Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys...

Årsredovisning Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv (publ) 2009

Förvaltningsberättelse... 1 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Rapport över förändringar i eget kapital... 11 Kassaflödesanalys... 13 Resultatanalys... 15 Noter... 17 Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper... 17 Not 2 - Upplysningar om risker... 27 Not 3 - Kapitalförvaltning... 40 Not 4 - Upplysningar om närståendeavtal... 54 Not 5 - Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)... 56 Not 6 - Kapitalavkastning, intäkter... 56 Not 7 - Orealiserade vinster på placeringstillgångar... 57 Not 8 - Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring... 57 Not 9 - Driftskostnader, f.e.r. före avgiven återförsäkring... 57 Not 10 - Kapitalavkastning, kostnader... 58 Not 11 - Orealiserade förluster på placeringstillgångar... 58 Not 12 - Nettoresultat per kategori av finansiella tillgångar och skulder... 59 Not 13 - Skatter... 60 Not 14 - Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag... 61 Not 15 - Räntebärande värdepapper emitterade av och lån till koncernföretag... 62 Not 16 - Aktier och andelar... 62 Not 17 - Övriga lån... 62 Not 18 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper... 62 Not 19 - Derivat... 63 Not 20 - Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och dess verkliga värden.. 65 Not 21 - Fordringar avseende direkt försäkring... 67 Not 22 - Fordringar avseende återförsäkring... 67 Not 23 - Övriga fordringar... 68 Not 24 - Upplupna ränte- och hyresintäkter... 68 Not 25 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 68 Not 26 - Livförsäkringsavsättningar... 68 Not 27 - Avsättning för oreglerade skador... 69 Not 28 - Skulder avseende direkt försäkring... 69 Not 29 - Skulder avseende återförsäkring... 69 Not 30 - Övriga skulder... 69 Not 31 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 69 Not 32 - Förväntade återvinningstidpunkter... 70 Not 33 - För egna avsättningar ställda säkerheter... 72 Not 34 - Övriga ställda panter... 72 Not 35 - Ansvarsförbindelser... 72 Not 36 - Åtaganden... 73 Not 37 - Löner och ersättningar... 73 Not 38 - Styrelse och ledande befattningshavare... 74 Not 39 - Byggnader och mark... 74

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv ( Gamla Liv ) får härmed avge årsredovisning för bolagets verksamhetsår 2009-01-01 2009-12-31. Organisation Gamla Liv är ett dotterbolag till SEB Trygg Liv Holding AB, org nr 556201-7904, Stockholm, vilket är ett dotterdotterbolag till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 502032-9081, Stockholm ( SEB ). Skandinaviska Enskilda Banken AB Trygg - Stiftelsen SEB Trygg Liv Holding AB Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv För att säkra försäkringstagarnas inflytande har Gamla Liv en unik konstruktion genom Trygg- Stiftelsens ägarandel. Inflytandet baseras dels på ägande, dels på särskilda regler för sammansättningen av styrelsen i Gamla Liv. Vart femte år erbjuds försäkringstagarna, enligt ett rullande schema, att rösta på kandidater till Trygg-Stiftelsens fullmäktige. Fullmäktigeråden är själva försäkringstagare i Gamla Liv. Fullmäktige utser en styrelse för Trygg-Stiftelsen. Trygg-Stiftelsen: - äger en av sammanlagt 250 aktier i Gamla Liv - har rätten att utse två styrelseledamöter i Gamla Liv och att tillsammans med SEB utse ordföranden i styrelsen som består av fem ledamöter - har rätten att utse majoriteten av ledamöterna och ordföranden i Finansdelegationen Finansdelegationen, där företrädare för försäkringstagarna är i majoritet, ansvarar för beslut som rör bolagets kapitalförvaltning. Verksamhet Bolagets verksamhet avser traditionell försäkring och bedrivs enligt ömsesidiga principer och med försäkringstagarna genom Trygg-Stiftelsen som beslutande part i för verksamheten väsentliga frågor. Det innebär att bolaget inte är vinstutdelande samt att majoritetsägaren inte har bestämmandeinflytande avseende utformningen av Gamla Livs finansiella och operativa strategier. Av dessa skäl konsolideras inte bolaget i SEB Trygg Liv Holding-koncernen och inte heller i SEB-koncernen. Verksamheten i Gamla Liv består väsentligen av två grenar, avgiftsbestämd traditionell tjänstepensionsförsäkring och individuell traditionell försäkring. Närmare upplysningar om verksamhetsgrenarnas resultat återfinns i resultatanalysen på sida 14. Sedan 1997 är bolaget stängt för nyteckning. Bolaget tillförs årliga premier avseende avtal som var ingångna innan dess att nyteckningen upphörde. Allmänt Gamla Liv har sedan 1999 ett långfristigt avtal med Fondförsäkrings AB SEB Trygg Liv ( Fondförsäkrings AB ), enligt vilket Fondförsäkrings AB har som uppdrag att utföra löpande försäkringsadministration åt Gamla Liv. Avtalet gäller till år 2066. Avtalets längd skall sörja för kontinuitet och säkerställa administrationen till en låg kostnad. SEB innehar uppdraget att sköta stora delar av Gamla Livs kapitalförvaltning och administration av hela placeringsportföljen. Avtalet gäller till 31 december 2066. Avtalet kan dock sägas upp till utgången av 2011 och därefter vid utgången av varje treårsperiod. Under året har avtal ingåtts med SEB vilket 1

innebär uppdrag att utföra tjänster avseende Gamla Livs internrevision, riskkontroll samt kontroll av regelefterlevnad. Ytterligare information om avtalen finns i not 4 Upplysningar om närståendeavtal. Gamla Livs styrelse beslutar om ersättning och andra villkor för verkställande direktören. Finansdelegationen beslutar om ersättning och andra villkor för bolagets Chief Investment Officer. Se vidare not 36 Löner och ersättningar. Under året har ändringar i redovisningsstandard IFRS 7 tagits i bruk. Ändringen, som beskrivs närmare i redovisningsprinciperna, medför endast ytterligare upplysningar och har ingen påverkan på värderingen av skuldtäckningstillgångarna. Koncernens resultat avviker inte i någon större utsträckning från moderbolagets. Skillnaden utgörs av de fastighetsförvaltande dotterbolagens verksamheter. I översikten på sida 3 redogörs för koncernens resultat och ekonomiska ställning per 2009-12-31. Utveckling och händelser i sammanfattning Gamla Liv har en finansiell styrka som medger betydande placeringar i tillgångar, såsom aktier och fastigheter, med högre förväntad avkastning än riskfria placeringar. Över tiden har detta gett en god avkastning till försäkringstagarna, och 2009 blev ett starkt år, med en totalavkastning på placeringarna på 15,1 (-15,7) procent. Den höga avkastningen förklaras främst av betydande uppgångar på aktier, en rejäl uppgång i värdet på den strategiska tillgången reverslån till Trygg-Stiftelsen (vilket varierar i värde med kursutvecklingen på SEB:s A-aktie) samt ett mycket positivt bidrag från placeringar i kreditobligationer och god avkastning på hedgefonder. Totalavkastningen på 15,1 procent var högre än genomsnittet för de svenska livbolagen. Händelser efter räkenskapsårets utgång samt förväntningar om framtiden Under de två första månaderna 2010 har världens aktiemarknader utvecklats svagt negativt. De riskfria obligationsräntorna har fallit vilket ökar de försäkringstekniska avsättningarna. Som en följd av detta har den kollektiva konsolideringsgraden fallit från 102 procent till 101 procent och solvenskvoten förändrats från 17,6 till 17,1. Totalavkastningen per sista februari var 0,1 procent. I mitten av januari 2010 avyttrades hela det strategiska innehavet av aktier i Fastighetsbolaget Hufvudstaden. De ekonomiska utsikterna är fortsatt osäkra trots kraftiga räntesänkningar från centralbanker världen över och omfattande statliga stödåtgärder. Bolaget gör bedömningen att innehaven av såväl företagsobligationer som aktier har goda förutsättningar att över tiden stiga i värde. Gamla Liv har fortsatt en stark finansiell ställning och enligt bolagets bedömning kommer det även framgent att kunna ge kunderna en god värdetillväxt över tiden. 2

Ekonomisk översikt, koncernen 1 2009 2008 2007 2006 2 2005 Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv (publ), årsredovisning 2009 (516401-6536) Resultat, Premieinkomst, f.e.r. 1 939 1 883 2 121 2 218 2 385 Kapitalavkastning, netto 19 692-31 277 4 739 18 807 22 520 Försäkringsersättningar, f.e.r. -3 736-3 229-3 523-3 466-3 521 Driftskostnader, f.e.r. -254-288 -253-257 -263 Tekniskt resultat 28 413-52 442 9 419 18 923 21 783 Årets resultat 27 374-53 344 8 356 17 662 20 513 Ekonomisk ställning, Placeringstillgångar 188 211 198 583 231 808 200 212 181 666 Försäkringstekniska avsättningar 81 053 92 079 73 012 88 114 94 145 Konsolideringskapital, Eget kapital 70 569 48 476 106 655 94 212 76 514 Avsättning för uppskjuten skatt 399 289 771 809 613 70 968 48 765 107 426 95 021 77 127 Kollektiv konsolideringsgrad, procent 3 102 89 114 122 117 Kapitalbas för företaget 4 64 767 45 556 95 044 94 784 77 188 Erforderlig solvensmarginal för företaget 4, 5 3 676 4 002 3 573 3 659 3 985 Kapitalbas för försäkringsgruppen 6 9 999 12 624 11 865 11 587 11 151 Erforderlig solvensmarginal för försäkringsgruppen 6 8 991 9 272 8 574 8 358 8 604 Nyckeltal, livförsäkringsrörelsen 4 Förvaltningskostnadsprocent 7 0,17 0,18 0,14 0,14 0,15 Administrationskostnadsprocent, sparprodukter 8 0,12 0,11 0,11 0,11 0,13 Administrationskostnadsprocent, riskprodukter 9 9,2 10,7 10,5 9,7 10,2 Nyckeltal, kapitalförvaltning 10 Direktavkastning placeringar, procent 11 3,6 4,4 3,1 3,0 3,4 Totalavkastning placeringar, procent 12 15,1-15,7 2,7 11,1 14,0 Solvenskvot 17,6 11,4 26,6 25,9 19,4 1 Koncernen sammanfaller i allt väsentligt med moderbolaget varför separat översikt för moderbolaget ej upprättas. 2 Samtliga jämförelsesiffror för 2006 och tidigare är justerade med avseende på övergången till så kallad lagbegränsad IFRS förutom IAS 39 och IFRS 4 i och med att bolaget tillämpade övergångsbestämmelser i FFFS 2006:17 till och med 2006. 3 Verkligt värde på tillgångarna i förhållande till bolagets totala åtaganden, det vill säga garanterade och inte garanterade, multiplicerat med 100. Gäller återbäringsberättigade avtal. 4 Nyckeltalen gäller endast moderbolaget då motsvarande för koncernen inte är aktuellt. 5 Utgör lagkrav på minsta nivå för kapitalbasen. Nivån beräknas efter verksamhetens art och omfattning och uppgår i huvudsak till 4 procent av de försäkringstekniska avsättningarna. 6 Försäkringsgruppen utgör de försäkringsbolag inom SEB som ägs av SEB Trygg Liv Holding AB, vilket är ett försäkringsholdingföretag. 7 Relationen mellan driftskostnader, inklusive skaderegleringskostnader, i försäkringsrörelsen och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. 8 Relationen mellan administrationskostnader, inklusive skaderegleringskostnader för sparförsäkringsprodukter och genomsnittligt totalt förvaltat kapital. 9 Relationen mellan administrationskostnader, inklusive skaderegleringskostnader för riskförsäkringsprodukter och premieinkomst för dessa produkter. 10 Kompletterande erforderliga tilläggsupplysningar avseende kapitalförvaltningen lämnas i kapitalförvaltningsavsnittet. 11 Placeringarnas direktavkastning i procent av summan av verkligt värde på placeringarna, inklusive upplupna räntor, vid årets början plus ett kvartalsvis vägt genomsnitt av flödet till och från portföljen. 12 För åren 2006 till 2009 är beräkning gjord enligt Försäkringsförbundets rekommendation Totalavkastningstabell Rekommendation för årlig rapporterting av totalavkastning. För övriga år är beräkning gjord som placeringarnas totalavkastning i procent av summan av verkligt värde på placeringarna, inklusive upplupna räntor, vid årets början plus ett kvartalsvis vägt genomsnitt av flödet till och från portföljen. Redovisningen och värderingen av placeringstillgångar överensstämmer inte med redovisningsprinciperna som tillämpas i de finansiella rapporterna. 3

Kommentarer till resultatet Premieinkomst Premieinkomsten för egen räkning uppgick till 1 939 (1 883). Kapitalavkastning Sammantaget uppgick kapitalavkastningen, netto till 19 692 (-31 277). Per 31 december 2009 uppgick placeringarna enligt balansräkningen till 188 211 (198 583). Totalavkastningen på koncernens förvaltade kapital uppgick till 15,1 (-15,7) procent. Ökningen beror främst på den positiva utvecklingen av aktieportföljen och placeringarna i kreditobligationer. För ytterligare kommentarer, se not 3 Kapitalförvaltning. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar för egen räkning på -3 736 (-3 229) består dels av utbetald ersättning med -3 991 (-3 685) och dels av en förändring i avsättning för oreglerade skador på 255 (457). Bolaget är stängt för nyteckning och beståndet avtar. De utbetalda försäkringsersättningarna inom livförsäkring ökar planenligt i takt med att fler försäkringsavtal når sin avtalade utbetalningstidpunkt och löpande pensionsutbetalningar påbörjas. Inom sjukförsäkring avtar de utbetalda försäkringsersättningarna i takt med att beståndet minskar. Förändring av livförsäkringsavsättning Bolagets försäkringsåtaganden realiseras som förväntat. Värderingen av åtagandena i livförsäkringsavsättning varierar däremot kraftigt med marknadsräntorna eftersom åtagandena har lång löptid. Marknadsräntorna steg under 2009. Den långa diskonteringsräntan steg från 2,5 procent till 4,0 procent. Det medförde en minskning av det värde som åtagandena åsätts i balansräkningen. Förändring av livförsäkringsavsättning uppgick till 10 770 (-19 530). Driftskostnader Driftskostnaderna i försäkringsrörelsen uppgick till -254 (-288). Eftersom bolaget är stängt för nyteckning sker ingen aktivering av förutbetalda anskaffningskostnader. Förvaltningskostnadsprocenten blev 0,17 (0,18) procent. Minskningen beror främst på lägre provisioner för mottagen återförsäkring samt lägre ersättning enligt administrationsavtalet med Fondförsäkrings AB. Skatter Skatt på årets resultat uppgick till -1 016 (-822) och består dels av avkastningsskatt på -839 (-1 141), dels av aktuell skatt på -177 (319) varav uppskjuten skatt -111 (319). Resultat Årets resultat uppgick till 27 374 (-53 344). Tjänstepension Bolaget har klassificerat verksamhet för tjänstepensionsförsäkring utifrån de för livförsäkringsrörelse tillåtna försäkringsklasserna, där utbetalning av försäkringsbelopp är beroende av en eller flera personers uppnående eller förväntade uppnående av en viss ålder och som har samband med yrkesutövning samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar. Exempel på tjänstepensionsförsäkring är försäkringar med ålders-, sjuk- och efterlevandepension vilka är knutna till tjänsteförhållanden och för vilka arbetsgivaren helt eller delvis står för premiekostnaden. Tilläggsförsäkringar som omfattas av tjänstepensionsverksamheten behöver inte tecknas i direkt samband med huvudförsäkringen. Exempel på vad bolaget inte har klassificerat som tjänstepensionsförsäkring är enskilda näringsidkares pensionsförsäkringar, tjänstegrupplivförsäkringar eller företagsägda kapitalförsäkringar som pantsätts till anställda för att säkerställa löfte om direktpension. 4

Kollektiv konsolidering Den kollektiva konsolideringen utgör skillnaden mellan marknadsvärdet av nettotillgångarna (till försäkringstagarna fördelningsbara tillgångsvärden) och till försäkringstagarna fördelade tillgångsvärden, det vill säga summan av garanterade och inte garanterade åtaganden (så kallad allokerad återbäring). Den kollektiva konsolideringen kan också uttryckas som det belopp som associationsrättsligt tillhör försäkringstagarna men som ännu inte allokerats till de individuella försäkringsavtalen. Den kollektiva konsolideringen framkommer ej i balansräkningen, då summan av garanterade och inte garanterade åtaganden endast är en beräkningsbas för att utjämnat fördela bolagets vinstmedel skäligt mellan försäkringstagarna. Den kollektiva konsolideringen var vid årets utgång 2,8 (-17,2) mdkr för återbäringsberättigade avtal. Marknadsvärdet av nettotillgångarna utgjorde 102 (89) procent av fördelade tillgångsvärden. Målet för bolaget är att konsolideringsgraden skall vara 100 115 procent, vilket innebär att ett visst överskott skall fungera som en buffert mellan år med sämre respektive bättre utveckling på kapitalmarknaden. Återbäringsränta Återbäringsränta är den ränta med vilken försäkringens totala värde förräntas, före skatt och avgifter. Försäkringstagarnas fordringar i bolaget delas upp i två delar. Den ena delen är garanterad i avtal och består av utfästa försäkringsbelopp och i förekommande fall avtalade löpande premier. Dessa belopp motsvarar indirekt en garanterad förräntning (vanligtvis 3 eller 4 procent beroende på när försäkringen tecknades) och den förändras inte av en höjning eller sänkning av återbäringsräntan. Den andra delen av fordringen utgör anspråk i bolagets vinstmedel, allokerad återbäring, och är inte garanterad. Den kapitalavkastning som bolaget uppnår tillkommer försäkringstagarna huvudsakligen genom återbäringsränta. Återbäringsräntan är en utjämning av kapitalavkastningen och skall över en längre tidshorisont vara lika hög som kapitalavkastningen. Nedan redovisas den genomsnittliga återbäringsräntan under perioden 2004-2009. Återbäringsränta före skatt och driftskostnader, procent 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Genomsnitt 0,2 5,0 10,9 6,4 4,3 0,3 4,52 Under 2009 har den genomsnittliga återbäringsräntan, före skatt och avdrag för generella driftskostnader, varit 0,2 (5,0) procent. Avdrag för generella driftskostnader görs med 0,1 respektive 0,5 procentenheter för försäkringar tecknade före respektive efter den 1 januari 1997. Den skatt bolaget är skyldig att betala fördelas på försäkringstagarna genom en sänkning av återbäringsräntan, olika för kapital- och pensionsförsäkring. Den genomsnittliga statslåneräntan under 2008 var 3,88 procent. Under 2009 belastades återbäringsräntan med 0,58 (1,12) respektive 1,05 (0,62) procentenheter för kapitalförsäkring respektive pensionsförsäkring avseende avkastningsskatt. Den 1 mars 2009 sänktes återbäringsräntan från 1 till 0 procent vilket gällde året ut. Den 1 januari 2010 höjdes återbäringsräntan till 3 procent. Solvens Enligt de lagregler som gäller för försäkringsbolag måste bolagen ha kapital för att täcka de garanterade åtagandena gentemot försäkringstagarna och en buffert. Detta mäts i form av bolagets så kallade solvenskvot. 5

Solvenskvot definieras som bolagets faktiska kapitalbas, det vill säga de medel som finns tillgängliga för att täcka förluster, i relation till den kapitalbas som bolaget enligt lag minst måste ha (erforderlig solvensmarginal). Solvenskvoten för bolaget uppgick till 17,6 (11,4) vid årets utgång. Förlusttäckningskapaciteten var knappt 18 gånger större än vad som erfordras. Den svenska tillsynsmyndigheten på försäkringsområdet, Finansinspektionen, har som ett komplement till det lagstadgade kapitalkravet introducerat ett mer affärsmässigt kapitalkrav, Trafikljuset. Det är att betrakta som ett tillsynsverktyg eftersom det saknar kvantitativt lagstöd, men har likväl blivit normgivande på marknaden. Trafikljuset utgår i korthet från att bolagets kapital skall vara tillräckligt för att möta 99,5 procent av alla tänkbara möjliga utfall av de risker bolaget är exponerat mot. Det inbegriper finansiella risker samt såväl diversifierbara som systematiska försäkrings- och driftkostnadsrisker. Enligt Trafikljusmodellens riskspecifikation uppgår kapitalbehovet till 27 (21) Mdr för vilket det finns kapital om 71 (49) Mdr. Kapitalbehovet domineras av aktierisk, medan fastighets- och ränterisk är ungefär lika stora. En omedelbar 20-procentig minskning av dödligheten ger ett riskbidrag om en miljard kronor medan övriga försäkrings- och driftkostnadsrisker i sammanhanget är marginella. Under året har bolaget deltagit i arbetet rörande Solvens II, som bedrivs som ett divisionsövergripande projekt. Arbetet kommer att intensifieras under 2010. Det nya regelverket beräknas träda i kraft 31 oktober 2012. Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagets affärsverksamhet, bestående av försäkringsrörelse och finansförvaltning, ger upphov till olika risker som kan påverka bolagets resultat och finansiella ställning. Några är direkt hänförliga till vald affärsstrategi, som strategiska och politiska risker, medan andra är hänförliga till specifika områden som försäkringsrisker, finansiella risker samt olika operativa risker. Strategiska risker är förändringar i marknaden, förändringar i skattelagstiftning och övrig lagstiftning, ryktesrisk och liknande risker. Försäkringsrisken inom livförsäkring är bland annat de risker, som uppstår i och med åtaganden att försäkra enskilda personers liv och hälsa. Den största risken är att bolaget långsiktigt inte uppnår den kapitalavkastning som motsvaras av ställda nominella och reala förpliktelser. Förändringar i marknadsräntan tillsammans med aktieprisrisken är två av de enskilda faktorer som har störst påverkan på värdet av bolagets placeringstillgångar och försäkringsåtaganden. Detta hanteras inom bolagets arbete med matchning av tillgångar och skulder. En av kapitalförvaltningens uppgifter är bland annat att placera kapitalet, så att högsta avkastning uppnås, till en rimlig och acceptabel risk. För att ha god kontroll på den övergripande risknivån för bolaget, styrs risken i placeringarna i förhållande till ett i förväg definierat riskkapital med utgångspunkt från dels bolagets solvenssituation och dels de referensportföljer som definierats utifrån bolagets ränterisk på de försäkringstekniska avsättningarna. Operativa risker består av administrativa risker och övriga risker som kan leda till ekonomisk förlust, utebliven intäkt, verksamhetsbrott eller skadat förtroende. Administrativa risker är fel vid försäljning, felaktig riskbedömning och felaktig skadereglering. Övriga risker är fysiska risker, bedrägeririsker och IT-relaterade risker. Styrelsen fastställer de riktlinjer som skall gälla för riskhantering, riskrapportering, intern kontroll och uppföljning. Styrelsen behandlar väsentliga finansiella ärenden, vilket bland annat innebär att den behandlar viktiga aspekter från risksynpunkt samt beslutar om den långsiktiga riskstrategin. Ytterligare information om mål, metoder, riskexponering samt känslighet för risker beskrivs i not 2 Upplysningar om risker. 6

Förslag till resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets överskott, 27 469 513 005 kronor, överföres till konsolideringsfonden. Föreslagen resultatdisposition för respektive försäkringsgren framgår av resultatanalysen på sida 15. Resultatet av årets verksamhet och bolagets ställning per 31 december 2009 framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar för moderbolaget och koncernen med därtill fogade kommentarer. 7

Resultaträkning Moderbolaget Koncernen Not 2009 2008 2009 2008 TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomster, f.e.r. 5 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 1 939 1884 1 939 1 884 Premier för avgiven återförsäkring - -1 - -1 1 939 1 883 1 939 1 883 Kapitalavkastning, intäkter 6 7 410 12 826 7 396 12 812 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 7 20 413 139 20 413 139 Övriga tekniska intäkter 3-3 - Försäkringsersättningar, f.e.r. 8 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -3 991-3 685-3 991-3 685 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring 255 457 255 457 Återförsäkrares andel - -1 - -1-3 736-3 229-3 736-3 229 Förändring i Livförsäkringsavsättning 10 770-19 530 10 770-19 530 Driftskostnader, f.e.r. 9-254 -288-254 -288 Kapitalavkastning, kostnader 10-7 460-9 787-7 551-9 520 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 11-533 -34 266-566 -34 708 Övriga tekniska kostnader -1-1 -1-1 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 28 551-52 253 28 413-52 442 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 28 551-52 253 28 413-52 442 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 28 551-52 253 28 413-52 442 Bokslutsdispositioner -57 22 - - Resultat före skatt 28 494-52 231 28 413-52 442 Skatt på årets resultat 13-1 001-990 -1 016-822 Övriga skatter 13-23 -80-23 -80 Årets resultat 27 470-53 301 27 374-53 344 8

