Förslag till föredragningslista Direktion

Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-06-14 Sida 1(5) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Policy för utlämnande av allmän handling från OFB 17-05-17 MH Region Dalarna (reviderad) AU 17-05-31 RD 2016/179 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta Anta föreslagen policy för utlämnande av allmän handling från Region Dalarna, inklusive avgift för handlingar. Ärende bifogas. 5. Yttrande över Remiss om "Region Dalarna" 2019 - OFB 17-05-17 LF ansökan från landstinget till regeringen om att bilda AU 17-05-31 regionkommun i Dalarna RD 2017/101 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarna tillstyrker att Landstinget Dalarna ansöker om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed att det i Dalarna bildas en region med ett direktvalt fullmäktige. Ärende bifogas

2(5) 6. Val av ersättare i Styrkommittén för delområdet Inre AU 17-05-31 EB Skandinavien inom Interreg Sverige-Norge RD 2014/195 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta XX väljs till ersättare i Styrkommittén för delområdet Inre Skandinavien inom Interreg Sverige-Norge efter Nils Gossas (Mp) Muntlig föredragning 7. Ersättare i Övervakningskommittén för Interreg OFB 17-05-17 EB Sverige-Norge AU 17-05-31 RD 2014/195 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Maja Gilbert Westholm (V) väljs till ersättare i Övervakningskommittén för Interreg Sverige-Norge efter Marie Olsson (S) Muntlig föredragning 8. Fyllnadsval ledamot i rådet för innovation och företagande AU 17-05-31 CL RD 2014/195 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Lars Isacsson (S) väljs till ledamot i rådet för innovation och företagande efter Kurt Podgorski (S). Muntlig föredragning 9. Val av ombud att företräda AB Dalatrafiks aktier vid bolagsstämma RD 2014/195 Förslag till beslut: Direktionen beslutar 1. Abbe Ronsten (S) företräder Region Dalarnas aktier på AB Dalatrafiks bolagsstämma 2. Beslutet gäller mandatperioden ut. 3. Ovan fattade beslut förklaras omedelbart justerat Muntlig föredragning

3(5) 10. Val av ombud till årsstämma för AB Transitio RD 2014/195 Förslag till beslut: Direktionen beslutar 1. Abbe Ronsten (S) företräder Region Dalarna på årsstämma för AB Transitio 2. Beslutet gäller mandatperioden ut. 3. Ovan fattade beslut förklaras omedelbart justerat Muntlig föredragning 11. Carfree Interreg Europa-ansökan RD 2017/110 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Att skicka in Interreg europé ansökan, senast 2017-06-30 OFB 17-05-17 AL AU 17-05-31 Ärende bifogas 12. Projektärende OFB 17-05-17 EB RD U 2017/25 AU 17-05-31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta bevilja Regionalt Exportcentrum - Dalarna medfinansiering med 285 000 kr samt att projektet ska genomföras med Region Dalarna som projektägare Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas Överläggningsärenden 13. Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet OFB 17-05-17 HHE AU 17-05-31 RD 2015/181 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig presentation av Sören Fogde

4(5) 14. Upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur OFB 17-05-17 KS 2018-2029 AU 17-05-31 RD 2017/114 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 15. Förstudie Främja Ungt entreprenörskap Dalarna OFB 17-05-17 CD RD 2017/126 AU 17-05-31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom en förstudie för att kartlägga intresse, behov och förutsättningar för Ungt Entreprenörskap i Dalarna. 2. Lägga informationen till handlingarna Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig presentation på direktionen av Conny Danielsson 16. Förstudie Science Center Dalarna/Gävleborg AU 17-05-31 CD RD 2017/127 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom en förstudie om att bygga upp en ny innovationsplattform för entreprenöriellt lärande Dalarna/Gävleborg. 2. Lägga informationen till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig presentation på direktionen av Conny Danielsson 17. Almedalarna 2017 OFB 17-05-17 HP RD 2016/138 AU 17-05-31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Muntlig presentation av Mats E Johansson, Reformklubben

5(5) 18. Information Miljötinget 2017 OFB 17-05-17 MN RD 2017/125 AU 17-05-31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Information av Micaela Nordin 19. Information Dala Vatten och Avfall AB AU 17-05-31 RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Muntlig presentation 15.30 20. Information Rekrytering regionchef Ordf RD 2017/86 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Muntlig information 21. Regionchefens rapport till direktionen LF RD 2017/129 Förslag till beslut: Direktionen beslutar Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 22. Redovisning av delegationsbeslut Ordf Förslag till beslut: Direktionen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Underlag cirkulerar under sammanträdet. 23. Övriga ärenden

FÖRSLAG TILL BESLUT Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2017-05-02 Diarienummer RD 2016/179 Direktionen 2017-06-14 Utlämnande av allmän handling från Region Dalarna Förslag till beslut Direktionen beslutar: Direktionen beslutar att anta föreslagen policy för utlämnande av allmän handling från Region Dalarna, inklusive avgift för handlingar. Ärendet Sedan tidigare har direktionen beslutat om en avgift om 5 kronor inklusive moms per kopierad sida, vid fler än tio sidor, vid utlämnande av allmän handling från Region Dalarna. I nu aktuellt förslag utökas detta till att även gälla handlingar i digital form, och med justeringar av prisnivåerna enligt vad som gäller på den statliga sidan. I tillämpliga fall tar Region Dalarna också ut en portokostnad motsvarande Postens tariff. Under ärendets beredning har framkommit önskemål från organisationens sida om en handledning för den enskilde medarbetaren i dessa situationer. För att hålla hela frågan samlad föreslås att avgiftsfrågan och frågan om hur utlämnande av allmän handling från Region Dalarna samlas i ett gemensamt policydokument. Lennart Färje /Magnus Höög Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se pg 113 78 90-8 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

POLICYDOKUMENT Sida 1(5) Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2017-05-02 Antagen av Direktionen 2017-06-14, xx Diarienummer RD 2016/179 Utlämnande av allmän handling från Region Dalarna Vid begäran om att få ta del av uppgifter som är att betrakta som allmän handling gäller följande för Region Dalarna. Vägledning Grundregeln är att den tjänsteman som handlägger ärendet bedömer om den efterfrågade handlingen kan lämnas ut eller inte. Vid tveksamhet från tjänstemannens sida kontaktas regionchefen. Beslut att inte lämna ut handling fattas av regionchefen. Vid förfall för denne ska ersättande beslutsfattare träda in i enlighet med särskilt beslut i frågan av regionchefen. 1. Begäran om utlämnande inkommer Detta kan ske genom e-post, telefon, brev, över disk t ex i receptionen. Personen har rätt att vara anonym. Region Dalarna får inte fråga vad handlingen ska användas till. Utlämnandet ska prioriteras och det ska normalt ske samma dag. Besvara begäran och upplys om personens rättigheter. Om begäran t ex inkommer via e-post, besvara mejlet direkt och tala om att begäran har tagits emot samt att arbetet med utlämnandet har påbörjats. Meddela hur personen kan ta del av handlingen: Läsa handlingen på plats, utan kostnad. Få kopia på handlingen, kostnad enligt rubriken Avgifter nedan. Försäkra dig om exakt vilka uppgifter personen vill ha. Kanske vill personen begränsa sin begäran. Om kopior önskas ska vi återkoppla så snart vi vet den exakta kostnaden för utlämnandet. Om handlingen är en allmän och offentlig handling kan utlämnandet ske utan begränsning. Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se pg 113 78 90-8 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

2(5) Alla handlingar som inte är av ringa betydelse för vår verksamhet och som rör tjänsteutövningen eller är ett led i tjänsteutövningen omfattas av offentlighetsprincipen och ska diarieföras så snart det kan ske. Det betyder att handlingar som kommer in till eller skickas ut från Region Dalarna, till exempel brev, beslut och utredningar, i princip är allmänna och normalt offentliga. Uppgifter som medarbetare vid Region Dalarna fått eller skickat som inte är av ringa betydelse och som rör tjänsteutövningen, eller är ett led i tjänsteutövningen, omfattas också de av offentlighetsprincipen och ska diarieföras så snart det kan ske. Detta gäller även e-posten. Vilka handlingar är inte offentliga? Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet. Viktigt för oss är vår offentliga upphandling, som är hemlig fram till dess att tilldelningsbeslut har fattats. I övrigt får allmänna handlingar bara hållas hemliga för att skydda följande intressen: Rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik Myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn Intresset att förebygga eller beivra brott Det allmännas ekonomiska intresse Skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden Intresset att bevara djur- eller växtart Om detta ska göras gällande måste undantaget kontrolleras och styrkas i varje enskilt aktuellt fall. Ärende som är under beredning och som kan anses ännu inte vara färdigställt eller slutbehandlat behöver inte lämnas ut. En minnesanteckning som tillför sakuppgift är dock en allmän och offentlig handling, om inte något av undantagen ovan faller in. Hela ärendet blir dock inte med automatik en offentlig handling. Se flödesschema i bilaga 1 för mer information. 2. Beslut att inte lämna ut en handling Handlingen lämnas inte ut om Handlingen inte är en allmän handling. Handlingen innehåller sekretess. Handlingen kan dock lämnas ut om sekretesskyddade uppgifter målas över så att uppgiften inte går att läsa. Upplys om att personens begäran har begränsats på grund av att handlingen innehåller sekretess, alternativt inte är en allmän handling. Upplys om att detta kan överklagas till Kammarrätten. Sådant beslut ska alltid lämnas skriftligen och inkludera en besvärshänvisning, exempel på sådan i bilaga 2. 3. Lämna ut en handling som innehåller sekretess I vissa fall har personen som begär ut en handling rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter, t ex om personen är part i ärendet. Vid sekretess har vi möjlighet att fråga vem personen är för att kunna bedöma om personen har rätt att ta del av uppgifterna.

3(5) Vid utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som inte maskats måste vi se till att handlingen lämnas ut till rätt person. Hämtas handlingen ska legitimation eller fullmakt från ombud visas. Om handlingen skickas ska det ske med rekommenderat brev eller annat sätt som kräver legitimation för hämtning. Avgifter Många av Region Dalarnas handlingar finns lagrade elektroniskt och kan postas kostnadsfritt. En avgift tas ut för beställningar som omfattar mer än nio dokument eller mer än nio pdf-filer. Avgiften är därefter 50 kronor för den tionde filen och varje fil därefter kostar två kronor styck. För material som måste skannas in tas avgift ut om beställningen omfattar tio sidor eller mer. De första nio sidorna är gratis, den tionde sidan kostar 50 kronor och varje sida därutöver kostar två kronor. För papperskopior tas avgift ut om handlingen omfattar tio sidor eller mer. De första nio sidorna är gratis, den tionde sidan kostar 50 kronor och varje sida därutöver kostar två kronor. För handlingar som lämnas på CD/DVD/USB tas avgift ut som för e-post plus faktisk materialkostnad för informationsbäraren. Då fysiska handlingar har begärts ut och ska skickas, tar Region Dalarna ut en portokostnad motsvarande Postens tariff utan påslag.

4(5) Bilaga 1 Är det en allmän och offentlig handling? Fråga 1: Är det en handling? En handling är en framställning i skrift eller bild. Det kan också vara en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Exempel: brev, e-post, sms, cd-skiva, ljud, kommentar på Region Dalarnas sociala medier. Svar: Nej inte en allmän handling och ska inte lämnas ut. Svar: Ja, gå till fråga 2 Fråga 2: Är handlingen förvarad? En handling är förvarad när den finns förvarad hos Region Dalarna. Handlingen är förvarad hos oss om vi kan läsa, avlyssna eller på annat sätt uppfatta handlingen med hjälpmedel som vi själva utnyttjar. Svar: Nej inte en allmän handling och ska inte lämnas ut. Svar: Ja, gå till fråga 3 Fråga 3: Är handlingen inkommen? En handling är inkommen när den anlänt till Region Dalarna eller kommit behörig befattningshavare hos oss tillhanda. Svar: Nej, gå till fråga 4 Svar: Ja en allmän handling, gå till fråga 5 Fråga 4: Är handlingen upprättad? En handling är upprättad: Om handlingen är expedierad Om ärendet handlingen hör till är avslutat Om handlingen inte är expedierad eller tillhör något ärende blir den upprättad då det justerats eller färdigställts. Svar: Nej inte en allmän handling och ska inte lämnas ut. Svar: Ja en allmän handling, gå till fråga 5 Fråga 5: Finns tillämplig sekretessregel? En allmän handling kan vara offentlig eller hemlig. Svar: Nej handlingen är allmän och offentlig och ska lämnas ut. Svar: Ja handlingen är allmän och hemlig. De sekretesskyddade uppgifterna får inte lämnas ut.

5(5) Bilaga 2 Exempel på besvärshänvisning: HUR MAN ÖVERKLAGAR Vill Du överklaga detta beslut kan Du skriva till kammarrätten i Sundsvall. Överklagandet skall dock skickas till Region Dalarna, Myntgatan 2, 751 51 FALUN och måste ha kommit hit inom tre veckor från den dag Du tog del av beslutet. Om sista dagen för överklagande blir på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Tala om vilket beslut Du överklagar, vilka skäl Du har för Ditt överklagande samt vilket beslut Du önskar. Överklagandet ska vara daterat och skriftligen undertecknat av Dig eller den person Du gett fullmakt att företräda Dig. Region Dalarna kan med anledning av Ditt överklagande antingen komma att ändra beslutet på det sättet Du önskar - eller med eget yttrande överlämna ärendet till kammarrätten i Sundsvall.

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2017-05-22 Diarienummer RD 2017/101 Remiss om Region Dalarna 2019 ansökan från landstinget till regeringen om att bilda regionkommun i Dalarna Förslag till beslut Direktionen beslutar: Region Dalarna tillstyrker att Landstinget Dalarna ansöker om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed att det i Dalarna bildas en region med ett direktvalt fullmäktige. Ärendet Landstinget Dalarna planerar att vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 25 september 2017 pröva frågan om att ansöka om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret i Dalarna enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och att det därmed i Dalarna bildas en region med ett direktvalt fullmäktige. I ansökan vill regeringskansliet ha en redovisning av hur länets kommuner och Region Dalarna ställer sig till ovan nämnda ansökan. Landstinget Dalarna har valt att remittera frågan till länets kommuner och till Region Dalarna, för att utifrån dessa svar kunna redovisa länets inställning i frågan till regeringskansliet. I remissen ställer Landstinget Dalarna därför följande fråga till remissinstanserna: Tillstyrker kommunerna och Region Dalarna att Landstinget Dalarna ansöker om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed att det i Dalarna bildas en region med ett direktvalt fullmäktige? Remisstiden utgår 30 juni 2017. Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se pg 113 78 90-8 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

2(2) Region Dalarna tillstyrker att Landstinget Dalarna ansöker om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed att det i Dalarna bildas en region med ett direktvalt fullmäktige. Lennart Färje T.f. regionchef / Magnus Höög

Underlag till ärendet saknas! Detta kan bero på att: Ärendet kompletteras senare Ärendet har kompletterats separat Ärendet föredras muntligen Ärendet saknar handling

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Anna Lindström 023-77 7019 anna.lindstrom@regiondalarna.se Datum 2017-06-06 Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer RD 2017/110 Carfree Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Att skicka in Interreg europé ansökan Carfree, senast 2017-06-30 Sammanfattning av ärendet Region Dalarna ansöker om ett inter reg europé projekt som kallas Carfree. Målsättningen i projektet via erfarenhetsutbyte och testbäddar inom flexible och avropsstyrd kollektivtrafik kunna utvecklas. Varje land kommer att utveckla och testa olika delar av detta som är regionalt specifikt för varje region. Det kommer att ske flera aktiviteter regionalt men också kommer det att ske både webbinarier, möten samt fysiska studiebesök där hela projektgruppen under projekttider reser runt och besöker samtliga regioner. Projektet syftar också till att ge nya kunskaper för att utveckla vårt policydokument. Detta så att dem möjliggör för än flera projekt så att Sverige når de nationella och internationella målen för fossilfria transport, kommande mål kring reduktion av växthusgas (såsom Agenda 2030), och koldioxidsnål ekonomi. Policydokumentet som åsyftas är strukturfonderna norra mellansvenska. Region Dalarna ansöker om projektägarskap, om att vara lead partner/huvudprojektledare. I konsortier ingår Italien, Polen, Nederländerna och eventuellt Spanien. Samtliga partner har stor erfarenhet av internationella projekt inom detta område. Projektet finansieras till 85 % av Inter reg europé medel och resterande del kommer vi att ansöka om inom 1:1 medlen, maximal ansökan om 1:1 medlen är 750 000 SEK på tre år. Den totala budgeten kommer troligen maximalt att vara 20 miljoner SEK. I Dalarna är högskolan Dalarna en drivande och aktiv partner som också går in i konsortiet som partner. Projektet kommer att få letter of intent Dalatrafik samt letter of support från Tillväxtverket. Beslutsunderlag Projektansökan håller på att skrivas fram just nu på olika platser runt om i Europa. Alla texter skrivs in individuellt i en elektronisk ansökan varpå det är svårt att visa upp den. Men nedanstående finner ni ett utkast till projektsammanställning / project draft:

