-490 0-490 0-490 0-490 - 5.2 0-2 9-12 0-2 0-2 - 6.1 90-170 90-170 0-90 0-90 0-90 6.2 0-140 0-140 0-140 0-140 0-140 7 1-49 1-49 1-49 49 99-8 0-11600 0-11600 0-11600 0-11600 - 9 0-11500 0-11500 11500-23000 0-11500 0-11500 Om varje intervall i Figur 4 är representerat av sitt medelvärde och sedan ett genomsnitt för de beaktade vägarna viktas jämnt erhålls en procentuell fördelning (i ton) enligt Tabell 5 nedan. Tabell 5 Genomsnittlig fördelning mellan ADR klasser i % ton ADR Klass Antagande fördelning 1 0,08 % 2.1 4,33 % 2.2 4,18 % 2.3 0,01 % 3 58,86 % 4 1,46 % 5.1 0,47 % 5.2 0,00% 6 0,19 % 7 0,07 % 8 11,03 % 9 19,14 % Trafikverket ger årligen ut generell statistik på antalet transporter och mängd farligt gods på svenska vägar med lastbilstrafik i serien Lastbilstrafik (Trafikanalys, 2013). I Figur 14 återges statistik för farligt godstransporter som procentuell fördelning av ton-km per ADR-klass för åren 2009 till 2012.

23 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% 2012 30.00% 2011 20.00% 10.00% 2010 2009 0.00% Figur 14: Statistik över transportarbete för farligt gods i Sverige fördelat över ADR-klasser i procent ton-km. Ett medelvärde av de procentuella fördelningarna som redovisas i Figur 14 återges nedan i Tabell 6. Tabell 6: Medelvärde av fördelning mellan ADR-klasser (%) samt uppskattad procentuell fördelning på aktuell vägsträcka ADR Klass Medelvärde 2009-2012 1 1,43% 2 21,93% 3 58,89% 4.1 0,84% 4.2 0,07% 5.1 2,68% 5.2 0,34% 6.1 0,13% 6.2 0,06% 7 0,24% 8 11,23% 9 2,29% Med grund i ovan redovisade statistiska underlag kan följande konstateras: Transporter med klass 1 är mycket ovanliga i Göteborgs närområde och förväntas vara under medelvärdet för primära leder för transporter av farligt gods. Stöd för detta ges av den geografiska fördelning av transporter av farligt gods under 2006 (Räddningsverket, 2007). Av ämnen tillhörande klass 1 är det sannolikt att endast en mindre del av dessa utgör klass 1.1 massexplosiva ämnen. Vanliga antaganden varierar mellan 10 % och 33 % av total mängd klass 1. Av klass 2 utgör klass 2.3 endast en mindre mängd vilket ges stöd för i Räddningsverkets kartläggning (Räddningsverket, 2007).

24 Klass 3 utgör den enskilt största klassen i både sett till transporterad mängd och transportarbete. Med hänsyn till de huvudsakliga transporterna från- och till hamnområdet bedöms det rimligt. Klass 5.2 utgör en mycket liten andel både nationellt och i Göteborgs närområde. I riskbedömningen för Sörred 7:3 / 7:8 har fördelningen enligt Tabell 7 nedan av farligt gods på Sörredsvägen antagits. Fördelningen avser att representera bedömt procentuellt transportarbete (mängd * sträcka) för de olika klasserna. Tabell 7 Antagen fördelning av farligt gods ADR Klass Antagande fördelning 1 0,2 % 2.1 5 % 2.2 (Utreds ej vidare) 2.3 0,1 % 3 60 % 4 (Utreds ej vidare) 5.1 0,5 % 5.2 (Utreds ej vidare) 6 0,2 % 7 (Utreds ej vidare) 8 (Utreds ej vidare) 9 (Utreds ej vidare)