Balansräkning Moderbolaget Koncernen Not 2009 2008 2009 2008 TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark 39 15 465 15 460 17 700 17 672 Placeringar i koncernföretag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag 14 649 410 - - Räntebärande värdepapper emitterade av och lån till koncernföretag 15 2 098 2 098 - - 2 747 2 508 - - Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 16 60 540 49 864 60 540 49 864 Obligationer och andra räntebärande 18 61 532 65 143 61 532 65 143 värdepapper Pantsatta finansiella placeringstillgångar 18 39 167 60 464 39 167 60 464 Övriga lån 17 9 032 4 059 9 032 4 059 Derivat 19 240 1 381 240 1 381 170 511 180 911 170 511 180 911 188 723 198 879 188 211 198 583 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 21-12 - 12 Fordringar avseende återförsäkring 22 19 7 19 7 Övriga fordringar 23 1 613 1 101 1 348 941 1 632 1 120 1 367 960 Andra tillgångar Materiella tillgångar - - - 1 Kassa och bank 2 111 2 521 2 458 2 640 2 111 2 521 2 458 2 641 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 24 1 645 1 828 1 645 1 828 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 6 9 34 11 1 651 1 837 1 679 1 839 SUMMA TILLGÅNGAR 194 117 204 357 193 715 204 023 9

Balansräkning, forts. Moderbolaget Koncernen Not 2009 2008 2009 2008 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 25 25 25 25 Konsolideringsfond 43 130 101 726 43 972 103 008 Balanserat resultat i rörelsedrivande bolag - - -802-1 213 Årets resultat 27 470-53 301 27 374-53 344 70 625 48 450 70 569 48 476 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 450 393 - - Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättning 26 78 921 89 691 78 921 89 691 Avsättning för oreglerade skador 27 2 132 2 388 2 132 2 388 81 053 92 079 81 053 92 079 Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättning för uppskjuten skatt 102 3 399 289 Avsättning för andra skatter 0 101 1 102 102 104 400 391 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 28 76 100 76 100 Skulder avseende återförsäkring 29 1 2 1 2 Derivat 19 1 405 2 067 1 405 2 067 Övriga skulder 30 40 152 60 912 39 945 60 637 41 634 63 081 41 427 62 806 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 253 250 266 271 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 194 117 204 357 193 715 204 023 OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN För egna avsättningar ställda säkerheter 33 87 461 95 369 87 461 95 369 Övriga ställda panter 34 42 227 62 263 42 227 62 263 Ansvarsförbindelser 35 Åtaganden 36 5 407 6 300 5 407 6 300 10

Rapport över förändringar i eget kapital Moderbolaget 2009 Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 25 101 726-53 301 48 450 Resultatdisposition 2008 - -53 301 53 301 0 Förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital: Utbetald återbäring - -4 932 - -4 932 Tilldelad återbäring - -363 - -363 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital - -5 295 - -5 295 Årets resultat - - 27 470 27 740 Utgående eget kapital 25 43 130 27 470 70 625 2008 Aktiekapital Konsolideringsfond Aktiekapital Konsolideringsfond Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 25 98 426 8 238 106 689 Resultatdisposition 2007-8 238-8 238 0 Förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital: Utbetald återbäring - -4 772 - -4 772 Tilldelad återbäring - -166 - -166 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital - -4 938 - -4 938 Årets resultat - - -53 301-53 301 Utgående eget kapital 25 101 726-53 301 48 450 Allt eget kapital är bundet. Aktiekapitalet är fördelat på 250 aktier med ett nominellt värde av 100 000 kr per aktie. 11

Rapport över förändringar i eget kapital, forts. Koncernen 2009 Balanserat Aktiekapital Konsolideringsfond resultat i rörelsedrivande bolag Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 25 103 008-1 213-53 344 48 476 Resultatdisposition 2008 - -53 755 411 53 344 0 Förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital: Utbetald återbäring - -4 932 - - -4 932 Tilldelad återbäring - -363 - - -363 Uppskrivning fastighet - 14 - - 14 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital - -5 281 - - -5 281 Årets resultat - - - 27 374 27 374 Utgående eget kapital 25 43 972-802 27 374 70 569 2008 Balanserat Aktiekapital Konsolideringsfond resultat i rörelsedrivande bolag Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 25 99 399-1 022 8 356 106 758 Resultatdisposition 2007-8 238 118-8 356 0 Förskjutning - 309-309 - 0 Förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital: Utbetald återbäring - -4 772 - - -4 772 Tilldelad återbäring - -166 - - -166 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital - -4 938 - - -4 938 Årets resultat - - - -53 344-53 344 Utgående eget kapital 25 103 008-1 213-53 344 48 476 Allt eget kapital är bundet. Aktiekapitalet är fördelat på 250 aktier med ett nominellt värde av 100 000 kr per aktie. 12

Kassaflödesanalys Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 28 494-52 231 28 413-52 442 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) -26 435 57 045-26 460 56 891 Betald skatt 2) -1 026-1 190-1 030-1 250 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 1 033 3 624 923 3 199 Kassaflöde från förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utbetalt från konsolideringsfond -4 932-4 772-4 932-4 772 Placeringstillgångar 3) 25 259-5 461 25 457-4 764 Äkta återköpsavtal -20 631 5 388-20 631 5 328 Rörelsefordringar och rörelseskulder 4) -1 139 851-999 593-1 443-3 994-1 105-3 555 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5) -410-370 -182-356 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 PERIODENS KASSAFLÖDE -410-370 -182-356 Likvida medel vid årets början 2 521 2 891 2 640 2 996 Periodens kassaflöde -410-370 -182-356 Likvida medel vid årets slut 6) 2 111 2 521 2 458 2 640 1) Justeringsposter (subtraheras från kassaflödesanalysen): Premieinkomst i form av tilldelad återbäring 363 166 363 166 Realisationsresultat vid avyttring av placeringstillgångar -3 697-5 483-3 697-5 445 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar 19 880-34 127 19 847-34 569 Av- och nedskrivningar på placeringstillgångar - -580 - - Valutakursdifferenser -1 080 2 025-1 079 2 025 Förändring i Avsättning för oreglerade skador enligt 256 462 256 462 balansräkningen Förändring i Livförsäkringsavsättningar enligt 10 770-19 530 10 770-19 530 balansräkningen Förändring av obeskattade reserver enligt -57 22 - - balansräkningen 26 435-57 045 26 460-56 891 13

Kassaflödesanalys, forts. Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 2) Skatt enligt resultaträkningen -1 024-1 070-1 039-902 Justeringsposter som subtraheras: Förändring i avsättning för skatter 2 120-9 348-1 026-1 190-1 030-1 250 3) Förändring av placeringstillgångar enligt balansräkningen 10 156 32 704 10 372 33 225 Justeringsposter som subtraheras: Realisationsresultat vid avyttring av placeringstillgångar 3 697 5 483 3 697 5 445 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar -19 880 34 127-19 847 34 569 Av- och nedskrivningar på placeringstillgångar - 580 - - Uppskrivningar på placeringstillgångar - - -14 - Valutakursdifferenser 1 080-2 025 1 079-2 025 25 259-5 461 25 457-4 764 4) Förändring av rörelsefordringar och skulder enligt balansräkningen Upplupna och förutbetalda poster 189 224 155 225 Övriga fordringar -512-577 -407-630 Övriga kortfristiga skulder exklusive äkta återköpsavtal -816 1 204-747 998-1 139 851-999 593 5) Kassaflöde från den löpande verksamheten Varav: Ränteinbetalningar 4 098 8 099 3 961 7 946 Ränteutbetalningar -769-2 909-765 -2 890 Erhållna utdelningar 1 161 1 829 1 155 1 578 4 490 7 019 4 351 6 634 6) Med likvida medel avses kassa och bank. 14

Resultatanalys Moderbolaget 2009 Avgiftsbestämd traditionell försäkring Tjänsteanknuten sjukförsäkring Individuell traditionell försäkring Summa tjänstepensionsförsäkring Ouppsägbar sjukoch olycksfallsförsäkring Grupplivoch tjänstegrupplivförsäkring Summa övrig försäkring Mottagen återförsäkring Total TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomst, f.e.r. 615 123 738 1 039 21 22 1 082 119 1 939 Kapitalavkastning, intäkter 2 760 101 2 861 4 414 93 9 4 516 33 7 410 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 7 604 279 7 883 12 158 257 24 12 439 91 20 413 Övriga tekniska intäkter, f.e.r. 1-1 1-1 2-3 Försäkringsersättningar, f.e.r. Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -1 374-115 -1 489-2 366-66 -12-2 444-58 -3 991 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring 19 42 61 100 18 2 120 74 255-1 355-73 -1 428-2 266-48 -10-2 324 16-3 736 Förändring i Livförsäkringsavsättningar 4 117 1 4 118 6 650-2 6 652-10 770 Driftskostnader, f.e.r. -82-8 -90-111 -5-3 -119-45 -254 Kapitalavkastning, kostnader -2 779-102 -2 881-4 443-94 -9-4 546-33 -7 460 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -199-7 -206-317 -7-1 -325-2 -533 Övriga tekniska kostnader, f.e.r. - - - -1 - - -1 - -1 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 10 682 314 10 996 17 124 217 35 17 376 179 28 551 15

Resultatanalys, forts. Moderbolaget 2009 Avgiftsbestämd traditionell försäkring Tjänsteanknuten sjukförsäkring Individuell traditionell försäkring Summa tjänstepensionsförsäkring Ouppsägbar sjukoch olycksfallsförsäkring Grupplivoch tjänstegrupplivförsäkring Summa övrig försäkring Mottagen återförsäkring Total ICKE-TEKNISK REDOVISNING Försäkringsrörelsens tekniska resultat 10 682 314 10 996 17 124 217 35 17 376 179 28 551 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 10 682 314 10 996 17 124 217 35 17 376 179 28 551 Bokslutsdispositioner -26 7-19 -57 21-2 -38 - -57 Resultat före skatt 10 656 321 10 977 17 067 238 33 17 338 179 28 494 Skatt på årets resultat -322-79 -401-517 -70-9 -596-4 -1 001 Övriga skatter -34 32-2 -54 30 3-21 - -23 ÅRETS RESULTAT 10 300 274 10 574 16 496 198 27 16 721 175 27 470 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättning 31 664 12 31 676 47 185 20 40 47 245-78 921 Avsättning för oreglerade skador 90 786 876 343 443 19 805 451 2 132 31 754 798 32 552 47 528 463 59 48 050 451 81 053 KONSOLIDERINGSFOND 15 008 1 106 16 114 26 035 794 105 26 934 82 43 130 EGET KAPITAL exklusive aktiekapital 25 309 1 380 26 689 42 529 994 132 43 655 256 70 600 FÖRESLAGEN RESULTATDISPOSITION Årets resultat 10 300 274 10 574 16 496 198 27 16 721 175 27 470 Överföring till / uttag ur konsolideringsfonden -10 300-274 -10 574-16 496-198 -27-16 721-175 -27 470 16

Noter Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Bolagets firma är Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv (publ) med org nr 516401-6536. Gamla Liv är ett dotterbolag till SEB Trygg Liv Holding AB, org nr 556201-7904, Stockholm, vilket är ett dotterdotterbolag till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 502032-9081, Stockholm. Bolaget är registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Huvudkontorets adress är Sergels Torg 2, SE-106 40 Stockholm. Gamla Livs verksamhet avser traditionell livförsäkring och bedrivs enligt ömsesidiga principer. Verksamheten består väsentligen av två grenar, avgiftsbestämd traditionell tjänstepensionsförsäkring och individuell traditionell försäkring. De finansiella rapporterna omfattar såväl moderbolaget som koncernen och avser verksamhetsåret 2009-01-01 2009-12-31. Rapporterna blir fastställda vid bolagsstämman den 10 juni 2010. Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat anges. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt fastigheter. Grund för rapporternas upprättande Årsredovisningen för Gamla Liv har upprättats enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag 2008:26 och Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2.2. Bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:26. Det innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Samma redovisningsprinciper har tillämpats i såväl moderbolaget som koncernen med undantag för aktier i dotterbolag. Svenska kronor är funktionell valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp visas i om inte annat anges. Nya och ändrade standarder som år 2009 tillämpas av koncernen - IFRS 7 (ändring) Finansiella instrument Upplysningar gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie. Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid Nedan redogörs för de kommande förändringar som bedöms ha materiell påverkan på bolaget. Utöver dessa har vid upprättandet av årsredovisningen per 31 december 2009 ytterligare ett flertal standarder och tolkningar, som inte bedöms ha en materiell påverkan på bolaget, publicerats men ännu inte trätt i kraft. - FFFS 2009:12 Finansinspektionens föreskrift om årsredovisning i försäkringsföretag. Ändringen innebär att möjlighet att tillämpa så kallad lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen försvinner och istället skall IFRS (såsom de antagits av EU) tillämpas fullt ut från och med 2010. Detta innebär förändringar på ett antal områden varav de som påverkar Gamla Liv är: 17

1. Uppställningsformen för resultat- och balansräkningarna skall inte längre följa anvisningar från Finansinspektionen utan skall fastställas av företaget inom ramen för IAS 1. Bolaget har ännu inte tagit slutlig ställning till vilken effekt detta kommer att få. 2. Diskretionära delar i försäkringsavtal som företaget har valt att redovisa inom eget kapital skall presenteras som separata komponenter i rapporten över förändringar i eget kapital. Försäkringsföretaget har försäkringsavtal som innehåller diskretionära delar, det vill säga återbäring som är allokerad till försäkringstagarna men ännu inte är tilldelad och därför kan återtas av företaget. Diskretionära delar inom eget kapital uppgick per 2009-01-01 till 65.694 och per 2009-12-31 till 67.762. - IAS 27 (ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010. - IFRS 3 (omarbetad), Rörelseförvärv (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010. - IFRS 9 Finansiella instrument (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013, men har ännu inte godkänts av EU). Som en del av IASB:s projekt för att ersätta IAS 39 Finansiella instrument utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 under 2010 genom att publicera standarder för de två återstående faserna, upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt säkringsredovisning. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Väsentliga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna För upprättande av redovisning krävs att företagsledningen gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Väsentliga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna har gjorts vid val att redovisa finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen samt vid beslut att klassificera samtliga försäkringsavtal som försäkring. Bedömningarna redogörs för i redovisningsprinciperna nedan. Uppskattningar med väsentlig osäkerhet Vidare krävs att företagsledningen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar de redovisade beloppen av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. De områden där företagsledningen gjort bedömningar och uppskattningar är framför allt relaterade till förvaltningsfastigheter, alternativa investeringar och försäkringstekniska avsättningar. Dessa uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och grundar sig på den bästa informationen som fanns tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. En beskrivning av använda antaganden och värderingsmetoder finns i redovisningsprinciperna för respektive tillgång och skuld. Förvaltningsfastigheter Vid beräkning av de kassaflöden som används vid värdering av fastigheterna görs flera antaganden och bedömningar. De omfattar parametrar som hyres- och kostnadsutveckling, inflation och diskonteringsränta. En förändring i någon av dessa parametrar på grund av förändringar i vakansgrad, marknadsvillkor eller liknande påverkar de beräknade kassaflödena och därmed värdet på fastigheterna. Se även tabell Stresscenarier enligt Trafikljusmodell i not 2, Upplysningar om risker, avsnitt Känslighetsanalys avseende finansiella risker. 18

Alternativa investeringar Investeringar i onoterade värdepapper sker via riskkapitalbolag. Värderingen till bedömt marknadsvärde av de underliggande bolagen görs externt av respektive riskkapitalbolag och genomförs med användning av dels traditionella värderingsmetoder som kassaflödesdiskontering och utdelningsdiskontering, dels observerade marknadsvärderingar på liknande noterade bolag med användning av observerade vinstmultiplar eller substansvärdesmultiplar. Värdering sker kvartalsvis med ett kvartals eftersläpning. En nedgång i portföljens värde med 10 procent per årsskiftet, motsvarar en negativ effekt på eget kapital (före skatt) med 767. Fondandelar värderas till senaste handelskurs. Särskild uppföljning görs vid perioder med stor turbulens vilket gjordes 2008. Se även not 2 Upplysningar om risker, avsnitt Private Equity. Försäkringstekniska avsättningar Värderingen av bolagets försäkringsåtaganden i de försäkringstekniska avsättningarna innehåller flera bedömningar och antaganden. Den diskonteringsränta som används är dock i huvudsak föreskriven av Finansinspektionen och därmed inte föremål för bedömning från bolagets sida. Antaganden görs dock om bland annat dödlighet och avgiftsuttag. De dödlighetsantaganden som tillämpas har sin grund i en branschgemensam undersökning, men med anpassning till Gamla Livs kunder utifrån bolagets erfarenheter. Avgiftsantaganden innebär en bedömning av framtida kostnadsutveckling samt framtida tillväxt på kapitalet och löptid. Dessa antaganden bygger på bolagets erfarenhet. Se även tabell Stresscenarier enligt Trafikljusmodell i not 2 Upplysningar om risker, avsnitt Känslighetsanalys avseende försäkringsrisker. Transaktioner i utländsk valuta Svenska kronor är bolagets rapporteringsvaluta. När en transaktion i utländsk valuta första gången tas in i redovisning omräknas den till svenska kronor enligt avistakursen på transaktionsdagen. Efterföljande balansdagar räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagskursen. Icke-monetära poster som värderas till historiskt anskaffningsvärde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen vid transaktionstillfället. Icke monetära poster som värderas till verkligt värde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag där moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande, det vill säga rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Dotterbolagens tillgångar och skulder redovisas i koncernbalansräkningen med utgångspunkt från de koncernmässiga anskaffningsvärdena. I koncernbalansräkningen uppdelas dotterbolagens och moderbolagets obeskattade reserver i uppskjuten skatt och bundet eget kapital. För i koncernen ingående handelsbolag används dock kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett handelsbolag inledningsvis redovisas till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet på andelarna justeras därefter med förändringen i handelsbolagets nettotillgångar. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. 19

Skatter Avkastningsskatt Bolaget betalar avkastningsskatt som baseras på standardberäkningar av avkastningen på nettotillgångarna som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Kostnaden beräknas varje år och redovisas som en skattekostnad. Inkomstskatt Verksamhetsgrenar (huvudsakligen gruppliv- och sjukförsäkring) samt dotterbolag som ej bedriver försäkringsverksamhet, beskattas enligt lagen om inkomstskatt. Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt och redovisas över resultatet. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Skattesats är 26,3 procent. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och bokförda värde. Dessa inkluderar till exempel orealiserat resultat på placeringstillgångar. Uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen. Bolagets uppskjutna skatteskuld har beräknats med en skattesats om 26,3 procent. Aktier i koncern- och intresseföretag Dessa placeringstillgångar värderas i moderbolaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Byggnader och mark Samtliga fastigheter är förvaltningsfastigheter. Fastighetsköp och fastighetsförsäljningar redovisas i samband med att risker och förmåner som förknippas med äganderätten övergår till köparen eller säljaren, vilket normalt sker på tillträdesdagen. Förvaltningsfastigheter redovisas initialt till anskaffningsvärde, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Efter den initiala redovisningen redovisas förvaltningsfastigheter till verkligt värde på balansdagen definierat som det bedömda marknadsvärdet med värdeförändring redovisad i resultaträkningen. Värdet på koncernens fastighetsbestånd har bedömts i enlighet med riktlinjerna från Svenskt Fastighetsindex (SFI), vilket i huvudsak innebär en avkastningsbaserad värderingsmetod som bygger på kassaflödesanalyser. Tre oberoende värderingsinstitut har använts vid värderingarna. Fastigheternas åsatta marknadsvärden är känsliga för de bedömningar och antaganden som ligger till grund för kalkylen. Den största påverkan på fastigheternas värde utgörs av direktavkastningskravet och marknadshyran. Vid värderingarna har avkastningskrav på 3,0 procent 8,1 procent tillämpats. Förutom ovanstående värdering görs en ortsprisbedömning för att jämföra med liknande fastigheter som sålts under en tidsperiod som bedöms relevant. Utgifter för reparation och underhåll resultatförs löpande. Tillkommande utgifter aktiveras när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar förknippade med tillgången kommer att erhållas. Mer omfattande förbättringsarbeten aktiveras om de förväntas ge en framtida ekonomisk fördel jämfört med före åtgärden. Redovisning av finansiella instrument Finansiella instrument i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan andra placeringstillgångar än fastigheter, kassa och bank samt vissa övriga fordringar. På skuldsidan återfinns återköpstransaktioner, likvidskuld samt övriga skulder. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. 20

Finansiella transaktioner som nettoredovisas Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa dessa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Klassificering och värdering Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). De sistnämnda omfattar obligationer, pantsatta finansiella placeringstillgångar, aktier och övriga lån. Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Anskaffningsvärdet för placeringstillgångar avseende finansiella tillgångar är exklusive transaktionskostnader. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärsdagen. Ej likviderade affärer per balansdagen redovisas som fordran respektive skuld till motparten under övriga fordringar eller övriga skulder. Om clearing sker via ett clearinginstitut redovisas posten netto. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om bolaget överför i allt väsentligt samtliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella tillgångar och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, dels därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden och dels därför att när det gäller räntebärande tillgångar så reducerar detta en del av den redovisningsmässiga inkonsekvens som annars uppstår när livförsäkringstekniska avsättningar löpande omvärderas genom en diskontering med en aktuell ränta. Gamla Livs portfölj innehåller tillgångar med varierande likviditet. Portföljens tillgångar är till cirka 75 procent marknadsnoterade tillgångar med innebörden att de handlas på en aktiv marknad. En aktiv marknad är en marknad med offentligt tillgängliga priser som representerar faktiska marknadstransaktioner. De tillgångar i bolaget som handlas på en aktiv marknad är aktier, obligationer, derivat och valutor. För tillgångar där en aktiv marknad saknas används olika värderingstekniker för att uppskatta ett vid värderingstidpunkten verkligt värde, som bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. De tillgångar i bolaget som inte handlas på en aktiv marknad är fastigheter, private equity, hedgefonder och vissa kortfristiga ränteinstrument. Aktier som är noterade på en auktoriserad börs eller motsvarande redovisas till senaste köpkurs på balansdagen. Investeringar i private equity (onoterade värdepapper) sker via riskkapitalbolag. Värderingen till bedömt marknadsvärde av de underliggande bolagen görs externt av respektive riskkapitalbolag och genomförs med användning av dels traditionella värderingsmetoder som kassaflödesdiskontering och utdelningsdiskontering, dels observerade marknadsvärderingar på liknande noterade bolag med användning av observerade vinstmultiplar eller substansvärdesmultiplar. Värdering sker kvartalsvis med ett kvartals eftersläpning. Under perioder med stor turbulens på finansmarknaden kan förvaltaren, vid önskemål, ta fram en rekommendation för aktiv värderingsförändring. Varje riskkapitalbolag ombeds då att på förhand, innan de faktiska kvartalsrapporterna inkommit, leverera ett estimat på storleken av värderingsförändringen i deras bolag för kvartalet. Baserat på dessa estimat gör bolaget en aktiv värderingsförändring. 21

