Sammanfattning av huvudstudie för f.d. Phylatterion AB i Trelleborg

Sammanfattning av huvudstudie för f.d. Phylatterion AB i Trelleborg 2013-03-04 Sammanställd av Tomas Henrysson Conviro AB Conviro AB tomas@conviro.se Järnåkravägen 3 070-765 85 48 222 25 Lund www.conviro.se

Innehåll INLEDNING... 2 BAKGRUND... 3 FÖRORENINGSSITUATIONEN... 3 RISKBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISKREDUKTION... 5 ÅTGÄRDSMÅL... 5 ÅTGÄRDSUTREDNING... 6 RISKVÄRDERING... 7 FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV... 8 Inledning Trelleborgs kommun har, med bidrag från Länsstyrelsen i Skåne län, genomfört en huvudstudie avseende f.d. Phylatterion AB i Trelleborg. Huvudstudien har följt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Inom huvudstudien har omfattande undersökningar av mark och grundvatten genomförts. Baserade på dessa undersökningar har även en riskbedömning med åtföljande åtgärdsutredning och underlag för riskvärdering tagits fram. Slutligen har Trelleborgs kommun genomfört en riskvärdering för att kunna förorda åtgärdsstrategier för området. Riskvärderingen arbetades fram av en arbetsgrupp för f.d. Phylatterion AB. Föreliggande sammanfattning av huvudstudien baseras främst på följande rapporter: PM Provtagningsprogram Kv Phylatterion 31, version 2, Structor Miljö Göteborg AB, 2011-08-16 Huvudstudie, Kv Phylatterion 31, Resultatrapport, Provtagning av kommunala och privata brunnar, Trelleborg, Structor Miljö Göteborg AB, 2011-08-16 Huvudstudie Phylatterion 31, Förslag till kompletterande provtagning av jord öster om Bryggaregatan, Structor Miljö Göteborg AB, 2011-11-30 PM Huvudstudie Phylatterion 31, Resultatrapport provtagning öster om Bryggaregatan, Structor Miljö Göteborg AB, 2012-01-24 Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg, Resultatraport avseende jord- och grundvattenprovtagning utförd september till december 2011, Structor Miljö Göteborg AB, 2012-02-17 Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg, Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning, Structor Miljö Göteborg AB, 2012-06-19 PM Fd Phylatterion AB, Trelleborg, Underlag till riskvärdering för beslut om eventuella saneringsåtgärder, Structor Miljö Göteborg AB, 2012-06-19 Riskvärdering F.d. Phylatterion AB, Conviro AB 2012-11-09 En fullständig förteckning över övriga rapporter som tagits fram i projektet finns i Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning enligt ovan. Denna sammanfattning är sammanställd av Tomas Henrysson, Conviro AB och baseras på ovanstående rapporter där det mesta materialet är framtaget av Structor Miljö Göteborg AB. Alla figurer kommer från rapporter framtagna av Structor. Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 2(10)

Bakgrund Inom det aktuella området har kemiteknisk verksamhet bedrivits sedan år 1889 med tillverkning av asfaltstjära, asfaltsolja, kreosotolja, smörjolja m.m. Även tillverkning av takpapp har förekommit. Verksamhetsutövare har i ordning varit Phylatterion AB, Trelleborgs Linoleumindustri AB samt Trebolit AB. Från år 2000 har Trebolit AB upphört med produktionsverksamhet på fastigheten men fortsatt använda kontorsutrymmen, medan övriga byggnader på fastigheten hyrts ut till andra verksamhetsutövare inom hantverk och småindustri. Fastighetsägaren har nyligen låtit riva alla byggnader på fastigheten (förutom mindre transformatorbyggnad). Av byggnaderna återstår endast betongplattor. För en byggnad där tidigare föroreningar påträffats i marken har man asfalterat de ytor som annars skulle blivit icke hårdgjorda. Merparten av övriga ytor på fastigheten är asfalterade. Omfattande provtagningar genomfördes på objektet under åren 2000-2009 och resultaten från dessa låg till grund för planeringen av huvudstudiens undersökningar. Omfattande föroreningar av främst kreosot konstaterades i området redan i dessa tidiga undersökningar. Figur 1. Fastigheter berörda av saneringen markerade med lila ovaler (underlagskartan från Metria fastighetssök). Föroreningssituationen Tidigare och nu utförda miljötekniska undersökningar visar följande: En kreosotliknande förorening i vätskeform ( kreostolja ) finns huvudsakligen i två källområden inom Phylatterion 31. Källområdena inom fastigheten är sammanlagt knappt 4 000 kvm stora och sträcker sig ned till ca 6 m under markytan. Inom dessa källområden bedöms den allra största mängden kreosotolja finnas (beräknat till ca 25 ton potentiellt rörlig kreosotolja). Föroreningen har funnits i marken under mycket lång tid, över 100 år, och Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 3(10)