2(3) In the shared development of the proposal the common objectives of the five regions were evident. However, each region also had unique advanced plans for implementations on local/municipal level. These cases/plans concern the municipalities Mechelen (BE), Borlänge (SE), Legionowo (PL), Cremona (IT) and Eindhoven (NL). The five cases will be exploited in the interregional learning process and the sites will be the location of five interregional thematic workshops, site visits, peer-reviews and analysis engaging relevant stakeholders and local organization, for simplicity referred to as interregional meetings. These interregional learning activities will occur during the first phase of the project. The exchange of experience and communication activities related to each of the sites is detailed semester-wise in section D.1. Here the overall approach is described. The program of the interregional meeting in a region will be organized by the local partner jointly with the project leader. The meetings will last for three days, and occur every three months. Participants will be the consortium partners, relevant stakeholders and members of the local organization to achieve individual and stakeholder learning, but also organizational learning. Three months prior to a meeting, the organizer shall have reviewed the theme of the meeting and submitted a standardized learning protocol on the theme to the other partners and stakeholders. The protocol will consist of study material, but most importantly survey questions to be reflected up on and answered by the other partners in their territorial context. During the meeting event an expert on the theme, invited by the organizer, shall present best practice within the theme. The partners practice as identified by the protocol shall be presented and be subject to peer-review by the other regions as well as the expert during the meeting. This aim of this activity is to derive an improved practice (to be feed in to the action plan) with regard to the theme for each partner as well as synthesize the experience in to general conclusions for wider dissemination. This part of the meeting engages only the partners and relevant stakeholders. In an open seminar for the organizing partner s organization all partners practice as well as the synthesis will be presented and recorded for sustained impacts. The material exchanged will be in English, however the seminar will be held in English with an interpreter to the local language. Furthermore, the synthesis will also be in written form and translated to the consortium members languages (Dutch, Flemish, French, Italian, Polish and Swedish by the respective partners) to facilitate organizational and external learning. The written synthesis and the recorded seminar video will be made publicly available on the project s website and shared in the ERRIN network s channels. Associated with the meeting, there is a site visit for the purpose of interregional learning regarding the fine details of the case planned for in the region of the meeting. This excursion engages the partners and relevant stakeholders. The meetings have been organized thematically based on the organizers complementary skills and experience in the consortium with the intention of progressive individual and stakeholder learning for all included regions during the project.

3(3) Theme 1: Governance, steering models and regulations for public and shared transports (Mechelen) Theme 2: Methods for accessibility, demand and supply analysis of public and shared transports and intelligent traffic management systems (Borlänge) Theme 3: Electrification of and business models for public transports (Legionowo) Theme 4: Public-private models for public and shared transports (Cremona) Theme 5: Roll-out of and market uptake of collaborative, e-sustainable mobility solutions in peri-urban areas (Eindhoven) The rational for the thematic chronological ordering is that the regions vary substantially whether decision-making is centralized and the public transport market is deregulated, in addition to them operating under varying national and regional regulations and practices. The starting point is therefore to identify this variability and relate it to best practice to contextualize the policy instruments. The following three themes concern improved mobility solutions leading up to the theme of rolling-out the solution. Anna Lindström Beslutet ska skickas till

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Helena Hanno Enochsson 023-77 70 69 sten.eriksson@regiondalarna.se Datum 2017-05-22 AU Diarienummer RD 2015/181 Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Förslaget till samverkansbeslut om tillnyktringsplatser är ett resultat av ett arbete inom LOB projekt. Arbetet grundar sig i den överenskommelse som tidigare har tecknats mellan kommunerna, landstinget och polisen. Arbetet har hittills finanseriats av pengar som Regeringen tillsatt för LOB arbete i länen. Tillskapande av tillnyktringsplatser bedöms av parterna i LOB projektet vara den viktigaste åtgärden för att utveckla omhändertagandet av berusade personer. Möjligheten till tidig upptäckt och tidiga insatser ökar, den högsta målsättningen är dock att förhindra dödsfall i arrest. För att kunna skapa dessa platser behövs samverkan mellan kommuner och landsting. Ett förslag till samarbetsavtal samt ett förslag till ekonomisk fördelning har tagits fram. Detta skickas ut till kommuner och till landstinget för behandling. Beslutsunderlag Se bifogat förslag till samverkansbeslut med ett en budget och förslag till kostnadsfördelning. Ärendet 2014 beslutade Regeringen att fördela pengar till regioner för att stödja det lokala och regionala utvecklingsarbetet för att förbättra stöd- och behandlingsinsatserna vid omhändertagandet av berusade personer (LOB). Pengarna räcker till och med utgången av 2017. I maj 2014 tecknades en överenskommelse mellan landstinget, kommunerna och polisen. Målet med överenskommelsen är att aktörerna gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Sedan dess har ett antal processer drivits inom projektet och just tillskapandet av tillnyktringsprocesser har vid ett flertal tillfällen pekats ut som en av de viktigaste åtgärderna. Pengar för uppstart av platserna kommer att tas från LOB-projektet, men för att det ska kunna ske behöver en lösning på längre sikt

2(2) säkras. Bifogat avtal har arbetats fram av en ekonomigrupp med två ekonomer (en från kommunen och en från landstinget) samt en juristgrupp bestående av tre jurister (kommunjurist, lanstingsjurist och jurist från polisen). Avtalet föreslås gälla i två år med möjlighet till uppsägning alternativt korrigering efter ett år. Helena Hanno Enochsson Beslutet ska skickas till Länets kommuner Landstinget Polisen i Dalarna

Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet INFORMATION Sten Eriksson Utvecklingsledare Region Dalarna sten.eriksson@regiondalarna.se 023-77 70 55 Sören Fogde LOB-arbetsgrupp Landstinget Dalarna soren.fogde@ltdalarna.se 070-525 00 26 Falun 2017-05-24 Malin Engholm LOB-arbetsgrupp Polisen Dalarna malin.engholm@polisen.se 072-239 71 27

Till landstingsstyrelsens ordförande och kommunstyrelsernas ordförande i Dalarna. Detta är ett utskick inom LOB projektet. LOB projektet är ett samverkansprojekt mellan landstinget, kommunerna och polisen. Syftet med projektet är att öka den medicinska säkerheten i omhändertagandet av berusade. Enligt projektet är den viktigaste åtgärden att tillskapa tillnyktringsplatser. Arbetet har nu kommit så långt att det nu handlar om att få till ett beslut inom landstinget och länets 15 kommuner om att vara med och tillskapa tillnyktringsplatser i Dalarna från och med 1 januari 2018. Utifrån detta har arbetsgruppen utarbetat ett förslag till kostnadsfördelning mellan landstinget och kommunerna. Förslaget har utarbetats tillsammans med jurister och ekonomer från landstinget och kommunerna. Dessa har utsetts av Länsnätverket förvaltningschefer. Förslaget om tillnyktringsplatser kommer att behandlats politiskt på direktionen Region Dalarna. En stor dela av tilldelade medlen inom LOB-projektet ska enligt förslaget användas till uppstartskostnader av TN-platser. De tilldelade projektmedlen är garanterade under 2017. Vi bilägger en sammanfattning, förslag till avtal, ekonomisk kostnadsberäkning och kostnadsfördelning mellan landstinget och samtliga länets 15 kommuner. För ytterligare underlag hänvisas till Region Dalarna via denna länk: http://www.regiondalarna.se/wp-content/uploads/2015/11/overenskommelse-om-lobsatsning-dalarna-2015.pdf För ytterligare upplysningar kontakta gärna: Sten Eriksson, sten.eriksson@regiondalarna.se, 023-77 70 55 Sören Fogde, soren.fogde@ltdalarna.se, 070-525 00 26 Malin Engholm, malin.engholm@polisen.se, 072-239 71 27 En grundförutsättning för att kunna starta upp är att landstinget och länets samtliga kommuner antar förslaget. Ett skriftligt svar från landstinget och varje kommun där det klart framgår om förslaget antas eller ej, skall ha inkommit till Region Dalarna senast 30 augusti 2017. ARBETSGRUPPEN LOB-PROJEKTET I DALARNA Ort och datum Sten Eriksson Sören Fogde Malin Engholm Region Dalarna Landstinget Dalarna Polisen Dalarna

Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet BAKGRUND OCH SAMMANHANG När Lagen om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) 1 trädde i kraft i Sverige var syftet att det skulle medföra ett mer humant omhändertagande av berusade personer där merparten av dessa skulle beredas vård och omsorg vid sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning. Att kvarhålla en omhändertagen i polisens arrest skulle endast ske i undantagsfall då de vårdinriktade alternativen i lagtexten skulle ges företräde och prioritet. År 2011 kom socialdepartementet med ett slutbetänkande från missbruksutredningen, Bättre insatser vid missbruk och beroende 2 där framkom att den aktuella lagstiftningen kring omhändertagande av berusade personer inte bidragit till den utveckling som förutspåddes. Utredningen visade att det nationellt endast är 9 procent av de som blivit omhändertagna i enlighet med LOB som förts till en sjukvårdsinrättning, vilket därmed visar på att de flesta omhändertagna blir placerade i arrest 3. Socialdepartementet föreslog i missbruksutredningen 4 att huvudansvaret för förvaring och tillsyn vid polisens omhändertagande i enlighet med LOB bör ligga hos landstinget som har den kompetens som krävs för att erbjuda en trygg medicinsk tillsyn och vård. Regeringen valde dock att i propositionen; God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 5 behålla den rådande ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Man ansåg att huvudmännen själva ska avgöra, i samverkan med polismyndigheten, hur tillnyktringsverksamheten gällande omhändertagna personer i enlighet med LOB bör utformas genom regionala överenskommelser. Lagstiftningen kring omhändertagandet av berusade personer säger att ett omhändertagande ska ske mot bakgrund av att personen i fråga, på grund av sin berusning, inte kan ta hand om sig själv och/eller är en fara för sin egen, eller annan person. Det vårdande perspektivet ska stå i fokus och även utövas i enlighet med objektivitets- och legalitetsprincipen som återfinns i Regeringsformen. Lagens intention är att den omhändertagna i sista hand ska placeras i arrest och att ett vårdande perspektiv i större utsträckning ska tillämpas. DEN NATIONELLA LOB SATSNINGEN 2014 beslutade Regeringen att fördela 35 miljoner kronor årligen mellan åren 2014 2016 till länen/regionerna för att stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete för att förbättra stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertaganden av berusade personer. Arbetet innebar att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt LOB. Syftet med utvecklingsarbetet är att den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB ska förbättras genom alternativa lösningar till förvaring i arrest HANTERINGEN AV LOB SATSNINGEN I DALARNA I Dalarna tecknades en överenskommelse mellan landstinget, kommunerna och polisen den 19 maj 2014. Det övergripande målet med samverkansöverenskommelsen är att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras för de personer som omhändertas enligt LOB. Ett särskilt fokus gäller barn under 18 år. 1 LOB (1976:511) 2 SOU (2011:35) 3 SOU (2011:35) s. 331 4 SOU (2011:35) s. 330 5 Prop. 2012/13:777 Region Dalarna LOB projektet/ 2017-04-11

I den kartläggning som genomfördes hösten 2014 identifierade arbetsgruppen ett antal förbättringsområden. Dessa förbättringsområden bedöms vara centrala för det fortsatta utvecklingsarbetet för att landsting, kommuner och polismyndigheten i samverkan ska kunna leva upp till lagstiftningens intentioner. Förbättringsarbetet sker inom ramen för den regionala utvecklingsgruppen för missbruk och beroende (RUG). RUG är partsammansatt organ med representanter från polis, kommun och landsting och organiserad inom region Dalarna. Politiskt är utvecklingsarbetet anslutet till rådet för välfärdsutveckling. Det operativa arbetet utförs av en arbetsgrupp med en representant från varje myndighet. Arbetet bedrivs inom tre huvudområden. Två utvecklingsområden är organiserade i projektform. Det ena handlar om utveckling av tillnyktringsplatser och det andra om att utveckla den medicinska säkerheten i polisens omhändertagande. Det tredje området handlar om att utveckla en struktur för ett systematiserat samarbete. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med brukarorganisationer. GEMENSAMMA TILLNYKTRINGSPLATSER Att tillskapa tillnyktringsplatser har av parterna bedömts vara den viktigaste åtgärden för att utveckla omhändertagandet av berusade personer. Möjligheten till tidig upptäck och tidiga insatser anses öka på ett högst påtagligt sätt. Den högsta målsättningen är att förhindra dödsfall i arrest. Missbruks- och beroendevården regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) samt av lagen om omhändertagande av missbrukare (LVM). HSL och SoL på en mycket övergripande nivå. Det finns inget i dessa lagutrymmen som beskriver ansvaret för tillnyktringsverksamhet. Kommunerna och landstinget ska enligt 5 kap. 9 a och HSL 16 kap. 3 ingå en överenskommelse med varandra om ett samarbete kring missbruk och beroende. Bilagt förslag till avtal ska ses som ett underavtal till den överenskommelsen. Tillnyktringsplatser föreslås att organiseras vid länets akutsjukhus i Falun och Mora, även vid lasarettet i Avesta kan okomplicerad tillnyktring ske dock i begränsad omfattning. Sammanlagt kommer det inledningsvis att finnas 6 platser (4 i Falun 1 vardera i Mora och Avesta). Landstinget föreslås ha vårdgivaransvaret med huvudmannaansvaret delas mellan berörda kommuner och landstinget. Verksamheten riktas i ett inledningsskede endast till personer som blivit omhändertagna enligt LOB och som polisen bedömt inte ska placeras i arrest. Finansieringsansvaret föreslås delat med femtio procent på landstinget och femtio procent fördelat mellan länets kommuner utifrån invånarantal. Kostnaden i 2017 års priser är beräknat till 6 880 tkr. Finansieringsansvaret för halva kostnaden 3 440 tkr åvilar landstinget medan den andra halvan med motsvarande belopp åvilar länets kommuner. 6 För att lättare hantera föreslagen verksamhets uppstartskostnader har regionala utvecklingsgruppen för missbruk och beroende beslutat tillföra medel från LOB projektet motsvarande ett belopp om 1,2 mkr. Pengarna ska huvudsakligen användas för lokalförändringar och personalkostnader. Avtalets juridiska och ekonomiska grunder har arbetats fram av en ekonomi- och juridikgrupp bestående av två ekonomer (en controller från Avesta kommun och en controller från landstinget) samt tre jurister (en kommunjurist, en landstingsjurist och en jurist från polisen). Avtalet 7 föreslås gälla i två år med möjlighet till uppsägning alternativt korrigering efter ett år. 6 Kostnadsfördelning kommunvis 7 Avtalsförslag Region Dalarna LOB projektet/ 2017-04-11

Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna TILLNYKTRINGSVERKSAMHET PÅ SÄRSKILDA TILLNYKTRINGSPLATSER Berusade personer kan i särskilda fall omhändertas av polisen enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB). Detta gäller om en person är så berusad/påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller om personen utgör en fara för sig själv eller andra. Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap och någonstans att vistas under en kortare tid under den akuta berusningen. LAGSTIFTNING, RIKTLINJER Missbruks- och beroendevården regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) samt av lagen om omhändertagande av missbrukare (LVM). HSL och SoL reglerar landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten på en mycket övergripande nivå. I övrigt hänvisas till den regionala överenskommelsen mellan landstinget och kommunerna gällande riskbruk, missbruk och beroende. Inom ramen för den här överenskommelse önskar parterna utvidga samarbetet avseende ansvaret för tillnyktring som inte är reglerat i lag utan kräver en särskild överenskommelse mellan parterna. Syftet med avtalet är att beskriva parternas ambition och ansvar för tillnyktringsverksamhet. GEMENSAM VILJEYTTRING Parternas gemensamma ambition är att humanisera omhändertagandet och att öka den medicinska säkerheten för berusade personer genom att tillskapa särskilda platser för tillnyktring. 1 Avtalets omfattning Detta avtal omfattar tillnyktringsverksamhet för personer som initialt har omhändertagits enligt LOB, men som polisen beslutat inte ska förvaras i arrest. Om landstinget skriver in en sådan person på särskild tillnyktringsplats, beslutar polisen att hen inte längre ska omfattas av LOB. Landstinget är ansvarig vårdgivare för verksamheten, medan kostnadsansvaret och ansvaret som huvudman är gemensamt och finansieras med 50% av landstinget och 50% av länets kommuner. Landstinget organiserar 4 (fyra) platser vid missbruksenheten på Falu lasarett och 1 (en) plats vid akuten på Mora lasarett. Inom ramen för ordinarie verksamhet vid medicinakuten i Avesta kan enstaka okomplicerade tillnyktringar ske. 2 Intagningsförfarande Polisen transporterar den omhändertagne direkt till tillnyktringsenheten/plats där en medicinsk bedömning sker som grund för fortsatta åtgärder. Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna/ 2017-03-28