Fondandelar värderas till senaste handelskurs. Innehav i fonder redovisas till bolagets andel av den värdering som fondadministratören gör av fondens sammanlagda innehav och uppdateras normalt då ny värdering har erhållits. Värdering av hedgefonder erhålls oftast månadsvis med en månads eftersläpning. Övriga fonder värderas dagligen. Räntebärande instrument som handlas på en aktiv marknad värderas till verkligt värde enligt senast noterad köpkurs eller om sådan saknas till senast noterad betalkurs. Räntebärande instrument som inte handlas på en aktiv marknad och där noterad kurs saknas värderas efter en nuvärdesberäkning med hänsyn till jämförbara värdepappers marknadsräntor på balansdagen. Derivat värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden redovisas som placeringstillgångar medan derivat med negativa verkliga värden redovisas som skulder. I de fall det finns noterade kurser används dessa. För derivat som saknar noterade kurser görs värdering genom vedertagna teoretiska modeller baserat på information om underliggande instrument. Lånefordringar och kundfordringar I denna kategori ingår vissa övriga fordringar och upplupna ränteintäkter. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Vid balansdagen görs en bedömning om det finns objektiva bevis för att tillgångarna har förlorat i värde och detta orsakats av en eller flera händelser som inträffat efter att tillgången först redovisades. En eventuell nedskrivning görs endast om sådana objektiva belägg finns och de dessutom med rimlig säkerhet kan uppskattas påverka framtida förväntade kassaflöden. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de upphör, det vill säga när åtagandet upphör, makuleras eller förfaller. Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är desamma som för finansiella tillgångar. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis derivat. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen. Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas som Övriga skulder. På motsvarande sätt när bolaget köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Övriga fordringar. Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta. I övriga finansiella skulder ingår ännu ej likvidreglerade värdepappersaffärer, leverantörsskulder och övriga skulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Realiserade och orealiserade värdeförändringar Realisationsvinster och realisationsförluster definieras som skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar återförs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. 22

Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning, intäkter alternativt Kapitalavkastning, kostnader. Kapitalförvaltningskostnader Alla kostnader för kapitalförvaltning redovisas som kapitalförvaltningskostnader, förutom fasta och rörliga arvoden i alla former av fondlösningar (inkl private equity fonder). Dessa redovisas som avdrag från kapitalavkastningen. Arvode för private equity fonder uppgick till 157 (125) och arvode för övriga fonder uppgick till 141 (87) efter avdrag för fondrabatter. Fondrabatter redovisas som övriga intäkter. Kapitalförvaltningskostnader kan delas upp i fast och rörligt arvode. Fast arvode innefattar kostnader för förvaltning, administration och värdepappersdepåer. Rörligt arvode uppstår när avkastningen i respektive tillgångsslag överstiger jämförelseindex eller avtalad procentsats (private equity). Rörliga kostnader till SEB avseende fastigheter redovisas med ett års eftersläpning, då dessa inte kan fastställas innan arbetet med årsredovisningen avslutas. Vid boksluten görs dock en reservering på uppskattat belopp. Courtage vid köp och försäljning av finansiella instrument redovisas som transaktionskostnader. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de avtal som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget avtalat att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Samtliga bolagets försäkringsavtal är uttryckta i nominella och/eller realt fastställda belopp och villkorade på en eller flera försäkrades liv och/eller hälsa. De sålunda i avtalen uttryckta betalningarna är inte villkorade på bolagets tillgångsförvaltning varför de överför betydande försäkringsavtalsrisk till bolaget. Samtliga bolagets befintliga avtal om försäkring har redovisats som försäkringsavtal. Genom bolagsordningens lydelse om att vinster endast får användas för förlusttäckning och återbäring innehåller de flesta av Gamla Livs försäkringsavtal - utöver vad som garanteras däri - en diskretionär del. Det innebär att avtalen utöver de garanterade försäkringsersättningarna kan erhålla återbäring genom utbetalning eller sänkning av avtalad premie. Den närmare fördelningen och gottskrivningen av vinstmedel som återbäring ges dock inte av försäkringsavtalen utan bestäms löpande av bolagets styrelse. Uppsamlade vinstmedel bokförs under eget kapital i konsolideringsfonden och gottskriven återbäring belastar denna direkt snarare än att redovisas över resultaträkningen. Intäktsredovisning/premieinkomst Som premieinkomst inom livförsäkring redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett senare räkenskapsår. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Den del av premien som inte är intjänad ingår i Livförsäkringsavsättning. Försäkringstekniska avsättningar Det belopp som är upptaget som försäkringstekniska avsättningar är en värdering av bolagets samtliga åtaganden för gällande försäkringsavtal. I dessa ingår även att förvalta försäkringsavtalen och reglera skador. Åtagandena uppdelas i redovisningen efter om de avser framtida eller inträffade händelser i posterna livförsäkringsavsättning respektive avsättning för oreglerade skador. I förekommande fall görs avsättning för återbäring och övrig försäkringsteknisk avsättning. Bolaget saknar åtaganden villkorade på placeringstillgångars värde eller annat försäkringsteknisk resultat vilket skulle föranleda avsättning för villkorad återbäring. 23

Värderingsprinciper Bolagets åtaganden har i redovisningen värderats med realistiska antaganden. Undantag gäller för sjukförsäkring för övrig verksamhet som värderats med betryggande antaganden. Något marknadsvärde existerar inte för bolagets försäkringsåtaganden eftersom de inte är standardiserade finansiella instrument och inte löpande omsätts på en marknadsplats. Även om ett sådant jämförelsevärde fanns vore det tveksamt att använda eftersom bolaget inte ensidigt har rätt att avyttra befintliga försäkringsavtal utan är skyldigt att hålla dem till förfall. Förutom att åtagandena redovisas i balansräkningen skall ett värde beräknas i enlighet med försäkringsrörelselagen att användas i skyddssyfte vid skuldtäckning och registerföring av tillgångar för försäkringstagarnas särskilda förmånsrätt. För tjänstepensionsåtagandena beräknas detta värde med realistiska antaganden så som i redovisningen och för övrig verksamhet med betryggande antaganden. Det sålunda beräknade värdet redovisas i not och framgår bland poster inom linjen. De skuldtäckta försäkringstekniska avsättningarna är högre än de redovisade. Ett upplupet anskaffningsvärde kan beräknas för bolagets framtida åtaganden. Denna värdering nyttjar de beräkningsantaganden som avtalen är tecknade med. Det upplupna anskaffningsvärdet är generellt lägre än både en realistisk och betryggande värdering, huvudsakligen beroende på längre livslängd och lägre marknadsräntor än vad som ursprungligen antagits när respektive försäkringsavtal ingåtts. Livförsäkringsavsättning Livförsäkringsavsättning utgörs av det beräknade nuvärdet av bolagets framtida förpliktelser minskat med nuvärdet av de premier bolaget ytterligare har att uppbära. Vid beräkningen har hänsyn tagits bland annat till de kostnader som reglering av framtida försäkringsfall medför. Vid värdering av nominella förpliktelser har nollkupongsräntor använts som härletts från av svenska staten garanterade skuldförbindelser. För 2007 användes så som då föreskrivet snittet av räntor på statsobligationer och swapräntor. Denna förändring har inte betraktats som en principförändring och effekten redovisats över resultaträkningen. Efter längsta statsobligationens förfall antas räntan vara konstant. Avdrag från räntorna görs för avkastningsskatt som är baserad på aktuell statslåneränta och för driftskostnader som svarar mot bolagets faktiska kostnader för kapitalförvaltning. Dödlighetsantagandet är baserat på bolagets faktiska erfarenhet varvid hänsyn tagits till observerade dödlighetsförbättringar. Antagandet motsvarar en förväntad livslängd för kvinnor om 86 (85) år och för män 83 (81) år. Återstående medellivslängd vid 65 års ålder antas vara 23 (23) respektive 20 (20) år. De dödlighetsantaganden som använts beaktar den framtida förväntade ökningen av livslängden och bygger på såväl egen som gemensam branschstatistik. Framtida driftskostnader beaktas genom de faktiska kostnader som följer av uppdragsavtal med SEB om administration och försäljning. Optionalitet beaktas genom antagande om annullation av löpande premie med 10 (10) procent per år och avtal (återköp) med 5 (5) procent per år. Framtida premiebetalningar som försäkringstagaren har rätt men inte skyldighet att göra och där bolaget förbehåller sig rätten att ändra beräkningsantaganden för sådana framtida premier har inte beaktats i avsättningsberäkningen. Premieinkomst avseende sådana avtal är betydande varför bolagets åtaganden successivt utökas trots att bolaget är stängt för nyteckning. Del av premie eller ersättning som belöper på tid efter respektive före balansdagen har periodiserats linjärt. Avsättning för ensidigt beslutad återbäring har gjorts med det uppskattade nominella beloppet. För skuldtäckning har för övrig verksamhet en ränta på 3 (2,5) procent använts och 0 (0) procent för förpliktelser vilka är knutna till ett index avsett att spegla framtida inflation. Dödlighetsantagandet motsvarar en förväntad livslängd för kvinnor om 86 (86) år och för män 80 (80) år. Framtida driftskostnader antas uppgå till summan av 4 (4) procent av premieinkomsten, 1 (1) procent av utbetalda försäkringsersättningar och 0,5 (0,5) procentenheter årligen av framtida kapitalavkastning. 24

Avsättning för oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador består av avsättning för inträffade men ännu inte rapporterade skador, avsättning för sjukräntor för redan inträffade och kända försäkringsfall samt fastställd försäkringsersättning och tilldelad återbäring vilka har förfallit till betalning men ännu ej utbetalats. Avsättning för inträffade men ännu inte rapporterade skador utgörs av den vid balansdagen förväntade redan inträffade skadekostnaden, vilken vid balansdagen är okänd för bolaget. Avsättningen skattas från bolagets kända riskexponering, förväntad skadefrekvens och en skattning av fördröjningen vid rapportering av skadefall baserad på bolagets erfarenhet. Avsättning för sjukräntor har gjorts för pågående periodiska ersättningar för inträffade sjukskador. Därvidlag har reala ränteantaganden använts, då förpliktelserna i regel är knutna till index avsett att spegla framtida inflation. För detta ändamål används gällande nollkupongsräntor för svenska statens realobligationer. Antagande om framtida avveckling av pågående sjukskador baseras på aktuell erfarenhet. För sjukräntor, som inte avser tjänstepension, har dock betryggande antaganden använts. Det har sin grund i kravet på skuldtäckning av åtagandena värderade med betryggande åtaganden och den skattemässiga behandlingen som följer redovisningen. De betryggande antagandena består i en extra säkerhetsmarginal i förväntad avveckling av pågående sjukfall och diskontering med noll procent. Framtida skaderegleringskostnader antas uppgå till 5 (5) procent av ersättningen och ingår i avsättningen för oreglerade skador. Förlustprövning Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för försäkringstekniska avsättningar innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal, inklusive portföljpremier. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal. Om återvinningsvärdet på balansdagen är lägre än redovisat värde på tillgången så skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs i resultaträkningen. Leasing Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är samtliga leasingkontrakt operationella, med tyngdpunkt på hyresavtal. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. 25

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod, det vill säga den utgår från resultat före skatt justerat för icke kassaflödespåverkande poster samt förändringar i balansräkningen som har påverkat kassaflödet. Med löpande verksamhet menas flöden från försäkringsverksamheten, det vill säga premieinbetalningar, försäkringsutbetalningar, driftskostnader samt kapitalförvaltning. Med investeringsverksamhet menas flöden som uppkommer vid förvärv eller avyttringar av materiella eller immateriella tillgångar. Med finansieringsverksamhet menas kassaflöden som uppkommer till exempel vid upptagande av lån eller lämnade utdelningar. Det sistnämnda är inte aktuellt för Gamla Liv. 26

Not 2 - Upplysningar om risker Riskanalys Gamla Livs affärsverksamhet, bestående av försäkringsrörelse och finansförvaltning, ger upphov till olika risker som kan påverka bolagets resultat och finansiella ställning. Riskerna omfattar strategiska risker, försäkringsrisker, finansiella risker och operativa risker. Strategiska risker är kopplat till bolagets affärsstrategi och består av oförväntade förändringar i försäkringsmarknaden, förändringar i skattelagstiftning och övrig lagstiftning, ryktesrisk samt därmed liknande risker. Försäkringsrisken inom livförsäkring är bland annat de risker som uppstår i och med åtaganden att försäkra enskilda personers liv och hälsa. Den finansiella risken utgörs av faran att bolaget inte uppnår den kapitalavkastning som motsvaras av ställda nominella och reala förpliktelser. De operativa riskerna består av risker i administrativa rutiner och försäljning, legala risker, bedrägeririsker och katastrofrisker som kan leda till direkta eller indirekta förluster. Gamla Livs affärsverksamhet, livförsäkringsrörelse, innebär som all affärsverksamhet en risk för att bolaget inte kan uppfylla sina åtaganden gentemot sina borgenärer. De viktigaste borgenärerna är försäkringstagarna med fordringar enligt försäkringsavtalen. De har också första prioritet i bolagets tillgångar. De väsentligaste riskerna återfinns inom finansförvaltningen av inbetalda premier och de försäkrade slumpmässiga händelserna, försäkringsriskerna, där den största risken är att bolaget långsiktigt inte uppnår den avkastning på inbetalda premier som motsvaras av ställda nominella och reala förpliktelser. Risksyn och riskstrategi Bolagets verksamhet har två övergripande mål, att uppfylla de åtaganden som följer av försäkringsavtalen och att ge försäkringstagarna högsta möjliga reala avkastning över tiden. Den övergripande riskstrategin har utformats mot denna bakgrund. Riskstrategin omfattar alla väsentliga risker med ett påverkbart riskutfall, det vill säga försäkringsrisker, operativa risker och finansiella risker. Försäkringsrisker hanteras genom riskbedömningar, teckningslimiter och genom försiktiga antaganden i premiesättning och beräkning av försäkringstekniska avsättningar. I kraft av det mycket stora antalet försäkringsavtal är försäkringsriskerna väl diversifierade. Driftskostnadsriskerna är väsentligt begränsade genom villkoren i de långsiktiga uppdragsavtalen med SEB. Operativa risker är likaså begränsade genom villkoren i uppdragsavtalen med SEB. I förhållande till bolagets övergripande syften är finansiella risker i bolagets placeringar den mest betydande risken. För att ge försäkringstagarna högsta möjliga reala avkastning över tiden placeras inte inbetalda premier enbart i riskfria placeringar utan också i andra typer av placeringar med högre förväntad avkastning. Bolagets starka solvenssituation medger betydande placeringar i aktier och alternativa placeringar. För att trygga bolagets förmåga att fullgöra sina åtaganden är risktagandet begränsat av särskild policy för solvensrisk. En effektiv kapitalförvaltning uppnås genom att tillgångarna är placerade i olika typer av tillgångar och i olika geografiska områden. Tillgångsportföljen är därmed väl diversifierad vilket har en övergripande riskdämpande effekt på placeringsportföljen. Bolagets försäkringsåtaganden sträcker sig över mycket lång tid, och bolagets placeringsportfölj är synnerligen stor vilket gör det olämpligt att ofta förändra den övergripande placeringsstrategin. Bolagets placeringsstrategi är därför utformad utifrån vad som på lång sikt bedöms ge god avkastning med en rimlig risknivå. Att placera med högre förväntad avkastning än riskfria placeringar innebär att bolaget tar på sig risker genom att placeringarna kan minska i värde. Om nedgångarna varit betydande kan risktagandet behöva reduceras genom att tillgångar avyttras eller genom säkringsstrategier på derivatmarknaden. Merparten av bolagets risktagande i placeringarna sker därför på likvida marknader. 27

Bolagets målsättning att uppnå en hög real avkastning kan inte uppnås utan risktagande. Ramarna för risktagandet, bolagets risktolerans, uttrycks primärt i bolagets policy för solvensrisk kompletterad med en finansiell beredskapsplan. Solvensrisk avser risken att inte kunna uppfylla försäkringsåtagandena. Med solvensen avses det belopp med vilket tillgångarnas marknadsvärde överstiger åtagandenas värde. Risktoleransen i policyn uttrycks som den lägsta nivå till vilken solvensen får falla om den sämsta historiska kvartalsutvecklingen som observerats i modern tid skulle upprepas. Gränsvärdet är så satt att tillgångarnas marknadsvärde fortfarande med god marginal överstiger åtagandenas värde. Om gränsvärdet överskrids kan bolaget behöva minska riskerna i placeringarna. Den finansiella beredskapsplanen anger åtgärder som kan vara lämpliga vid en sådan minskning. Styrning av risker Huvudansvaret för hanteringen av de risker som Gamla Liv är utsatt för ligger på bolagets styrelse. Styrelsen fastställer de riktlinjer som skall gälla för riskhantering, riskrapportering, intern kontroll och uppföljning. Bolagets verkställande direktör har dock det övergripande ansvaret för att säkerställa att riskhanteringen i bolaget är tillfredsställande. Konkret styr styrelsen och Finansdelegationen, som är ett utskott ur Gamla Livs styrelse, bolagets finansiella risktagande genom att definiera önskad portföljsammansättning och tillåten avvikelse från denna för olika tillgångsslag i så kallade normalportföljer. Normalportföljer är definierade på olika nivåer. Dels definieras fördelningen mellan tillgångsslagen obligationer, aktier, fastigheter och onoterade innehav, dels definieras vilken fördelning av tillgångar som tillåts inom dessa tillgångsslag. För den operativa riskstyrningen har verkställande direktören inrättat en Riskkommitté. Riskkommittén, som består av verkställande direktören, chefaktuarien, cheferna för finansförvaltningen, compliance och risk management, genomför tillsammans en samlad riskbedömning av bolagets verksamhet. I dessa möten deltar även representanter från bolagets riskkontroll. Eftersom i princip all operativ verksamhet är utlagd på externa leverantörer sköts merparten av den operativa riskhanteringen hos dessa leverantörer. Vissa värdepapperstransaktioner hanteras direkt av bolaget och sköts av bolagets CIO. Huvuddelen av kapitalförvaltningen är utlagd till externa kapitalförvaltare där SEB är den mest betydande. Fondförsäkrings AB hanterar genom uppdragsavtal all försäkringsadministration för Gamla Liv. Inom Fondförsäkrings AB är riskhanteringen decentraliserad genom att cheferna för respektive enhet ansvarar för riskhantering inom sin enhet och för de processer som enheten hanterar. Inom Fondförsäkrings AB finns också en risk managementfunktion vars uppgift är att utveckla och uppdatera riskprinciper och policies. Vad avser kapitalförvaltning och finansiella risker har styrelsen i placeringsriktlinjerna fastställt ett antal riskpolicies, som anger gränsvärden för ränterisk och solvensrisk. Det finansiella risktagandet styrs också genom beslut om normalportfölj, kreditexponering och valutariskhantering (se vidare avsnitt Finansiella risker). Vidare sker uppföljning av bolagets interna kontroll genom det arbete som utförs av den oberoende granskningsfunktionen Internrevision. Riskkontrollens organisation Då bolagets åtaganden och placeringsportfölj är omfattande såväl vad avser det samlade värdet, antalet tillgångsslag och placeringar krävs väl fungerande uppföljningssystem. För att säkerställa riskkontrollens oberoende och att denna har tillräckliga analysresurser, ändamålsenliga analyssystem och tillfredsställande kompetens har riskkontrollen lagts ut på SEB Group Risk Control (GRC) som är SEBkoncernens oberoende riskkontroll. Uppdraget omfattar analys av finansiella risker, försäkringsrisker och operativa risker. I och med att huvuddelen av bolagets operativa verksamhet huvudsakligen är utlagd på enheter i SEBkoncernen är GRC den mest lämpade enheten för en samlad och övergripande riskövervakning. Vidare kan GRC genom sina skalfördelar genomföra analyser och underhålla systemstöd för riskanalys mer effektivt än om bolaget hade utfört riskkontrollen i egen regi. GRC:s uppdrag är formaliserat i uppdrags- 28

avtal och genom styrelsens Instruktion avseende Riskkontrollfunktionen. GRC rapporterar direkt till bolagets styrelse enligt dess instruktion. Risker i försäkringsrörelsen Försäkringsrisker Gamla Liv tecknar livförsäkringsavtal till både tjänstepensions- och privatkunder. Försäkringsrisker i bolaget uppstår både inom liv- och sjukförsäkring och består i att utfallet blir sämre än antaget vid premie- och reservsättning, att enskilda stora risker utfaller till bolagets nackdel eller att en enskild skadehändelse drabbar flera försäkrade. Gemensamt för dessa risker är att de kan delas in i dödsfalls-, livsfalls-, sjukfalls- och annullationsrisk. Riskerna begränsas genom att bolaget har teckningsriktlinjer för riskförsäkringar, att det gör riskbedömningar av försäkrade personer och genom att använda antaganden som bedöms som betryggande eller aktsamma i premiesättningen samt genom att löpande följa upp utfallet och pröva antagandena. Dödsfallsriskerna inom livförsäkring består i att dödligheten bland de försäkrade i bolaget blir högre än de antaganden som använts vid prissättning och reservsättning. Exponeringen mot dödfallsrisker uppgår till cirka 40 mdkr avseende en halv miljon försäkrade. Risken är trots detta hanterbar genom att den är spridd på många försäkrade. Gamla Liv hanterar dödsfallsrisker genom teckningslimiter och riskbedömningspolicy men av kostnadsskäl återförsäkras dessa risker endast i mindre utsträckning eftersom bolaget har bedömt att det har kapacitet att täcka dessa själv. Livsfallsrisker inom livförsäkringsbeståndet består i att de försäkrade lever längre än de antaganden som använts vid prissättning och reservsättning. Då finns en risk att företagets försäkringstekniska avsättningar inte räcker till för att infria åtagandena. Bolaget använder dödlighetsantaganden som beaktar den framtida förväntade ökningen av livslängden och de bygger på såväl egen som gemensam branschstatistik. Sjukfallsrisk består i att sjukligheten bland de försäkrade blir högre och/eller att avvecklingen av pågående sjukfall blir längre än de antaganden som använts vid premie- och reservsättning. Exponeringen mot sjukfallsrisker hanteras genom dels att bolaget i försäkringsavtalen inte garanterar premien för mer än ett år i sänder och dels genom bolagets policy för riskbedömning för att säkerställa att produkten prissätts med hänsyn till den enskildes hälsotillstånd samt genom återförsäkring. Vid behov sätts nya premier årligen. Annullationsrisker är risken att kunden återköper, överför, betalar i förtid eller upphör att betala premier för avtal på ett sätt som företaget inte förutsett i sin prissättning eller reservsättning. Annullationsrisker är nära kopplade till driftskostnadsrisker. Driftskostnadsrisken består i att kostnader för drift och förvaltning blir högre än vad som antagits i premiesättning och avsättningar. Driftskostnadsrisken är väsentligt begränsad genom uppdragsavtal med SEB. Exponeringen mot annullationsrisk - i betydelsen kostnader som uppstår för försäkringsavtal som upphör i förtid - är i praktiken försumbar. Hanteringen av investeringsrisker i livförsäkringsrörelsen beskrivs i avsnittet om finansiella risker. Återförsäkring Gamla Liv är stängt för nyteckning av försäkringar sedan 1997. Gällande återförsäkring av enskilda försäkringsavtal avvecklas gradvis och omfattningen är numera begränsad. Den mottagna återförsäkringen kan betraktas som en kapitalplacering. 29