25 7.4 OLYCKSRISKER MED HÄNSYN TILL VÄGSTRÄCKNING OCH PLANOMRÅDE Följande platsspecifika faktorer med hänsyn till topografin bedöms påverka risknivån för aktuellt detaljplaneområde: - Topografin för aktuell vägsträckning innebär en svag lutning i riktning mot aktuellt detaljplaneområde vilket är ogynnsamt från ett riskperspektiv. - Utmed aktuell vägsträcka finns på västra sidan ett dike med ett uppskattat ungefärligt djup på 1-1,5 m och en bredd på ca 5 m. Utmed majoriteten av aktuell sträckning finns det träd alternativt en bergsvägg efter diket (se Figur 11). Diket tillsammans med träd/bergsvägg bedöms sannolikt att bromsa eventuell avåkning på västra sidan och reducera avåkningsavståndet. Diket bedöms också vara tillräckligt för att undvika att betydande mängd vätska rinner in på området. - Avåkning till öster om aktuell vägsträckning bedöms inte kunna ge upphov till stora avåkningssträckor p.g.a av markens lutning och uppbromsande hinder (träd/bergsvägg). Öster om vägen finns en 2,5 m bred gång- och cykelbana samt generellt 2-3 meter mark utan någon betydande lutning. - Avåkningssträckan på båda sidor om vägen bedöms enligt ovanstående topografiska förutsättningar vara relativt kort. Det finns inte heller någon betydande skillnad mellan avåkningssträckorna på östra och västra sidan om vägen. Därför har det i analysen gjorts ett nollantagande vilket innebär att avåkningssträckan har negligerats. Ur ett probabilistiskt perspektiv kommer detta antagande inte påverka risknivån för detaljplaneområdet. 7.5 ÖVRIGA RISKOBJEKT En separat undersökning har gjorts för att identifiera storskalig hantering av brandfarliga eller giftiga ämnen som potentiellt kan ge ett riskbidrag till Sörred 7:3 / 7:8. Industrierna i närområdet utgör nästan uteslutande av Volvos verksamheter. I Volvos västra område utgörs den största delen av brandfarlig vara diverse färg och lösningsmedel i mindre mängder. Enstaka cisterner med 20 40 m 3 brandfarlig vätska finns på området. Största risken inom området bedöms komma från en kylcentral som använder ammoniak i kylaggregaten. Enligt uppgift rör det sig om totalt ca 1200 kg ammoniak fördelat på flera aggregat varav det största aggregatet har en fyllnadsmängd på ca 450 kg. Denna kylanläggning är placerad på att avstånd motsvarande ca 1350 meter från fastighetsgränsen för Sörred 7:3 / 7:8. Bedömningen görs att riskbidraget för potentiella olycksscenarion med denna mängd ammoniak i kombination med det stora avståndet ger ett försumbart riskbidrag till Sörred 7:3 / 7:8 och har därför ej inte beaktats vidare i denna analys. Även östra sidan av Volvos område har undersökts med slutsatsen att ingen hantering av farliga ämnen utgör en risk för planområdet.