3 Individuell plan för insatser från båda huvudmännen. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården och den enskilde samtycker till det, ska landstinget kontakta kommunen för att upprätta en individuell plan enligt HSL 16 kap. 4 och SoL 2 kap. 7. 4 Efter avslutad tillnyktring Efter avslutad tillnyktring sker en medicinsk bedömning, i syfte att bedöma behov av abstinensbehandling eller behov av andra sjukvårdsinsatser. 5 Avtalstid Avtalet gäller från 2018-01-01 t o m 2019-12-31. Uppsägningstid under löpande avtalstid är 12 månader. Avtalet upphör om förändringar i ansvar för missbruksvården sker mellan huvudmännen genom nationella beslut. Utvärdering av avtalet ska ske senast första kvartalet 2019. Om inte ett nytt avtal träffats före 2019-06-30 så upphör verksamheten vid avtalets utgång. 6 Parternas kostnadsansvar för tillnyktringsverksamheten Parterna förbinder sig att dela kostnaderna med halva kostnaden var. Kostnaderna uppdelas utifrån ett fast pris för verksamheten beräknat för 2018 till en totalsumma 6 880 tkr. Landstinget betalar 3 440 tkr och kommunerna 3 440 tkr. Fördelningen mellan kommunerna beräknas utifrån invånarantal. Kostnaden betalas fyra gånger per år. Ersättningen justeras årligen enligt Landstingsprisindex (LPI). AVTALETS UNDERTECKNANDE Ort och datum För landstinget För kommunerna Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna/ 2017-03-28

Grov kostnadsberäkning Tillnyktringsplatser Alternativ Självständig org enhet Del av beroendeavdelning Utlokaliserat Mora (med klin) Utlokaliserat Avesta (med klin) Antal vpl 4 6 4 1 2 1 Bemanning 2 pers, Usk, Ssk dygnet runt 1 pers, Usk (extra ssk helg?) 1 Usk (fre kv-mån morg) 1 Usk (fre kv-mån morg) Antal tjänster 12 (6 ssk, 6 usk) 6 usk, (1 ssk?) 2 usk/helg 2 usk/helg Lönekostnad inkl soc avg 6 810 000 3 710 000 1 200 000 1 200 000 Lokalhyra 600 000 100 000 50 000 50 000 Labkostnader/provtagning 125 000 90 000 35 000 25 000 Läkemedel 100 000 100 000 35 000 25 000 Måltider/livsm 300 000 75 000 30 000 20 000 Övrigt 300 000 150 000 50 000 50 000 tvätt, It, telefoni, övr. material etc. Avgår patientintäkter -100 000-10 000-5 000 Summa kostnad: 8 235 000 4 125 000 1 390 000 1 365 000 6 880 000 Uppskattad produktion 832 468 Vårddygnskostnad: 4 958 5 887 I beräkningen har exkluderats kostnader för uppstart/ombyggnad. Lönekostnad inkl soc Ssk: Lönekostnad inkl soc Usk: 620 tkr/år 515 tsk/år Utlokaliserade platser: Uppskattad lönekostnad inkl OB för bemanning angiven tid. Uppskattad produktion Falun: Räknat på full beläggning, 4 vårdplatser under helg, resterande del av veckan 1 belagd plats i snitt. Om utlokaliserat till både Mora och Avesta räcker det enligt Mats Carlsson med 4 platser i Falun. Uppskattad produktion Avesta/Mora: Räknat på totalt 3 belagda platser under helg (båda ställena tillsammans). 2

Kostnadsfördelningsmodell Förslaget utgår från en 50/50-lösning, där landstinget står för 50% och kommunerna resterande 50% med en fördelningsnyckel som utgår från befolkningen 2016-12-31. Kostnaden grundar sig på den beräkning som landstinget tagit fram för tillnyktringsenheter, TNE, i Falun, Mora och Avesta. Kommun Kommun Invånare % av befolkning 50% andel Kommuner 50% Landstinget 50% 2084 Avesta 23 161 8,14% 4,07% 280 018 2081 Borlänge 51 604 18,14% 9,07% 623 896 2080 Falun 57 685 20,27% 10,14% 697 416 2026 Gagnef 10 175 3,58% 1,79% 123 016 2083 Hedemora 15 461 5,43% 2,72% 186 925 2029 Leksand 15 507 5,45% 2,73% 187 481 2085 Ludvika 26 933 9,47% 4,73% 325 622 2023 Malung-Sälen 10 091 3,55% 1,77% 122 001 2062 Mora 20 279 7,13% 3,56% 245 175 2034 Orsa 6 861 2,41% 1,21% 82 950 2031 Rättvik 10 856 3,82% 1,91% 131 250 2061 Smedjebacken 10 909 3,83% 1,92% 131 891 2082 Säter 11 086 3,90% 1,95% 134 031 2021 Vansbro 6 884 2,42% 1,21% 83 228 2039 Älvdalen 7 039 2,47% 1,24% 85 102 Summa 284 531 100% 50% 3 440 000 3 440 000 Beräknad kostnad 6 880 000 3

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund 023-777065 kent.soderlund@regiondalarna.se Datum 2017-06-01 Diarienummer RD 2017/114 DIR 170614 Upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Förslag till beslut Arbetsutskott föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Regeringen har uppdragit åt de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna/länsplaneupprättarna att upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2018-2029. Uppdraget ska genomföras enligt regeringens direktiv (2017-03-23). Information om regeringens direktiv för upprättande av länsplaner för perioden 2018-2029 inklusive ekonomiska planeringsramar samt utifrån direktiven presentera ett Tjänstemannaförslag, i samråd med Rådet för kommunikationer och infrastruktur, på arbetssätt och tidplan för att ta fram en ny länsplan. Information E 16 Förbi Yttermalung i gällande länsplan Objektet E 16 Förbi Yttermalung är en nationell stamväg och ska egentligen hanteras i nationell plan. Objektet har dock prioriterats i tidigare länsplaner (innan det blev en Europaväg/E 16) och är prioriterat i gällande länsplan med en kostnad av 207 mkr. Inom ramen för den pågående planläggningsprocessen har den vägkorridor som förordats (hösten 2016), kostnadsberäknats till ca 350 mkr. Det skulle belasta länsplanens hela ekonomiska ram (ca 95 mkr/år) under fyra år. Objektet förefaller därför omöjligt att kunna hantera i länsplanen inför kommande planeringsperiod 2018-2029 Ett förslag över hur E 16 Förbi Yttermalung kan hanteras framöver, föreslås därför dukas till Direktion för ett ställningstagande. Beslutsunderlag Bifogade PM Kent Söderlund Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.se

PM DIR 170614 Upprättande av länsplan 2018-2029 Regeringens direktiv

Ekonomiska ramar 622,5 mdr (522) Gällande ekonomiska ramar 2014-2025 inom parentes 333,5 mdr (281) utveckling av/investeringar i transportsystemet 125 mdr (86) vidmakthållande/underhåll av järnvägar 164 mdr (155) vidmakthållande/underhåll av vägar varav 36,6 mdr (34,9) till länsplaner 1,128 mdr till Dalarna (1094) Sida 2 2017-06-02

Generella planeringsförutsättningar Infrastrukturpropositionen Övergripande transportpolitiska målet - Funktionsmål tillgänglighet - Hänsynsmål säkerhet, miljö, hälsa Fyrstegsprincipen Trafikslagsövergripande synsätt Regionala systemanalyser Miljökonsekvensbeskrivning (6 kap miljöbalken) Sida 3 2017-06-02

Redovisning av länsplan Ekonomiska ramens fördelning på olika åtgärder och typer av åtgärder Underlag och motiv för planförslagets prioriteringar Hantering av eventuella målkonflikter Tillämpning av fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande perspektiv Samlad effektbedömning samhällsekonomisk analys transportpolitiskmålanalys samt fördelningsanalys mot de transportpolitiska målen Sida 4 2017-06-02

Övriga krav på planförslagen Förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande bör vägas in Ett bostadsbyggnadsprojekt måste dock ha hög genomförbarhet och en tidsmässig koppling till infrastrukturobjektet Sida 5 2017-06-02

Hur arbetar vi Region Dalarna med att ta fram en ny länsplan Arbetsutskott och Direktion Politiskt råd för kommunikationer och infrastruktur Referensgrupp för länsplanen (kommuner organisationer för näringslivet m fl) Sida 6 2017-06-02

Forts. Hur arbetar vi Regional systemanalys Kommunträffar/hearingar Hearing besöksnäringen Löpande samråd och inspel Uppvaktningar Sida 7 2017-06-02

Tidplan Nationell plan 31 aug- senast 30 nov Trafikverket - remissförslag Länsplan 13 sep (DIR)- 30 nov Remissförslag (parallellt nationell plan) 31 jan Preliminär länsplan till regeringen (remitterad och sammanställd) 6 dec alt 8 feb (om respit från 31 jan godkänns) DIR beslut preliminär länsplan Apr/maj Regeringsbeslut nationell plan samt def ekonomiska ramar för länsplaner Maj/juni DIR beslut om fastställande av länsplan Sida 8 2017-06-02

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Conny Danielsson 023-777035 conny.danielsson@regiondalarna.se Datum 2017-06-05 Diarienummer RD 2017/126 Direktion Förstudie Främja Ungt entreprenörskap Dalarna Informationsärende 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom en förstudie för att kartlägga intresse, behov och förutsättningar för Ungt Entreprenörskap i Dalarna. 2. Lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Region Dalarna bedömer att länets utveckling för ungt entreprenörskap är oroande. Den är inte i linje med de mål som uttrycks nationellt, Dalarna 2020 och Dalarnas Ungdomsstrategi. Ung Företagsamhet (UF) är den utpekade regionala aktören för ungt entreprenörskap och de uttrycker oro för framtiden. Region Dalarna vill därför uppdra åt UF att undersöka förutsättningarna för att främja ungt entreprenörskap i Dalarna. En av styrkorna i Dalarnas näringsliv är att det finns såväl stora som medelstora och små företag i länet. För att öka intresset för entreprenörskap och säkerställa att vi kan fylla på med fler unga entreprenörer krävs insatser som främjar det framtida näringslivet. En av förutsättningar är att det finns stödjande strukturer för att främja ung företagsamhet, en av dessa är UF. UF har dock svårigheter att få den utväxling som krävs och intresset och engagemanget för ungt företagande har sjunkit i länet. UF har dock ideér om hur man skulle kunna förstärka arbetet för unga potentiella entreprenörer på såväl Grundskola, Gymnasie och inom IM-språk. Inom IM-språk bedöms entreprenörskap ha stor potential för att få fler utlandsfödda att starta företag vilket skulle gynna ett mer effektivt integrationsarbete i länet samtidigt som det utvecklar Dalarnas näringsliv. Beslutsunderlag Fakta om UF Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna, UF Dalarna, Företagarna

Dalarna Sveriges bästa region för unga företagsamma människor Dalastrategin betonar särskilt ungas betydelse för nyföretagande och entreprenörskap. För att påverka och medverka till en långsiktig förändring av unga människors attityder till entreprenörskap stöds ett aktivt samarbete mellan skola, utbildningsanordnare och de aktörer som stödjer tillväxten i företagen. Målet är att entreprenörskap ska få fotfäste i skolans värld och lägga grunden för framtida engagemang i eget företagande eller som anställd. Utdrag ur strategidokumentet Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Ovanstående mål kan vi på Ung Företagsamhet uppfylla. Bakgrund Ung Företagsamhet är en ideell och politiskt obunden organisation med ett enda mål att skapa förutsättningar för unga människor att bli företagsamma för att på bästa sätt vara rustade för vuxenlivet. Vi bedriver verksamhet över hela landet, har i välden snart funnits i 100 år och i Dalarna firar vi jubileum med 25 år i år. UF Dalarna är en egen förening med eget ansvar för finansiering och utförande. Vi erbjuder en processutbildning i företagsamhet och entreprenörskap med dokumenterade resultat på gymnasiet samt läromedel i entreprenörskap och ekonomi på grundskolan. Nuläge Läsåret 15/16 låg Dalarna på plats 16 av 24 regioner gällande procentantalet av elever i gymnasiet som genomförde vår utbildning. 27% av eleverna här genomförde utbildningen vilket kan st Det vi ser är att under innevarande läsår ökar Värmland till 39% och Gävleborg håller sitt genomslag samtidigt som Dalarna tappar till 24%. Totalt i Sverige ökade antalet elever så Dalarnas sviktande siffror är oroväckande. Vi tappar nu till plats 18 av 24 i landet.

I sju kommuner i Dalarna ser vi en minskning innevarande läsår. Mål Läsåret 20/21 är vår vision att vara Sveriges bästa region för unga företagsamma människor och då se att 50% av alla som går ut gymnasieskolan har genomfört vår utbildning på gymnasiet. 2017/18 35% 2018/19 40% 2019/20 45% 2020/21 50% Prioriterade områden Traditionellt sett genomför en stor andel elever på Ekonomiprogrammet och Handelsoch administrationsprogrammet vår utbildning vilket är bra. Där vi ser det viktigt att satsa är på yrkesförberedande program. Ser man till exempel på Bygg, Frisör och restaurang blir många egna företagare eller hamnar i mindre företag där kunskaperna man får vi UF är mycket viktiga. Andel i % på de olika programmen som genomför vår utbildning innevarande läsår

Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och Anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och Energiprogrammet Estetiska Programmet Fordons- och Transportprogrammet Handels- och Administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och Turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska Programmet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och Livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Vvs- och Fastighetsprogrammet Vård och omrorgsprogrammet 17% 1% 69% 11% 5% 7% 94% 80% 51% 0% 8% 77% 6% 5% 6% 39% 0% 0% Åtgärder Fokus på yrkesförberedande program. En ökning av antalet steg 1-utbildade lärare med 20 st/år. Vidareutbildning till steg 2 för 10 lärare/år Säkerställa en jämn fördelning av antalet lärare i kommunerna där fokus läggs på utbildning där det saknas lärare. Öka närvaron i gymnasieskolorna med 100% vilket innebär att varje skola får besök minst fem gånger per läsår. Målet är att motivera elever samt stötta lärare. Ge alla lärare kunskap i hur kursmål kan nås genom att använda UFföretagande som verktyg. UF och entreprenörskap som ett verktyg för integration och språkinlärning Genom ett pilotprojekt i Falun vet vi att Ung Företagsamhet är ett mycket bra verktyg för integration och språkinlärning. Dock är IM-språk bara gymnasieförberedande och faller därför utanför vårt ansvarsområde. Men då vi vill vara en aktör som tar ansvar för Dalarnas framtid vill vi erbjuda alla skolor möjligheten. Erbjuda alla elever på IM språk möjligheten att driva UF-företag. Utveckla Lugnetmodellen för hela Dalarna. Utbildning av lärare med extra fokus på integration och språkinlärning Konferens för erfarenhetsutbyte mellan skolor och lärare.

. Grundskolan Vi har läromedel för årskurs fyra, åtta och nio där eleverna genom praktiskt arbete får kunskaper inom olika områden. För att lägga en god grund erbjuder vi läromedel samt utbildning av lärare gratis till samtliga skolor i Dalarna. Vårt Samhälle erbjuds till alla klasser i årskurs fyra. Min framtid och Ekonomi erbjuds till alla klasser i årskurs åtta. Se möjligheterna erbjuds till alla klasser i årskurs nio. Årlig lärarkonferens för inspiration och erfarenhetsutbyte. Utbildning av lärare

Finansiering Ung Företagsamhet Dalarna ansvarar själva för finansieringen av verksamheten i Dalarna. Målet är att hitta en jämnvikt mellan offentlig och privat finansiering. 2016/2017 investerar 14 av 15 kommuner i Dalarna två kronor per invånare vilket totalt står för 13% av våra kostnader. Investeringen per elev för en 26 veckor lång utbildning uppgick från kommunernas sida till 609 kr. Den största inkomsten kommer idag från ett Interregprojekt som avslutas i juni 2018 och där vi nu måste säkerställa vår fortsatta verksamhet efter det. Övrig finansiering ser ut som följande: För att möta behovet som finns och för att kunna leverera resultat för att bli Sveriges bästa region för unga företagsamma människor bör kommunernas investering ligga på 8 kr/invånare vilket kommer att täcka ca 50% av våra kostnader.