Känslighetsanalys avseende försäkringsrisker Inom livförsäkring är de försäkringstekniska avsättningarna känsliga för förändringar i marknadsräntan men påverkas även av förändringar i andra antaganden såsom livslängd, sjuklighet och kostnader. Känslighetsanalysen nedan har genomförts genom att mäta effekten på eget kapital och avsättningarna av förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande med övriga antaganden konstanta. Någon hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden har därmed inte tagits. Bolaget har nedan valt att illustrera känsligheten med de scenarier som används i det tillsynsverktyg - Trafikljuset - som Finansinspektionen tillämpar. Stresscenarier enligt trafikljusmodellen, Försäkringsrisker Kortfattad beskrivning Effekt på eget kapital (före skatt) Dödlighet Det mest ogynnsamma scenariot av en höjning eller sänkning av dödligheten med 20 procent per år. 2009 2008-1 113-1 747 Sjuklighet En höjning av sjukligheten med 50 procent och 20 procent långsammare avveckling av sjukskador. -236-229 Annullationer Momentan nedskrivning av förutbetalda anskaffningskostnader med 20 procent. 0 0 Kostnad för annullationer motsvarande 0,15 procent av totalt återköps- eller flyttbart kapital m.m. -14-25 Driftskostnader 10 procent av ett års fasta kostnader. -26-27 Den finansiella risken för de avtalade åtagandena är stor och fordrar stort riskkapital. Tack vare att avkastningen på inbetalade premier historiskt väsentligt överstigit vad som utlovats genom nominella och reala förpliktelser finns tillräckligt riskkapital. Genom bolagsordningens lydelse är det samtidigt försäkringstagarna, som grupp betraktad, som tillhandahåller riskkapitalet. Indirekt är det således försäkringstagarna själva, som grupp, som tillhandahåller och riskerar det kapital som behövs för att täcka de till försäkringstagarna individuellt utfärdade försäkringsavtalen. Koncentrationer av försäkringsrisk All försäkringsrisk är tecknad i Sverige, huvudsakligen på svenska medborgare och endast på fysiska personer. Riskkoncentrationer förekommer därmed inte i större utsträckning än vad som princip motsvarar fördelningen av svenska medborgare i Sverige. Genom de teckningslimiter som tillämpas reduceras riskkoncentrationen ytterligare. Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar Avvecklingsresultatet mäter hur kostnader för tidigare rapporterade skador utvecklas under året jämfört med tidigare uppskattningar. Uppföljning av avvecklingsresultatet är för bolaget relevant inom sjuk- samt premiebefrielseförsäkring, vilken utgör en mindre del av Gamla Livs verksamhet. För 2009 har avvecklingsresultatet brutto uppskattats till 150 (119) inom sjuk- och premiebefrielseförsäkring. Det innebär att avsättningarna för tidigare års skador om 1,6 (1,8) mdkr bedöms ha varit tillräckliga jämfört med de bedömningar om framtida utveckling som för närvarande har gjorts. Finansiella risker Risker i finansrörelsen består i att bolaget långsiktigt inte uppnår den kapitalavkastning som motsvarar ställda nominella och reala förpliktelser. 30

De huvudsakliga finansiella riskerna som bolaget är exponerat för är marknadsrisker, främst i form av aktiekursrisk, ränterisk och valutarisk. Andra risker som uppstår i verksamheten är likviditets-, kreditoch operativ risk i förvaltningen. Styrning och kontroll Arbetet med att styra och övervaka de finansiella riskerna görs primärt genom placeringsriktlinjer, vilka fastställs av styrelsen. Placeringsriktlinjerna anger bolagets finansiella riskprofil, riskpolicy, samt organisation för styrning av finansiella risker. Beslut om normalportfölj, det vill säga den fördelning av olika tillgångsslag som bolaget strategiskt strävar efter, som är av avgörande betydelse för bolagets finansiella riskexponering, fattas i särskild ordning, och kompletteras för styrning av den löpande kapitalförvaltningen av instruktioner från bolagets CIO. Avvikelser från normalportföljen kan uppkomma genom marknadsrörelser eller genom beslut av styrelsen. Styrelsen har fastställt policies för ränterisk och solvensrisk. Policy för ränterisk anger ett tak för ränterisk i räntebärande tillgångar och försäkringstekniska avsättningar sammantaget, under antagande om en förändring av alla marknadsräntor med 1 procent. Policy för solvensrisk anger gränsvärden för solvens med mätning utifrån historiska kvartalsvisa marknadsrörelser över cirka 20 år bakåt i tiden ( stress test ). Styrelsen har även fastställt en finansiell beredskapsplan som syftar till att säkerställa bolagets förmåga att vid var tid honorera sina försäkringsåtaganden. En från kapitalförvaltningen oberoende riskenhet inom SEB Wealth Management ansvarar, inom ramen för avtal om kapitalförvaltning, för att säkerställa metodik för identifiering av risker, säkerställande av efterlevnaden av policy och instruktioner, samt att utarbeta och utveckla riskmätningsmetodik. Vid konstaterad avvikelse från placeringsriktlinjerna eller andra instruktioner som rör kapitalförvaltningen rapporterar denna enhet löpande till bolagets chef för riskkontroll och till CIO som rapporterar vidare till VD, styrelse och Finansdelegation. Riskhantering i den löpande förvaltningen Som anges ovan beslutar styrelse och Finansdelegation om den övergripande placeringsstrategin och därmed om det övergripande risktagandet i placeringarna. Den beslutade placeringsstrategin verkställs genom att bolagets medel fördelas över ett antal kapitalförvaltare som förvaltar aktier, obligationer, fastigheter och så vidare. Hur denna förvaltning sker styrs av bolaget genom instruktioner och skiljer sig åt mellan olika tillgångsslag utifrån förvaltningsförutsättningarna. I vissa fall sker förvaltningen enligt vissa riktlinjer som bolaget genom att placera i aktuell förvaltningsform accepterar. För noterade aktier och obligationer finns i de flesta fall etablerade jämförelseindex, med en sammansättning som förvaltningen allmänt sett har möjlighet att följa om man så önskar. Förvaltningen kan då antingen vara passiv, och följa index, eller aktiv, och försöka överträffa index. I dessa fall styr bolaget hur stora avvikelser från jämförelseindex som får förekomma. Detta eftersom aktiv förvaltning som sker helt utan restriktioner teoretiskt kan ge ett sådant utfall att de grundläggande antagandena i bolagets riskhanteringsmetoder rubbas. Vilken grad av indexavvikelser, så kallad aktiv risk, som tillåts varierar med allmänna marknadsförutsättningar och bolagets syn på respektive förvaltare. Styrningen begränsas vanligen till angivande av maximal indexavvikelse. Andra tillgångsslag, som till exempel fastigheter och onoterade aktier, saknar jämförelseindex (av den typ som anges ovan; index för jämförelser i efterskott finns) och styrs på andra sätt, primärt genom begränsning av koncentrationsrisker och genom att större investeringar kräver beslut i styrelse och Finansdelegation. Marknadsrisker Med marknadsrisk avses risken att tillgångar faller i värde. Bolaget är utsatt för marknadsrisker i sina placeringar i aktier, obligationer, fastigheter och så vidare. På fungerande marknader har placeringar med högre risk också högre förväntad avkastning. Den samlade marknadsrisk som bolaget tar på sig styrs genom beslut om normalportfölj jämte kompletterande instruktioner till kapitalförvaltarna. Väl spridda, eller diversifierade, portföljer har lägre sammanlagd risk än enskilda värdepapper. Detta gäller såväl inom en enskild portfölj, till exempel svenska aktier, som för bolagets totala placeringsportfölj. 31

Gamla Liv är även utsatt för valutarisk i alla placeringar prissatta i annan valuta än svenska kronor. Oberoende av hur priset på ett värdepapper utvecklas inom respektive valuta kan avkastningen mätt i svenska kronor variera på grund av valutarörelser. Bolaget begränsar valutarisken genom valutasäkring. Bolaget är också exponerat för likviditetsrisk i sina tillgångar. I kapitalförvaltning innebär likviditetsrisk att ett finansiellt instrument inte kan säljas utan avsevärda merkostnader. Att ta likviditetsrisk är en möjlig källa till intäkter för långsiktiga placerare såsom Gamla Liv. Vissa av bolagets placeringar som till exempel onoterade aktier och fastigheter är mindre likvida. Då bolaget har en lång placeringshorisont har det kapacitet att bära och dra nytta av likviditetsrisk då det kan invänta tidpunkter då avyttring av sådana tillgångar är fördelaktiga. Bedömning av likviditeten i tillgångarna sker löpande i förvaltningen. Den totalt sett mest väsentliga marknadsrisken för Gamla Liv är risken för fallande kurser på noterade aktier. Kreditrisk Kreditrisk är i grunden risken att en motpart till Gamla Liv inte kan fullgöra sina åtaganden. Det kan avse såväl direkta låneexponeringar som tillfälliga exponeringar i värdepappershandeln. Emittentrisk definieras som risken att låntagare i obligationsmarknaden inte kan fullgöra sina förpliktelser medan tillfälliga exponeringar i värdepappershandeln benämns avvecklingsrisk. Bolagets övriga kreditrisker hänför sig huvudsakligen till kommersiella transaktioner förbundna till försäkringsverksamheten och fastighetsförvaltningen och är blygsamma i relation till bolagets emittentrisker och avräkningsrisker. Bolaget har i övrigt inga materiella kreditrisker. Gamla Livs maximala kreditexponering är, efter avdrag för riskfria placeringar (statsobligationer med rating AAA enligt Standard & Poor), 147 594 (149 216). Emittentrisk Bolaget tar i praktiken huvudsakligen kreditrisk i noterade räntebärande placeringar, som kan variera i värde utifrån upplevd kreditvärdighet utan att direkta betalningsproblem uppstår. Denna typ av risktagande är en naturlig del av bolagets förvaltning och risktagandet styrs av ett särskilt regelverk som Finansdelegationen beslutat om. Nedanstående tabeller beskriver hur kreditkvalitén förändrats under verksamhetsåret 2009. Kreditkvalitet på obligationer och andra räntebärande värdepapper, inklusive repofinansierade placeringar per den 31 december 2009. Total volym 100 699. S&P - rating på ränteportföljen, procent 2009 AAA AA A BBB BB Ingen rating Totalt Statsskuldsväxlar - - - - - - - Svenska staten 23,7 - - - - - 23,7 Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter 12,4-0,2 0,2 - - 12,8 0,6 0,8 5,9 1,1 0,5 0,3 9,2 Utländska stater 22,5 1,6 2,9 0,6 - - 27,6 Övriga utländska 0,5 6,8 15,9 2,6 0,5 0,4 26,7 emittenter Total 59,7 9,2 24,9 4,5 1,0 0,7 100,0 32

S&P - rating på ränteportföljen, procent 2008 AAA AA A BBB BB Ingen rating Totalt Statsskuldsväxlar - - - - - - - Svenska staten 21,5 0,1 - - - - 21,6 Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter 11,7-0,3 - - - 12,0 0,5 2,4 6,7 0,8 0,2 0,7 11,3 Utländska stater 22,4 2,0 3,3 - - - 27,7 Övriga utländska 2,4 9,4 12,9 2,1-0,6 27,4 emittenter Total 58,5 13,9 23,2 2,9 0,2 1,3 100,0 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken att den motpart som bolaget har i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Motpartsrisken hanteras bland annat genom att bolaget låter upprätta en förteckning av kreditvärdigheten i motparter. Denna förteckning revideras årsvis. Därutöver erhåller bolaget säkerheter för alla fordringar som uppkommer genom repo- och derivattransaktioner. Säkerhetshanteringen regleras enligt gängse standardavtal. Känslighetsanalys avseende finansiella risker Inom livförsäkring är de försäkringstekniska avsättningarna känsliga för förändringar i marknadsräntan. Känslighetsanalysen genomförs på basis av trafikljusmodellen genom att mäta effekten på eget kapital av förändringar i centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta. I tabellen nedan anges förhållanden per den 31 december för år 2009 och 2008, belopp anges i miljoner kronor. Stresscenarier enligt trafikljusmodellen, Finansiella risker Kortfattad beskrivning Ränterisk Det mest ogynnsamma scenariot av en parallellförflyttning av räntekurvan (uppåt eller nedåt) med 30 procent av en 10-årig statsobligation m.m. Effekt på eget kapital (före skatt) 2009 2008-6 232-4 924 Aktiekursrisk Kursfall av exponering i svenska aktier med -40 procent och i utländska aktier med -35 procent. -25 544-17 713 Fastighetsprisrisk Negativ prisförändring med -35 procent. -7 095-7 208 Kreditrisk Fördubbling av kreditspreaden, dock minst 25 baspunkter. -1 747-4 723 Valutarisk Det mest ogynnsamma scenariot av en valutakursförändring med ± 10 procent gentemot svenska kronan för respektive utländsk valuta. -144-677 Matchningsrisker Matchningsrisker definieras som risken att tillgångarnas förväntade avkastning och kassaflöden inte är tillräckliga för att möta de kassaflöden som försäkringsåtagandena kommer att ge upphov till över tiden, på grund av en skev fördelning av tillgångarna i placeringsportföljen. Styrning och uppföljning av 33

matchningsrisker sker genom policies för ränterisk och solvensrisk. Bolaget analyserar löpande sin matchningsrisk. Livförsäkringsavsättningar (totalt 78 921 ) avser framtida förväntade avtalade premier, försäkringsersättningar och driftskostnader för gällande försäkringsavtal. Nedanstående tabeller redovisar andelen diskonterade kassaflöden för angiven löptidsfördelning tillsammans med förfallostrukturen på bolagets räntebärande tillgångar inklusive repofinansierade tillgångar (totalt 97 168 ). Typ Inom 1 år 1-3 år 3-5 år 5-10 år Längre än 10 år Livförsäkringsavsättningar 3 630 8 050 7 813 16 968 42 480 Räntebärande tillgångar 7 146 34 812 15 080 26 534 13 596 I nedanstående tabell visas löptidsanalys för merparten av de finansiella skulderna,. Typ Inom 1 år 1-3 år 3-5 år 5-10 år Längre än 10 år Återköpsavtal 39 034 - - - - Derivat 1 269 189 26 12 - Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses vanligen risken att problem uppstår på grund av brist på likvida medel. Bolaget har en betryggande betalningsberedskap för att möta sina åtaganden då merparten av tillgångarna är noterade på marknader med daglig handel. Bolaget har god kapacitet att kortfristigt hantera sin likviditet genom finansiering genom återköpsavtal. Ytterligare information återfinns i not 32, Förväntade återvinningstidpunkter. Operativa risker Operativa risker definieras som risken för ekonomisk förlust, utebliven intäkt, verksamhetsbrott eller skadat förtroende beroende på felaktiga processer, bristfälliga system, mänskliga fel, katastrofliknande händelser eller kriminella handlingar. Dessa risker kan uppkomma genom administrativa fel, fel vid försäljning, felaktig riskbedömning, felaktig skadereglering, bedrägerier eller katastrofliknande händelser. För att förebygga fel i samband med försäljning arbetar bolaget med att, i samband med offertgivning och annan produktinformation, ge tydliga beskrivningar av produkternas innehåll och villkor. För att reducera riskerna för felaktig riskbedömning och skadereglering sker löpande utbildning och uppföljning av att interna riktlinjer tillämpas. Andra operativa risker är fysiska risker, brottsrisker och IT-risker. IT-risker avser brister i det dagliga ITarbetet, IT-infrastruktur samt brister i IT-säkerhet. IT-risker styrs och hanteras genom policies, processoch riskanalyser, tester och övningar i form av katastrofövningar. Alla verksamhetskritiska system är dubblerade och installerade på en alternativ driftsplats. SEB har en koncerngemensam metodik för rapportering och analys av operativa risker. Detta underlättar bolagets samlade utvärdering av uppdragsavtalen med SEB Wealth Management och Fondförsäkrings AB, som båda tillämpar den koncerngemensamma metodiken. Operativa risker i försäkringsadministrationen Operativa risker som kan ha betydande påverkan på affärsverksamheten rapporteras i det koncerngemensamma ärendehanteringssystemet för operativa risker, ORMIS. Med hjälp av detta system kan fel, incidenter och kundklagomål analyseras och följas över tiden. Dessa analyser möjliggör ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för verksamhetsförbättring genom att det underlättar identifieringen av möjliga förbättringsåtgärder. 34

Bolagets operativa risker följs och analyseras också genom att verksamheten genomför egna utvärderingar och genom nyckeltal. Operativa risker i kapitalförvaltningen Operativa risker kan uppstå på grund av interna problem såsom handläggningsfel, brister i de administrativa systemen eller externa händelser som kan få konsekvenser för verksamheten såsom driftsavbrott hos externa leverantörer eller marknadsplatser. Hela affärsflödet omfattas av de interna kontrollrutinerna som innefattar affärsavslut, avstämning, betalning, värdering, redovisning och rapportering. Uppföljningen görs löpande genom avstämning av transaktionsflödet. En viktig faktor är att ha en organisationsstruktur som möjliggör en oberoende och objektiv uppföljningsoch kontrollfunktion. Riskkontrollen av kapitalförvaltningen är därför skild från affärsenheterna och utförs av den koncerngemensamma stabsenheten Group Risk Control. Denna rapporterar löpande riskfrågor och riskbedömningar som rör Gamla Livs kapitalförvaltning direkt till riskkontrollen för Gamla Liv. För att säkerställa en väl fungerande administration och förvaltning av tillgångsslag, som inte tidigare hanterats i förvaltningen, genomgår nya tillgångsslag en godkännandeprocess i förvaltningsorganisationen. Bolagets operativa risker analyseras också genom att verksamheten själv genomför utvärderingar och genom nyckeltal som tillhandahålls inom ramen för förvaltningsuppdraget. Operativa risker följs och analyseras genom egna utvärderingar och nyckeltal och kontroll av placeringsbegränsningar. Compliancerisk Compliancerisk kan även kallas för regelefterlevnadsrisk och omfattar risker förknippade med de lagar, regler och avtal som styr en verksamhet. Uppföljningen av denna risk görs av en av affären oberoende stabsfunktion för bolaget och för kapitalförvaltningsenheten. Outscourcingrisk Eftersom huvuddelen av bolagets operativa verksamhet är utlagd är det väsentligt att säkerställa att uppdragstagarna har förmågan och resurserna att fullgöra sitt uppdrag till fullgod kvalitet. För att begränsa dessa risker granskar bolaget uppdragstagarens förmåga att fullgöra uppdraget genom årliga utvärderingar. Riskhanteringen för de olika tillgångsslagen Nedan lämnas en redogörelse för riskhanteringen inom de olika tillgångsslagen och hur risker hanteras i den löpande förvaltningen. Aktieportföljen Det samlade kvantitativa riskmått som huvudsakligen används för aktieplaceringarna är tracking error. Det mäter hur väl en portfölj historiskt skulle ha följt en referensportfölj, till exempel ett marknadsindex. En portfölj vars utveckling starkt avviker från indexets utveckling har ett högt tracking error, medan en portfölj vars avkastning väl ansluter till utvecklingen på det valda indexet har ett lågt tracking error. Andra mått som används är till exempel portföljens betavärde som mäter hur kursförändringen i placeringsportföljen historiskt har korrelerat med indexet. Nivån sätts utifrån angivet avkastningsmål mätt som överavkastning i förhållande till respektive aktiemarknad och antaganden om förvaltningseffektivitet. Risktagandet i förvaltningen sker med utgångspunkt från den riskaptit styrelsen givit utryck för i sin sammansättning av normalportföljen för aktier. I denna anges den önskade fördelningen mellan olika geografiska marknader. Normalportföljen sprider riskerna mellan olika geografiska områden för att mildra effekten av lokala konjunktursvängningar och deras effekt på aktiemarknaden. Normalportföljen är därför uppdelad i delportföljer. Delportföljerna är Sverige, övriga Europa, Nordamerika, Japan och tillväxtländerna (Emerging Markets). Sverige, övriga Europa och Östeuropa (inom tillväxtländer) förvaltas av SEB; övriga delportföljer av andra förvaltare, totalt fjorton stycken. Till varje delportfölj är ett index knutet, som skall avspegla normal avkastning för det geografiska området. Målsättningen är att förvaltningsutfallet skall ligga i linje med eller vara bättre än index och förvaltaren mäts utifrån hur väl han lyckas förvalta tillgångarna i förhållande till det valda indexet. 35

Riskmåttet som används för att begränsa förvaltarens risktagande är tracking error. Portföljerna förvaltas olika beroende på en bedömning av om det är troligt att jämförelseindexet kan överträffas. Om dessa utsikter bedöms som små väljer bolaget en förvaltning med en sammansättning av aktier som efterliknar index så långt som möjligt. Detta benämns passiv förvaltning. Passiv förvaltning syftar till att komponera en portfölj med så lågt tracking error som möjligt. Aktiv förvaltning är motsatsen till passiv förvaltning. Aktiv förvaltning tillämpas i de marknader där det bedöms finnas goda möjligheter att hitta en portföljsammansättning som kan utvecklas bättre än index. Aktivt förvaltade portföljer har således högre tracking error än passivt förvaltande portföljer. Bolaget kan lägga restriktioner på respektive förvaltare avseende maximal tracking error. För att sprida riskerna mellan olika förvaltningsstrategier används ofta flera förvaltare inom olika delportföljer: Antal Delportfölj Typ av förvaltning förvaltare Tillgångsslag Sverige Aktiv 1 Aktier Europa övrigt Aktiv 1 Aktier USA medelstora bolag Aktiv 3 Aktier USA stora bolag Passiv 2 Aktier Japan Aktiv 3 Aktier Tillväxtländer Aktiv 7 Aktier Löpande uppföljning sker av både enskilda förvaltare och totalportföljerna för att säkerställa att förvaltningen bedrivs i enlighet med dessa mål. Veckovis rapporteras de vanligaste risktalen, beräknade på historiska data. Vid behov beräknas och analyseras portföljens mätbara risk, bland annat tracking error, av en särskild enhet inom SEB Wealth Management. Var sjätte månad görs en uppföljning av riskhanteringen och var artonde månad görs en omfattande och genomgripande analys av förvaltningen. Obligationsportföljen Förvaltningen av obligationsportföljen, som sköts av SEB, strävar efter att identifiera marknadsriskerna samt att isolera varje risk. Syftet är att portföljen endast skall vara exponerad mot önskvärda marknadsrisker. Bland ränterisker skiljer förvaltningen på generell ränterisk, swapspreadrisk, generell marknadsrisk samt specifik företagskreditrisk. Den aktiva förvaltningen av obligationsportföljen sker genom att portföljens löptid eller inslaget av kreditrisktagande förändras i förhållande till normalportföljen. Löptiden uttrycks som duration. Förvaltaren har rätt att öka eller minska portföljens duration med maximalt 2,5 år. Förvaltaren kan också välja att avvika från normalportföljen genom att över-/undervikta ett land eller en region. I det dagliga förvaltningsarbetet mäts avvikelser mot placeringsriktlinjerna med en betydligt högre noggrannhet. Avvikelser mäts över hela förfallostrukturen i marknaden som bidrag till total duration. Maximal tillåten avvikelse bestäms av räntechefen inom SEB Wealth Management som i sin tur delar ut riskmandat till förvaltarna. För att kunna begränsa risken för att portföljen förlorar marknadsvärde på grund av högre swapräntor, har Gamla Liv valt att placera merparten av bolagets exponering mot företagsobligationer med rörlig ränta, så kallade FRN-lån. Innehaven finansieras via repor i statsobligationer. Bolagets kreditexponering regleras i olika policydokument. Utgångspunkten är ett system där placeringsutrymmet bestäms av låntagarens kreditbetyg. Även löptiden på kreditobligationer begränsas i förhållande till låntagarens kreditbetyg. Ju starkare betyg desto större blir placeringsutrymmet och desto längre löptid medges. Enligt gällande kreditpolicy placerar inte bolaget i obligationer med svagare kreditbetyg än BBB-. I det fall ett kreditbetyg saknas kan Finansdelegationen besluta om en särskild kreditlimit efter förslag från förvaltaren. Ett undantag från regeln är att svenska banker och bostadsfinansieringsinstitut har större kreditlimiter än modellen annars skulle medge. Detta beror på bolagets behov av att placera relativt stora belopp på den svenska marknaden. 36