26 8 RISKBERÄKNINGAR 8.1 SANNOLIKHET FÖR OLYCKA VTI-modellen används för att beräkna frekvensen för farligt godsolycka på en sträcka av 1 km utanför aktuellt område (Nilsson, 1994). Beräkningarna görs med schablonvärden. Andelen singelolyckor enligt VTI-modellen för trafikled i stadsmiljö är 0,25. Olyckskvot för ovanstående vägtyp har inhämtats från Effektsamband 2000. Aktuell vägsträckning bedöms falla inom definitionen av tangent och miljön vara antingen mellan eller ytter vilket innebär en olyckskvot på 0,29 respektive 0,22 (Vägverket, 2001). Mellan ger ett mer konservativt resultat och har därför antagits vid bedömningen. Statistik över hur stor andel av trafikflödet på Sörredsvägen som utgör transporter med farligt gods finns inte att tillgå. En bedömning har därför gjorts med stöd från andra statistiska underlag. I en rapport från f.d. Räddningsverkets anges att cirka 2 promille av alla transporter på väg utgör farligt gods (Statens räddningsverk, 1996). Med nuvarande trafikflöden motsvarar detta ca 20 transporter per dag. I en senare rapport anges att ca 4 % av alla transporter med tung trafik utgör farligt gods (SIKA, 2006). Med antagandet att 11% av trafiken på Sörredsvägen utgör tung trafik (se avsnitt 6.3) skulle det motsvara ca 40 transporter farligt gods dagligen. Ovanstående statistik är dock generell och tar således inte hänsyn till de lokala förutsättningarna som gäller. Sörredsvägen är omgärdad av andra primära transportleder för transport av farligt gods varav Hisingsleden bedöms utgöra den mest sannolika vägen för transporter från hamnområdet och närliggande industrier. Det har inte heller kunnat identifieras några specifika industrier i närområdet kring Sörredsvägen som hanterar farligt gods. Därför bedöms det sannolikt att de 40 transporter som beräknats ovan utgör ett konservativt godsflöde och att ett mer troligt värde är kring 2% av tung trafik. I frekvensberäkningarna för år 2013 ansätts trafikflödet till 9000 fordon/dygn. Detta ger upphov till att transporter med farligt gods beräknas till 20 per dag om andelen tung trafik ansätts till 9 % och andelen tung trafik med farligt gods till 2%. Detta genererar uppskattat olycksfrekvens på 0,000403 olyckor/år, dvs 1 olycka på ca 2500 år. Beräkningar genomförs även för en årlig ökning (ca 3 %) av antalet transporter och resultat presenteras för år 2030, vilket motsvarar en ökning av transporter på 65 % vilket bedöms ge en robusthet inför framtida planer i området. Detta motsvarar en olycksfrekvens på 0,000895 olyckor/år. VTI-modellen används för att beräkna andelen olyckor som sker på en sträcka motsvarande 1 km. Konsekvensavstånden som bedöms vara aktuella för de transporter som sker på vägen genererar föranleder dock att det är endast en mindre del av sträckningen där konsekvensavståndet är så stort att det kan påverka personer eller byggnader inom området. I denna bedömning har detta konservativt försummats.

27 8.2 KONSEKVENS AV OLYCKA Konsekvens definieras i denna riskbedömning som ett riskavstånd, dvs. ett avstånd inom vilket människor utomhus omkommer vid en olycka. Mer precist beräknas avståndet till den exponeringsnivå där 50 % av personerna utomhus omkommer. I beräkningarna antas samtliga personer inom detta riskavstånd omkomma. Tanken är att detta värde ska spegla variationen i människors känslighet: i praktiken kan människor omkomma även utanför avståndet till 50 % omkomna, samtidigt som människor innanför detta avstånd kan överleva. Beräkningarna kräver dock en diskret (specifikt värde) gräns som gränsvärde. För scenarion som involverar explosioner har raserade byggnader använts som kriterium. Viktiga faktorer som är av stor betydelse för hur allvarliga konsekvenserna blir (dvs. hur långa riskavstånden blir) är framförallt hålstorlek på behållare vid utsläpp samt meteorologiska förhållanden (vindhastighet, atmosfärisk stabilitetsklass, temperatur, solinstrålning, luftfuktighet). I beräkningar med kontinuerliga utsläpp görs beräkningar med hålstorlekar kontinuerligt från 10 till 110 mm (Stenberg, 2007). I beräkningar med momentana utsläpp varieras totala massan utsläppt ämne enligt på en jämn fördelning mellan bedömd minsta och maximal fyllnadsgrad av tankbil, se Bilaga D. Vindhastigheter och temperatur varieras enligt avsnitt 6.5. Konsekvensberäkningarna görs generellt konservativt. Bl.a. görs alla beräkningar av massflöde från behållare med tryckkondenserade gaser med antagandet att utsläppet sker längst ner i behållarens vätskefas. För spridningsberäkningar används ytskrovlighet motsvarande öppen yta. Ett annat konservativt antagende som görs är att personer i byggnader är exponerade mot koncentrationer motsvarande utomhusmiljö. I verkligheten kommer koncentrationen av skadliga gaser inomhus vara mindre jämfört med utomhusmiljön. I IACs nuvarande lokaler är luftomsättningen ca 0,6 per timma vilket ger en relativt säker miljö vid spridning av giftiga gaser. Detsamma gäller för skadeverkan från vissa scenarion med skadliga strålningsnivåer där fasaden kommer att skydda mot direkt strålningspåverkan. Konsekvensberäkningarna presenteras som kumulativa sannolikhetsfördelningar baserade på Monte Carlo-simuleringarna som i sin tur bygger på regressionsanalys av ett stort antal konsekvensberäkningar för varje riskscenario i programmet ALOHA. Ytterligare information om konsekvensberäkningar återfinns i bilaga A.