Resultat I januari 2013 presenterades rapporten Effekter av utbildning i entreprenörskap - en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande av docent Karl Wennberg vid Stockholm School of Economics och Niklas Elert på Ratio. Rapporten visar att UF-företagare senare i livet: 1. får högre medelinkomst 2. blir chefer i större utsträckning 3. har en högre etablering på arbetsmarknaden Det resultatet ska sättas i relation till rapporten Övning ger färdighet En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007 som gavs ut 2011, även den av Karl Wennberg. Rapporten visar att UFföretagare: 1. startar företag i större utsträckning senare i livet 2. anställer fler personer i sina företag 3. har högre omsättning i sina företag 4. har längre livslängd på sina företag än de som inte har drivit UF-företag. År 2016 togs rapporten En regional analys av UF-företagare och företagsamhet fram som visar på att det inte spelar någon roll var i Sverige man bor för att uppnå ovanstående effekter. Kommuner som arbetar strategiskt med näringslivsutveckling och samarbetar med Ung Företagsamhet får fler jobb och bidrar till att invånarna stannar kvar eller flyttar tillbaka till sin hemkommun i högre utsträckning.

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Conny Danielsson 023-777035 conny.danielsson@regiondalarna.se Datum 2017-06-05 Diarienummer RD 2017/127 Direktion Förstudie Science Center Dalarna/Gävleborg Informationsärende 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom en förstudie om att bygga upp en ny innovationsplattform för entreprenöriellt lärande Dalarna/Gävleborg. 2. Lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Som ett led i arbetet med Dalarnas Digitala agenda ser Region Dalarna möjligheter att genom utveckling av Science Centers möta såväl den nuvarande som den kommande efterfrågan på kompetens. Science center i Borlänge (tidigare framtidsmuseét) avser att tillsammans med Science Center Hofors, Jernkontoret, Triple Steelix och Tension Graphics bygga upp en innovationsplattform som ett led i den fortsatta utvecklingen av Science center Dalarna/Gävleborg. Innovationsmiljön/plattformen ska ge ökade förutsättningar för lärande i både fysiska och digitala miljöer. Lärandet ska ske i samband med besöken i science centren och på distans. I plattformen adresseras de globala hållbarhetsmålen i tekniska systemen och bygger framtidens hållbara samhällen och städer. Lärandet ska vara satt i relevanta sammanhang med verkliga uppdrag. Inlärningen ska ske på ett inspirerande sätt där initiativ till fortsatt lärande sker genom gameification. Beslutsunderlag Utdrag ur Dalarnas Digitala agenda Presentation Science Center Dalarna/Gävleborg Rapport från IT och Telekomsektorn Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna, Dalarnas Science Center

Länsstyrelsen Bredband och Digital Agenda Dalarna vill ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger. För att underlätta detta arbete har Region Dalarna och Länsstyrelsen gemensamt inrättat ett kansli för Bredband och Digital Agenda. Syftet med kansliet är i tvådelat. Dels handlar det om att underlätta en effektiv fiber- och mobilnätsutbyggnad i länet och dels att underlätta för samhället att dra nytta av digitaliseringen. Det senare sker inom ramen för Dalarnas Digitala Agenda. Foto: Hans Engbers/Mostphotos Läs mer om de olika delarna nedan Bredbandsutbyggnad Bredbandsforum Dalarna Mobiltäckningsprojekt Dalarna Stöd för fiberutbyggnad i Dalarna via Landsbygdsprogrammet Dalarnas Digitala Agenda (Kanalisationsstöd) Bredbandsstrategin och kansliet Samverkansgrupp för bredband och Digital Agenda Projekt för att förbättra mobiltäckningen i länet Helhetsgrepp kring digital utveckling Äldre, nu mera inaktuellt stöd Digital Agenda Den digitala agendan är namnet på en satsning för att samordna olika insatser och åtgärder på IT- och kommunikationsområdet. Målsättningen är att den ska bidra till att Dalarna och Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Foto: Mostphotos Den digitala agendan består av sex delar. Framtidens skola Skolan rustar barn och ungdomar för framtiden. Redan i dag genomsyrar IT stora delar av vårt samhälle, en utveckling som kommer att fortsätta. För att kunna verka och fungera i dagens och framtidens samhälle behövs både en förmåga att hantera digitala verktyg och en mer teoretisk förståelse för vad det digitala är och vad som krävs där. Med hjälp av IT kan svensk skola och undervisning öka verksamhetens innovativa förmåga och kvalitet i att förmedla relevanta kunskaper till dagens och morgondagens ungdomar. Digitalt innanförskap För att delta i dagens samhälle och tillgodogöra sig utbildning, samhällstjänster, socialt deltagande samt underhållning och förströelse förutsätts i växande utsträckning ett digitalt innanförskap. Det är med andra ord viktigt att alla som vill kan använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder, oavsett personliga förutsättningar som ålder, kön, funktionsnedsättning, kunskapsnivå eller ekonomiska, kulturella och etniska förutsättningar. Modernt företagande Användningen av IT bland företag är generellt hög, men samtidigt finns det studier som visar att särskilt småföretag inte utnyttjar den potential som IT erbjuder och att IT-användningen varierar beroende på var företaget är lokaliserat och i vilken bransch det verkar. Många av dessa företag skulle kunna utveckla sin verksamhet och förenkla sin vardag med hjälp av IT och internet. E-förvaltning Inom demokratiområdet ska IT vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. I nuläget ligger kommuner och myndigheter här i Dalarna olika långt framme. E-hälsa Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonalen samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Bredband Bredbandsutbyggnad ingår som en av sex delar i den digitala agendan. För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. I praktiken betyder det att vi både idag och i framtiden behöver fiber på de flesta ställen i Dalarna. Region Dalarna Tillväxt På enheten Tillväxt jobbar vi med besöksnäring, övriga näringslivsfrågor, kompetensförsörjning, internationellt arbete samt digital agenda. Bredband och digital agenda Dalarna vill ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger. För att underlätta detta arbete har Region Dalarna och Länsstyrelsen gemensamt inrättat ett kansli för bredband och digital agenda. Syftet med kansliet är i tvådelat. Dels handlar det om att underlätta en effektiv fiber- och mobilnätsutbyggnad i länet och dels att underlätta för samhället att dra nytta av digitaliseringen. Det senare sker inom ramen för Dalarnas Digitala Agenda. På Länsstyrelsens webb finns mer information

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Vilka är vi? 1 av 19 Science Centers i Sverige (start 1986). Aktör som aktivt arbetar för att öka intresset för och kunskaperna i de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik. Expertis inom livslångt lärande - inspirerar barn, ungdomar och allmänhet till fördjupad kunskap inom Nv och Te.

Vilka är vi? Kraftig verksamhetsutveckling - Kvalificerad kunskapsarena och mötesplats (nav: skola, akademi och näringsliv). Initiativ att expandera verksamheten ytterligare - syfte att nå ut bredare (Interregional utveckling). Nästa steg i vår utveckling. Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Vilka är vi? Kraftig verksamhetsutveckling - Kvalificerad kunskapsarena och mötesplats (nav: skola, akademi och näringsliv). Nästa steg i vår utveckling. Initiativ att expandera verksamheten ytterligare -syfte att nå ut bredare (Interregional utveckling). Utbilda för framtiden med fokus på teknik, naturvetenskap, innovation, hållbarhet, digitalisering. Utökat samarbete med skola, akademin och näringsliv. Naturligt steg att verksamheten från hösten 2017 byter namn.

Varför 2047 Science Center? 2047 Science Center är ett namn som tydligare visar vad vi är - ett Science Center inte länger ett museum (Identitet). Nytt trettioårigt perspektiv - bidra till den framtida kompetensförsörjning inom teknikområdet i vår region. Tillsammans med skola, akademi och näringsliv ska vi skapa innovation och samhällsutveckling (Nav). Signalvärdet - 2047 ska signalera nästa steg - tillgängliga dygnet runt (24-7).

Vår vision 2047 Science Center ska uppfattas hos beslutsfattare, både offentliga och privata uppfattas som en av de viktigaste aktörerna för att skapa en långsiktig konkurrenskraftig region.

Med vilka arbetar vi? 2047 Science Center driver samhällsutveckling - sker tillsammans med strategiska partners (offentliga verksamheter, näringsliv och andra omgivande samhällsaktörer). Bedriver utveckling tillsammans med: 40-tal regionala företag i teknikbranschen Akademin HDa, KaU, HiG Ljungbergsfonden Borlänge kommun Framtidens skola Hofors kommun Förstudie SC Tillsammans skapa samhällsutveckling - genom att vara arenan som kopplar ihop skola akademi näringsliv.

Hur arbetar vi? 2047 Science Center arbetar aktivt, fördjupat och långsiktigt med våra partners i övergripande samhällsutmaningar (för att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig region)

Vilka områden verkar vi i? Skola: Ökat intresse, minskade kunskapsglapp, förbättrade skolresultat och kompetensutveckling av lärare. Arbete: Framtida kompetensförsörjning och vägledning inom teknikområdet. Integration: Språkutveckling genom Nv och Te. Hållbarhet: Övergripande i ett ekologisk och social - holistiskt perspektiv i alla utvecklingsprogram. Digitalisering: Innovationsplattform för lärande. Programmering i skolan + kompetensutveckling. Lärcirklar tillsammans med Högskolan Dalarna start ht 2017.

Vår Mission Sverige måste öka antalet i utbildningar inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena, för att behålla positionen som högteknologiskt land. Idag finns brist på naturvetare och ingenjörer. (Behov 50 000 ingenjörer och 15 000 20 000 lärare Nv, Te, Ma närmaste åren). 48% av företagen har svårt att hitta ingenjörer redan idag. 35% av företagen hittar ingen.

Vår verksamhet Spetsverksamhet: Bedriver spetsundervisning för barn och ungdomar, inom förskola, grundskola och gymnasium. Modern laborationsmiljö/innovationsmiljö: All undervisning sker i en modern laborationsmiljö och med modern laborationsutrustning. Relevans: Undervisningen är starkt kopplad till samhällsutvecklingsfrågor för att skapa mening och sammanhang. Tydliga studie och yrkesvägar: I både breda och riktade insatser tillsammans med strategiska partners.

Vår verksamhet Undervisningen sker med utbildade pedagoger: All vår undervisning sker med utbildade pedagoger Kompetensutveckling: Bedriva kompetensutveckling för lärare i hela skolsystemet. Forskningsförankrad undervisning: Verksamheten vilar på vetenskaplig grund genomsyras i lektioner, laborationer och kompetensutveckling i en modern labbmiljö.

Några exempel på insatser Spetsundervisning: Naturvetenskap, Teknik, Matematik - Framtidens skola (alla elever i Borlänge kommun). Studie- och yrkesvägledningsinsatser: Teknikmässan, Dalaingenjör 2022, HDa - sommarjobb för blivande student (elever i hela Dalarna) Studiebesök: Kopplas till laborationer på 2047 (alla elever i Borlänge kommun) Programmering: Progression skolsystemet Borlänge kommun.

Några exempel på insatser Entreprenöriella projekt: ISS in-flight call, Teknikåttan, FLL, Mincraft school Kompetensutveckling av lärare: Särskilt begåvade barn, Hållbar utveckling, pedagogiska caféer, Lärcirklar programmering Högskolan Dalarna. Språkutvecklande arbetssätt: Nv och Te för nyanlända elever (Borlänge kommun) Klubbar: Science Club och Matematik klubb för särskilt intresserade barn.

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Framtidsmuseet Science Center i Dalarna

Vår resultat 2016 48 000 besökare i Science Centret 19 500 elever i spetsundervisning 1100 lärare i kompetensutveckling 32,6 % av Borlänge kommuns elever som avslutade åk 9 valde NV och Te (10% enheter bättre än rikssnittet) Varje kommunal satsad krona på 2047 växlas upp med ytterligare två i verksamheten. (1 krona = 3 kronor i aktiviteter).

2047 Science Center i Dalarna/Gävleborg Interregionalt samarbete Borlänge/Dalarna Hofors/Gävleborg. Sveriges ledande Science Center att arbeta med skolverksamhet (Peter Skogh, musiedirektör Tekniska museet). Ett av Sveriges ledande Science Center att arbeta med framtidens kompetensförsörjning - tillsammans med strategiska partners (Peter Skogh, musiedirektör Tekniska museet).

2047 Science Center i Dalarna/Gävleborg Starkt pedagogiskt utbud mot skola spetskompetens inom teknik och naturvetenskap (forskningsförankrad). En kvalificerad mötesplats och kunskapsarena (skola, akademi och näringsliv). Starkt bidrag till kompetensförsörjningen i regionen i ett långsiktigt perspektiv. Unik innovationsmiljö. Interaktiva och digitaliserade experimentmiljöer som pedagogisk plattform för lärande med djupare perspektiv.

Pedagogisk plattform Plattformen för lärande utgår från ett hållbart samhällsbyggande på två Science center initialt (Borlänge Hofors). Lärandet är satt i relevanta sammanhang med verkliga uppdrag utifrån ett tekniskt perspektiv på hur samhället är uppbyggt. Innovationsmiljön utgår från att skapa hållbara och smarta samhällen/städer i en fysisk och digital pedagogisk plattform. Lärandet sker i en inspirerande miljö där initiativ till fortsatt lärande sker genom gameification. Lärandet sker både i samband med besöken i science centren och på distans före, under och efter (t.ex. i hemmet, skolan eller på SC).

Pedagogisk plattform

Pedagogisk plattform Innovationsmiljön i 2047 Science Center Gävleborg Framtidens material i en hållbar värld. Framtidens materialutveckling är en central utmaning för att kunna producera ny hållbar teknik. I innovationsmiljön adresseras de globala hållbarhetsmålen i tekniska systemen och bygger framtidens hållbara samhällen och städer.

Min framtid och karriärutveckling tar avstamp redan i tidig ålder (6-8 år)!

Material Energi försörjning Livsmedelsförsörjning Logistik Infrastruktur Skog Restprodukter Sjukvård

Intresserade samverkansparter Jernkontoret Tension Graphics Falun Ovako SSAB Sandvik Coromant Sandvik Material Technology Sandbacka Park Dalarna Science Park Region Dalarna

Tack för att ni lyssnade! Hoppas vi ses på 2047 i Hofors Tobias Mårtensson Vd, 2047 Science Center

Utvecklingsläge/ tidsperspektiv 2047 Science Center 1 2016 2017 2018 2019 2020 1/9 Framtid Haga 30/6 31/8 Förstudie SC Utveckling av ny pedagogisk plattform samt Science Center Stål och metaller i en Hållbar värld 31/8 1/10 28/2 31/8 1/11 1/1 Idéförstudie Entré Hofors Framtidsmuseet Triple Steelix Planeringsförstudie 2047 Science Center/Framtidsmuseet Etableringsprojekt/verksamhetsstart 2047 Science Center/Framtidsmuseet

EN RAPPORT FRÅN IT&TELEKOMFÖRETAGEN AKUT OCH STRUKTURELL KOMPETENSBRIST I IT- OCH TELEKOMSEKTORN 1

i 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund, syfte och målgrupper 4 3. Metod och disposition 5 4. Vad är IT- och telekomsektorn? 6 5. Vad driver IT- och telekomsektorn? 8 6. Vilka kompetenser efterfrågas? 10 7. Vilka roller efterfrågas hur många och med vilken utbildning? 12 7.1 Yrkesroller: kategorisering, antal 13 7.2 Utbildningsbakgrund samt krav på erfarenhet och mjuka kompetenser 14 8. Vad behöver göras? Förslag på åtgärder för att tillgodose kompetensbehoven 16 8.1 Ta digitaliseringens effekter på sysselsättningen på allvar 17 8.2 Digitalisera skolan fullt ut 17 8.3 Bidra till hållbar samverkan mellan skola och arbetsliv 17 8.4 Utvidga yrkeshögskoleutbildningen 18 8.5 Skapa mycket kraftigare incitament för samverkan med arbetslivet på högskolenivå 18 8.6 Tillvarata kvinnors kompetens 19 8.7 Attrahera och ta till vara utrikesfödd kompetens 20 9. Källor 21 Bilagor 22 IT- och telekomsektorn, inklusive verksamheter med högt IT-innehåll utanför IT- och telekombranschen, har fortsatt mycket stor kompetensbrist. Den sammanfattande bedömningen är att efterfrågan på kompetens är minst lika stark nu som 2012. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas förväntas ett underskott på 60 000 personer år 2020. Efterfrågan på breda grupper som mjukvaru-/systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare är fortsatt mycket stark, men de kompetenser som har den starkast växande efterfrågan finns inom informations-/it-säkerhet och användbarhet. Kraven på kompetens med eftergymnasial utbildning är generellt mycket höga. Åtgärdsförslag på kort och lång sikt 1. Regeringen måste, utifrån ett erkännande av digitaliseringens djupgående effekter på hela arbetsmarknaden, samordna sin utbildnings-, närings-, arbetsmarknads- och innovationspolitik för att främja kompetensutveckling. 2. Skola och utbildning: Skolan måste digitaliseras fullt ut, baserat på ett nationellt samordnat åtgärdsprogram. Programmering och digitalt skapande bör vara obligatoriskt i läroplanen, och resurser för utbildning av lärare bör tillföras. Skolan bör främja utvecklingen av elevers framtidskompetenser genom samverkan mellan skola och arbetsliv, vilket också kräver fortbildning för lärare kring hur effektiv samverkan bedrivs. Större satsningar på yrkeshögskoleutbildningar bör göras, och de utbildningar som har oförändrat stor efterfrågan ska kunna förlängas automatiskt. Rusta studenter för det digitaliserade arbetslivet bättre, genom tydligare incitament för samverkan mellan akademiska utbildningar och arbetsliv. 3. Integration och jämställdhet: Ett antal åtgärder måste till för att främja tillvaratagandet av utrikesfödd kompetens: Driv på Migrationsverket att snabbare och med större grad av service handlägga arbetstillstånd, bistå branschen med kontakter med nyanlända med IT-/ingenjörsbakgrund så snart de fått uppehållstillstånd, förbättra utländska studenters ekonomiska villkor rejält och satsa på en effektivare svenskundervisning för alla nyanlända. För att långsiktigt främja en bättre könsfördelning och ett större rekryteringsunderlag inom både IT- och telekomsektorn och andra sektorer, måste aktiva insatser göras för att utreda orsaker till, och motverka, att valen till gymnasieprogram är så starkt könsbundna. 2 3

Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och Telekomsektorn är en uppdatering av kartläggningen IT- och telekomsektorns kompetensbrist från 2012, som togs fram mot bakgrund av tydliga indikationer på en betydande kompetensbrist i IT- och telekomsektorn. Utmaningarna kring sektorns kompetensbehov kvarstår, och att identifiera och få till stånd åtgärder för att bemöta dem har högsta prioritet bland IT&Telekomföretagens medlemsföretag. BAKGRUND, SYFTE OCH MÅLGRUPPER 2 3 METOD OCH DISPOSITION Rapporten har arbetats fram inom ramen för IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd. Underlaget till rapporten utgörs till största del av intervjuer med, samt en enkät ställd till, företrädare för IT- och telekomföretag. Därtill har underhandsdiskussioner förts med ett stort antal parter både inom och utanför IT- och telekomsektorn. En förteckning över de parter som bidragit finns i slutet av rapporten. Det publiceras många rapporter om digitaliseringens genomgripande effekter och hur den påverkar behovet av arbetskraft, där bristen på kvalificerad kompetens är ett genomgående tema. Men det som sällan går att utläsa är vilka specifika kompetenser som efterfrågas, och än mindre hur många, sett till antalet individer som har dessa kompetenser, som behövs på kort och lång sikt. Det är det den här rapporten syftar till att åskådliggöra. Rapporten avser att både förtydliga det reella kompetensbehovet i IT- och telekomsektorn, och föreslå åtgärder för att möta detta behov både på längre och kortare sikt. Fokus för rapporten är behovet av professionell IT- och telekomkompetens 1. Dispositionen av rapporten följer den metod som använts för att ta fram underlaget, i syfte att: 1. Beskriva vad IT- och telekomsektorn är, utifrån de produkter och tjänster som levereras. 2. Identifiera de viktigaste utvecklingstendenserna som påverkar sektorn, och därmed kompetensbehovet. 3. Bedöma utvecklingstendensernas effekt på behovet av enskilda kompetenser på några års sikt. 4. Kvantifiera hur många roller, dvs. antal faktiska personer, som efterfrågas som motsvarar behovet av kompetenser, samt en bedömning av den utbildning som rollerna kräver. Rapporten är användbar för: Alla de parter som ansvarar för kompetensförsörjning till IT- och telekomsektorn: 5. Föreslå åtgärder på kort och lång sikt, baserat på den efterfrågan på kompetens och yrkesroller som identifierats. - Utbildningsväsendet, främst lärosäten och yrkeshögskoleanordnare som erbjuder IT-utbildningar. - Myndigheter med ansvar för matchning på arbetsmarknaden, såsom Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, kommuner och deras huvudmän, främst Utbildnings- respektive Näringsdepartementet. - Branschens egen utbildningsverksamhet, det vill säga utbildningsföretag och internutbildningar. Andra med intresse av att få inblick i en dynamisk sektor med stora framtidsmöjligheter: media, politiska beslutsfattare, ungdomar och vuxna i ungdomars närhet, som till exempel lärare och studie- och yrkesvägledare. 1 För frågor om behovet av digital kompetens hos befolkningen i stort hänvisas till Digitaliseringkommissionens rapporter, exempelvis delbetänkandet som publiceras i mars 2015 4 5

4 VAD ÄR IT- OCH TELEKOMSEKTORN? Med IT- och telekomsektorn avses alla de verksamheter som i någon form skapar, utvecklar, levererar och driver system, tjänster och produkter med digitalt innehåll i form av hård- eller mjukvara. Detta inkluderar både de verksamheter som vanligen räknas till IT- och telekombranschen det vill säga renodlade leverantörer av hård- och mjukvara och tillhörande tjänster och verksamheter där slutprodukterna inte är IT-produkter i sig, utan exempelvis fordon, finansiella tjänster och resor, men där hård- och mjukvara är bärande delar. Skälet till att räkna in även de IT-användande verksamheterna är att behovet av professionell IT-kompetens är betydande även där. En bedömning av det tyska analysföretaget Empirica, gjord på uppdrag av EU-kommissionen, visar att ungefär hälften av dem som arbetar med IT gör det i verksamheter utanför den IT- och telekomlevererande branschen 2. Den officiella statistiken över IT- och telekomsektorns totala storlek har en viss eftersläpning, men ger ändå en ungefärlig bild av dagsläget; år 2013 sysselsatte den IT- och telekomlevererande branschen närmare 189 000 personer och omsatte 2012 ca 554 miljarder kr 3. Dessa fördelas på fyra breda grupper som åskådliggörs i diagram 1 nedan, där också en yttre ring som principiellt visar den stora andel ITverksamma som finns i andra branscher har lagts till. Diagram 1: Antal sysselsatta i IT- och telekomsektorns olika delar Finansbransch Tillverkning av hårdvara Tele- och datakommunikationstjänster Handel 29860 35894 14962 Media 107999 Återförsäljning av service och hårdvara Industri Programvara och IT-tjänster Övrig tjänstesektor De fyra grupperna, i synnerhet den största Programvaruprodukter och övriga IT-tjänster, innehåller en bred uppsättning verksamheter av inbördes olika karaktär. De fångar, som visas, heller inte in den IT-användning och IT-utveckling som sker i andra branscher. En pedagogiskt tydligare, och ur kompetensförsörjningsperspektiv mer relevant uppdelning av sektorn, bygger i stället på vilka produkter och tjänster som faktiskt levereras. Dessa produkt-/ tjänsteområden, som även kan ses som yrkesområden, har listats nedan. Dessvärre finns ingen officiell statistik som visar den exakta storleken på de olika kategorierna, men de har här rangordnats baserat på vad respondenterna till underlagsenkäten till rapporten har angett att de är verksamma inom: Verksamhetsstödjande IT Utveckling av affärs- eller verksamhetssystem, som hanterar bland annat fakturering, löner, lagerhantering och försäljnings information. En samlande beteckning för denna sorts system är Enterprise Resource Planning (ERP), med beståndsdelar som Customer Relationship Management (CRM) och Beslutsstöd/Business Intelligence (BI). Digitala tjänster IT i produkter Utveckling av funktioner som ligger som så kallade inbyggda system i fordon, sjukhusutrustning, vitvaror och liknande. Industriell IT Teknik som används för automation och styrning av tillverkningsprocesser. Publik telekominfrastruktur med tillhörande tjänster Utveckling, drift och underhåll av telenät, både bredbands-/fibernät och mobila nät, samt den trafik som förmedlas. Tillverkning av hårdvara Tillverkning av datorer, nätverksutrustning, mobilteleutrustning och andra komponenter. För svensk del dominerar mobilteleutrustning. IT-infrastruktur Installation, drift och underhåll av organisationsintern, till skillnad från publik, infrastruktur; servrar, nätverk och databaser. Offentlig sektor En bred och snabbt växande kategori bestående av tjänsteerbjudanden utvecklade ovanpå olika former av digitala plattformar. Som exempel kan nämnas molntjänster, som Software as a Service, och mobila applikationer. 2 Empirica 2010: Monitoring e-skills Demand and Supply in Europe, s. 6. 3 www.itot.se 6 7

5 VAD DRIVER IT- OCH TELEKOMSEKTORN? Digitaliseringen påverkar idag de flesta delar av samhället, vilket leder till ett starkt förändringstryck på dem som utvecklar digitala tjänster och produkter. ning är oberoende av nationsgränser och i stället styrs dit de ekonomiska och regulatoriska betingelserna är bäst. Prestandaförbättring på mikronivå: En ständigt pågående utveckling mot allt effektivare processorer, och mot lagringsmedier med allt större kapacitet på allt mindre enheter. I diagrammet nedan framgår vilka kompetensbehov var och en av utvecklingstrenderna för med sig. Digitaliseringen påverkar samhället på tre sätt 4 : Fysiska produkter, som exempelvis musik, tidningar och böcker, blir digitala tjänster. Tjänster som tidigare var lokala, som exempelvis e-handel, effektiviseras och internationaliseras. Traditionell produktion effektiviseras, genom exempelvis energieffektivisering och robotisering. För de IT- och telekomlevererande branscherna har digitaliseringen medfört en kraftig tillväxt, även under perioder av nedgång i övriga ekonomin. Under perioden 2007-2011 växte sysselsättningen i branschen med 13 procent 5. Ett annat mått är att branschen under perioden 2006-2013 stod för 42 procent av produktivitetstillväxten i hela den svenska ekonomin 6. Digitaliseringen leder till ett ömsesidigt förstärkande samspel mellan tekniska framsteg å ena sidan och förändringar i organisation, affärsmodeller och arbetssätt som möjliggörs av de tekniska framstegen å andra sidan. De både tekniska och organisatoriska/affärsmässiga förändringarna kan beskrivas i ett antal utvecklingstrender, som var och en påverkar behovet av kompetens. Elva trender som påverkar kompetensbehovet: Mobilitet: Tjänster och funktioner utvecklas och anpassas för användning av mobila enheter, förutom telefoner som är det mest självklara också andra maskinelement, som exempelvis fordon. Hantering av data- och IT-säkerhet: Att IT-system och funktioner blir alltmer verksamhetskritiska ställer höga krav på driftsäkerhet och skydd mot olika former av angrepp. En viktig del är hantering av identiteter, hos både fysiska användare och olika maskinelement som kommunicerar med varandra. Utvecklade användargränssnitt: Att data blir alltmer tillgänglig och skärmgrafiken allt bättre, ställer allt högre krav på att information presenteras på ett lättillgängligt sätt. Leverans via molnet : Systemfunktionalitet, lagring och drift blir tillgängligt på distans, på platser med skalfördelar och låga utvecklings- och driftskostnader. Molntjänster möjliggör för användande organisationer att snabbt komma igång, med låga investeringskrav och utan att behöva binda sig till licenser för användning av viss programvara. Prestandakrav på telekominfrastruktur: Kombinationen av ett kraftigt ökat antal kommunicerande enheter, allt mer bandbreddskrävande tjänster och allt högre krav på driftsäkerhet leder till mycket stora krav på telekominfrastrukturen. En kraftig utbyggnad av fiber-infrastrukturen pågår. Kundanpassade leveranssätt: IT-system blir alltmer verksamhetskritiska och kunder och användare alltmer IT-mogna, vilket ställer högre krav på att produkter och system stödjer kundens verksamhet från dag ett. Förmågan att både anpassa sig till och utveckla kundens processer blir allt mer kritisk. Agila arbetsmetoder, där utvecklare och användare arbetar med korta utvecklingssteg i tät samverkan, är numera standard. Big Data: Åtkomst till och behandling av stora datamängder. Två viktiga källor är dels användardata i form av digitala spår från användningen av mobila enheter och olika nätbaserade tjänster, dels tillgång till offentliga data. Krav på hållbarhet: Produkter och tjänster ska bidra till att verksamheter blir mer energieffektiva, plus att produkterna och tjänsterna i sig ska uppfylla krav på hållbarhet. Här inkluderas också socialt ansvartagande och frågor om användning och återvinning av miljöfarliga och/eller konfliktrelaterade insatsvaror. Sakernas internet: Kommunikation mellan maskinelement, som förväntas öka exponentiellt. Ericsson beräknar att ca 50 miljarder enheter kommer vara uppkopplade år 2020 7. Diagram 2: Hur påverkar respektive utvecklingstrend behovet av IT-/telekom-kompetens i Sverige på tre års sikt? Mobilitet Hantering av data/it-säkerhet Utvecklade användargränssnitt Leverans via molnet Prestandakrav på telekominfrastruktur Kundanpassade leveranssätt Big Data-åtkomst Krav på hållbarhet Sakernas Internet Prestandaförbättring på mikronivå Förändring av internationella ägarförhållande 8,8 7,7 Källa: Enkät till företrädare för IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen november 2014 40,9 38,5 5,4 8,6 5,4 38,5 37,4 8,8 13,2 2,2 32,3 39,8 8,6 15,1 4,3 29 34,4 9,7 17,2 9,7 25 27,2 21.7 13 13 23,7 23,1 39,8 40,7 12,9 13,2 19,4 16,5 4,3 6,6 19,6 16,1 30,4 29,9 17,4 20,7 23,9 25,3 8,7 8 28,6 23,1 24,2 15,4 12,1 29,7 31,9 18,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Mycket starkt Starkt Vet ej Måttligt Försumbart 4 McKinsey Global Institute 2014, återgivet av Anna Breman och Anna Felländer, Ekonomisk Debatt 6/2014 5 Vinnova Analys VA 2013:07: Företag inom informations-och kommunikationsteknik i Sverige 2007 2011. Förändring av internationella ägarförhållanden: Digitaliseringen är en global företeelse, vilket innebär att utveckling, produktion och ägande i allt högre utsträck- 6 Tillväxtanalys Rapport 2014:13: Digitaliseringes bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige. 7 Intervju med Sara Mazur, Ericssons forskningschef, i IVA-Aktuellt nr 4 2014. 8 9