Kreditförvaltningen skall bedrivas med låg risk där kreditanalys och riskspridning är viktiga grundelement. En viktig del av investeringsprocessen är kreditanalys. Samtliga placeringar genomlyses i kreditanalysen där låntagarens finansiella ställning jämförs mot affärsrisken i verksamheten. Företagsledningens historiska resultat och framtida strategi vägs också in i bedömningen av låntagarens betalningsförmåga. Bolaget investerar endast i obligationer klassade som Investment Grade (AAA- BBB-) där risken för obestånd är mycket låg. Det finns dock marknadsrisker så fokus i förvaltningen är på bland annat risken för nedgradering (sänkt kreditbetyg). Vid mätning av kreditexponering så uttrycks känsligheten till variationer i kreditspreaden i termer av duration. Hedgefonder Portföljen av hedgefonder har en bas med fond-i-fond-placeringar som ger diversifiering. Dessa har valts så att de kompletterar varandra väl. Basen har kompletterats med enskilda fonder som bedöms kunna leverera hög riskjusterad avkastning. Även dessa fonder har valts så att de kompletterar varandra. Fokus ligger genomgående på fonder som arbetar för absolutavkastning snarare än aggressivt belånade eller snäva strategier inom existerande tillgångsslag. Valutor Gamla Liv har valutasäkrat merparten av sin valutarisk genom terminskontrakt. Mer än hälften av investeringarna i marknadsnoterade värdepapper (aktier och obligationer) ligger, brutto, i annan valuta än svenska kronor. Enligt styrelsebeslut valutasäkras strategiskt 90 procent av exponeringarna i utländsk valuta. Runt det strategiska riktvärdet på 90 procent kan exponeringen taktiskt variera +/- 7 procentenheter. Avsteg från detta sker baserat på styrelsebeslut. Valutaexponering, Exponering Valuta 2009-12-31 Kursförändring 10 % mot SEK Exponering 2008-12-31 Kursförändring 10 % mot SEK EUR 596-60 1 628-163 USD 456-46 1 859-186 GBP 377-38 952-95 AUD 109-11 78-8 CHF 91-9 - - JPY 66-7 306-31 BRL 65-7 - - KRW 57-6 22-2 SGD 40-4 - - Gamla Liv har givit SEB mandat att inom vissa ramar bedriva aktiv valutaförvaltning kring de strategiska riktvärdena för valutaexponering. En modellbaserad investeringsprocess används i det aktiva positionstagandet inom valutaområdet. Den aktiva risken i valutaförvaltningen följs upp löpande på olika sätt, dels på daglig basis i syfte att övervaka den löpande utvecklingen, dels på längre sikt för att hålla en hög grad av diversifiering i portföljen. Bolagets placeringar i tillgångar noterade i främmande valutor sker för att uppnå en stabil avkastning även i tider med oroliga finansmarknader. Fastigheter Gamla Livs direktägda fastigheter är koncentrerade till Stockholm Uppsala, Göteborg, Öresund och London West End, vilka är delmarknader som bedöms ge långsiktigt god avkastning och reducerad marknadsrisk. Värdeförändringen påverkas bland annat av den allmänna konjunkturen, hyresutvecklingen, marknadens avkastningskrav, tillgång på kapital samt utbud och efterfrågan. Risken begränsas av att fastighetsbeståndet är koncentrerat till större städer i attraktiva lägen och utgörs av olika fastighetsslag som kontor, butiker och bostäder vilka påverkas i olika omfattning av förändringar i konjunkturen. Storleken på den enskilda fastigheten utgör en risk då likviditeten för stora objekt är begränsad. Risken har reducerats genom att fastighetsbeståndet har storleksspridning sett till värde och genom att Gamla Liv avstått från att investera i alltför stora fastigheter. 37

Hyresutvecklingen för kontor påverkas framförallt av sysselsättningsutvecklingen, befintligt utbud och planerad nyproduktion. Avtalstiden är i normalfallet 3-5 år i Sverige vid nyuthyrning. Eftersom det i många fall krävs omfattande investeringar i samband med uthyrning av lokaler förekommer även längre avtalstider för att säkerställa återbetalning av investeringen. Avtalstiderna i London är oftast 10 år eller längre. Vid avtalstidens utgång är det möjligt att förhandla om hyran. I London genomförs omförhandlingar även under avtalstiden med en möjlighet för hyresvärden att höja hyran men utan möjlighet för hyresgästen att erhålla hyressänkning. Vakansrisken ökar när konjunkturen mattas av och vid omfattande nyproduktion av lokaler. Många stora hyresgäster i beståndet innebär också en risk för uppkommande stora vakanser. För att reducera vakansrisken bedrivs ett aktivt uthyrnings- och kundvårdsarbete. I fastighetsbeståndet eftersträvas en fördelning mellan olika storlekar på hyresgästerna. Risken för hyresförluster begränsas genom att ta kreditupplysningar på blivande hyresgäster inför nyuthyrning och genom att enligt fastställd kreditpolicy avtala om bankgaranti eller annan säkerhet för hyresavtalets fullgörande. Driftskostnader utgörs främst av taxebundna kostnader, förvaltningsadministration och fastighetsskatt. I fastighetsbeståndet pågår ett aktivt arbete med att reducera kostnaden för energi och livbolaget har även genomfört det första Green Building-projektet. En förnyad elupphandling har skett i syfte att reducera svängningarna i energipriserna. Ett nytt förvaltningsavtal har tecknats i syfte att erhålla en bättre avtalsstruktur, högre kvalitet och lägre pris. Fastighetsskatten och en del av de taxebundna kostnaderna vidaredebiteras hyresgästen enligt avtal vilket reducerar risken för resultatpåverkan. I syfte att reducera antalet försäkringsskador i fastigheterna genomförs tio riskbesiktningar per år i samarbete med försäkringsrådgivaren vilket även har medfört en lägre försäkringspremie. Gamla Liv har även placeringar i två internationella fastighetsfonder med global inriktning. Dessa placerar i fastighetsrelaterade värdepapper och i direktägda fastigheter. Risken begränsas dels genom att kvantitativa begränsningar i förhållande till referensindex bevakas och dels genom generella analyser av ekonomiska faktorer och politiskt klimat i syfte att undvika placeringar på politiskt och ekonomiskt instabila marknader. På de marknader som anses stabila görs en djupare makroekonomisk analys, ofta med hjälp av extern lokal expertis, i syfte att identifiera lönsamma sektorer på fastighetsmarknaden. Private Equity Private Equity är innehav i onoterade aktier och till skillnad från tillgångsklasser som publikt noterade aktier och räntor finns inga etablerade marknadsplatser. Värderingarna sker enligt etablerade modeller, men de tenderar att underskatta såväl tillgångsklassens volatilitet som portföljbolagens faktiska värde. Det är svårt att identifiera jämförelseindex som definierar tillgångsklassens karakteristika. Tillgången på historiska data är begränsad och därför förenad med osäkerhet. Den övergripande portföljrisken hanteras genom diversifiering, primärt genom antalet investeringar, genom den geografiska spridningen och genom att investeringarna avyttras över tiden (vintage diversifiering). Maximalt får 20 procent av den totala portföljen investeras i Private Equity-fond och varje enskild fond har normalt 8 15 underliggande portföljbolag. Förvaltningen har en global ansats och styrelsen har fastställt riktlinjer för hur mycket som skall investeras i Nordamerika, Europa samt övriga världen vilket säkerställer en god geografisk diversifiering. Sondering av möjliga investeringsobjekt (enskilda fonder) sker genom en disciplinerad investeringsprocess. Då det föreligger stora skillnader i kvalitet och potential mellan olika investeringsobjekt är urvalsprocessen mycket viktig. De slutgiltiga investeringsbesluten fattas av en investeringskommitté och är konsensusdrivna. Efter investering bevakas investeringsobjekten aktivt. Förvaltarteamet är, för bolagets investeringar, representerat i ett stort antal rådgivande styrelser och så kallade advisory boards. De rådgivande styrelsernas roll är bland annat att godkänna portföljbolagsvärderingar, eventuella strategiförändringar samt att behandla vissa legala frågeställningar och intressekonflikter. 38

Derivat Gamla Liv placerar huvudsakligen i primära instrument, det vill säga aktier, obligationer och liknande. Derivat, till exempel terminer och optioner, används i vissa fall som substitut till primära instrument. Derivatinstrumenten används också för att förändra risknivån i de olika portföljerna och som ett kostnadseffektivt verktyg vid omplacering mellan olika marknader. Värdering görs dagligen och med värderingssystemet bevakas utvecklingen kontinuerligt. Derivatpolicyn anger tillåtna instrument och tillåtna motpartsrisker. Användandet av derivat sker inom ramen för placeringsriktlinjer och genom beslut i styrelse eller Finansdelegation. I den löpande förvaltningen används endast terminer och swappar och den underliggande exponeringen i dessa beaktas i styrning och mätning av tillgångsallokering och risker. Optioner har använts endast efter separat styrelsebeslut och då följts upp i särskild ordning. 39

Not 3 - Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningen är central för försäkringstagarna i Gamla Liv eftersom den utgör grunden för den avkastning de får på sina försäkringar. Målet är att förvalta tillgångarna på ett sådant sätt att det ger försäkringstagarna högsta möjliga avkastning vid en rimlig risknivå. Vid 2009 års utgång uppgick det sammanlagda förvaltade kapitalet (placeringar som omfattas av placeringsriktlinjer) i Gamla Liv, koncernen, till 152 235 (141 485). Kapitalförvaltare Den löpande förvaltningen av bolagets tillgångar sker hos olika externa kapitalförvaltare. Av särskild vikt är SEB, som under ett ursprungligen treårigt kapitalförvaltningsavtal förvaltar betydande belopp och dessutom koordinerar den samlade portföljen, samt svarar för samlad rapportering till Gamla Liv. Under 2008 slöts ett nytt avtal om kapitalförvaltning med SEB, som löper till utgången av 2011. Aktier i USA och i Asien, liksom vissa hedgefonder och fonder av onoterade aktier, förvaltas av andra kapitalförvaltare, medan SEB förvaltar aktier i Sverige och Europa (inklusive Östeuropa), samtliga obligationsportföljer, vissa hedgefonder och alla fastighetsinvesteringar. SEB väljer för Gamla Liv vilka fonder av onoterade aktier som bolaget skall placera i. Totalavkastning Totalavkastningen i Gamla Liv uppgick för 2009 till 15,1 (-15,7) procent, vilket var bättre än genomsnittet bland övriga livbolag som uppgick till 12,0 (-6,7) procent. 15,1 procent motsvarade en positiv real avkastning med 14,3 procent. Årets avkastning medför att konsolideringsgraden nu är 102 (89) procent. Avkastningen på aktieportföljen var i svenska kronor 28,9 (-35,2) procent. Generellt utvecklades börserna starkt, i lokal valuta, särskilt i tillväxtländer. Den svenska börsen, där Gamla Liv har sin största enskilda exponering, steg kraftigt. Totalavkastningen på portföljens strategiska tillgångar, inklusive SEB, uppgick till 52,9 (-51,7) procent. Avkastningen på ränteportföljen var i svenska kronor 5,2 (11,8) procent. De riskfria marknadsräntorna steg på samtliga marknader där Gamla Liv har placeringar, från mycket låga nivåer vid slutet av 2008. Ränteportföljens avkastning påverkades kraftigt positivt av placeringar i kreditobligationer. Kreditobligationerna påverkade under 2008 avkastningen kraftigt negativt. Fastighetsportföljen, som till övervägande del är placerad i Sverige, hade en totalavkastning på 2,0 (-6,9) procent. Avkastningen på de onoterade aktieinnehaven var i svenska kronor -7,1 (-6,9) procent under 2009 och avkastningen på hedgefonder var i svenska kronor 1,8 (-6,7) procent. Gamla Livs valutaexponering hanteras separat som en särskild del av kapitalförvaltningen. Den absoluta merparten av Gamla Livs valutaexponeringar var under 2009 säkrade. Med beaktande av detta var avkastningen på särskilt onoterade aktier och hedgefonder klart högre än i svenska kronor. Valutaomräkning netto gav ett utfall om -1 080 (2 024). 40

Relativavkastning - översikt, aktier och räntebärande, procent 2009 Avkastning Portfölj Avkastning Index Relativ avkastning SEK SEK SEK Aktier 28,9 30,2-1,0 Sverige 46,4 48,5-1,4 Nordamerika total 13,8 15,5-1,5 Europa 25,8 23,2 2,1 Japan total -5,8-4,4-1,5 Tillväxtländer total 61,0 65,4-2,6 Världsportfölj 13 18,4 18,3 0,0 Räntebärande 5,2-1,5 6,7 Sverige 4,5 1,3 3,2 Nordamerika -7,9-13,1 6,1 Europa 14,1-2,8 17,4 Storbritannien 7,9 3,3 4,4 Realränteobligationer 3,5 3,4 0,1 Total 12,9 8,6 3,9 Så sköts kapitalförvaltningen Syftet med kapitalförvaltningen i Gamla Liv är att ge försäkringstagarna högsta möjliga reala avkastning över tiden, utan att de grundläggande åtagandena enligt försäkringsavtalen hotas. Mot denna bakgrund sker förvaltningen av bolagets tillgångar. Normalportfölj Gamla Livs kapitalförvaltning styrs med hjälp av en normalportfölj, som anger riktvärden för fördelningen av placeringstillgångarna mellan olika tillgångsslag. Riktvärdena kompletteras med regler för vilka avvikelser från riktvärdena som får förekomma i den aktiva förvaltningen. Beslutet om normalportfölj är avgörande för avkastningen på bolagets placeringar och därför även för försäkringstagarnas avkastning. Normalportföljen beslutas av Finansdelegationen, som är ett utskott ur Gamla Livs styrelse. Med bakgrund i ett aktieägaravtal mellan Trygg-Stiftelsen och SEB Trygg Liv Holding AB har styrelsen delegerat beslutanderätt i alla frågor som avser Gamla Livs placeringar till Finansdelegationen. Förslag på förändringar i normalportföljen lämnas av CIO (Chief Investment Officer) och beslut i Finansdelegationen kompletteras för styrning av den löpande kapitalförvaltningen av instruktioner från CIO. Till Finansdelegationen rapporteras löpande utfallet av kapitalförvaltningen. Policydokument Beslut i Finansdelegationen uttrycks i ett antal policydokument. Bland dessa kan särskilt nämnas placeringsriktlinjerna, som i sin tur omfattar bland annat riktlinjer för ägarstyrning, policy för användning av derivatinstrument och regelverk för ratingbaserade kreditlimiter. Gamla Livs placeringsportfölj är stor och omfattar en mängd olika typer av placeringar, varför det samlade interna regelverket är relativt omfattande. Normalportföljen anger på sin högsta nivå riktvärden för fördelningen mellan aktier, obligationer, fastigheter och onoterade aktier, exklusive så kallade strategiska innehav (se nedan). På nästa nivå anges riktvärden för den geografiska fördelningen inom respektive tillgångsklass, till exempel aktier. För portföljen av noterade aktier och obligationer gäller särskilda riktvärden för fördelningen mellan dessa. Vissa av riktvärdena varierar med kapitalmarknadernas rörelser, för att minska antalet transaktioner och minimera transaktionskostnaderna. Beslut om normalportfölj innefattar därutöver bland annat beslut om jämförelseindex för respektive tillgångsklass. 13 Indexportfölj 41

Alla avvikelser från normalportföljen skapar så kallad aktiv risk. Det gäller såväl avvikelser i form av vilka andelar som placerats i olika tillgångsklasser som avvikelser inom en viss tillgångsklass från det jämförelseindex som gäller för denna. Inom respektive tillgångsklass, till exempel svenska aktier, skall kapitalförvaltningen ske inom ramen för olika restriktioner. Dessa avser att begränsa koncentrationen av placeringarna till enskilda eller ett fåtal värdepapper, eftersom detta skulle innebära högre risk för negativa avvikelser. Normalportföljens riktvärden i valda delar, procent 2009-12-31 2008-12-31 Inom aktie- och obligationsportföljen Aktier 38,2 42,7 Obligationer 61,8 57,3 Inom den totala tillgångsportföljen 14 Fastigheter 14,4 14,4 Hedgefonder 5,0 5,0 Private Equity 5,0 5,0 Sammantaget, sett över hela tillgångsmassan, med beaktande av derivattransaktioner och inklusive strategiska investeringar, var vid årsskiftet 40,8 procent placerat i aktier inklusive onoterade aktier, 40,9 procent i räntebärande tillgångar, 13,3 procent i fastigheter, och 5,7 procent i hedgefonder. I Gamla Livs portfölj finns såväl helt likvida värdepapper, som till exempel svenska statsobligationer, som mindre likvida tillgångar som fastigheter och onoterade aktier. Styrningen av till exempel andelen noterade aktier inom den samlade portföljen av noterade aktier och obligationer är löpande exakt, och detsamma gäller till exempel andelen svenska noterade aktier inom den samlade portföljen av noterade aktier. Normalportföljens riktvärden för andel fastigheter, hedgefonder eller onoterade aktier får däremot mer karaktären av långsiktiga målsättningar. Vilka andelar som de strategiska tillgångarna utgör av portföljen är avhängigt av särskilda beslut om förvaltning i Finansdelegationen. Se avsnittet om Strategiska tillgångar. Val av normalportfölj Hur sker då valet av normalportfölj? För det första måste Gamla Liv givetvis följa de lagar och regler som gäller i Sverige, och då särskilt gällande regler om så kallad skuldtäckning. Dessa regler anger att medel som motsvarar försäkringstagarnas fordringar på bolaget skall placeras försiktigt, och innebär en viss styrning mot räntebärande placeringar med mycket låg kreditrisk. Fria tillgångar, som i Gamla Liv svarar för betydande belopp cirka 70 mdkr kan dock placeras friare. För det andra innebär olika möjliga placeringsstrategier olika risk, och Gamla Liv måste finna en risknivå som totalt sett är lämplig. Ju mer spridda eller diversifierade placeringarna är, desto mindre är risken för att en enskild förlust kan få materiell inverkan. För Gamla Liv är det slutligen helt överordnat att förmågan att fullgöra försäkringsavtalen, det vill säga honorera garantiåtagandena, är säkerställd. Utifrån dessa allmänna principer utformas normalportföljen. I detta arbete spelar analyser av förväntad avkastning och risk stor roll, inklusive så kallad ALM-analys (Asset-Liability Management, eller tillgång-skuld-förvaltning). Kvantitativa analyser av detta slag baseras antingen på historiska data eller egna antaganden. I praktiken sker i förberedelsearbetet och i diskussioner i styrelse och Finansdelegation ett samspel mellan de kvantitativa analyserna och egna uppfattningar om utsikterna för olika marknader. Även placeringarnas likviditet beaktas, men Gamla Liv har en mycket lång placeringshorisont och förutsägbara utbetalningar och kan därför både bära och dra nytta av likviditetsrisk. 14 Exklusive strategiska tillgångar 42

Förändringar under 2009 Under 2009 genomfördes inga väsentliga förändringar av normalportföljen. Däremot beslutade styrelsen och Finansdelegationen att ge CIO och ordföranden i Finansdelegationen ett antal strategiska mandat inom aktier, ränterisk (duration) och valutarisk. Inom ramen för dessa mandat höjdes under året från senvåren successivt aktieexponeringen och graden av valutasäkring. Durationen i de räntebärande placeringarna minskades. Förändringarna implementerades genom transaktioner i derivatinstrument vid sidan om den löpande kapitalförvaltningen. Inför 2010 beslutades i december att inrätta ett nytt tillgångsslag, särskilda räntebärande placeringar. Inom detta kommer placeringar att ske i fonder som bland annat placerar i försäkringsobligationer och i illikvida kreditinstrument av olika slag. Placeringarna inleddes i början av 2010. Allokering av placeringstillgångar, koncernen, Marknadsvärde Tillgångsslag Region 2009-12-31 Procentandel 2009-12-31 Marknadsvärde 2008-12-31 Procentandel 2008-12-31 Aktier Sverige 12 263 8,0 9 878 7,0 Nordamerika 12 144 8,0 8 091 5,7 Europa, övrigt 10 330 6,8 4 827 3,4 Japan 2 513 1,6 1 951 1,4 Australien 574 0,4 - - Tillväxtländer 6 201 4,1 6 983 5,0 44 025 28,9 31 730 22,5 Obligationer Sverige 34 945 22,9 33 991 24,1 Nordamerika 10 485 6,9 12 764 9,1 Storbritannien 5 776 3,8 5 702 4,0 Europa, övrigt 10 220 6,7 15 989 11,3 Kassa 838 0,6 - - 62 264 40,9 68 446 48,6 Valuta -1 112-0,7-446 -0,3 Fastigheter Sverige 15 272 10,0 15 411 10,9 Storbritannien 1 857 3,3 1 690 1,2 Övriga världen 3 180-2 465 1,7 20 309 13,3 19 566 13,9 Private Equity Sverige 2 0,0 25 0,0 Nordamerika 3 260 2,1 3 397 2,4 Europa, övrigt 3 309 2,2 3 070 2,2 Övriga världen 812 0,5 727 0,5 7 383 4,9 7 219 5,1 Hedgefonder 8 647 5,7 9 083 6,4 Strategiska tillgångar 10 719 7,0 5 887 3,8 Total 152 235 100,0 141 485 100,0 Aktiv och passiv förvaltning I praktisk kapitalförvaltning kan man allmänt sett välja mellan passiv och aktiv förvaltning. Passiv förvaltning följer valt jämförelseindex, medan aktiv förvaltning i syfte att skapa meravkastning avviker från jämförelseindex. Passiv förvaltning är klart billigare att upphandla än aktiv vilken kräver mer resurser. I uppbyggnaden av den löpande förvaltningen har Gamla Liv gjort en bedömning av vilka marknader, eller 43

segment av marknader, som lämpar sig för aktiv förvaltning, i så måtto att det bedöms finnas goda förutsättningar för meravkastning. För dessa marknader har Gamla Liv valt aktiv förvaltning, medan passiv förvaltning används för andra marknader. Således är förvaltningen av asiatiska aktier och amerikanska småbolag aktiv, medan förvaltningen av amerikanska större bolag är mer passiv. Cirka en fjärdedel av den utländska aktieportföljen förvaltas passivt i ett särskilt världsindexmandat. Av den totala portföljen av noterade aktier förvaltas cirka 40 procent passivt. Andelen passiv förvaltning ökade under året. Alla placeringar i större amerikanska bolag (S&P 500) och alla placeringar i japanska aktier förvaltas nu passivt. Där man väljer aktiv förvaltning finns alltid en risk för negativa avvikelser mot jämförelseindex, varför valet av kapitalförvaltare är mycket viktigt och utvärderingen bör ske över en något längre tidsperiod. Val av kapitalförvaltare sker genom en noggrann urvalsprocess, som beaktar såväl historiska resultat som personalresurser och riskkontroll. Vidare eftersträvas att konstruera effektiva "portföljer av portföljer" där olika förvaltningsstilar kompletterar varandra. Ägarstyrning och etiska riktlinjer Gamla Liv är trots storleken på placeringsportföljen inte en betydande ägare av utländska aktier. I Sverige svarar dock bolagets aktieportfölj för cirka 1 procent av det samlade marknadsvärdet på Stockholmsbörsen, och Gamla Liv är i många svenska börsbolag en av de större ägarna, trots att portföljen är väl diversifierad. Hanteringen av detta ägande sker utifrån av Finansdelegationen fastställda riktlinjer, vilka ansluter väl till svensk kod för bolagsstyrning, och vilka syftar till att skapa bästa möjliga avkastning. Merparten av arbetet görs av SEB som förvaltare av den svenska aktieportföljen. Särskilt viktiga frågor blir föremål för behandling i styrelse och Finansdelegation. Ägarstyrningen utövas framförallt genom deltagande i valberedningar samt i arbetet inför och på bolagsstämmor och inte genom direkt styrelserepresentation. Gamla Livs placeringsriktlinjer anger att placeringar ej får ske i aktier i tobaksbolag. Styrelsen har vidare i början på 2010 beslutat att ansluta till SEB:s arbete med PRI (Principles for Responsible Investments) och som en del därav att placeringar framgent inte skall ske i bolag som tillverkar vapen som omfattas av FN-konventioner. Marknadsöversikt Dramatiken på de finansiella marknaderna fortsatte från 2008 in i 2009. Året utvecklades dock i slutändan till ett av de bästa åren under de senaste decennierna för placerare i aktier och andra risktillgångar. Inledningen på året färgades av en genuin osäkerhet kring banksystemen över hela världen. Frågan var hur många banker som skulle tvingas till statlig hjälp för att överleva följderna av den globala finanskrisen. Fram till mitten av mars föll de större börserna med 10-25 procentenheter. Stockholmsbörsen som var en av de starkare börserna hade en nedgång på 13 procentenheter under perioden. Samtidigt steg räntorna på företagsobligationer och särskilt mycket för obligationer och förlagslån utgivna av banker. I spåren av den pågående finanskrisen utvecklades de reala ekonomierna allt sämre. Under första kvartalet föll BNP i de flesta utvecklade länder som en följd av kraftigt avtagande efterfrågan. I Sverige sjönk BNP med hela 6,7 procent under samma period. Företagen började minska sina investeringar och reducera personal under 2008, men utvecklingen fortsatte under första kvartalet 2009. Vissa branscher, till exempel fordonsindustrin, fick se försäljningen sjunka med 30-40 procent. Trots det dystra tonläget i marknaden började man så småningom under det första kvartalet att se vissa tecken på att läget höll på att stabiliseras. Tidiga ekonomiska indikatorer började visa tecken på att en vändning var på gång under de första vårmånaderna, och man började prata om gröna skott i ekonomierna. Vändpunkten kom under slutet av mars och i början på april. Stresstester som genomfördes i USA och Europa visade att banksystemet generellt, trots stora förluster, var i bättre skick än vad marknaden hade befarat vilket minskade de värsta farhågorna om en total finansiell kollaps. Länderna inom G20 enades om mycket stora kapitaltillskott till internationella valutafonden, IMF, och centralbankerna i England och USA inledde så kallade kvantitativa lättnader, det vill säga att man köpte det egna landets statsobligationer. Allt detta sammantaget gjorde att riskaptiten återvände till kapitalmarknaderna. 44