sprider sig sannolikt fortfarande horisontellt i sandskikt i lermoränen varför kreosotolja letat sig utanför markerade källområden, illustrerat med röda pilar i figur 2 nedan. Merparten av kreosotförorening bedöms finnas ner till ca 6 meter under markytan och endast spår av kreosotföroreningar finns på större djup och i underlagrande kalkberg. Kalkberget är beläget 8 till 10 meter under markytan. Grundvattenakvifären i kalkberget är sluten, täckt av lermoränen och har ett övertryck. Förorening har även påträffats utanför Phylatterion 31, dels norrut mot Phylatterion 6 (verkstäder, handel) men även öster om Bryggaregatan i riktning mot befintlig villabebyggelse. Vidare finns indikationer på en annan typ av förorening inom Phylatterion 6 som sannolikt inte kommer från AB Phylatterions historiska verksamhet, se även figur 2 nedan. Figur 2. Illustration av föroreningsutbredning av kreosotolja. På större avstånd från källområdena sker en långsam spridning av kreosotolja i strimmor i sandskikten i lermoränen. Väsentligt för riskbedömning och åtgärdsutredning är följande: De ytliga kreosotföroreningarna öster om Bryggaregatan bedöms vara avskurna från källområdena av de ledningar och ledningsgravar som lagts ner i Bryggaregatan under 1980- talet. Spridning bedöms idag ske i strimmor på större djup i lermoränen (mer än 3 meter under markytan). Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 4(10)

Ingen större grundvattenförorening har påträffats i jord eller underlagrande kalkberg utanför källområdena. Detta förklaras av förhållandena med ett övertryck i kalkberget, en liten nedåtriktat grundvattengradient, en begränsad vattenlöslighet hos föroreningen, att de vattenlösliga komponenterna är biologiskt nedbrytbara samt att det sker en väsentlig utspädning i det vattenförande kalkberget. Föroreningssituationen beskrivs utförligt i rapporten Resultatraport avseende jord- och grundvattenprovtagning utförd september till december 2011. Riskbedömning och behov av riskreduktion Slutsatserna i miljö- och hälsoriskbedömningen är följande: Hälsoriskerna inom Phylatterion 31 vid nuvarande förhållanden (inhägnad fastighet utan verksamhet) bedöms vara små då ingen kontakt sker med kreosotoljan. Kreosotolja har påträffats i omgivningen mot bostadsområdet öster om Bryggaregatan. De provtagningar som genomförts inom de privata fastigheterna visar att det inte finns någon större ytligt förorening. Strimmor av kreosotolja finns på större djup även inom villaområdet, men hälsoriskerna bedöms sammantaget vara små. Vid eventuella markarbeten inom fastigheten Phylatterion 31 kan akuta hälsoeffekter uppstå vid kontakt med kreosotoljan genom inandning av ångor och/eller direkt kontakt med förorenad jord. Ingen betydande spridning till grundvatten i kalkberget sker idag. På längre sikt utgör kreosotföroreningarna betydande miljö- och hälsorisker. Uppskattningsvis finns ca 25 ton rörlig kreosotolja inom källområdena som långsamt sprids ut från källområdena (decimeter till enstaka meter per år i mindre strimmor) i egen fas. Detta innebär att riskbilden ökar över tid i omgivningen och att det förorenade området sakta blir större. Underlagrande kalkbergsakvifär är mycket skyddsvärd både för Trelleborg och även i ett större regionalt perspektiv och riskerar att förorenas vid exempelvis grundläggningsarbeten, installation av brunnar (energibrunnar) eller andra markarbeten som öppnar transportvägar till kalkberget. Även större grundvattenuttag från kalkbergsakvifären som innebär att övertrycket minskar innebär att akvifären riskerar att förorenas i större omfattning i området. Restriktioner vad gäller anläggningsarbeten och utnyttjande av grundvattnet i närområdet rekommenderas därför att inrättas så snart som möjligt (även i avvaktan på åtgärd). Med hänsyn till de miljö- och hälsorisker kreosotoljan utgör på sikt om inga åtgärder utförs bedöms behovet av omfattande riskreducerande åtgärder vara stort. Riskbedömningen beskrivs utförligt i rapporten Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning. Åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål För att åstadkomma en önskvärd riskreduktion för de hälso- och miljörisker som identifierats i riskbedömningen har de övergripande åtgärdsmålen som sattes upp inför huvudstudien reviderats något. Följande övergripande åtgärdsmål för saneringen av fd Phylatterion AB föreslås: Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 5(10)