6 VILKA KOMPETENSER EFTERFRÅGAS? Med kompetens menar vi här förvärvad förmåga att på ett tillfredsställande sätt utföra specifika arbetsuppgifter i konkreta situationer som är den definition som satts av forskningsinstitutet Ratio 8. Ratio anger också att de kunskaper som ligger till grund för kompetensen ska utgöra en balans mellan vetenskaplig kunskap, praktisk kunskap och omdömeskunskap. För verksamma inom IT- och telekomområdet gäller att alla roller innehåller en kombination av teknisk kompetens, strategisk/affärsnära kompetens samt verksamhets-/användarnära kompetens. (Detta beskrivs närmare i avsnitt 7.2.) Diagrammet visar de IT- och telekomrelaterade kompetenser som identifierats utifrån de samlade effekterna av alla utvecklingstrender. Generella slutsatser: Den starka efterfrågan på IT-säkerhetskompetens har en naturlig koppling till att hantering av data-/it-säkerhet lyfts fram som en av de viktigaste utvecklingstendenserna. Även leverans via molnet och sakernas internet leder till stora behov av IT-säkerhetskompetens. En svårighet i sammanhanget är att IT-säkerhetskompetens, till skillnad från de flesta övriga kompetenserna, är bred och svårdefinierad - allt oftare används det vidare begreppet informationssäkerhet. (Se mer om detta i avsnittet om roller i avsnitt 7). Efterfrågan på systemarkitektur-kompetens hänger samman med utvecklingstendenserna Leverans via molnet, Sakernas internet och Big Data. Databas-/Business Intelligence-kompetensen är i mycket hög grad kopplad till utvecklingen inom Big Data. När det gäller Databas/BI-kompetensen inom specifika system hamnar Microsoft SQL server högst med drygt 70 % som angeratt efterfrågan ökar svagt eller starkt, följt av MySQL (knappt 50%) och därefter Oracle och SAP (ca 30 % vardera). Diagram 4 visar på graden av efterfrågan på specifika, angivna programmeringsspråk eller plattformar. I topp hamnar språk med koppling till webb och mobila funktioner. Efterfrågan på användbarhetskompetens (UX = User Experience, GUI = Graphical User Interface) är, som man kan förvänta, starkast kopplad till utvecklingstrenderna Mobilitet och utvecklade användargränssnitt. Även trenden Kundanpassade leveranssätt har stark inverkan på behovet av användbarhetskompetens. I likhet med ITsäkerhetskompetens finns en svårighet i att koppla användbarhetskompetens till en specifik yrkesroll mer om detta i nästa avsnitt. Kommentarer i övrigt till enkätundersökningen: Att vissa kompetenser visar en större tillväxttakt i efterfrågan är inte liktydigt med att behovet av dessa kompetenser totalt sett är större. Behovet av programmerarkompetens är exempelvis mycket större än de allra flesta övriga kompetenser. Några kompetenser av mer övergripande karaktär omfattas inte av diagrammet. Detta gäller bland tjänsteutvecklingskompetens, eller IT Service Management, samt kompetens inom försäljning och affärsutveckling. Diagram 3: Hur ser efterfrågan på respektive kompetens ut i Sverige på tre års sikt? 9 -Alla trenders samlade effekt på behov av enskilda kompetenser Diagram 4: Hur ser behovet av kompetens inom olika programmeringsspråk ut på tre års sikt? -Behov av kompetens inom enskilda programmeringsspråk/plattformar IT-säkerhet 38,6 29,5 14,8 15,9 1,1 Systemarkitektur 25,6 37,8 16,7 18,9 0,0 Databas-/ BI-kompetens, generellt 22,5 34,8 28,1 14,6 0,0 Programmering, font-end, generellt 18,9 34,4 15,6 28,9 2,2 UX-/GUI-kompetens (användbarhet) 26,4 24,1 10,3 35,6 3,4 Projektledning 25,6 24,4 32,2 15,6 2,2 Process-/metodutveckling 14,4 30,0 22,2 28,9 4,4 Test, testledning 14,4 30,0 25,6 27,8 2,2 Support 16,7 26,7 24,4 21,1 7,8 Programmering, beck-end, generellt 24,4 17,8 22,2 27,8 7,8 Systemförvaltning 12,4 28,1 28,1 21,3 9,0 Infrastrukturutv. IT (org.internt) 16,7 18,9 28,9 27,8 6,7 Spelutveckling 17,0 14,8 14,8 48,9 2,3 Infrastrukturutv. telekom (publikt) 13,6 15,9 21,6 42,0 5,7 Gamification-kompetens 8,0 17,2 8,0 59,8 4,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Ökar starkt Ökar svagt Balans Vet ej Minskar svagt Minskar starkt 8 Från Ratios projekt Kompetens för tillväxt Vad är kompetens? Nils Karlsson och Elina Fergin 2013 9 Källa: Enkät till företrädare för IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen november 2014. I enkätundersökningen ställdes, förutom de i Diagram 3, också frågor kring vilket kompetensbehov som trenderna innebär tagna var och en för sig. Resultaten för dessa frågor finns tillgängliga på IT&Telekomföretagens webbplats www.itot.se Javascript 21,3 48,9 6,4 21,3 2,1 HTML 5 30,6 38,8 4,1 24,5 2,0.Net 22,4 36,7 8,2 28,6 2,0 Android 22,0 36,0 4,0 32,0 4,0 Java 12,5 43,8 10,4 25,0 4,2 ios 22,0 34,0 8,0 30,0 6,0 C# 12,0 42,0 18,0 24,0 2,0 Biztalk 28,6 20,4 22,4 24,5 2,0 Sharepoint 28,6 20,4 22,4 24,5 2,0 Python 6,3 33,3 18,8 37,5 4,2 C++ 10,0 28,0 22,0 28,0 10,0 C 6,1 18,4 24,5 30,6 16,3 Episerver 4,2 18,8 20,8 43,8 10,4 0 20 40 % 60 80 100 Källa: Enkät till företrädare för IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen november 2014 Ökar starkt Ökar svagt Balans Vet ej Minskar svagt Minskar starkt 10 11

7.1 Yrkesroller: kategorisering, antal För IT- och telekomsektorn är den stora och ständigt föränderliga floran av yrkesroller en svår utmaning vid beskrivningen av behovet av enskilda roller. Den offentliga statistiken, och de yrkeskoder (SSYK) som definieras där är mycket trubbig och fångar inte alls in de inbördes mycket olika roller som finns. I 2012 års rapport definierades ett femtontal rollkategorier. För elva av dessa gjordes en bedömning av antalet verksamma inom respektive kategori, samt hur stor efterfrågan på dessa var på kortare (mindre än tre år) eller längre sikt. De övriga rollerna, däribland IT-säkerhets- och användbarhetsexperterna, ansågs då inte vara tillräckligt många eller tydligt avgränsningsbara för att en antalsbedömning skulle vara möjlig. I den här rapporten utgår vi från samma kategorisering. En jämförelse visar att behovet är oförändrat stort för de flesta roller. Rollen som systemförvaltare bedöms nu vara starkt efterfrågad, från att tidigare ha varit måttligt. Nya roller som tillkommit är Informations-/IT-säkerhetsoch användbarhetsexperter. (Rollkategorierna beskrivs mer detaljerat i bilaga 1. Där anges bland annat vilka enskilda roller som ingår i kategorierna och vilken utbildningsnivå som förväntas.) På frågan om hur starkt behovet är på längre sikt avstår som regel företrädare för enskilda IT-företag att ge bedömningar, då det är mycket svårförutsägbart på företagsnivå. Utifrån en mer övergripande analys, med hänsyn tagen till de samlade effekterna av digitaliseringen, så torde det generella behovet av kompetens vara oförändrat stort under överskådlig tid. Det tyska analysföretaget Empirica, som på EU-kommissionens uppdrag under 2013 genomförde en kartläggning av IT-kompetensbehovet i de olika medlemsstaterna, angav ett antal scenarier för utvecklingen av antalet IT-yrkesarbetande fram till 2020 10. I inget av dessa scenarier förutses en avmattning under perioden. 11 7 VILKA ROLLER EFTERFRÅGAS HUR MÅNGA OCH MED VILKEN UTBILDNING? Med roll avser vi yrkesdefinitionen som ger svar på vad en person i branschen jobbar som, till skillnad från kompetens som svarar på vad personen jobbar med eller inom. Yrkesdefinitionen är nödvändig för att bedöma vilket antal personer som efterfrågas med en viss, eller vissa, kompetenser. Kategori Fingervisning om antalet verksamma i Sverige Efterfrågan på tre års sikt 11 Mjukvaru-/systemutvecklare 50 000 Mycket stark 30 000 Stark Projektledare 15 000 Mycket stark IT-arkitekter 5 000 Mycket stark Testare 10 000 Stark Systemförvaltare 15 000 Stark Infrastrukturexperter, både IT och telekom 15 000 Mycket stark Infrastrukturtekniker, IT 25 000 Måttlig Infrastrukturtekniker, telekom 10 000 Stark Säljare med affärsansvar 10 000 Stark Entreprenörer 15 000 Mycket stark Verksamhetsutvecklare/affärskonsulter Informations-/IT-säkerhetsexperter Användbarhetsexperter/interaktionsdesigners 2000 Mycket stark 1000 Mycket stark 10 Empirica februari 2014: e-skills for jobs in Europe: Measuring Progress and Moving Ahead. 11 Bedömningen Mycket stark resp. Stark görs utifrån resonemanget: För de roller som innehåller kompetenser där fler än 50 % av enkätrespondenterna angivit ökar så bedöms efterfrågan vara mycket stark, för dem där andelen understeg 50 % men ändå överstiger minskar med mer än den dubbla andelen, så anges stark. 12 13

Många av kompetenserna enligt avsnitt 6 går att översätta till motsvarande roller, som projektledning projektledare, systemarkitektur IT-arkitekter etc. Flera roller innehåller dock en kombination av kompetenser. Till mjukvaru-/systemutvecklarna räknas alla som har kompetenserna programmering, databas/bi och spelutveckling, samt till övervägande del dem som har kompetensen IT-säkerhet. IT-säkerhetskompetens anses som regel ingå i mjukvaru-/systemutvecklarrollen, men en mindre andel kan identifieras som renodlade informations-/it-säkerhetsexperter. UX-/GUI-kompetensen lyfts fram som en egen roll: Användbarhetsexpert/interaktionsdesigner. Den mycket starka efterfrågan på infrastrukturexperter är kopplad till de stora systemförändringar som förutses inom telekomsektorn, där en stor brist på ingenjörer befaras. Den starka efterfrågan på telekom-tekniker hänger samman med den stora utbyggnaden av teleinfrastrukturen, tillsammans med att många tekniker kommer att gå i pension de kommande åren. Support, som lyfts fram som starkt efterfrågat, är en kompetens som är spridd på många roller och som därför inte kan placeras in i någon enskild roll. En bedömning är att de mer avancerade formerna av support ökar i betydelse i takt med att system och tjänster blir mer komplexa, vilket kräver en kompetens motsvarande den som finns i gruppen mjukvaru-/systemutvecklare. I 2012 års rapport gjordes en antalsbedömning av hur stor bristen på personal med IT-kompetens var. De roller som hade mycket stark efterfrågan som då definierades att minst 10 % fler skulle kunna anställas per år under en treårsperiod multiplicerades med antalet verksamma med ett ökningstal på 10 %, de med stark efterfrågan med 5 % etc. Det totala antalet personer som denna skattning landade i var 30 000 fler som skulle kunna sysselsättas under en treårsperiod, det vill säga fram till år 2015. Någon detaljerad beräkning av antalet görs inte denna rapport, men den sammanfattande bedömningen är att efterfrågan är minst lika stark nu som 2012. Analysföretaget Empiricas kartläggning för enskilda medlemsstater 12 visar på en uppskattad brist i Sverige på 30 000 personer år 2015, och 57 000 år 2020. Mot bakgrund av detta bedöms underskottet på IT-kompetens uppgå till ca 60 000 personer år 2020. 7.2 Utbildningsbakgrund samt krav på erfarenhet och mjuka kompetenser Kraven på eftergymnasial kompetens är genomgående höga, vilket framgår av diagram 5 som visar kraven på utbildningsnivå 13. Kraven på erfarenhet och mjuka kompetenser (såsom social förmåga, samarbetsförmåga, kundförståelse och affärsmässighet) vid sidan av de tekniska speglas av figur 1. Rollkategorierna har placerats i modellen baserat på i vilken grad kompetensen är av tekniknära, strategisk/affärsnära eller verksamhets-/användarnära kompetens. Pilarna visar på naturliga karriärvägar. IT-arkitekt- och projektledarrollerna förutsätter exempelvis ofta tidigare erfarenhet av arbete som mjukvaru-/systemutvecklare. Sammanfattande bedömningar av kraven: De allra flesta IT- och telekomyrkesroller förutsätter eftergymnasial utbildning. De allra flesta roller kräver goda kunskaper i både svenska och engelska. Utbildningen ses som en hygienfaktor snarare än något som definierar yrkesrollen: sakkunskap och intresse, snarare än utbildningstitel, styr synen på rollerna. En person är utvecklare, inte ingenjör eller datavetare. Rollerna har som regel ingen stabil definition eller beskrivning, varför olika former av legitimering och validering är svåra att genomföra. Den struktur som finns är olika former av certifiering knutna till specifika system och produkter. I princip alla roller kräver en hög grad av mjuka kompetenser, som samarbetsförmåga och kundförståelse. Detta gäller även de flesta renodlat tekniska rollerna, då utvecklingen i hög grad genomförs i team. I princip alla roller ställer krav på visst tekniskt kunnande, eller systemförståelse. Den naturliga och mycket effektiva ingången till alla roller är att ha ägnat sig åt tekniskt utvecklingsarbete i någon form. Även personer med icke-teknisk bakgrund kan ta de mer affärs- och användarnära rollerna, men under förutsättning att de genomgår åtminstone kortare vidareutbildning inom något tekniskt område. Vad gäller tekniskt kunnande är det viktigt att det i alla IT-inriktningar på högskolan, även de mjukare som systemvetenskap och affärs-it, finns en stabil grund i programmering och annan teknik, och att studenterna har ett intresse för detta. Diagram 5: Vilken utbildningsnivå bör de som jobbar inom olika kompetensområden minst ha? - Utbildningsnivå man MINST bör ha för viss kompetens Systemarkitektur Process-/metodutveckling 72,7 70,9 12,5 12,8 4,5 10,2 2,3 14,0 IT-säkerhet Projektledning Programmering, back-end, generellt Databas-/BI-kompetens, generellt UX-/GUI-kompetens 64,0 61,6 54,5 53,6 49,4 20,5 23,8 25,9 19,8 23,3 5,7 3,6 3,5 3,5 12,8 4,7 10,5 19,3 19,0 21,2 Programmering, front-end, generellt 47,1 27,6 6,9 18,4 Test, testledning 40,2 35,6 6,9 17,2 Systemförvaltning 40,0 32,9 9,4 17,6 Infrastrukturutv. IT (org. internt) 37,6 38,8 3,5 20,0 Infrastrukturutv. telekom (publikt) 36,5 28,2 4,7 30,6 Support 18,6 43,0 25,6 12,8 Spelutveckling 17,3 32,9 7,1 42,4 Gamification-kompetens 15,3 27,1 5,9 51,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Källa: Enkät till företrädare för IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen november 2014 Figur 1: Efterfrågan på IT- och telekomroller på tre års sikt Mycket starkt efterfrågan Stark efterfrågan Måttlig efterfrågan TEKNIKFOKUS Mjukvaru-/systemutvecklare IT-arkitekter Projektledare IT-säkerhetsexperter Systemförvaltare Entreprenörer Säljare med affärsansvar Verksamhetsutvecklare/ affärskonsult Infrastrukturexperter Testare Infrastrukturtekniker IT Infrastrukturtekniker telekom AFFÄRSFOKUS Användbarhetsexperter Inflöde från andra branscher eller utbildningsinriktningar Högskola YH-utbildning Gymnasieutbildning Vet ej 12 Empirica januari 2014: e-skills in Europe, Sweden, Country report. 13 Kraven på formell utbildning för enskilda yrkesroller framgår av bilaga 3. ANVÄNDARFOKUS 14 15

8 VAD BEHÖVER GÖRAS? FÖR- SLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR ATT TILL- GODOSE KOMPETENSBEHOVEN Kompetensbehovet inom IT- och telekomsektorn är både akut och strukturellt vilket innebär att en rad åtgärder, och inte bara enskilda insatser, är nödvändiga. De förslag på åtgärder vi presenterar syftar till att ha effekt på både det akuta och det strukturella behovet, det vill säga på både kort och lång sikt. Med kort sikt avses inom en treårsperiod, med lång sikt perspektivet fram till år 2025. 8.1 Ta digitaliseringens effekter på sysselsättningen på allvar Effekt: Både kort och lång sikt Sverige ligger hittills bra till i internationella jämförelser av IT-mognaden bland befolkningen. Men att svenska politiker ägnar så liten uppmärksamhet åt digitaliseringsfrågor innebär en mycket stor risk för att vi halkar efter på området något som redan börjar märkas i internationella jämförelser 14. Politikernas ointresse kan ha flera orsaker. Att digitaliseringen är en komplicerad och relativt ny företeelse är en förklaring. En annan att vår nuvarande position i internationella rankingar är god, vilket tillsammans med det faktum att svenska IT-bolag inom exempelvis appoch spelvärlden gör mycket bra ifrån sig internationellt, invaggar politikerna i föreställningen att digitaliseringsutmaningarna löser sig av sig själva. Lägg därtill att digitaliseringen sällan är någon partiskiljande fråga, och därmed ingen potentiell röstvinnare, vilket gör att den hamnar långt ner på den politiska agendan. 8.2 Digitalisera skolan fullt ut Effekt: lång sikt Att morgondagens arbetskraft redan i skolåldern bör förberedas för en helt igenom digitaliserad framtid borde vara en självklarhet, men ledande politiska beslutsfattare inom utbildningsområdet har varit mycket passiva i denna fråga. Ett nationellt åtgärdsprogram för skolans digitalisering bör snarast tas fram och genomföras. Förslag på nationellt samordnade åtgärder har tagits fram av IT&Telekomföretagen i samarbete med Datorn i Utbildningen 16 och av Digitaliseringskommissionen 17. Digitaliseringen av skolan omfattar tre områden som bör uppmärksammas var och en för sig: lärares tillgång till och kompetens kring digitala lärresurser, elevers förmåga att orientera sig i ett digitaliserat samhälle samt elevers lärande inom programmering och digitalt skapande. Åtgärdsförslag, som behöver tas inom ramen för ett nationellt åtgärdsprogram är: Detta är mycket allvarligt eftersom digitaliseringen, med de elva utvecklingstrender som beskrivs i avsnitt 5, har betydligt mer djupgående effekter på samhället än vad politikerna hittills velat ta till sig. Från att tills nyligen mest ha berört IT- och telekombranschen specifikt, så stöper digitaliseringen nu om samhället i stort och berör alla dess delar och sektorer. En passiv, låt gå-mässig inställning är därmed inte längre hållbar. Det som krävs är ett ansvartagande för att skapa hållbar samhällsutveckling. Politiska beslutsfattare på alla nivåer bör därför fatta följande principbeslut: Att hanteringen av digitaliseringen är en ödesfråga, och att alla insatser utgår ifrån synen på digitaliseringen som en möjlighet och inte ett hot. Att alla individer uppmuntras till och stöttas i att vidareutbilda och kompetensutveckla sig för att kunna arbeta i en digitaliserad miljö. Att alla myndigheter och andra offentliga verksamheter, som i någon form ansvarar för utbildning och matchning på arbetsmarknaden, sätter den digitala kompetensen som den viktigaste faktorn i sitt arbete. Som vägledning kan Tillväxtanalys förslag till en bred ITpolitik användas, där närings-, innovations-, utbildningsoch handelspolitik samordnas 15. I denna IT-politik bör givetvis även arbetsmarknadspolitiken inkluderas. Avsätt resurser för forskning och metodutveckling rörande digitalt baserade undervisningsmetoder. Inför undervisning med digitalt baserade metoder som obligatoriska moment i både lärar- och rektorsutbildningen, samt gör fortbildningsinsatser i form av ett digitalt kunskapslyft för verksamma lärare och rektorer. Ta fram en investeringsplan för att säkra likvärdig tillgång till infrastruktur och lär-resurser i alla landets skolor, utifrån en kartläggning av nuläget. Inför programmering och digitalt skapande som ett obligatoriskt kursmoment i läroplanen, med tillhörande utbildningsplan för hur undervisning i detta kursmoment ska gå till. Programmering och digitalt skapande ska tydligt bakas in i lärarutbildningarna och det ovan nämnda digitala kunskapslyftet ska också inkludera fortbildning i programmering för befintliga lärare. Matematikämnet, i synnerhet dess tillämpade delar, är en viktig ingrediens i programmering och bör göras mer kreativt och stimulerande genom en effektiv användning av olika digitalt baserade undervisningsmetoder. 8.3 Bidra till hållbar samverkan mellan skola och arbetsliv Effekt: lång sikt Med hållbar avser vi här att skolan, i sin utformning och tillämpning av de olika ämnena, fokuserar på framtidens digitaliserade, och tjänsteinriktade arbetsliv och inte som nu, på gårdagens industripräglade arbetsliv. 14 Jfr bl.a. Digitaliseringskommissionens bevakning av olika jämförelsetal. 15 Tillväxtanalys Rapport 2014:13: Digitaliseringes bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige, s. 36. 16 Beslutsboken, fem nationella åtgärder för att främja IT i skolundervisningen. IT&Telekomföretagen och Datorn i Utbildningen, juli 2013. 17 En digital agenda i människans tjänst, SOU 2014:13 16 17