Uppgången i marknaden under våren fick stöd i börsbolagens delårsrapporter vilka överraskade positivt. Till stor del berodde detta sannolikt på lågt ställda förväntningar, men de visade också att bolagen varit mycket snabba i sin anpassning till det svaga orderläget. Kreditmarknaderna vände i princip samtidigt som börserna. Placerarna återvände till marknaden, lockade av historiskt höga räntemarginaler mot riskfria placeringar. Det nyväckta intresset för företagsobligationer gjorde att emissionsvolymerna blev rekordhöga under året. I Europa emitterades obligationer för närmare 11 miljarder EUR per vecka och i USA för 14,1 miljarder USD per vecka. Fonder som placerar i kreditobligationer fick se mycket stora inflöden. När man summerar 2009 kan man konstatera att det blev det femte bästa börsåret under de senaste fyrtio åren. Uppgången var starkast i tillväxtmarknader och i teknologibolag, i princip på de områden där nedgångarna var som störst 2008. Kreditmarknaden hade den högsta avkastningen i modern tid med en överavkastning jämfört med statsobligationer på 12,1 procent i Europa och 22,7 procent i USA. Bäst utveckling hittade man inom den så kallade high yield marknaden, marknaden för kreditobligationer med låga kreditbetyg, med en överavkastning på närmare 60 procent. Samtidigt steg de längre marknadsräntorna för statsobligationer i de flesta länder, i Sverige med ca 0,6 procentenheter och i USA med närmare 2 procentenheter. Ränteuppgången kom trots att centralbankerna höll sina styrräntor på rekordlåga nivåer, och trots de kvantitativa lättnaderna. Uppgången visar att marknaden återigen sökte riskfyllda placeringar och sålde säkra statsobligationer. Rörelserna på valutamarknaderna var över året begränsade, men desto mer dramatiska under året. Den svenska kronan försvagades i början av året kraftigt mot USD, EUR och GBP, men förstärktes sedan under resten av året. Under stora delar av året varierade den svenska kronans styrka tydligt i takt med den allmänna utvecklingen på världens börser. Trots den starka utvecklingen under 2009 finns det anledning till viss optimism även inför 2010. Den ekonomiska återhämtningen kommer att präglas av behoven att återställa stora budgetunderskott samt en fortsatt restriktiv kreditmarknad. Det kommer att verka återhållande på tillväxten. Samtidigt finns visst hopp om en mer långsiktigt sund tillväxt utan en stor uppgång i belåning. Vinsterna bör fortsätta att förbättras och det är inte orimligt med en global uppgång på 25 procent. Aktiemarknaden bör ha diskonterat detta i dagens kurser och en fortsatt kursuppgång bygger på en ytterligare uppgång för vinsterna under 2011. Det kommer också att behövas betydligt mer om bolagen skall nå samma vinstnivå som under 2007. Den värsta delen av finanskrisen är över, men lönsamheten inom banksektorn kommer fortsatt att vara svag, delvis till följd av ny reglering med bland annat högre kapitalkrav. Tillväxtländerna förväntas allmänt spela en viktig roll i konjunkturåterhämtningen. Sammantaget bör 2010 bli ett typiskt återhämtningsår där farten i ekonomin ökar samtidigt som riskaptiten bör bestå på marknaderna, även om en viss volatilitet kan förväntas. Kreditmarknaden bör fortsätta att normaliseras, vilket gör att finansieringskostnaderna fortsatt kommer att vara extremt låga för välkonsoliderade bolag. Centralbankerna kommer sannolikt att påbörja en återgång till mer normala styrräntor. De kommer troligen att vara återhållsamma med hänsyn till ett lågt resursutnyttjande och till att världen under krisåren byggt upp en betydande arbetsmarknadsreserv. Samtidigt kommer det att finnas behov av att reducera finanspolitiska stimulanser vilket kommer att verka dämpande på tillväxten. Det här är en miljö som borde vara positiv för både aktie- och kreditmarknad. De största riskerna synes dels vara att de offentliga stimulansåtgärderna dras tillbaka alltför mycket, dels oro för de framtida statsfinanserna i utsatta länder, som utvecklingen i Grekland i början av 2010 illustrerat. Glädjande nog står sig Sveriges statsfinanser mycket väl i en internationell jämförelse. Jämförelseindex Jämförelseindex omfattar aktier och räntor. Aktier Asien, exkl Japan: Europa, exkl Sverige: Japan: Latinamerika: MSCI Asia excl Japan (Return Index). FTSE Europe (Return Index) exkl Sweden & tobacco. MSCI Japan (Net Return Index). MSCI Latin America (Net Return Index). 45

Nordamerika: Sverige: Världsportföljen: Östeuropa: Räntor Sverige: Nordamerika: Europa, exkl Sverige & Storbritannien: Storbritannien: 81 % S&P 500 (Return Index) excl tobacco, 19 % Russell 2500 (Return Index). SIPRX (SIX Portfolio Return Index) exkl banker, Salusansvar och Swedish Match. FTSE Developed excl Sweden & tobacco. MSCI EM Eastern Europe 10/40 (Net Return Index). 5 års fast durationsindex (nominella obligationer) och OMRX Real (realränteobligationer). JP Morgan US Government Bond Index (JPM US). JP Morgan EMU Government Bond Index (JPM EMU). JP Morgan UK Government Bond Index, excl maturities 10+ (JPM UKx10+). Fastigheter FTSE EPRA/NAREIT Global Real Estate Index (Net Return Index). FTSE EPRA/NAREIT North America Real Estate Index (Return Index). SFI / IPD All-Portfolio Universe. IPD Central London Offices. Förvaltningskommentarer Aktieportföljen Sverige Sverige var tillsammans med Norge den bästa nordiska aktiemarknaden under året och utvecklades även bättre än Europa och USA, med en uppgång i index på 53,0 procent. Små bolag utvecklades generellt mycket bättre än stora bolag. Index för småbolag (CSX Return Sweden) steg med 68,9 procent. Jämförelseindex för Gamla Livs portfölj, som exkluderar de stora bankerna och tobaksbolaget Swedish Match, steg med 48,5 procent. Förvaltningen gav en negativ relativavkastning på 1,4 procent. Den svenska portföljen hade under inledningen av året en låg relativ risk med små positioner inom främst konjunkturstabila sektorer. I den aktiva förvaltningen påbörjades under mars en förändring av portföljen mot en ökad andel cyklisk exponering och då främst genom att investera i kvalitetsbolag. Under hela året vidhölls dock en låg relativ risk i portföljen. Många aktier som förvaltaren överviktade steg mycket kraftigt men i relativa termer bidrog de inte eftersom väldigt många småbolag och bolag med hög risk steg betydligt mer. En sammanställning av de aktier som under året bidrog bäst respektive sämst till relativ avkastning, visar att de aktiva positionerna summerar till ungefär noll. Därtill kommer negativa bidrag från dels kassabehållning, dels från alla små bolag som inte ingick i portföljen och som steg betydligt mer än index. De tre aktier som bidrog mest till den relativa avkastningen var Hexagon, Electrolux och JM som alla var överviktade. Samtidigt kostade övervikten i Nokia, samt undervikterna i MTG och Melker Schorling mest för den relativa avkastningen. Summan av de sex positionerna blev dock svagt positiv. Under hösten såldes hela innehavet i Nokia vilket begränsade det negativa bidraget. Europa Europaportföljens jämförelseindex steg under 2009 med 23,2 procent uttryckt i kronor. Portföljen hade under året en avkastning på 25,8 procent uttryckt i kronor, vilket innebär runt 2,6 procentenheter bättre än jämförelseindex. Europaportföljens överavkastning hänförde sig helt och hållet till val av enskilda aktier, vilket är helt i linje med strategin. Sektorallokeringen gav ett svagt negativt bidrag till relativ avkastning (knappt 0,4 procent) medan det aggregerade bidraget från aktieval inom sektorer var klart positivt (cirka 3 procent). Det var främst aktieval inom banker och andra finansiella företag som gav ett positivt bidrag. De bästa individuella aktiebidragen kom från de långsiktiga innehaven i den italienska kapitalförvaltaren Azimut (bidrag +1,3 procent, upp 134 procent i kronor), den stora och välskötta turkiska Garantibank (bidrag 46

+0,9 procent, upp 130 procent i kronor), spelbolaget Unibet (bidrag +0,4 procent, upp 70 procent i kronor) samt i det mindre brittiska oljebolaget Venture Production (bidrag +0,4 procent, upp 100 procent i kronor). De två senare bolagen såldes under året. USA Efter ett mycket svagt 2008 återhämtade sig den amerikanska aktiemarknaden något i slutet av året, på förhoppningar att den nya regeringen skulle vidta åtgärder. 2009 inleddes dock i moll med ett fall i januari på runt 9 procent baserat på osäkerhet kring möjligheterna för politikerna att reda upp situationen. Nedgången fortsatte i februari innan återhämtningen inleddes i mitten av mars då vaga signaler om en återhämtning i bank- och fastighetssektorn kunde skönjas, samtidigt som globalt koordinerade stödåtgärder beslutades. Ett brett aktieindex som S&P 500 steg med drygt 26 procent mätt i dollar under 2009. Den höjda riskaptiten innebar att marknaden främst kom att fokusera på aktier av låg kvalitet och framförallt mindre bolag. Denna utveckling höll i princip i sig under det första halvåret. Typiska tillväxtbolag gick bäst och mindre bolag gick bättre än relativt större bolag. Året avslutades med en mer modest uppgång och med en relativ återhämtning i större bolag. Sektorer som drev marknaden under året var till stor del teknologisektorn samt råvaror. Övriga sektorer avkastade sämre än aktiemarknaden i genomsnitt. Fenomenet med fokus på lågkvalitativa bolag medförde också att aktivt förvaltade strategier med fokus på företagsanalyser hade svårt att överträffa jämförelseindex, framförallt under årets första hälft. Detta avspeglades hos förvaltarna i Gamla Livs portfölj som samtliga underavkastade relativt deras respektive stilindex. I början av året överfördes det aktiva förvaltningsmandatet i medelstora tillväxtbolag till passiv storbolagsförvaltning efter svag relativavkastning. Detta ledde till att portföljen fick en högre genomsnittlig bolagsstorlek än tidigare samt en viss förskjutning mot värdebolag. Japan Den japanska aktiemarknaden visade positiv avkastning under 2009 i lokal valuta men var ändå den sämsta av de stora huvudmarknaderna. TOPIX index avkastade 7,6 procent under 2009 vilket var mindre än hälften vad de andra huvudmarknaderna som USA och Europa avkastade. Bakom den svagare återhämtningen ligger både fundamentala och flödesrelaterade orsaker. Ur fundamental synvinkel var strukturen i den japanska ekonomin svagare redan innan krisen började 2008. Under krisen föll sedan Japans export relativt mer än i andra ekonomier, vilket gjorde återhämtningen extra svår. En annan orsak till den japanska aktiemarknadens relativt svaga återhämtning är att den efter många år av svag avkastning inte har varit av intresse för många internationella investerare, som valt att fokusera sina investeringar till andra marknader, inte minst tillväxtländer. Uppgången i Japan skedde till skillnad mot de flesta andra marknader främst i stora bolag. Jämfört med 2008 var det naturligt eftersom stora bolag var de som då var värst drabbade. Tillväxtländer Tillväxtmarknaderna ledde mycket av återhämtningen på världens aktiemarknader 2009 och visade mycket starkare avkastning under året än de utvecklade marknaderna. Under 2008 var förhållandet det omvända, men efter att den värsta delen av krisen passerats kom internationella investerare kraftigt tillbaka på tillväxtmarknaderna i slutet av året. Bakgrunden var att placerarna såg stark tillväxt i tillväxtländerna på kort såväl som lång sikt jämfört med svaga förväntningar för utvecklade ekonomier. Tillväxtländernas offentliga finanser är som grupp klart starkare än många utvecklade länder, företagen i tillväxtländerna är mindre skuldsatta än de i utvecklade länder, och bankerna i tillväxtländerna har små exponeringar för den problemtyngda bostadsfinansieringen i USA och Europa. Spridningen i avkastning mellan olika tillväxtmarknader var stor under 2009. Starkast utveckling hade Latinamerika och Ryssland. De globala tillväxtmarknaderna avkastade 61 procent i SEK under 2009. Avkastningen i Latinamerika var 83 procent och den ryska aktiemarknaden avkastade 84 procent (Östeuropa i övrigt avkastade kring 70 procent). Ett brett Asien exkl Japan index avkastade omkring 55 procent. I lokal valuta var avkastningstalen än högre. 47

Även i tillväxtländer var det mindre bolag samt generellt lågkvalitativa bolag som avkastade bäst under 2009. Det ledde till svag relativ utveckling för många fundamentalt förvaltade strategier. Samtliga förvaltare i Gamla Livs globala tillväxtmarknadsportfölj underavkastade också relativt deras respektive jämförelseindex 2009, förutom i Östeuropa där avkastningen i den av SEB förvaltade Östeuropafonden översteg jämförelseindex med 8,9 procent. Obligationsportföljen Under 2008 övergick många placerare till riskfria tillgångar, det vill säga statsobligationer, vilket drev ned marknadsräntorna till rekordlåga nivåer, särskilt mot slutet av året. Under 2009 blev mönstret det motsatta; många placerare sålde statsobligationer och köpte risktillgångar som aktier och företagsobligationer. Marknadsräntorna på statsobligationer steg och räntedifferenserna på företagsobligationer sjönk kraftigt. Styrelsen i Gamla Liv beslutade under hösten 2008 att ytterligare köp av företagsobligationer tillsvidare inte fick ske och att portföljen av sådana obligationer skulle minska i takt med förfall. Utvecklingen på marknaden för företagsobligationer var under 2009 den starkaste någonsin; räntedifferensen mellan företagsobligationer med kreditbetyg från AAA till BBB och statsobligationer minskade med hela 2,8 procentenheter. På marknaden för obligationer emitterade av banker var marknadsutvecklingen ännu mer dramatiskt positiv. Efter ett extremt händelserikt år har marknadsvillkoren nu till största delen normaliserats för företagsobligationer. Banker utgör dock ett undantag och sektorn handlas fortfarande till en betydligt högre räntedifferens än före krisen. Förvaltningen av obligationsportföljen är uppdelad i två riskområden: traditionell ränteförvaltning, det vill säga val av andra löptider än i index, och förvaltning i obligationer som har högre kreditrisk än i jämförelseindex. Maximala avvikelser bestäms i placeringsriktlinjer som fastställs av styrelsen för bolaget. Avkastningen i obligationsportföljen uppgick under 2009 till 5,2 procent i svenska kronor vilket var 6,7 procent bättre än jämförelseindex. Överavkastningen i portföljen förklaras till största delen av en kraftig prisuppgång på portföljens företagsobligationer. Uppgången har i vissa fall kompenserat för en i övrigt ganska svag obligationsmarknad, framförallt i USA. Trots försiktiga centralbanker som fört en mycket expansiv penningpolitik så har statsobligationsräntorna stigit i samtliga marknader där bolaget har exponering. I Sverige steg långa marknadsräntor med cirka 0,5 procentenheter medan de steg med närmare 1,5 procentenheter i USA. Bolagets kreditportfölj har genom hela krisen haft en defensiv inriktning genom valet av löptid (ca 2 år) och en relativt hög genomsnittlig rating (A1/A+) men dock en viss övervikt i finansiella företag. Trots detta har variationen i avkastning varit extremt stor på grund av oron på marknaden. Under januari månad 2009 var priserna på företagsobligationer på så låga nivåer (höga räntor) att de tangerade 1930-talets depressionsnivåer. Räntedifferensen mellan företags- och statsobligationer i ett kreditindex är bland annat ett mått på marknadens värdering av risken för konkurs bland de bolag som ingår i indexet. Vid inledningen av året motsvarade räntedifferenserna inom europeiska bolag med goda ratingbetyg (investment grade) en konkurssannolikhet på cirka 7,5 procent per år. Historiskt har i genomsnitt endast 0,05 procent av bolagen som ingår i index gått i konkurs under ett år. Marknaden gjorde alltså bedömningen att risken var drygt 100 gånger högre än normalt och att mer än 30 procent av alla bolag över en femårsperiod skulle gå i konkurs. Lyckligtvis har det faktiska utfallet inte varit i närheten av dessa nivåer. Det förefaller också som om konkursvågen hade sin högsta nivå i november 2009. Därefter förväntas antalet bolag i konkurs snabbt falla tillbaka mot mer normala nivåer under 2010. För helåret 2009 gick 0,3 procent av alla bolag med ratingbetyg på A i konkurs. Obligationsportföljen i Gamla Liv klarade sig 2009 utan några konkurser. De stigande långräntorna i kombination med en globalt expansiv penningpolitik, det vill säga låga styrräntor, skapade en stark trend för brantare avkastningskurvor under året. Trots att makrodata framförallt under senare delen av året visade på en tydlig förbättring, bidrog centralbankernas duvaktiga kommunikation till att befästa lågräntemiljön och skapa ett tryck nedåt på framförallt kortare räntor. Den svenska Riksbanken sänkte också reporäntan under året till historiskt låga 0,25 procent. Avkastningen i den 48

traditionella ränteförvaltningen gynnades av framförallt stigande långräntor, globalt brantare avkastningskurvor och stigande inflationsförväntningar. Trots historiskt låga räntenivåer och en konjunktur som stabiliserats krävs förmodligen att centralbankerna ger en tydlig signal om att räntehöjningscykeln är på väg att vända för att ränteuppgången skall bli mer signifikant. Med tanke på de obalanser som fortfarande finns i form av hög skuldsättning, svaga arbetsmarknader och en förväntat låg kärninflation, kommer förmodligen kommunikationen under överskådlig tid i många länder att vara fortsatt försiktig. Detta bör ge ett visst stöd även till längre räntor, och bör också vara en bra miljö för företagsobligationer. Det finns dock en viss risk att statsfinansiell oro kan drabba länder med svaga statsfinanser, som utvecklingen i Grekland har illustrerat, och även att inflationsförväntningarna kan komma att stiga, om konjunkturuppgången blir kraftig. Sveriges situation är i utgångsläget glädjande nog gynnsam jämfört med många andra länder. Förfallostruktur: Räntebärande placeringar, Återstående löptid Verkligt värde 2009 Verkligt värde 2008 < 1 år 7 146 13 962 1-3 år 34 812 31 455 3-5 år 15 080 24 081 > 5 år 40 130 48 772 Summa 97 168 118 270 Fastighetsportföljen (koncernen) Under 2009 stabiliserades direktavkastningskraven i Sverige medan de sjönk i London till följd av att efterfrågan på fastigheter åter har ökat. Tjänstesektorn i Stockholm har klarat den vikande konjunkturen förhållandevis väl vilket medförde en oväntat god efterfrågan på kontorslokaler framförallt under det andra halvåret. Det stora utbudet av nyproducerade och renoverade lokaler resulterade trots det i att hyresnivåerna pressades nedåt, något som i sin tur ledde till en värdeminskning i den svenska portföljen. Hyresnivåerna i London har stabiliserats efter den försvagning som skedde under förra året vilket i kombination med sjunkande avkastningskrav har medfört en positiv värdeutveckling. Inriktningen på förvaltningen har varit att säkra intäktsflöden och begränsa projektrisker. För att undvika en stigande hyresvakans har ett mycket aktivt arbete med uthyrning av lokaler bedrivits. Strategin har också varit att från hyresvärdens sida avstå från att säga upp hyresavtal för villkorsändring. Målsättningen har också varit att utveckla arbetet med hållbarhetsfrågor och två byggnader i Stockholm har som ett resultat klassificerats som Green Building. Koncernens direktägda fastighetsbestånd, som utgjorde 11,3 (12,1) procent av de totala tillgångarna vid årets slut, omfattade 550 000 kvadratmeter, varav 65 000 utgjorde bostäder. Under året såldes en fastighet för 54. Hyresintäkterna uppgick till 1 118 (1 086) och driftnettot till 731 (620). Vakansgraden räknat efter hyrorna uppgick till 9,7 (9,2) procent vid utgången av året. Bolagets fastigheter värderades till 17 129 (17 101), vilket innebar en värdeförändring om -2,3 (-11,2) procent. Totalt var avkastningen på direktägda fastigheter 2,0 procent (-7,8). Fastighetsfonder REITS-fonden Efter en mycket svag utveckling 2008 handlades så kallade REITS, det vill säga noterade renodlat fastighetsägande bolag, med en substansrabatt på cirka 30 procent. Under året har REITS-marknaden, tack vare positivare signaler om den ekonomiska utvecklingen samt minskad oro för fastighetsbolagens finansiering, utvecklats starkt. Substansrabatten har minskat kraftigt, dock finns fortfarande en tydlig rabatt inom den europeiska marknaden, medan värderingarna nu är normala i USA. Med ett fortsatt relativt lågt ränteläge och en allmän ekonomisk återhämtning ser utvecklingen god ut för REITS. Fonden har under året utvecklats mycket starkt, med en avkastning på 37,2 procent i SEK. Avkastningen motsvarade en överavkastning med 13,4 procent mot jämförelseindex FTSE EPRA/NAREIT Global Real Estate Index som avkastade 23,8 procent i SEK. 49