28 8.3 RISKMÅTT I beräkningarna så både individrisk och samhällrisk beaktats. Beräkningsmetod och relevanta antaganden för dessa beskrivs nedan. 8.3.1 Individrisk Individrisken beräknas som den risk en person placerat vid ett visst avstånd utsätts för om denna hade varit placerat på samma plats under ett år. Individrisken påverkas således inte av persontäthet i området. Individrisken beräknas som en kumulativ frekvens av scenarier som överstiger ett visst riskavstånd. 8.3.2 Samhällsrisk I samhällsrisken tas hänsyn till förväntad storlek på konsekvens uttryckt i antalet omkomna. Detta är direkt korrelerat till konsekvensavstånden som används vid beräkning av individrisken. För att bedöma antalet personer som blir exponerade vid ett visst riskavstånd så krävs att området som är exponerat är känt samt persontätheten i detta område uppskattas. Eftersom olika scenarion ger olika riskavstånd och ibland endast i en riktning (gäller främst för giftiga gaser som inte berörs i aktuell riskbedömning). Aktuellt detaljplaneområde har en area motsvarande ca 17,5 ha (175 000 m 2 ). Enligt uppgift finns det i IACs lokaler dagligen ca 360 antal anställda, dock med möjlighet att i framtiden bli 500 anställda vilket har konservativt ansatts i analysen. Enligt uppgift är personalantalet under dagtid (06.30 17.30) ca 220. Under eftermiddag och nattetid (17.30 06.30) antas personantalet max vara 140 (dvs ca 63,6%). Denna byggnad med omkringliggande asfalterade ytor upptar en yta motsvarande ca 61 000 m 2 vilket ger en persontäthet motsvarande ca 270 m 2 /pers. Om man fördelar personantalet på endast byggnadens area erhålls ca 113 m 2 /pers. I övriga delar av analysen har följande antagen gjorts för persontäthet: Övriga industri med tillhörande kontor: 30 m 2 byggnadsyta/pers Fristående hus: 2 pers/hus (Statistiska Centralbyråns genomsnittsvärde) Konsekvensområdet har delats upp i zoner (0 250 m, 250 500 m, 500 1000 m) från den antagna olyckspunkten på Sörredsvägen i respektive vindriktning, se Figur 15 nedan. I varje zon har persontätheten beräknats genom att totalt antal personer inom området beräknats med ovanstående antaganden och sedan dividerats med den totala ytan för zonen. Bortom 1000 meter antas befolkningstätheten motsvarande den beräknade tätheten i 500 1000 m -zonen.