inte alls de resurser som behövs. En förklaring kan vara att utbildningsformen i sig innebär en krock mellan två olika politikområdens kulturer, med utbildningspolitiken på ena sidan och närings- och arbetsmarknadspolitiken på den andra. YH-utbildningen, med sin mycket starka och vinnande koppling till arbetsmarknaden, har hittills hanterats inom ramen för utbildningspolitiken, där skolans och akademins inre utveckling har högsta fokus medan utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden har hanterats styvmoderligt. En allvarlig konsekvens är att vuxenutbildningen, där YH-utbildningen är en central del, är ständigt underprioriterad. Kursansvariga för IT-utbildningar, i synnerhet de med lågt teknikinnehåll såsom systemvetarutbildningar, bör göra mycket mer kraftfulla insatser för samarbete med företag. En anpassning till företagens villkor bör ske, och som inspiration bör de framgångsrika samarbetsformerna inom yrkeshögskolan användas. En del av detta är att i utbildningar använda samma programmeringsspråk och plattformar som används i IT- och telekomsektorn. Arbetslivets behov av mjuka kompetenser ska inte tolkas som att särskilda kurser i detta ska skapas, utan bör i stället uppnås genom praktik och annan direktkontakt med arbetslivet. Inslag av entreprenörskap och mjuka kompetenser benämnda som förmågor finns redan i läroplanen. De tillämpas dock inte på ett systematiskt sätt, till stor del beroende på att dessa former av lärande inte följs upp och bedöms. Förslag till former för strukturerad bedömning av framtidskompetenser håller på att utarbetas i omvärlden 18. I det strukturerade lärandet av framtidskompetenser bör praktiska moment i samverkan med arbetslivet ingå. Kontakten med arbetslivet ska dock inte slentrianmässigt likställas med prao eller annan form av praktik där elever under ett par veckor luftlandsätts på en arbetsplats utan några förberedelser. Framtidens kunskapskrävande, tjänstefierade arbetsliv lämpar sig inte för detta format - kontakten med arbetslivet bör i stället byggas in med praktikfall i undervisningen kombinerade med föreläsningar och kortare studiebesök. Åtgärdsförslag: Utveckla det som står under förmågor i läroplanens ämnesbeskrivningar, så att de dels tydligare återspeglar dagens digitaliserade och tjänsteinriktade arbetsliv, dels blir mer enhetliga över alla ämnen så att det möjliggör en ämnesövergripande bedömning och betygssättning. Stöp om yrkesvägledningsdelen av skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag så att den involverar arbetslivskontakter för hela lärarkåren och inte bara för den ensamma studie- och yrkesvägledaren som idag ofta får en gisslanroll. På samma sätt som lärarkåren behöver ett digitalt kunskapslyft behövs också fortbildningsinsatser kring hur man samverkar med arbetslivet. Ett konkret problem är den bristande vanan från skolans sida att kommunicera vi e-post och andra digitala kanaler, vilket är ett hinder för dem som vill samverka med skolan. För in praktiska moment i undervisningen, där exempel kan hämtas från det omgivande arbetlivet. Med planering och ömsesidig förståelse för respektive parts förutsättningar behöver detta inte innebära merarbete för vare sig skola eller arbetsliv. 8.4 Utvidga yrkeshögskoleutbildningen Effekt: kort sikt Yrkeshögskoleutbildning har de senaste tio åren mycket framgångsrikt tillgodosett många branschers behov av kvalificerad, men icke-akademiskt utbildad, kompetens och samtidigt skapat ökad sysselsättning och tillväxt. Myndigheten för yrkeshögskolan har under åren kraftigt ökat antalet platser inom Data-/IT-området, vilket har inneburit ett mycket viktigt tillskott av kompetens till sektorn. Det lyckade formatet till trots finns möjligheter till ytterligare förbättringar av YH-utbildningarna. Ett stort problem idag, förutom de begränsade totala resurserna, är att utbildningar inte kan förlängas mer än maximalt två gånger, även om efterfrågan på kompetens är oförändrat stor. Åtgärdsförslag: Satsa mer resurser på yrkehögskolan och annan vuxenutbildning. Inför möjligheten att göra ytterligare utbildningsstarter för utbildningar som har oförändrat stor efterfrågan. Samordna, i linje med Tillväxtanalys förslag, utbildnings-, närings- och arbetsmarknadspolitiken till en entydig kompetenspolitik. 8.5 Skapa mycket kraftigare incitament för samverkan med arbetslivet på högskolenivå Effekt: lång sikt Högkolorna har samverkan med arbetslivet som en tredje uppgift vid sidan av grundutbildningen och forskningen. De samverkansinsatser som görs är dock mycket blygsamma, i huvudsak för att det saknas incitament på både individ- eller institutionsnivå. Studenter får därmed inte den arbetslivsnära kompetens de skulle behöva, och de svenska lärosätena hänger inte med i jämförelse med sina internationella motsvarigheter. För IT- och telekomsektorns del leder detta till ett särskilt problem för IT-utbildningar med lågt teknikinnehåll, såsom systemvetarutbildningarna, eftersom ett visst tekniskt kunnande är en förutsättning för att kunna fungera effektivt i sektorn. Åtgärdsförslag: Skapa tydligare incitament från riksdag och regering att uppmuntra lärosäten till samverkan på grundutbildningsnivå. Almega har i samverkan med ett antal fackförbund låtit ta fram ett antal konkreta förslag för detta 19. Det viktigaste är att skapa ekonomiska incitament, t.ex. i form av särskilda medel kopplade till samverkan eller att koppla anslagen till lärosätena till graden av samverkan. 8.6 Tillvarata kvinnors kompetens Effekt: kort och lång sikt Utmaningarna när det gäller andelen kvinnor i IT- och telekomsektorn är två: Alltför få tjejer söker sig till ITrelaterade utbildningar, och karriär- och utvecklingsmöjligheterna i stora delar av sektorn är fortfarande inte är utformade på så sätt att de främjar kvinnor i lika hög grad som män. IT- och telekombranschen bidrar med många egna insatser på detta område, bland annat genom tävlingar och andra kontaktskapande aktiviteter där kvinnliga förebilder lyfts fram för skolelever (såsom GeekGirl Mini och Next Up), mentorskaps- och nätverksinitiativ för att lyfta kvinnor som går IT-utbildningar eller arbetar i branschen (som DataTjej, Womengineer och TechEq) och förändringsprogram med fokus på jämställdhet som är direkt riktade till företag i branschen (som Womentor). Från offentligt håll kan mer göras, inte minst genom att skolan på ett mer dedikerat sätt gör något åt de fortfarande mycket könsbundna studieval som görs, och, kopplat till detta, problemet att olika skolämnen tilltalar killar och tjejer i olika grad. Åtgärdsförslag: I syfte att bryta den kraftiga snedfördelningen mellan könen inom många utbildningsinriktningar, såsom vård-, bygg- och teknikutbildningar bör, som ett första steg, Skolverket ges i uppdrag att genomföra en genusinventering av niondeklassares gymnasieval. I den mån kraftiga snedfördelningar föreligger hos enskilda grundskolor t.ex. att färre än 20 procent eller omvänt, fler än 80 procent av endera könet bland niondeklassare väljer en viss gymnasieinriktning bör skolorna åläggas att vidta särskilda åtgärder till följande läsår. Ge Skolverket i uppdrag att göra en grundlig inventering av hur respektive skolämne motiverar alla elever oavsett kön, både beträffande hur ämnena formuleras i läroplanen och hur de tillämpas i klassrummen. Det finns inga som helst bärande skäl att så kallade hårda ämnen som matematik och No-ämnen ska tilltala killar mer än tjejer och vice versa. Aktiva insatser bör göras för att, på ett strukturerat och vetenskapligt underbyggt sätt, ändra motivationsfaktorerna så att ämnena blir genusneutrala på riktigt. 18 T.ex. Assessment and Teaching of 21st Century Skills (ATC21S), www.atc21.org. Yrkeshögskolans framgång har dock varit märkvärdigt svår för politiken att hantera, och utbildningsformen får 19 Utbildningssamverkan för jobb, innovation och företagande. Lars Bengtsson, publicerat genom Almega kommunikation 2013 18 19

8.7 Attrahera och ta till vara utrikesfödd kompetens Effekt: kort och lång sikt När det gäller utrikesfödda har Sverige förhållandevis goda möjligheter att ta dessas kompetens tillvara. Det finns dock en rad hinder som bör åtgärdas: i vissa fall långa handläggningstider hos Migrationsverket, svårigheter att ta till sig det svenska språket och den svenska företagskulturen, svårigheter för utländska studenter att finansera sin utbildning i Sverige, svårigheter för färdigutbildade att få utbildning och erfarenhet erkänd samt svårigheter att hitta bostad. Åtgärdsförslag: Migrationsverket måste bli betydligt snabbare på att handlägga arbetstillståndsansökningar även för ickecertifierade bolag under 25 anställda. De bör göra det med en betydligt större grad av service och se sitt uppdrag som att i alla lägen förse landet med viktig kompetens. Det ska inte finnas någon misstanke om att de ser som sin uppgift att mota bort sökande. Migrationsverket bör ha i uppdrag att, i samband med att de beviljar arbetstillstånd, se till att den nyanlände får träffa företrädare för den bransch de har utbildning i eller erfarenhet från, innan de sätts i kontakt med andra myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen. Insatser för att både attrahera och behålla studenter från tredje land: - De ekonomiska förutsättningarna att studera i Sverige måste vara ännu bättre än de länder Sverige konkurrerar med i detta avseende, främst USA, Storbritannien och Tyskland. Ansökningsavgiften till svenska lärosäten bör tas bort och betydligt större och mera brett fördelade stipendier bör ges. Dessa är investeringar som tveklöst återbetalas när studenten stannar kvar och arbetar i Sverige. - Ett halvårs svenskundervisning bör vara en obligatorisk del av studierna. - Den halvårsfrist som införts för att söka arbete efter examen är otillräcklig och bör förlängas till två år. 9 KÄLLOR Djupintervjuer med företrädare för Academic Work, Cygate, IBM, SEB, Sogeti, IBM och Technia. Enkät utsänd till personal-/rekryteringsansvariga företrädare för IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen i november 2014. Det totala underlaget var 807 personer varav 93 svarade. Underhandsdiskussioner i IT&Telekomföretagens ITkompetensråd samt ett antal andra aktörer inom och utanför IT- och telekombranschen. För alla nyanlända bör generellt ges mer eller mindre fri tillgång till språk- och yrkesutbildning. Den så kallade Nacka-modellen för vuxenutbildning 20 kan tjäna som inspiration. Gör alla tänkbara insatser för att underlätta bostadssituationen i storstäderna. 20 Se Almegas rapport: 11 reformer som fungerar - handbok för en kostnadseffektiv integrationspolitik 20 21

B BILAGOR IT-arkitekter Gemensamma drag: senior roll. Utifrån bred kunskap om både IT-system och verksamhet utarbeta övergripande system- och verksamhetsförändringar. Utbildningsbakgrund: samma som mjukvaru-/systemutvecklare Uppskattat antal verksamma: 5 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: ökar starkt till följd av IT-systemens allt större komplexitet. Experter inom IT- och telekominfrastruktur (eftergymnasial utbildningsbakgrund): Gemensamma drag: utvecklar och samordnar komplexa kommunikationsnät som förmår hantera stora mängder trafik med mångskiftande krav på kvalitet och timing. Utbildningsbakgrund: som regel ingenjörer. Uppskattat antal verksamma: 15 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: ökar starkt. Bilaga 1: Beskrivning av IT- och telekom-yrkesroller, med förväntad tillväxt i behovet Mjukvaru-/systemutvecklare Gemensamma drag: kompetens inom programmering, systemanalys och systemintegration. Utbildningsbakgrund: Som regel ingenjörer inom data/it. I vissa fall systemvetare, yrkeshögskoleutbildade eller ingenjörer med annan inriktning exempelvis elektro- eller maskinteknik. Uppskattat antal verksamma: 50 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: - Ökar starkt när det gäller djup kompetens inom minst ett programspråk. - I balans vad gäller grundläggande programmeringskompetens, utan koppling till övergripande systemanalys då dessa förläggs till lågkostnadsländer. - Tonvikt på att kunna interagera med användare/ kunder, då utveckling i allt större utsträckning sker agilt/iterativt. Roller inom kategorin: - Programmerare - Systemutvecklare ( back end ). Kan delas upp efter programspråk, utvecklingsplattformar och företagsspecifika produkter. - Webbutvecklare (i vissa sammanhang kallad front end-utvecklare) - Applikationsutvecklare (generella respektive mobila applikationer) - Experter inom beslutsstödsystem - Gränssnitts-/GUI-utvecklare - Specialister inom inbyggda system - Databasutvecklare Verksamhetsutvecklare/affärskonsulter Gemensamma drag: utifrån kunskap om funktioner hos enskilda applikationer/moduler eller IT-system analysera verksamhetsprocesser och föreslå och genomföra förändringar i verksamheten. Utbildningsbakgrund: blandad. Ofta systemvetare, men även civilekonomer och ingenjörer. Uppskattat antal verksamma: 30 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: Ökar, mot bakgrund av systemens allt större spridning, starka kundkrav om att systemen verkligen ska stödja processerna samt det faktum att funktioner/moduler/system blir allt mer nyckelfärdiga. Roller inom kategorin: - Verksamhetsutvecklare/-konsult - Affärskonsult - Applikationskonsult - Processpecialist - Kravanalytiker - IT-informatiker, som jobbar bland annat med dokumentation inom hälso- och sjukvård Projektledare Gemensamma drag: ofta senior roll. Leder och samordnar personal och andra resurser mot ett gemensamt mål, såsom leverans och implementation av ett IT-system. Ansvarar för leveransen i förhållande till beställare/ kund. Utbildningsbakgrund: blandad. Ofta före detta systemutvecklare med ingenjörsbakgrund. Uppskattat antal verksamma: 15 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: ökar starkt, framför allt vad gäller seniora projektledare som kan hantera komplexa utvecklings- och integrationsprojekt. Roller inom kategorin: - Teknisk projektledare - Programledare - Förändringsledare - Scrum master Roller inom kategorin: - Enterprisearkitekt - Verksamhetsarkitekt - Lösningsarkitekt - Systemarkitekt Testare Gemensamma drag: utifrån kunskap om mjukvara och dess tillämpning testa mjukvarors och systems funktionalitet på olika nivåer (tillexempel enhets-, integrations-, system- och acceptanstestning). Utbildningsbakgrund: som regel samma som mjukvaru-/systemutvecklare. Uppskattat antal verksamma: 10 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: ökar starkt, beroende både på systemens allt större komplexitet och på att system blir alltmer verksamhetskritiska driftstopp och funktionsfel tolereras allt mindre. Roller inom kategorin: - Mjukvarutestare - Systemtestare - Testledare Systemförvaltare Gemensamma drag: förvaltar både enskilda system och grupper av system med inbördes beroenden. Ansvarar för felavhjälpning, uppdateringar och enklare installationer och migrationer. Med omläggning till systemleverans via molnet kommer kompetensprofilen att ändra karaktär, i riktning mot en hantering av så kallade virtuella system. Utbildningsbakgrund: som regel samma som mjukvaru-/systemutvecklare. Uppskattat antal verksamma: 15 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: ökar. Roller inom kategorin: - Systemadministratör - Systemchef Roll inom kategorin: - Infraspecialister Tekniker inom telekominfrastruktur Gemensamma drag: installerar och underhåller infrastruktur (kablage, tele- och datanät, basstationer). Utbildningsbakgrund: Bolagsintern utbildning, främst vid före detta Televerket, gymnasieexamen inom el-/ teleteknik, yrkeshögskoleutbildning, i vissa fall högskoleingenjörer. Uppskattat antal verksamma: 10 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: - Ökar till följd av ständigt pågående utbyggnad och installation av infrastruktur. - Ökar mycket starkt på längre sikt på grund av stora kommande pensionsavgångar. Svårigheter att hitta personal bedöms som extra stora utanför storstadsområdena. Roller inom kategorin: - Teleinstallatör - Telemontör - Drifttekniker - IP-telefonitekniker Tekniker inom IT-infrastruktur Gemensamma drag: installerar och underhåller organisationsintern IT-infrastruktur. Utbildningsbakgrund: Gymnasieexamen inom el-/teleteknik, yrkeshögskoleutbildning. Uppskattat antal verksamma: 25 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: -Ökar, när det gäller utbyggnad och installation av infrastruktur. - Stabil eller minskande när det gäller drift av befintlig infrastruktur, bland annat på grund av utvecklingen av molntjänster. Roller inom kategorin: - Nätverksadministratör - Drifttekniker 22 23