Under året har förvaltning flyttats inom SEB Wealth Management från Tyskland till Sverige och förvaltningsstrategin har delvis ändrats. Fonden har nu en klart lägre aktiv risk mot jämförelseindex jämfört med tidigare. Fonden tillämpar nu en Minimum Variance strategi för att försöka skapa överavkastning mot index. Strategin kommer även att ge fonden en lägre absolut risk över tiden jämfört med index. Global Property Fund Den globala fastighetsfonden, med direktägda fastigheter i USA och Europa, led av en allmänt svag fastighetsmarknad under året, vilket medförde en viss nedvärdering av fastigheterna. Ett framgångsrikt arbete med uthyrning gjorde att totalavkastningen trots detta blev svagt positiv med 2,2 procent. Några köp eller försäljningar har inte gjorts under året. För 2010 ser förutsättningarna också utmanande ut, men portföljen är relativt stabil, vilket gör en något förbättrad avkastning trolig. Infrastrukturfonder Bolaget har investerat i fyra infrastrukturfonder och ett onoterat svenskt vindkraftsbolag. Infrastrukturfonderna investerar i vägar, vattensystem, parkeringsanläggningar och så vidare. Det totala investerade kapitalet uppgick till 592 och avkastningen uttryckt i SEK uppgick till -3,8 procent. Investeringarna är långsiktiga. Hedgefonder Under 2009 har portföljen av hedgefonder inte tillförts nytt kapital. Inom portföljen har ett antal omplaceringar skett, och placeringarna i flera fonder har avslutats. Den andel av hedgefondportföljen som avser fonder av fonder har minskat, till förmån för investeringar i enskilda fonder. Exponeringen för allmänna rörelser på aktiemarknaden har reducerats betydligt. Under 2010 förväntas omplaceringarna fortsätta om än i mindre utsträckning. Syftet med placeringar i hedgefonder är dels att diversifiera bolagets placeringar, dels att föra in ett element av kapitalförvaltning med explicit fokus på absolutavkastning vilket ligger i linje med bolagets övergripande målsättning med kapitalförvaltningen. Målsättningen är att portföljen av hedgefonder över tiden skall generera en avkastning som överstiger portföljen av noterade aktier och obligationer, men till lägre risk. Placeringar sker såväl i fond-i-fond-produkter som i enskilda fonder. Under 2009 avkastade hedgefondportföljen, exklusive valutasäkring, 1,8 procent. Den absoluta merparten av portföljen avser utländsk valuta, framförallt USD, varför avkastningen mätt i svenska kronor är missvisande. I underliggande utländska valutor var avkastningen cirka 17 procent, vilket får anses tillfredsställande. Marknadsvärdet på placeringarna i hedgefonder uppgick vid årets utgång till 8,6 mdkr. Placeringarna i hedgefonder valutasäkras till 90 procent som riktvärde. Under 2009 har samtliga hedgefonder klassificerats som aktier och andelar. Under 2008 fördelades hedgefonderna mellan aktier och andelar och räntebärande tillgångar, varav räntebärande uppgick till 4 361. Private equity Onoterade bolag Liksom för de flesta tillgångsslag blev 2009 ett turbulent år för investeringar i onoterade bolag - private equity. Året började i moll med nedvärderingar av bolag i skuggan av det fall som vi såg på aktiemarknaderna under det fjärde kvartalet 2008. Kreditmarknaderna var fortsatt svåråtkomliga och antalet transaktioner i branschen föll till näst intill icke-befintlig aktivitet, på både investerings- och avyttringsfronten. De private equity-firmor som Gamla Liv investerar med, som har fokus på operationella förbättringar, ägnade sin tid åt att intensivt arbeta med förbättringsprogram i den befintliga portföljen av bolag. Detta arbete syftade till att säkerställa att bolagens kassaflöden kan möta framtida åtaganden under en ihållande recession med fallande efterfrågan och dessutom positionera sig väl inför en återhämtning. Diskussionerna mellan private equity-firmor och banker angående omförhandling av lånevillkor eller omstrukturering av balansräkningar blev färre till antalet och gick bättre än väntat. Den våg av konkurser som det siades om inför 2009 uteblev. Andelen konkurser bland private equity-ägda bolag som det investerats i under de fem föregående åren var endast 1,3 procent. Under andra halvåret av 2009 återhämtade sig aktiemarknaderna. Detta har ej återspeglats i private equity-värderingar ännu, men portföljen står väl rustad inför 2010. Antalet transaktioner i branschen ökade under det sista kvartalet 2009 och 50

bankerna har sakta åter börjat finansiera private equity-utköp i större utsträckning. Historiskt sett är det i eftersvallet av recessioner som de högst avkastande private equity-investeringarna har genomförts och branschen har i allmänhet mycket kapital i beredskap. Private Equity-portföljen är idag väldiversifierad med cirka 700 underliggande portföljbolag. Den geografiska fördelningen vid årets slut var cirka 41 procent Europa, 47 procent Nordamerika och 12 procent övriga världen. Tillgångarna fördelade sig på cirka 93 procent Buyouts (mogna bolag) och 7 procent Venture Capital (unga bolag). Portföljen utgjordes av 6,9 mdkr i befintliga investeringar. Resultatet av de realiserade investeringarna var under omständigheterna tillfredställande och genererade 270 (780) i avyttringar, vilket motsvarade 1,5 (2,4) gånger investerat kapital. Den procentuella avkastningen (internränta) på realiserade investeringar blev drygt 9 procent under 2009. Noterade bolag Den portfölj av ungefär 30 innehav som förvaltarna byggde upp under hösten 2008 har återhämtat sig ordentligt efter den urskiljningslösa försäljning som drabbade bolag med anknytning till finansiella institutioner i slutet av 2008 och början på 2009. I mars hade i princip samtliga noterade private equitybolag drabbats blint, oavsett belåningsgrad, investeringsstrategi, sektorfokus och finansiell situation. Därefter tilltog riskaptiten samtidigt som konkurserna blev färre än förväntat och private equity-bolagen fick förnyat förtroende från marknaden. Förvaltarna lade stort fokus på fundamental risk med tyngdpunkt på varje private equity-bolags specifika kvalitet. Varje portfölj stod inför unika utmaningar och förvaltarna undersökte därför varje portfölj noggrant avseende specifika risker. Den parallella onoterade investeringsverksamheten gav särskild insikt i olika private equity-bolags förmåga och vilja att jobba aktivt med portföljen. I samband med återhämtningen premierades bolag med kvalitet, från att ha drabbats lika hårt som sämre bolag, vilket gynnade fondens avkastning starkt. Under 2009 hade fonden bra avkastning både på absolut och relativ basis, den slutade året med +79 procent i avkastning vilket var 32 procent bättre än jämförelseindex, Global Listed Private Equity Index. Trots en stark återhämtning är förvaltarna fortfarande konservativa i sin syn på risk och förlitar sig inte på ett positivt makroscenario, utan bygger portföljen utifrån risk, värde och kvalitet. Förvaltarna bedömer dock utgångsläget för fonden som mycket gott. Långsiktigt är de noterade private equity-bolagen fortsatt attraktivt prissatta; substansrabatterna ligger ofta i intervallet 30 50 procent. Valuta Gamla Livs innehav i den absolutavkastande valutafonden SEB Currency Alpha gav negativ avkastning 2009. Sammantaget har den aktiva valutaförvaltningen bidragit med -50 under 2009. Systematiska modellbaserade strategier som tillämpas i fondens förvaltning hade generellt ett svårt år. De snabba kasten på valutamarknaderna orsakade svårigheter. Dessutom medförde den extrema ekonomiska politiken att de historiska finansiella samband som flera av fondens strategier baseras på ändrades. Den amerikanska dollarn stärktes exempelvis inte, som brukligt, konsekvent under de perioder med ökad osäkerhet och svaga ekonomiska data som fanns under året. Ett annat exempel är att den norska och svenska kronan pressades när oron i Baltikum tog fart under våren 2009, trots att dessa valutor normalt gynnas när den allmänna riskviljan är hög. I fonden anpassas kontinuerligt risknivån och i takt med svårigheterna under året reducerades riskexponeringen. Förvaltningsteamet ändrades under andra halvåret. I förlängningen innebär detta att fonden diversifieras i riktning mot ett större inslag av diskretionära strategier och ökat fokus på tillväxtmarknader. Inför 2010 bedömer vi att förutsättningarna är gynnsamma för en successivt ökad risknivå och god utveckling för fonden, i takt med att finansmarknaderna och den ekonomiska politiken normaliseras. Strategiska tillgångar Strategiska tillgångar är tillgångar som har ansetts vara avsedda för ett långsiktigt innehav. Beslut angående dessa fattas av Finansdelegationen. De strategiska tillgångarna uppgick per slutet av 2009 till 10,2 (5,9) mdkr. Av detta belopp svarar aktier i fastighetsbolaget Hufvudstaden för 1,2 (1,2) mdkr och reverslån till Trygg-Stiftelsen för 9,0 (4,0) mdkr. Resterande belopp, 0,6 (0,6) mdkr, utgörs av tre fastigheter i Stockholm, Göteborg och Halmstad, i vilka SEB bedriver verksamhet inom ramen för konceptet BoViva. 51

Lånet till Trygg-Stiftelsen finansierar de aktier i SEB som stiftelsen fick i utbyte mot sina aktier i Trygg- Hansa AB i samband med SEB:s förvärv 1997 jämte de aktier som stiftelsen senare har tecknat i SEB i nyemissioner. Lånet värderas till marknadsvärdet på dessa SEB-aktier. Avkastningen på lånet är direkt kopplad till kursutvecklingen på SEB A-aktien samt den utdelning som ges på aktierna, vilken tillfaller Gamla Liv. SEB genomförde under mars 2009 en nyemission och Trygg-Stiftelsen, som är näst största ägare i SEB, deltog. Finansdelegationen i Gamla Liv beslöt att lämna ett lån till Trygg-Stiftelsen i samband med nyemissionen. Det nya lånet utformades i enlighet med tidigare lån. Under december månad avyttrade Trygg-Stiftelsen 8,2 miljoner aktier i SEB. Likvidbeloppet, 389, erlades till Gamla Liv som en nedsättning av reversfordran. Inom strategiska tillgångar redovisas även utfallet av de särskilda strategiska mandaten inom aktier, ränterisk och valuta. Under 2009 var utfallet totalt sett positivt med cirka 600, med ett positivt bidrag från aktier och valuta och ett negativt bidrag från ränterisk. Under 2009 var den sammanlagda avkastningen på de strategiska tillgångarna 52,9 (-51,7) procent. Totalavkastningstabell Gamla Liv (koncernen) Tillgångar som omfattas av placeringsriktlinjer Ingående marknadsvärde 2009, Utgående marknadsvärde 2009, Fördelning, procent Totalavkastning 2009, Totalavkastning 2009, procent Totalavkastning 2008, procent Aktier 31 547 40 267 26,5 8 616 28,9-35,2 Räntebärande 68 289 65 964 43,3 3 222 5,2 11,8 värdepapper Hedgefonder 9 083 8 647 5,7 143 1,8-6,7 Allokering -11 0 0,0 94 0,1 0 Valutasäkring 15-188 -984-0,6 3 143 2,9-8,3 Fastigheter 17 101 17 129 11,3 330 2,0-7,8 Fastighetsfond 2 465 3 180 2,1 293 10,5-25,2 Onoterat 7 219 7 382 4,8-513 -7,1-6,9 Valutasäkring 16 93-126 -0,1 491 1,8-3,4 Strategiska placeringar 5 887 10 775 7,1 3 889 52,9-51,7 141 485 152 235 100,0 19 708 15,2-15,7 Totalavkastning inklusive förvaltningskostnader med mera till och med december 2009 uppgår till 15,1 procent. Totalavkastning inklusive förvaltningskostnader med mera 2008 uppgick till minus 15,7 procent. Totalavkastningstabellen togs i bruk 1 januari 2007 och avser bland annat att ge större transparens mellan de olika bolagens kapitalavkastning. Den ersätter tidigare kapitalavkastningstabell och omläggningen har inneburit förändringar i hur avkastningen beräknas och vilka tillgångar som omfattas. Redovisningen och värderingen av placeringarna i totalavkastningstabellen överensstämmer inte med redovisningsprinciperna enligt så kallad lagbegränsad IFRS. Se vidare Försäkringsförbundets rekommendation för Totalavkastningstabell. 15 Valutasäkring för aktier, räntor och hedgefonder 16 Valutasäkring för fastigheter och onoterade aktier 52

Avstämning av Totalavkastningstabell (koncernen) mot finansiella rapporter, 2009 2008 Totalavkastning enligt resultaträkning 19 692-31 279 Kapitalförvaltningskostnader, närstående bolag 137 86 Värderingsskillnader -76 129 Övrigt -45-66 Resultat enligt Totalavkastningstabell 19 708-31 130 Summa tillgångar enligt balansräkning 193 715 204 023 Värderingsskillnader 147 269 Poster på tillgångssidan som ej ingår i Totalavkastningstabell -963-843 Poster på skuldsidan som ingår i Totalavkastningstabell -40 664-61 964 Summa marknadsvärde enligt Totalavkastningstabell 152 235 141 485 53

Not 4 - Upplysningar om närståendeavtal Noten beskriver väsentliga transaktioner mellan Gamla Liv och närstående motparter. Med närstående motparter avses ägare samt andra företag inom SEB-koncernen. Sammanställning Tabellen visar avtal i väsentlighetsordning. Typ av avtal Motpart Innehåll Försäkringsadministrationsavtal Fondförsäkrings AB SEB Trygg Liv Uppdrag att utföra bolagets försäkringsadministration Kapitalförvaltningsavtal Avtal om kontrollfunktioner Återförsäkringsavtal Skandinaviska Enskilda Banken AB Skandinaviska Enskilda Banken AB Fondförsäkrings AB SEB Trygg Liv Uppdrag att utföra bolagets kapitalförvaltning Avtal om erhållande av tjänster avseende internrevision, riskkontroll samt kontroll av regelefterlevnad Avtal om mottagen liv-, sjuk- och olycksfallsåterförsäkring Reverslån Trygg-Stiftelsen Fordran på Trygg-Stiftelsen Banktillgodohavanden Löpande interna mellanhavanden Skandinaviska Enskilda Banken AB Fondförsäkrings AB SEB Trygg Liv Inlåningskonton inom koncernkontostruktur Fordringar eller skulder med anledning av betalflöden i löpande verksamhet Lån Dotterbolag Lån till koncernföretag Hyresavtal Skandinaviska Enskilda Banken AB Avtal om upplåtelse av kontorslokaler och hyreslägenheter Försäkringsadministrationsavtal Gamla Liv har avtal med Fondförsäkrings AB, vilket innebär uppdrag att utföra försäkringsadministration åt Gamla Liv. Ersättningen utgår från marknadspris och består i huvudsak av dels genomsnittligt antal försäkringsavtal multiplicerat med ett årligen indexuppräknat pris per avtal och dels procentuell andel av premieinkomst. Principen för att bestämma ersättningen är baserad på bolagets avgifter gentemot extern kund. Under 2009 har den kostnadsförda ersättningen uppgått till 183 (195). Huvudavtalet gäller till och med 2066. Kapitalförvaltningsavtal Gamla Liv har avtal med SEB, genom division SEB Wealth Management, vilket innebär uppdrag att utföra kapitalförvaltning åt Gamla Liv och att administrera bolagets samlade placeringar. I samband med avtalets tecknande genomfördes en jämförande undersökning av marknadsmässigheten. Ersättningen utgår från marknadspris och beräknas enligt följande: Fast ersättning som procentuella andelar av genomsnittliga värden på respektive placeringstillgångsslag samt ett fast arvode avseende tilläggstjänster. Rörlig ersättning som procentuell andel av överavkastningen (jämfört med fastställt jämförelseindex) på genomsnittliga placeringstillgångar. Den rörliga ersättningen regleras efter att årsredovisningen fastställts. Under 2009 har den kostnadsförda ersättningen uppgått till 137 (86). Ersättningen är fördelad på fast ersättning om 140 (176). Under 2008 har inget prestationsbaserat arvode utgått. För 2009 är 54

prestationsbaserat arvode ännu inte fastställt. Kostnaden har påverkats positivt av en reservupplösning på 3 avseende 2008. Avtalet gäller till den 31 december 2066. Det kan sägas upp av endera parten vid slutet av 2011 och därefter vid utgången av varje treårsperiod. Om Gamla Liv säger upp avtalet skall bolaget till SEB betala för skäliga avvecklingskostnader, dock maximalt 200. Gamla Liv innehar med anledning av kapitalförvaltningsavtalet bankkonton och depåkonton i SEB. Avtal om kontrollfunktioner Gamla Liv har under året upprättat avtal med SEB vilket innebär uppdrag att utföra tjänster avseende internrevision, riskkontroll och kontroll av regelefterlevnad. Under 2009 har ersättningen uppgått till 3. Återförsäkringsavtal Gamla Liv har under 2009 haft avtal med Fondförsäkrings AB om mottagen återförsäkring avseende liv-, sjuk- och premiebefrielseförsäkring. Avräkningen för 2009 har uppgått till netto 19 (7). Reverslån Bolaget har en reversfordran som uppgick till 8 954 (3 975) på Trygg-Stiftelsen motsvarande värdet på 201 928 357 A-aktier i SEB. Fordran löper med ränta motsvarande erhållen utdelning på aktierna, efter avdrag för den skatt Trygg-Stiftelsen erlägger på utdelningen. Banktillgodohavanden Gamla Liv innehar bankkonton inom ramen för en koncernkontostruktur i SEB. Löpande interna mellanhavanden Under räkenskapsåret uppstår fordran eller skuld mot Fondförsäkrings AB, bland annat på grund av att betalströmmar, som avser premieinbetalning och utbetalning av försäkringsersättningar för andra koncernbolags räkning, går via bolagets egna bankkonton. Dessa fordringar eller skulder likvidregleras månadsvis inklusive ränta vilken utgörs av SEB:s internräntesats. Den genomsnittliga internräntesatsen har under 2009 varit 0,65 procent. Lån Lån till dotterbolag uppgår till 2 098 (2 098). Ränta på lånen har uppgått till 136 (156). Hyresavtal SEB förhyr dels ett begränsat antal hyreslägenheter från Gamla Liv och dels kontorsfastigheter där SEB bedriver verksamhet. Hyrorna följer i det första fallet sedvanlig hyressättning och är i det andra fallet marknadsmässiga. Gamla Liv har erhållit 22 (22) i intäkter avseende dessa hyresavtal. Rutiner för uppföljning av närståendeavtal Styrelsen i Gamla Liv har fastställt en instruktion för hantering av intressekonflikter mellan bolagets intressenter. I instruktionen identifieras de situationer där intressekonflikter kan uppstå. Där beskrivs hur handläggning av transaktioner mellan bolaget och närstående bolag skall gå till och hur pris skall fastställas. Avtalen kontrolleras årligen och följs upp. 55

Not 5 - Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 All premieinkomst avser Sverige. Premieinkomst i form av inbetalda premier 1 594 1 738 1 594 1 738 Premieinkomst i form av tilldelad återbäring 362 166 362 166 Premieskatt -17-21 -17-21 1 939 1 883 1 939 1 883 varav från närstående bolag 109 129 109 129 Periodiska premier 1 795 1 713 1 795 1 713 Engångspremier 161 191 161 191 Premieskatt -17-21 -17-21 1 939 1 883 1 939 1 883 Premier för ej återbäringsberättigade avtal 306 318 306 318 Premier för återbäringsberättigade avtal 1 650 1 586 1 650 1 586 Premieskatt -17-21 -17-21 1 939 1 883 1 939 1 883 Not 6 - Kapitalavkastning, intäkter Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Driftsöverskott byggnader och mark Hyresintäkter 990 963 1 118 1 086 Räntebidrag 2-2 - 992 963 1 120 1 086 Erhållna utdelningar 1 161 1 829 1 155 1 578 Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 621 6 137 3 621 6 137 Övriga ränteintäkter 288 1 827 151 1 672 3 909 7 964 3 772 7 809 varav ränteintäkter för ej marknadsvärderade 158 652 18 488 finansiella tillgångar och skulder Valutakursvinst, netto - 2 025 1 2 025 Realisationsvinst, netto Aktier och andelar - - - 269 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 173-1 173 - Övriga placeringstillgångar 175 45 175 45 1 348 45 1 348 314 7 410 12 826 7 396 12 812 56

Not 7 - Orealiserade vinster på placeringstillgångar Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 16 304-16 304 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper 360 139 360 139 Övriga placeringstillgångar 3 749-3 749-20 413 139 20 413 139 Not 8 - Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Utbetalda ersättningar -3 774-3 530-3 774-3 530 Annullationer och återköp -217-155 -217-155 -3 991-3 685-3 991-3 685 Not 9 - Driftskostnader, f.e.r. före avgiven återförsäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Anskaffningskostnader -57-85 -57-85 Administrationskostnader -197-203 -197-203 -254-288 -254-288 Specifikation av totala driftskostnader: Fastighetsförvaltningskostnader -335-365 -430-466 Kapitalförvaltningskostnader -178-294 -178-294 Driftskostnader i försäkringsrörelsen enligt ovan -254-288 -254-288 Totala driftskostnader varav - personalkostnader -767-8 -947-5 -862-8 -1 048-5 - revisionskostnader *) -8-4 -8-4 - övrigt -751-938 -846-1 039-767 -947-862 -1 048 *) revisionsarvoden fördelar sig enligt följande: Extern revision - PricewaterhouseCoopers AB -3,1-2,0-3,1-2,0 - BDO Nordic AB - -0,7 - -0,7 - KPMG -2,0-0,4-2,0-0,4 SEB internrevision -2,5-0,7-2,5-0,7-7,6-3,8-7,6-3,8 All ersättning avser revisionsuppdrag. Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra och rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 57

Not 10 - Kapitalavkastning, kostnader Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Kapitalförvaltningskostnader -178-294 -178-294 varav till närstående -137-86 -137-86 Transaktionskostnader -60-50 -60-50 Fastighetsförvaltningskostnader -335-365 -430-466 Räntekostnader Övriga räntekostnader -762-2 970-758 -2 951 varav räntekostnader för ej marknadsvärderade -22-57 -18-37 finansiella tillgångar och skulder Av- och nedskrivningar Aktier och andelar - -580 - - Valutakursförlust, netto Orealiserade valutaresultat -11 598 - -11 598 - Realiserat valutaresultat 10 518-10 518 - -1 080 - -1 080 - Realisationsförlust, netto Byggnader och mark -10 - -10-71 Aktier och andelar -5 035-4 705-5 035-4 865 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - -823 - -823-5 045-5 528 5 045-5 759-7 460-9 787-7 551-9 520 Not 11 - Orealiserade förluster på placeringstillgångar Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Byggnader och mark -373-1 685-406 -2 128 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar - -25 434 - -25 433 varav onoterade aktier - -1 531 - -1 531 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - -17 - -17 Övriga lån - -6 863 - -6 863 Derivat -160-267 -160-267 -533-34 266-566 -34 708 58

Not 12 - Nettoresultat per kategori av finansiella tillgångar och skulder 17 Finansiella tillgångar 2009 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Via identifiering Lånefordringar Handelsändamål Summa Aktier och andelar 9 115 - - 9 115 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 888 - - 1 888 Derivat - 3 875-3 875 Övriga fordringar -10-3 967 3 957 Summa 10 993 3 875 3 967 18 835 Finansiella skulder 2009 Innehav för handelsändamål Andra finansiella skulder Summa Derivat 10-10 Övriga skulder 911 1 912 Summa 921 1 922 Finansiella tillgångar 2008 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Via identifiering Lånefordringar Handelsändamål Summa Aktier och andelar -20 233 - - -20 233 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 15 503 - - 15 503 Derivat - -12 301 - -12 301 Övriga fordringar -6 458-161 -6 297 Summa -11 188-12 301 161-23 328 Finansiella skulder 2008 Innehav för handelsändamål Andra finansiella skulder Summa Derivat 23-23 Övriga skulder - -6 108-6 108 Summa 23-6 108-6 085 17 I nettoresultat per kategori av finansiella instrument ingår utdelningar, ränteintäkter och -kostnader, realisationsvinster och förluster, orealiserade vinster och förluster samt valutaresultat. Kapitalförvaltningskostnader och transaktionskostnader ingår ej. 59

Not 13 - Skatter Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Aktuell skattekostnad -925-1 221-927 -1 221 Uppskjuten skatt -99 151-112 319 Total skattekostnad -1 024-1 070-1 039-902 Specifikation av aktuell skattekostnad Avkastningsskatt Avkastningsskatt -839-1 141-839 -1 141 Kupongskatt i utlandet -88-83 -88-83 Justering avseende avkastningsskatt hänförlig till 0 3 0 3 tidigare år -927-1 221-927 -1 221 Inkomstskatt Periodens skattekostnad -63 - -65 - Justering avseende inkomstskatt hänförlig till 65-65 - tidigare år 2-0 - Aktuell skattekostnad, totalt -925-1 221-927 -1 221 Specifikation av uppskjuten skattekostnad/ -intäkt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader (orealiserat resultat på placeringstillgångar) -68 120-81 288 Uppskjuten skatt avseende reduktion av uppskjuten skattefordran (underskottsavdrag) -31 31-31 31-99 151-112 319 Avstämning effektiv skattesats avseende inkomstskatt Resultat före skatt 28 494-52 231 28 413-52 442 Avgår resultat i avkastningsbeskattad verksamhet -27 881 51 681-27 881 51 681 613-550 532-761 Skatt enligt gällande skattesats (26,3% år 2009 samt 28% år 2008) -161 154-140 213 Ej skattepliktiga intäkter 1-1 246 Ej avdragsgilla kostnader - -1 - -126 Ändrad skattesats - -2-5 Ej aktiverade underskottsavdrag - - -26-21 Utnyttjat, ej tidigare aktiverat, underskottsavdrag - - 1 - Uppskjuten skatt uppskrivningsfond - - -4 - Rättelse av skatt avseende tidigare år 65-65 2 Skillnad bokfört värde/skattemässigt värde fastigheter - - -2 - Skillnad bokfört värde/skattemässigt värde andelar i - - -1 - handelsbolag Övrigt -2 - -6 - -97 151-112 319 60