29 Figur 15 Indelning av konsekvenszoner Google Vi beräkningen av samhällsrisk har en faktor motsvarande 0,5 antagits för att korrigera samhällsrisken. Detta anses konservativt med hänsyn till följande: Under helger bedöms personbelastningen i området vara väldigt låg. Antalet transporter av farligt gods bedöms dock också vara mindre över helger. Bedömd korrigeringsfaktor: 0,9. Personer i området förväntas nästan uteslutande befinna sig inomhus vilket leder till en säkrare miljö (Fischer, 1998). Korrigeringsfaktorn är beroende av luftomsättningar i lokaler och eventuella skyddsåtgärder. Det bedöms dock rimligt att normalt sett anta en korrigeringsfaktor motsvarande 0,33. För arbetslokaler bedöms det rimligt att genomsnittspersonen har 5 veckor semester. Detta leder till en korrigeringsfaktor på 0,91. Presentationen av samhällsrisk har gjorts i form av FN-kurvor där den ackumulerade frekvensen för scenarion med ett utfall i ett visst antal döda eller högre visas.

Individrisk ANDREAS REUTERBERG 30 9 RESULTAT 9.1 INDIVIDRISK 1,00E-04 S 1,00E-05 SV V 1,00E-06 NV 1,00E-07 N NO 1,00E-08 O 1,00E-09 SO Övre kriterium 1,00E-10 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Undre kriterium Riskavstånd[m] Figur 16 Individrisk för godsflöden enligt dagens nivåer I figuren ovan redovisas den beräknade individrisken med utgångspunkt i de trafikflöden som motsvarar dagsläget. Individrisken är oacceptabelt hög 20 meter från vägen. Dock utgör detta inget problem eftersom denna mark får ej bebyggas i enligt med detaljplanen. Individrisken avtar kraftigt fram till ca 60 meter från vägen. Vid ca 90 meter är individrisken så låg att det bedöms vara ett negligerbart riskbidrag (10-7 ). Motsvarande figur för de prognostiserade trafikflöden för år 2030 presenteras nedan i Figur 17. Detta visar att resultatet är relativt okänsligt för förändringar i godsflöden (individrisken motsvarande 10-7 förskjuts ca 20 meter från riskkällan).

Individrisk ANDREAS REUTERBERG 31 1,00E-04 S 1,00E-05 SV V 1,00E-06 NV 1,00E-07 N NO 1,00E-08 O 1,00E-09 SO Övre kriterium 1,00E-10 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Undre kriterium Riskavstånd[m] Figur 17 Individrisk för prognostiserade godsflöden år 2030. Godsflödet motsvarar en ökning motsvarande 65% mot dagens nivå. En analys av bidraget från respektive typ av skador illustreras i Figur 18 nedan. I denna kan det utläsas att i vägkantens närområde bidrar brännskador och förgiftning till denna största individrisken och tryckskador utgör en obetydlig del. Eftersom skadekriteriet för tryckskador är ansatt till motsvarande värde för att generera raserade byggnader visas det att den enda typen av olycka där skador kan förvärras av att befinna sig inom en byggnad (dvs vid massexplosion) har ett obetydligt bidrag till individrisken. Detta illustrerar att resultatet är konservativt eftersom individrisken inte använder korrigeringsfaktorer för att personer befinner sig inomhus för brännskador eller förgiftning (beräkningar utförs för personer utomhus).

32 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 Tryckskador 1,00E-07 Brännskador Förgiftning 1,00E-08 1,00E-09 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Figur 18 Individriskbidrag från respektive typ av skador 9.2 SAMHÄLLSRISK Den beräknade samhällsrisken för godsflöden enligt dagens nivå visas i Figur 19 nedan. I denna illustreras både samhällsriskkurvan för nuvarande utformning av Sörred 7:3 / 7:8 (med endast IAC Groups byggnad) samt den förändrade riskbilden om resterande delar av Sörred 7:3 / 7:8 skulle nyttjas med samma persontäthet motsvarande IAC Groups framtida maximala personantal i den befintliga byggnaden. Det kan utläsas att nyttjandet av marken har en nästan obetydlig förändring av samhällsrisken ur ett riskacceptansperspektiv. Där förändringen ger störst utslag är vid konsekvenser mellan 15 och 50 omkomna. Dock är frekvensen av dessa olyckor så låg att det ses som negligerbar risk (DNVs undre gräns). Således bedöms det inte påverka samhällsrisken i området på ett sådant sätt att åtgärder krävs för att reducera samhällsriksen.

Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) ANDREAS REUTERBERG 33 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E-11 Samhällsrisk (nuläge) DNV övre DNV undre Gbg FÖP Arbetsplatser Samhällsrisk (vid expl.) 1,00E-12 1 10 100 1000 10000 Antal dödsfall (N) Figur 19 Samhällsrisk i form av FN-kurva för godsflöden för 2013. I Figur 20 nedan presenteras samhällsrisken för prognostiserade godsflöden år 2030. Det ökade godsflödet förskjuter samhällsriskkurvorna in i ALARP-området. I förhållande till de kriterier som ges för arbetsplatser i den fördjupade översiktsplanen för Göteborgs kommun är samhällsrisken låg. 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Samhällsrisk (nuläge) DNV övre DNV undre Gbg FÖP Arbetsplatser Samhällsrisk (vid expl.) 1,00E-11 1,00E-12 1 10 100 1000 10000 Antal dödsfall (N) Figur 20 Samhällsrisk i form av FN-kurva för godsflöden uppskattade för 2030. 9.3 KÄNSLIGHETS- OCH ROBUSTHETSANALYS Generellt har konservativa värden och parametrar ansatts för att ge en robusthet i analysen. Analysen har utförts med ungefärliga nuvarande trafikflöden samt prognostiserade

Individrisk ANDREAS REUTERBERG 34 framtida värden. Den har också utförts med generell statistik för fördelning av farligt gods som transporteras på vägen för att ta höjd för att det kan finnas transporter som inte framkommit vid undersökning av närliggande aktörer. Antagna värden är förenade med osäkerheter varpå det är av intresse att undersöka hur känsligt resultatet av analysen är med hänsyn till dessa parametrar. I analysen har olika parametrar varierats för att kontrollera vilka som har stort utslag på risknivån. Samtliga delar av känslighetsanalysen har gjorts med godsflöden motsvarande prognostiserad nivå för 2013. 9.3.1 Andel farligt gods I analysen gjordes bedömningen att 2% av den tunga trafiken utgjorde transporter med farligt gods. Om detta värde ansätts till 4% (vilket motsvarar ett nationellt genomsnitt under 2006), vilket innebär ca 40 transporter med farligt gods per dygn, så erhålls följande individ- och samhällsrisk. 1,00E-04 S 1,00E-05 SV V 1,00E-06 NV 1,00E-07 N NO 1,00E-08 O 1,00E-09 SO Övre kriterium 1,00E-10 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Undre kriterium Riskavstånd[m] Figur 21: Individrisk då andelen tunga transporter med farligt gods ansätts till 4%

Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) ANDREAS REUTERBERG 35 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Samhällsrisk (nuläge) DNV övre DNV undre Gbg FÖP Arbetsplatser Samhällsrisk (vid expl.) 1,00E-11 1,00E-12 1 10 100 1000 10000 Antal dödsfall (N) Figur 22 Samhällsrisk då andelen tunga transporter med farligt gods ansätts till 4% Om andelen farligt gods ökas till 4% erhålls ungefär samma individ- och samhällsriskkurvor som prognostiserad ökning för 2030. Individrisken är således oacceptabelt hög 20 meter från vägen och negligerbart liten efter ca 110 meter från vägen. Samhällsrisken förskjuts således också in i ALARP-området. 9.3.2 Personantal i närområdet I beräkningarna har 30 m 2 /person antagits för industrier med tillhörande kontor. Denna siffra bedöms konservativ och en känslighetsanalys har utförts med en persontäthet motsvarande IAC Groups dagliga verksamhet vilket ger ca 110 m 2 /person. Detta genererar en förändrad samhällsrisk enligt Figur 23 nedan.