1. Området ska kunna användas för lättare industri, handel och kontor utan förhöjd risk för de som vistas inom eller i närheten av Phylatterion 31. 2. Boende i närområdet ska inte exponeras för kreosotföroreningar från Phylatterion 31. 3. Grundvattnet i kalkbergsakvifären ska skyddas och kunna användas till dricksvatten, energibehov och andra ändamål inom och utanför Phylatterion 31. Dessa åtgärdsmål är i överensstämmelse med den nuvarande markanvändningen. Mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav Mätbara åtgärdsmål kommer att tas fram under förberedelseskedet då dessa kommer att avgöras av vilka åtgärder som slutligen väljs och genomförs. Under förberedelseskedet kommer dessutom att tas fram mätbara åtgärdsmål för omgivningspåverkan under genomförandet. Detta kommer att ske som en del av framtagandet av underlaget för de miljöprövningar och anmälningar som behövs. Under förberedelseskedet kommer även åtgärdskraven kopplade till ovanstående åtgärdsmål att tas fram. I detta kommer vid behov att ingå framtagande av acceptabla resthalter. I åtgärdskraven kommer det att framgå på vilket sätt man ska gå till väga för att kunna garantera att de mätbara åtgärdsmålen uppfylls. Åtgärdsutredning I åtgärdsutredningen analyserades tre olika åtgärdsalternativ (ÅA) med olika omfattning av schakt (ÅA 1-3) samt två som bygger på olika typer av in-situ-sanering (ÅA IS-D och IS-IM). Dessutom utreddes om en bättre riskreduktion och/eller kostnadseffektivitet kan uppnås genom att göra kompletterande åtgärder för ett par av schaktalternativen. Urvalet gjordes så att alternativ med olika ambitionsnivå och principiellt olika åtgärdsstrategier kunde jämföras. I åtgärdsutredningen framkom att alla ÅA utom restriktioner uppfyller åtgärdsmålen. De mest omfattande schaktalternativen (ÅA 1 och 2) är dyra att genomföra, ger stor påverkan under åtgärden och är dessutom tekniskt osäkra p.g.a. de djupa schakterna ner till kalkberget. De två rena in situalternativen (ÅA IS-D och IS-IM) är tekniskt osäkra och erfarenheten är ännu begränsad av denna typ av projekt. ÅA 3 med eller utan kompletterande åtgärder (B+I) är de ÅA som är tekniskt genomförbara till en rimlig kostnad. I rapporten Underlag till riskvärdering gör Structor den samlade bedömningen att det är just schaktalternativen ÅA 3 med eller utan kompletteringar som är de bästa alternativen i dagsläget med avseende på teknisk genomförbarhet och ekonomisk rimlighet. Det pågår dock en utveckling av olika in-situ-metoder internationellt och kunskapen om tillämpning, resultat och kostnader ökar hela tiden. Möjligheten till en lyckad in situ-sanering innebär att Structor rekommenderar att utreda dessa alternativ parallellt med ÅA3. Framförallt bedöms in situ-sanering med målsättning att förhindra framtida spridningsrisker (immobilisering) genom uppvärmning av marken ha bäst förutsättningar vad gäller riskreduktion, liten omgivningspåverkan och till samma eller, i bästa fall, lägre kostnad jämfört med ÅA 3. Alla tre åtgärdsalternativen, ÅA 3, 3+B och 3+B+I, uppfyller i stort sett de uppsatta övergripande åtgärdsmålen. Komplettering B med schakt öster om Bryggaregatan säkerställer att de boende där inte exponeras för kreosottjäran. Komplettering I med in situ sanering på större djup säkerställer att den kreosotolja som nått dessa djup inte kan sprida sig till kalkberget. Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 6(10)