Informations-/IT-säkerhetsexperter Gemensamma drag: Senior roll. Bedömer säkerheten i system utifrån olika perspektiv: driftsäkerhet, säkerhet mot intrång och överbelastningsattacker samt mer systemövergripande kontroll över användningsmönster. Utbildningsbakgrund: Ingenjörsutbildning. Uppskattat antal verksamma: 2000, vilket avser renodlade experter inom just säkerhetsområdet. Informations-/IT-säkerhetsexpert-kompetensen ligger dock i stor grad inbäddad i övriga roller, främst mjukvaru-/ systemutvecklarrollen och IT-arkitektrollen. Behov av rollen, utvecklingstendenser: mycket stark. Användarhetsexperter inom IT Gemensamma drag: Som regel senior roll. Bedömer hur IT-system, både i enskilda delar och hela system, fungerar ur ett användarperspektiv, så att de uppnår den nytta som systemets skapare avser. Centrala delar är kompetens i hur man kartlägger och beskriver verksamhetsmål och användarbehov, samt hur det grafiska gränssnittet mellan användare i system ska utformas för att önskade verksamhetsmål och användarnytta skall uppnås. Utbildningsbakgrund: Högskoleutbildning inom kognitionsvetenskap, människa-dator-interaktion eller teknisk design, alternativt en högre utbildning inom design eller grafisk form, eller en kombination. Uppskattat antal verksamma: 1000 Behov av rollen, utvecklingstendenser: mycket stark. Roller inom kategorin: - Interaktionsdesigner - UX-designer (UX = User Experience) - UX-strateg - GUI-expert (GUI = Graphical User Interface) - MMI/MDI-expert (MMI = Man-Machine Interface, MDI = Människa-dator-interaktion) Säljare med affärsansvar Gemensamma drag: Har kunskap om IT som funktion och om de sätt som produkterna/tjänsterna hjälper kunden och kundens affär. Har god teknisk förståelse och förmåga att förstå kundens behov och omvandla till det egna företagets tjänsteportfölj. Har stark kommunikativ förmåga både skriftligt och i tal och har en god grund inom företagsekonomi, förhandling och retorik. Utbildningsbakgrund: Som regel högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning, antingen ekonomisk med någon form av teknisk påbyggnad eller teknisk med någon form av företagsekonomisk påbyggnad, inklusive kommunikation och retorik. Uppskattat antal verksamma: 15 000. Behov av rollen, utvecklingstendenser: Ökar starkt, i fråga om både behov av höjd teknisk kompetens och förmåga att sälja helhetslösningar. Roller inom kategorin: - Key Account Manager: ansvarar för nyckelkunder, säljer in stora och komplexa lösningar och vidareutvecklar affären - Account Manager: ansvarar för befintliga kunder ( farmer ) eller säljer in till nya kunder ( hunter ) - Technical Pre-Sale: Teknisk expertis som tar fram exakta lösningsförlag och prismodeller. - Bid manager: ansvarar för offertsvar till stora offertförfrågningar och till offentlig sektor, ofta stora projekt i sig för att ta fram lösning, tjänst och prismodell. - Specialistsäljare - Affärsprojektledare Bilaga 2: IT- och telekomverksamma enligt SCB:s yrkesregister Som beskrivs i rapportens avsnitt 7.1 finns ingen bra statistik över hur många som är verksamma inom olika roller i IT- och telekombranscherna. Den källa som finns är SCB:s yrkesregister, där yrkesverksamma listats enligt Standard för Svensk Yrkesklassificering, SSYK. Denna baseras i sin tur på ett internationellt kodsystem (ISCO). De IT- och telekomrelevanta koderna, med antal personer registrerade år 2013, är följande (anställda + egna företagare): 2131 Systemerare/programmerare: 81875 st. 2139 Övriga dataspecialister: 22611 st. 2144 Civilingenjörer elektronik teleteknik: 18854 st. 3114 Ingenjörer/tekniker elektronik elteknik: 17075 st. 3121 Datatekniker: 42952 st. SSYK-kodningen har, när det gäller IT- och telekomrollerna, stora brister. Den främsta är att den är trubbig. I kategorin systemerare/programmerare inryms förutom mjukvaru-/systemutvecklare även IT-arkitekter, projektledare, verksamhetsutvecklare och testare. En annan brist gäller telekomsidan, där roller kopplade till elindustrin bakats ihop med telekombranschen. Ett nytt system har arbetats fram, SSYK 2012, med en indelning som på ett betydligt bättre sätt återspeglar de olika IT-yrkesrollerna. Statistik baserad på det nya systemet kommer dock att finnas tillgängligt först år 2016. 24 25

IT&Telekomföretagen inom Almega Box 55545 102 04 Stockholm Telefon: 08-762 69 00 www.itotelekomforetagen.se @IToTelekom Ansvarig för rapporten: Fredrik von Essen Grafisk form: Lovisa Melnyk 26 27

IT&Telekomföretagen en motor för digitaliseringen av Sverige. IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation för alla företag inom IT- och telekomsektorn. Tillsammans med våra medlemmar driver och utvecklar vi marknaden för IT och telekom. läs mer på www.itotelekomforetagen.se 2015 03 28

Skräpytor, tillväxtmotorer eller det postgeografiska samhället? Synen på regioner utanför storstäderna idag och i framtiden. Lärdomar av Trump och Brexit för den svenska hela landet ska leva -debatten. Identiteter, centrum-periferi -berättelsen, klyftor och tonläge i debatten. Sverige: det nya drömlandet för storinvesteringar? - eller vem lyckas med de stora forskningsinvesteringarna. Sverige genomför för närvarande stora satsningar i Lund när det gäller acceleratorforskning mm i form av MAX IV Lab och ESS. Avgörande att dessa satsningar får spridningseffekter i hela landet, universitet, högskolor, forskningsinstitut och regional forskningsinfrastruktur. Satsningar typ Max IV och ESS stannar inte vid en engångsinvestering utan sätter igång en lång rad av följdsatsningar, Neutrinodetektorn i Garpenberg är ett ex. Antalet tillskyndande forskare växer stadigt Handelskrig, Nyindustrialisering eller basically gone? Utmaningar och möjligheter för svensk industri på 2020-talet Industrin som dominerar i regioner utanför storstäderna är en tillväxtmotor för hela Sverige, och avgörande för välstånd och jobb också i storstäderna. Ändå har många industriföretag behov av bättre förutsättningar för att lyckas: ökade exportmöjligheter, bättre kompetensförsörjning, o s v. Kunskapsurbanisering Eller boomerangeffekt? Möjligheter och utmaningar för skola och utbildning utanför storstäderna Ett seminarium om hur tillgången till kunskap, utbildning och jobb påverkar människors vägval. Hur påverkar och påverkas regioner utanför storstäderna av kunskapssamhället och urbaniseringen? Förebyggande hälsa: utmaningar, skillnader & effekt. Möjligheter att minska ohälsa i framtiden Med hälsoförebyggande insatser kan såväl människors ohälsa som samhällets kostnader i framtiden minska kraftigt. Många talar om vikten av detta, men hur ser de faktiska hälsoförebyggande insatserna ut? Sverige på Efterkälken inom besöksnäringen - varför kör vi inte full fart när alla förutsättningar finns? Vi har hamnat i ett moment 22 och beslutsfattare saknar kunskap om utvecklingsmöjligheterna. Vägval Sverige Almedalsveckans stora regionpolitiska debatt Almedalsveckans stora regionpolitiska debatt mellan de åtta riksdagspartiernas talespersoner. Gemensamma frågor till alla åtta samt dueller två och två.

Powermeetings / Runda Bordsamtal 08.30 09.30 Investeringar i Besöksnäringen 10.00-11.00 Branschorganisation inom Destinationsutveckling 11.30 12.30 Ledig Infrastruktur? Bostäder 13.00 14.00 Digitala Dalarna 15.00-16.00 Investeringar GripNu

Midsommarfest 20.00 Söndag DalaMingel 16.30 Måndag Dalamiddag 18.00 Tisdag AlmeDalarna Redaktionen Kommunikationsenheter

Postgeografiska samhället Investeringar Industri Utbildning / Kompetens Terese Bengard, Hela Sverige ska leva Rebecca Weidmo Uvell Sofia Jarl (C) Ylva Törn, Landshövding Peter Möller, Samhällsanalytiker Göran Greider Alt. Olof Abrahamsson (NSD) Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister Allan Larsson alt. John Womers Tillfrågade medverkande Tord Ekelöf, professor Jonas Wahlberg Eva Åkesson, Rektor Uppsala Universitet Sven Stafström, gd Vetenskapsrådet Ulrika Cederskog Sundling Executive Vice President Invest & Region Sweden Klas Wåhlberg, Teknikföretagen Jan Boman (S) Håkan Rosén, VD SSY Johan Brygge, EQT Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom Stockholms Handelskammare Gunilla Thorstensson, Tillväxtverket Magnus Runnbeck, Analyst Business Sweden Per-Arne Andersson, SKL Gunnar Danielsson, Folkuniversitet Marita Hiliges, Rektor Högskolan i Dalarna Johan Stärte, Rektor LTU Erik Nilsson, Statssekreterare Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister Ulrika Carlsson (C) Sven Eric Bucht, Landsbygdsminister Monika Kväl, Tillväxtverket Lena Sellgren, Business Sweden Abbe Ronsten, Region ordförande Marie Nilsson, IF Metall Hälsa Gustav Wiel-Berggren, Friskvårdsföretagen Elin Noren, Landstingsråd Dalarna Jani` Stjernström, Vårdförbundet Lena Lehmann, Feelgood Agnes Wold Johan Karlsson, gd Folkhälsomyndigheten (tilltänk inledningstalare) Lars Ohly, ordförande Handikappförbundet. Besöksnäring Johanna Danielsson, Kairos Future Magnus Ling, STF Medverkande Claes Svedlin, Naturvårdsverket Charlotte Scott, Destination Sälenfjällen Maud Olofsson, Visita Britt Bohlin, Utredare Mark Baljeu, Grönklitt grupen Anna Hallberg, vvdalmi Ulrika Liljeberg, KSO Leksand Vägval Sverige Almedalsveckans stora regionpolitiska debatt Pernilla Günther (KD) Jonas Eriksson (MP) Hanif Bali (M) Joef Fransson (SD) Helena Lindahl (C) Said Abdu (L) Jennie Nilsson (S) Håkan Svenneling (V)

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Micaela Nordin 073 077 75 72 micaela.nordin@regiongavleborg.se Datum 2017-05-22 Diarienummer Direktionen Information Miljötinget 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Miljötinget är Nordens största miljökonferens för unga, av unga, med unga. Miljötinget som regionsöverskridande projekt arrangeras varje år med syfte att öka intresset, kunskapen och engagemanget kring hållbar utveckling bland unga. Miljötinget skall vara en arena där unga kan mötas och diskutera hållbarhetsfrågor på sina egna villkor och få de verktyg som behövs för fortsatt engagemang. Under hösten 2017 kommer Miljötinget arbeta med att följa upp det engagemang som väckt under den årliga Miljötingskonferensen. Nedan listas några av insatserna: Under konferensen kommer deltagarna arbeta fram 100 hållbarhetsreformer till statsråd, regionråd och kommunalråd. Dessa förslag skall sedan presenteras för de olika instanserna. Efter Miljötingskonferensen arrangeras olika uppsamlingsträffar vid namn #jagtarställning runt om i regionerna. Detta för att skapa en arena för de personer som vill fortsätta engagera sig för en hållbar framtid. Under våren har Miljötinget arbetat fram en metodbok för hur unga och vuxenvärld tillsammans kan arbeta i den gröna omställningen. Denna skrift publiceras i samband med Miljötingskonferensen i oktober. Micaela Nordin

Underlag till ärendet saknas! Detta kan bero på att: Ärendet kompletteras senare Ärendet har kompletterats separat Ärendet föredras muntligen Ärendet saknar handling

Regionchefens rapport till direktionen juni 2017 Regionchefens rapport till direktionen ger en kort sammanfattning om Region Dalarnas planerade och pågående verksamhet. Jag vill betona kopplingen mellan vår verksamhet och Dalastrategin och våra fyra prioriterade vägval: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse Tillväxt Internationellt arbete Central Sweden styrelsemöte i Bryssel Central Swedens styrelse och ägarråd sammanträdde i Bryssel den 29 30 maj 2017. Daladelegationen bestod av Abbe Ronsten, Leif Pettersson, Lars Isaksson, Monika Jönsson och Åsa Ängsback. Central Sweden bjöd på ett program med inbjudna talare rörande EU:s framtid; Brexit och långtidsbudgeten 2021 2027, sammanhållningspolitiken efter 2020, smart specialisering och Artikel 70 i Regionala fonden, den sk transnationella komponenten som kan möjliggöra samarbete utanför programområdet. Ett styrelsemöte genomfördes med rapporter om verksamhet och budgetuppföljning för det första kvartalet 2017. Jämställdhet inom smart specialisering presenterades Monika Jönsson var inbjuden att tala om hur Region Dalarna arbetar med jämställdhetsperspektivet på Norra Mellansveriges arbete med smart specialisering, vid ibsg:s (Informal Baltic Sea Group) seminarium om den framtida sammanhållningspolitiken. Central Sweden har sammanfattat seminariumet på sin webbplats: www.centralsweden.se Interreg-ansökningar Region Dalarna medverkar i tre ansökningar till Interreg Europas tredje call som stänger den 30 juni. SILVER SME:s (innovation och entreprenörskap för en senior målgrupp), FEMINA (jämställdhetsperspektiv i innovationsarbetet), Carless (flexibel och avropsstyrd kollektivtrafik) Interreg Europa möjligör erfarenhetsutbyte mellan regioner samt utveckling av regionala policys och program. Europaforum EUs framtida sammanhållningspolitik ur ett bergslagsprespektiv Europaforum arrangerades i Örebro den 7 april med talare från bl a EU-kommissionens DG Regio, EU-parlamentet, Näringsdepartementet, Tillväxtverket och SKL. En sammanfattning från mötet finns här: www.bergslaget.se/content/104009/dokumentation-europaforum.pdf