Not 14 - Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag 2009 Säte Org nr Ägarandel, procent Antal aktier/ andelar Bokfört värde, Koncernföretag Framtidsvärden AB Stockholm 556022-3447 100 1 000 0 Fastighets AB Meteor Stockholm 556375-9603 100 1 000 75 Hisingen Sannegården 28:31 AB Göteborg 556613-4218 100 1 000 64 Fastighets AB Stockholm Försommaren 1 Stockholm 556605-1156 100 1 000 100 Gullbergsvass KB Stockholm 969666-6834 99 99 121 Fastighets AB Solskensgården Stockholm 556573-9330 100 1 000 53 Gamla Liv International Real Luxemburg LU0448017441 100 230 236 Estate Fund Bokfört värde vid årets utgång 649 Intresseföretag Svenskt Fastighetsindex SFI (medlemsinsats) 769602-7460 0 Aktier i Kv Guldet i Göteborg AB 556129-8703 25 250 0 IB/UB-analys 2009 Benämning Org nr Bokfört värde, Koncernföretag Bokfört värde vid årets ingång 410 Förvärv under året Gamla Liv International Real Estate Fund LU0448017441 236 Avyttringar under året - - - Årets resultat i handelsbolag Gullbergsvass KB 969666-6834 3 Bokfört värde vid årets utgång 649 2008 Säte Org nr Ägarandel, procent Antal aktier/ andelar Bokfört värde, Koncernföretag Framtidsvärden AB Stockholm 556022-3447 100 1 000 0 Fastighets AB Meteor Stockholm 556375-9603 100 1 000 75 Hisingen Sannegården 28:31 AB Göteborg 556613-4218 100 1 000 64 Fastighets AB Stockholm Försommaren 1 Stockholm 556605-1156 100 1 000 100 Gullbergsvass KB Stockholm 969666-6834 99 99 118 Fastighets AB Solskensgården Stockholm 556573-9330 100 1 000 53 Bokfört värde vid årets utgång 410 Intresseföretag Svenskt Fastighetsindex SFI (medlemsinsats) 769602-7460 0 Aktier i Kv Guldet i Göteborg AB 556129-8703 25 250 0 61

Not 15 - Räntebärande värdepapper emitterade av och lån till koncernföretag Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Fastighets AB Solskensgården 145 145 - - Hisingen Sannegården AB 95 95 - - Fastighets AB Försommaren 145 145 - - Käpplingeholmen AB 105 105 - - S-berget Större AB 80 80 - - Hiby AB 588 588 - - Fastighets AB Meteor 940 940 - - 2 098 2 098 - - Not 16 - Aktier och andelar Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Placeringsaktier i svensk valuta 18 135 11 194 18 135 11 194 Placeringsaktier i utländsk valuta 42 405 38 670 42 405 38 670 60 540 49 864 60 540 49 864 Not 17 - Övriga lån Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Livförsäkringslån 79 86 79 86 Reverslån till Trygg-Stiftelsen 18 8 953 3 973 8 953 3 973 9 032 4 059 9 032 4 059 Not 18 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Moderbolagets innehav är lika med koncernens innehav. 2009 Nominellt belopp Upplupet anskaffningsvärde Bokfört värde Noterade Svenska Staten 21 045 23 018 23 835 Svenska bostadsinstitut 12 334 12 634 12 970 Övriga svenska emittenter 9 029 8 859 8 810 Utländska stater 25 645 26 992 27 730 Övriga utländska emittenter 25 419 24 615 23 822 93 472 96 118 97 167 Andelar i räntefonder 2 818 3 532 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 98 936 100 699 18 Upplupet anskaffningsvärde 5 455. 62

Not 18 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper, forts. 2008 Nominellt belopp Upplupet anskaffningsvärde Bokfört värde Noterade Svenska Staten 22 129 23 815 26 134 Svenska bostadsinstitut 14 050 14 219 14 513 Övriga svenska emittenter 14 476 14 052 13 493 Utländska stater 29 806 28 189 33 705 Övriga utländska emittenter 34 552 31 607 30 424 115 013 111 882 118 269 Andelar i räntefonder 7 467 7 338 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 119 349 125 607 Not 19 - Derivat Moderbolagets innehav är lika med koncernens innehav. Derivatinstrument upptagna i balansräkningen, 2009 Ränta Valuta Aktie Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Derivatinstrument med positiva värden eller värde noll Optioner - - - - 3 25 Terminer 54 15 664 14 924 0 417 Swappar 0 1 391 169 33 045 - - Summa 54 17 055 183 33 969 3 442 varav clearat 54 15 664 - - 0 417 Derivatinstrument med negativa värden Optioner 0 71-6 25 Terminer -6 18 758-134 8 338-1 129 Swappar -334 7 331-924 36 447 Summa -340 26 089-1 058 44 856-7 154 varav clearat -6 18 758 - - -1 129 Avvecklingstid på derivat, 2009 Verkligt värde Positiva 1 mån 58 3 mån 132 1 år 10 5 år 9 10 år 31 Total 240 Negativa -52-1 019-64 -225-45 -1 405 Summa 6-887 -54-216 -14-1 165 Nominellt belopp Positiva 2 578 33 792 2 760 1 286 11 050 51 466 Negativa 2 436 48 649 6 183 12 935 898 71 101 Summa 5 014 82 441 8 943 14 221 11 948 122 567 63

Not 19 - Derivat, forts. Derivatinstrument upptagna i balansräkningen, 2008 Ränta Valuta Aktie Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Bokfört/ verkligt värde Nominellt belopp Derivatinstrument med positiva värden eller värde noll Terminer 74 12 673 27 1 752 5 323 Swappar 98 4 315 1 177 42 608 - - Summa 172 16 988 1 204 44 360 5 323 varav clearat 74 12 673 - - 5 323 Derivatinstrument med negativa värden Optioner - - -13 3 779-6 65 Terminer -45 9 548-61 4 147 - - Swappar -290 7 189-1 653 28 236 - - Summa -335 16 737-1 726 36 162-6 65 varav clearat -45 9 548 - - -6 65 Avvecklingstid på derivat, 2008 Verkligt värde Positiva 1 mån 37 3 mån 1 185 1 år - 5 år 119 10 år 39 Total 1 380 Negativa -161-1 576-20 -257-53 -2 067 Summa -124-391 -20-138 -14-687 Nominellt belopp Positiva 750 48 704-11 037 1 180 61 671 Negativa 6 708 31 033 5 000 9 027 1 197 52 964 Summa 7 458 79 737 5 000 20 064 2 377 114 635 64

Not 20 - Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och dess verkliga värden 19 Finansiella tillgångar 2009 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Summa Anskaffnings- via resultaträkningen Lånefordringar redovisat värde Verkligt värde värde Aktier och andelar 60 540-60 540 60 540 57 775 Obligationer och andra räntebärande 100 699-100 699 100 699 99 307 värdepapper Övriga lån 8 954-8 954 8 954 5 241 Övriga finansiella placeringstillgångar - 1 948 1 948 1 948 1 948 Derivat 240-240 240 - Fordringar 699 79 778 778 780 Upplupna intäkter - 1 628 1 628 1 628 1 628 Summa 171 132 3 655 174 787 174 787 166 679 Finansiella skulder 2009 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Derivat -1 405 - -1 405-1 405 Övriga finansiella skulder -39 167-8 -39 175-39 175 Upplupna kostnader - -84-84 -84 Summa -40 572-92 -40 664-40 664 Beräkning av verkligt värde Från och med 1 januari 2009 tillämpar koncernen förändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki: Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar). Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (det vill säga ej observerbara data). 19 I noten ingår allt resultat för respektive kategori exklusive förvaltningskostnader och transaktionskostnader. Skillnaden mellan moderbolag och koncern utgörs av att vissa koncerninterna fordringar har eliminerats i koncernen och därför inte ingår i koncernens lånefordringar. 20 Samtliga poster avser fair value option med undantag för derivat som utgör innehav för handelsändamål. 21 Lånefordringar är upptagna till det belopp som förväntas inflyta. Redovisat värde bedöms utgöra en approximation av verkligt värde då innehaven är av kortfristig karaktär med kort utestående löptid. 65

Not 20 - Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och dess verkliga värden, forts. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2009 Redovisat värde Verkligt värde-värdering vid utgången av perioden baserat på: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Värdepapper värderade via identifiering 170 193 116 386 46 140 7 666 Derivat som innehas för handel 240 3 238 - Fordringar 699-699 - Summa 171 132 116 389 47 077 7 666 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2009 Redovisat värde Verkligt värde-värdering vid utgången av perioden baserat på: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Derivat som innehas för handel -1 405-1 -1 404 - Övriga skulder -39 167 - -39 167 - Summa -40 572-1 -40 571 - Följande tabell visar förändringarna för instrument på nivå 3 under 2009. Tillgångarna utgörs av Private Equity-innehav. För beskrivning av värderingsteknik se Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper, avsnitt Alternativa investeringar. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde baserat på Nivå 3 2009 Derivat Värdepapper värderade via identifiering som innehas för handel Investeringar i eget kapital Summa Ingående balans 7 868 - - 7 868 Totalt redovisade vinster och förluster -859 - - -859 under året Förvärv 1 126 - - 1 126 Regleringar -469 - - -469 Flytt ut ur Nivå 3 - - - - Summa 7 666 - - 7 666 Summa vinster eller förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid utgången av perioden -1 559 66

Not 20 - Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och dess verkliga värden, forts. Finansiella tillgångar 2008 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Låne- 22 23 fordringar 24 Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 49 864-49 864 49 864 57 625 Obligationer och andra räntebärande - värdepapper 125 607 125 607 125 607 120 041 Övriga lån 3 974-3 974 3 974 4 010 Övriga finansiella placeringstillgångar - 2 294 2 294 2 294 2 294 Derivat 1 381-1 381 1 381 - Fordringar - 449 449 449 449 Upplupna intäkter - 1 828 1 828 1 828 1 828 Summa 180 826 4 572 185 398 185 398 186 247 Finansiella skulder 2008 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 25 Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Derivat -2 067 - -2 067-2 067 Övriga finansiella skulder -59 829 - -59 829-59 829 Upplupna kostnader - -73-73 -73 Summa -61 896-73 -61 969-61 969 Not 21 - Fordringar avseende direkt försäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Försäkringstagare - 12-12 Not 22 - Fordringar avseende återförsäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Fordringar närstående företag 19 7 19 7 22 Samtliga poster avser fair value option med undantag för derivat som utgör innehav för handelsändamål 23 Varav: - Värderat efter noterade marknadspriser: 155 243 (185 600) - Värderat efter teknik med utgångspunkt från observerbara marknadsdata: 18 689 (19 041) - Värderat efter teknik utan observerbara marknadsdata: 6 894 (6 338) 24 Lånefordringar är upptagna till det belopp som förväntas inflyta. 25 Varav: - Värderat efter teknik med utgångspunkt från observerbara marknadsdata: -61 896 (-55 557) 67

Not 23 - Övriga fordringar Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Fordringar på koncernföretag 320 205 - - Fordringar på närstående företag - 15-15 Skattefordringar 215 42 237 70 Likvidfordran 32 449 32 449 Äkta återköpsavtal 699-699 - Övriga fordringar 347 390 380 407 1 613 1 101 1 348 941 Not 24 - Upplupna ränte- och hyresintäkter Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Upplupna ränteintäkter 1 629 1 818 1 629 1 818 Upplupna hyresintäkter 16 10 16 10 1 645 1 828 1 645 1 828 Not 25 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Förutbetalda kostnader 5 9 33 11 Upplupna intäkter 1-1 - 6 9 34 11 Not 26 - Livförsäkringsavsättningar Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Ingående balans 89 691 70 161 89 691 70 161 Uppräkning med diskonteringsränta (ingående 1 596 2 579 1 596 2 579 åtaganden) Ändrad diskonteringsränta (effekt UB på ingående -9 989 19 077-9 989 19 077 åtaganden) Inbetalda premier (befintliga och utökade åtaganden) 1 650 1 586 1 650 1 586 Utbetalda försäkringsersättningar -3 740-3 408-3 740-3 408 Övriga förändringar -287-304 -287-304 Utgående balans 78 921 89 691 78 921 89 691 68

Not 27 - Avsättning för oreglerade skador Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Sjukräntor Ingående balans 1 526 1 797 1 526 1 797 Avsättning för nyregistrerade skador under året vid 74 98 74 98 periodens slut Utbetalda ersättningar -225-253 -225-253 Faktisk avveckling av pågående skador -117-130 -117-130 Förväntad avveckling av pågående skador 51 75 51 75 Uppräkning med diskonteringsränta 17 18 17 18 Förändring av diskonteringsränta vid periodens slut 11-10 11-10 Övriga effekter 24-69 24-69 Utgående balans sjukräntor 1 361 1 526 1 361 1 526 Övriga avsättningar Utgående balans 771 862 771 862 Utgående balans avsättning för oreglerade skador 2 132 2 388 2 132 2 388 Not 28 - Skulder avseende direkt försäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Försäkringstagare 76 100 76 100 Not 29 - Skulder avseende återförsäkring Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Försäkringsföretag utanför koncernen 1 2 1 2 Not 30 - Övriga skulder Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Skuld till koncernföretag 222 284 - - Skuld till närstående företag 112 221 112 221 Äkta återköpsavtal 39 167 59 798 39 167 59 798 Övriga skulder 651 609 666 618 40 152 60 912 39 945 60 637 Not 31 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Upplupna räntekostnader 92 99 92 99 Övriga upplupna kostnader 51 45 55 52 Förutbetalda intäkter 110 106 119 120 253 250 266 271 69

Not 32 - Förväntade återvinningstidpunkter 2009 Moderbolaget Högst 1 år Längre än 1 år Totalt TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark 26-15 465 15 465 Aktier och andelar i koncernföretag - 649 649 Lån till koncernföretag - 2 098 2 098 Aktier och andelar 26-60 540 60 540 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 146 54 386 61 532 Pantsatta finansiella instrument 39 167-39 167 Övriga lån 26-9 032 9 032 Derivat 200 40 240 46 513 142 210 188 723 Fodringar Fodringar avseende direkt försäkring - - - Fodringar avseende återförsäkring 19-19 Övriga fodringar 1 305 308 1 613 1 324 308 1 632 Andra tillgångar Materiella tillgångar - - - Kassa och bank 2 111-2 111 2 111-2 111 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 645-1 645 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6-6 1 651-1 651 SUMMA TILLGÅNGAR 51 599 142 518 194 117 SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR Obeskattade reserver Periodiseringsfond 78 372 450 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättning 3 609 75 312 78 921 Avsättning för oreglerade skador 274 1 858 2 132 3 883 77 170 81 053 Andra avsättningar Avsättning för uppskjuten skatt 102-102 26 Allt kan men kommer inte att återvinnas inom ett år 70

Not 32 - Förväntade återvinningstidpunkter, forts. 2009 Moderbolaget Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Skulder Skulder avseende direkt försäkring 76-76 Skulder avseende återförsäkring 1-1 Derivat 1 135 270 1 405 Övriga skulder 39 930 222 40 152 41 142 492 41 634 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 253-253 SUMMA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 45 458 78 034 123 492 2008 Moderbolaget Högst 1 år Längre än 1 år Totalt TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark 27-15 460 15 460 Aktier och andelar i koncernföretag - 410 410 Lån till koncernföretag - 2 098 2 098 Aktier och andelar 27-49 864 49 864 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 962 51 181 65 143 Pantsatta finansiella instrument 60 464-60 464 Övriga lån 27-4 059 4 059 Derivat 1 222 159 1 381 75 648 123 231 198 879 Fodringar Fodringar avseende direkt försäkring 12-12 Fodringar avseende återförsäkring 7-7 Övriga fodringar 910 191 1 101 929 191 1 120 Andra tillgångar Kassa och bank 2 521-2 521 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 828-1 828 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9-9 1 837-1 837 SUMMA TILLGÅNGAR 80 935 123 422 204 357 SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR Obeskattade reserver Periodiseringsfond 45 348 393 27 Allt kan men kommer inte att återvinnas inom ett år 71

Not 32 - Förväntade återvinningstidpunkter, forts. 2008 Moderbolaget Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsavsättning 3 117 86 574 89 691 Avsättning för oreglerade skador 311 2 077 2 388 3 428 88 651 92 079 Andra avsättningar Avsättning för uppskjuten skatt 3-3 Avsättning för andra skatter 101-101 104-104 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 100-100 Skulder avseende återförsäkring 2-2 Derivat 1 757 310 2 067 Övriga skulder 60 628 284 60 912 62 487 594 63 081 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 250-250 SUMMA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 66 314 89 593 155 907 Not 33 - För egna avsättningar ställda säkerheter 28 Moderbolaget Koncernen 2009 2008 2009 2008 Obligationer med mera 61 213 61 873 61 213 61 873 Aktier 37 311 33 757 37 311 33 757 Fastighetsrelaterade tillgångar 14 722 14 549 14 722 14 549 113 246 110 179 113 246 110 179 Avgår ej erforderlig pantsättning -25 785-14 810-25 785-14 810 87 461 95 369 87 461 95 369 Moderbolaget Koncernen Not 34 - Övriga ställda panter 29 2009 2008 2009 2008 Äkta återköpsavtal Obligationer och andra räntebärande värdepapper 39 167 59 798 39 167 59 798 Övriga ställda panter Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 384 2 465 2 384 2 465 Kassa och bank 676-676 - 42 227 62 263 42 227 62 263 Not 35 - Ansvarsförbindelser Anspråk har riktats mot bolaget och Trygg-Hansa ömsesidig livförsäkring i likvidation ( THÖL ) till följd av THÖL:s försäljning 1993 av aktier i ett engelskt livförsäkringsbolag, vilket före aktieförsäljningen sålt försäkringar på sådant sätt att kompensation behövt utbetalas till åtskilliga kunder. 28 Tillgångar för vilka försäkringstagarna har förmånsrätt vid eventuell insolvens. Under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångarna in och ut ur registret så länge som samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen. 29 Tillgångar för vilka motparter har förmånsrätt vid eventuell insolvens i bolaget. 72

Not 36 - Åtaganden Bolaget har utöver gjorda investeringar i onoterade aktier (private equity) åtagit sig att göra ytterligare investeringar motsvarande 5 407 (6 300). Not 37 - Löner och ersättningar Tkr 2009 2008 Ersättningar Styrelse 600 510 Verkställande direktör fast lön 905 272 Ledande befattningshavare fast lön 1 707 1 735 rörlig lön, kortsiktig - 167 rörlig lön, långsiktig 333 167 Sociala kostnader Styrelse 189 160 Verkställande direktör 92 88 Ledande befattningshavare 641 650 Pensionskostnader Verkställande direktör - - Ledande befattningshavare 1 397 1 313 Bolaget har uppdragsavtal avseende försäkringsadministration respektive kapitalförvaltning och har därför enbart en anställd förutom CIO (Chief Investment Officer) och bolagets verkställande direktör. Styrelsen beslutar om ersättning och andra villkor för verkställande direktören. Finansdelegationen beslutar om ersättning och andra villkor för bolagets CIO. Inom SEB-gruppen pågår ett arbete med att ta fram principer för ersättning baserade på Finansinspektionens föreskrifter. Bolagets styrelse kommer att fastställa en ersättningspolicy så snart principerna inom SEB-gruppen föreligger. För verkställande direktören har inga pensionspremier eller andra förmåner betalats under 2009. Inget avtal om rörlig ersättning eller avgångsvederlag föreligger. För CIO har pensionspremier om 1 397 Tkr erlagts vilket ger en pensionsnivå på 68 procent i förhållande till pensionsgrundande inkomst. Årlig rörlig ersättning uppgår maximalt till 50 procent av den fasta lönen. Av erhållen rörlig ersättning utgör hälften pensionsgrundande inkomst. För år 2009 betalas ingen bonus ut. CIO omfattas dessutom av ett långsiktigt incitamentsprogram med utbetalning efter 3 år, första gången efter utgången av 2008. Maximalt belopp fastställs före starten av respektive treårsperiod och uppgår för programmet med start 2006 till 500 Tkr, för program med start 2007 och 2008 till 1 000 Tkr och för program med start 2009 till 1 500 Tkr. Utfall inom incitamentsprogrammen beror huvudsakligen på uppnådd totalavkastning. Programmet med start 2007 har utfallit med 333 Tkr. Utöver lön och rörlig ersättning har förmåner erhållits till ett värde av 56 (59) Tkr. CIO har en förmånsbestämd pensionslösning på lön upp till 75 basbelopp som innebär en pension motsvarande 65 procent av pensionsmedförande lön vid uppnådd pensionsålder som är 60 år. Utfall inom det långsiktiga incitamentsprogrammet utgör ej pensionsgrundande inkomst. Vid uppsägning från bolagets sida - uppsägningstid 12 månader - utgår ett avgångsvederlag motsvarande 12 månaders lön. Bolaget äger rätt att från avgångsvederlag avräkna vad som har erhållits i kontant ersättning från annan anställning eller egen näringsverksamhet. 73

Not 37 - Löner och ersättningar, forts. Styrelsens ledamöter har erhållit arvoden om 600 (510) Tkr, vilket fördelas enligt följande: 250 (250) Tkr till styrelsens ordförande Claes Zettermark, 140 (90) Tkr till ledamoten Tore Bertilsson, 140 (140) Tkr till ledamoten Lars Gårdö samt 70 (30) Tkr till suppleanten Risto Silander. Övriga ledamöter och suppleanter som är anställda i Fondförsäkrings AB eller SEB erhåller inget arvode från Gamla Liv. Finansdelegationens ordförande, William af Sandeberg, har erhållit arvode om 75 (0) Tkr. Not 38 - Styrelse och ledande befattningshavare 2009 2008 Styrelseledamöter Antal på balansdagen 5 5 Varav män 5 5 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Antal på balansdagen (alla män) 4 4 Som andra ledande befattningshavare räknas bolagets chefjurist, chefaktuarie samt CIO (Chief Investment Officer). Endast verkställande direktör och CIO är anställda i bolaget. Not 39 - Byggnader och mark Verkliga värden, 2009 2008 Koncernen Ingående verkligt värde 17 672 20 734 Förvärv under året - - Investeringar i befintliga fastigheter 467 633 Försäljningsintäkt sålda fastigheter -54-1 503 Orealiserad värdeförändring under året -406-2 128 Realiserad värdeförändring under året 8-71 Övrigt 13 7 Utgående verkligt värde 17 700 17 672 Moderbolaget Ingående verkligt värde 15 460 17 584 Förvärv under året - - Investeringar i befintliga fastigheter 386 496 Försäljningsintäkt sålda fastigheter -54-688 Orealiserad värdeförändring under året -373-1 685 Realiserad värdeförändring under året 8-119 Övrigt 38-128 Utgående verkligt värde 15 465 15 460 74

Not 39 - Byggnader och mark, forts. Anskaffningsvärden, 2009 2008 Koncernen Ingående anskaffningsvärde 9 756 10 681 Nyförvärv - - Investeringar i beståndet 467 634 Avyttringar -3-1 370 Omklassificeringar - - Årets valutakursdifferenser - -189 Utgående anskaffningsvärde 10 220 9 756 Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde 8 090 8 590 Nyförvärv - - Investeringar i beståndet 386 496 Avyttringar -3-807 Omklassificeringar - - Årets valutakursdifferenser - -189 Utgående anskaffningsvärde 8 473 8 090 Påverkan på periodens resultat, 2009 2008 Koncernen Hyresintäkter 1 118 1 086 Direkta kostnader för fastigheter som genererat hyresintäkter under perioden (drifts- och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld) Direkta kostnader för fastigheter som inte genererat hyresintäkter under perioden (driftsoch underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld) -387-466 - - Moderbolaget Hyresintäkter 990 963 Direkta kostnader för fastigheter som genererat hyresintäkter under perioden (drifts- och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld) Direkta kostnader för fastigheter som inte genererat hyresintäkter under perioden (driftsoch underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld) -332-365 - - 75

Not 39 - Byggnader och mark, forts. Operationella leasingavtal avseende uthyrning av bostäder och lokaler och fördelning av framtida hyresintäkter per förfallotidpunkt för avtalen, 2009 2008 Koncernen Inom ett år 291 300 Senare än ett år men inom fem år 687 582 Senare än fem år 201 226 1 179 1 108 Moderbolaget Inom ett år 245 249 Senare än ett år men inom fem år 628 541 Senare än fem år 170 136 1 043 926 Taxeringsvärden, 2009 2008 Koncernen Taxeringsvärden byggnader (i Sverige) 5 973 5 959 Taxeringsvärden mark (i Sverige) 2 829 2 950 Moderbolaget Taxeringsvärden byggnader (i Sverige) 5 097 5 117 Taxeringsvärden mark (i Sverige) 2 569 2 580 76