Nedan följer en kort beskrivning av dessa tre åtgärdsalternativ. Åtgärdsalternativ 3 Åtgärdsalternativ 3+B Åtgärdsalternativ 3+B+I Schakt till 6 m under markytan på en yta av 5 000 m 2 inom Phylatterion 31 - Schakt till 6 m under markytan på en yta av 5 000 m 2 inom Phylatterion 31 Schakt till 3 m under markytan på en yta av 1 000 m 2 öster om Bryggaregatan Schakt till 6 m under markytan på en yta av 5 000 m 2 inom Phylatterion 31 Schakt till 3 m under markytan på en yta av 1 000 m 2 öster om Bryggaregatan - - In situ-sanering mellan 6 m och ner till kalkberget i schaktgropen inom Phylatterion 31 Kostnad ca 80 Mkr Kostnad ca 90 Mkr Kostnad ca 100 Mkr I åtgärdsutredningen utvärderas dessa tre alternativ med avseende på 10 olika utvärderingskriterier. För detaljer se avsnitt 10.5 i Riskbedömning och åtgärdsutredning. Denna utvärdering ligger som grund till riskvärderingen. Riskvärdering I den fortsatta riskvärderingsprocessen har de tre återstående saneringsalternativen, ÅA 3, 3+B och 3+B+I, vägts mot varandra enligt Naturvårdsverkets modell. Utvärderingen har gjorts med utgångspunkt från åtgärdsutredningen som togs fram av Structor. I utvärderingen har de tre åtgärdsalternativen analyserats utifrån hur väl de uppfyller de tre övergripande åtgärdsmålen, begränsning i markanvändning, långtidsverkan och beständighet, reduktion av förorenade massor, tekniskt genomförande, acceptans från närboende, framtida stadsbild, ansvar för genomförande, kostnadsnyttan, framtida kostnad och uppfyllande av krav i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling. Den övergripande värderingen visar att det är åtgärdsalternativ 3+B+I som bäst uppfyller de uppställda kriterierna. Detta alternativ uppfyller alla åtgärdsmålen, bedöms ge god riskreduktion och ger god kostnadsnytta. Det är dessutom det enda alternativ som uppfyller Naturvårdsverkets checklista på alla punkter. För att uppnå maximal kostnadsnytta bör det under förberedelseskedet undersökas om schaktdjupet och eventuellt även maxdjupet för in-situ saneringen kan minskas på hela eller delar av fastigheten. Detta bör kunna göras genom ytterligare markundersökningar och pilottester. Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 7(10)

Förordat åtgärdsalternativ Med ovanstående riskvärdering som grund förordas åtgärdsalternativ 3 + B + I. Nedan följer en beskrivning av detta åtgärdsalternativ. Djupschakt Kraftigt kreosotförorenad jord har konstaterats ner till ca 6 m u my. På större djup bedöms endast mindre mängder kreosotförorenad jord finnas. Förorenad jord ner till 6 m u my och förorening i ledningsgravar under Bryggaregatan schaktas ur, övrig jord utanför fastigheten kvarlämnas. Åtgärd görs även i angränsande fastighet i norr, dock ej avseende föroreningar från andra verksamheter. En permanent spont/konstruktion som förhindrar framtida återkontaminering anläggs mot Phylatterion 6. Totalt bedöms ca 30 000 m 3 jord schaktas ur och kontrolleras. Hälften av jorden antas vara förorenad och behöva omhändertas externt, resterande jord bedöms kunna återanvändas. En omfattande grundvattenavsänkning behövs för att förhindra bottenupptryckning, vilket kräver skyddsåtgärder och kan kräva tillståndsprövning i miljödomstol. Denna omfattande schaktsanering kalkyleras i åtgärdsutredningen till ca 80 Mkr, se även figur 3 nedan. Figur 3. Saneringsschaktning inom Phylatterion 31. Schakt sker ner till det djup (6 m u my) där förekomsten av fri fas kreosotolja bedöms avta väsentligt. Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 8(10)

Schakt öster om Bryggaregatan En saneringsåtgärd öster om Bryggaregatan och inom berörda privata fastigheter (fyra fastigheter längs Bryggaregatan) kan genomföras med saneringsschaktning. Andra åtgärdstekniker bedöms vara alltför osäkra eller tekniskt olämpliga. Saneringsschaktningen sker ner till 3 meter under markytan, vilket är det djup som bedöms krävas för att ingen framtida exponering för de boende skall ske via inträngning i grunder, dräneringsarbeten osv. Eventuella kreosotföroreningar på större djup kvarlämnas. Schaktningen omfattar ca 1 000 m 2, motsvarande 3 000 m 3 jord. 1 000 m 3 jord bedöms vara kreosotförorenad medan resterande 2 000 m 3 antas kunna återanvändas vid återfyllning. Kostnader för ledningsomläggning, skyddsåtgärder/förstärkning av befintliga byggnader, återställning av trädgårdar och tillfälligt boende är medräknade. Saneringen av de privata fastigheterna kalkyleras i åtgärdsutredningen till ca 10 Mkr, se även figur 4 nedan. Figur 4. Illustration för saneringsschaktning öster om Bryggaregatan (gulmarkerat område). Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 9(10)

In situ-sanering En tänkbar åtgärd är att kombinera saneringsschaktning ner till 6 m u my med någon form av enklare och billigare in-situ-metod på större djup (där kreosotförorening inte förväntas finnas i fri fas). Tillkommande kostnad för denna in situ saneringen har i åtgärdsutredningen kalkylerats till ca 10 Mkr i utförande och projektering. Se även figur 5 nedan. Figur5. Illustration för in situ sanering mellan 6 m under markytan och kalkberget. (grönmarkerat område). Sammanfattningsvis Åtgärdsalternativ 3+B+I uppfyller alla åtgärdsmålen, bedöms ge en god riskreduktion och ger god kostnadsnytta. För att uppnå maximal kostnadsnytta bör det under förberedelseskedet dock undersökas om schaktdjupet och eventuellt även djupet för in situ saneringen kan minskas på hela eller delar av fastigheten. Detta bör kunna göras genom ytterligare markundersökningar och pilottester. Om det visar sig att schaktdjupet kan minskas väsentligt innebär det i praktiken att vi närmar oss ett rent in situ alternativ i enlighet med Structors rekommendation att utreda detta parallellt med schaktalternativen. Fördelarna med en in situ-sanering är framförallt att minskad omgivningspåverkan under åtgärden i form av transporter, grävning och ingrepp i området Filnamn: Sammanfattning huvudstudie Phyllaterion 2013-03-04 10(10)