PROTOKOLL Sida 1 Sammanträdesdatum 2017-10-25 Plats och tid Kommunhuset Nynäshamn, lokal: Landsort 2017-10-25 kl. 08.30-12.30 Beslutande Daniel Adborn (L), ordförande 215-239, 241-246 Linda Walkeby (S) tjänstgör för Daniel Adborn 240 Maria Schneider, tjänstgör för Patrik Isestad (S) Thomas Johansson (S) Inger Andersson (S) Lars-Åke Lundin (S) Bernt Månsson (MP), tjänstgör för Kristian Ek (MP) Harry Bouveng (M) Bodil Toll (M) Agneta Tjärnhammar (M), tjänstgör som ordförande 240 Maria Gard Günster (C) Tony Björklund (SD) Icke tjänstgörande ersättare Rolf Hofsten (PP), Sophia Sturesson (L) tjänstgör 240, Marcus Svinhufvud (M), Georgios Tsiouras (M) t o m kl 12.10, Tommy Cumzelius (M), Antonella Pirrone (KD) Övriga deltagare Tommy Fabricius kommundirektör, Jonas Karlsson näringslivschef 215, Dan Olén tf ekonomichef 215-224, Jesper Skoglund stadsmiljöchef 215-222, Erika Vikström kommunikationschef 215-224, Mikael Gustafsson tf planeringschef, Christian Wigren tf kanslichef, Åsa Nyberg statistiker 217-224, Hanna Hjort-Kovenberg mark- och exploateringsavd 225, Albin Törnros samhällsplanerare 226, Erik Johansson klimatstrateg 227-228, Agne Hörnestig kommunikatör Sjöfartsverket 246, Marielle Svan projektägare Sjöfartsverket 246, Ida Fossenstrand projektledare Sjöfartsverket 246, John Sternbeck delprojektledare Miljö Sjöfartsverket 246, Johan Augustsson (S) ordförande barn- och utbildningsnämnden, Eva Ryman sekreterare Paragrafer 215-246 Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen 2017-10-30 kl 14.30 Underskrifter Daniel Adborn (L) ordförande 215-239, 241-246 Thomas Johansson (S) Agneta Tjärnhammar (M) justerare justerare och ordförande 240 Eva Ryman sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: 2017-10-25 Anslaget sätts upp: 2017-10-31 Anslaget tas ned: 2017-11-21 Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen Underskrift Eva Ryman
PROTOKOLL Sida 2 Innehållsförteckning Sida 215 216 217 218 219 220 221 222 223 Näringslivsfrågor Rapport från kommunstyrelsens ledamöter Rapport om Södertörnssamarbetet Ekonomisk uppföljning Rapport från Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen Rapport mark- och exploateringsavdelningen Information om planeringen av gästhamnsområdet Information om Belysningsutmaningen s tertialuppföljning (T2) perioden 1 januari - 31 augusti 2017 4 224 Mål- och budget 2018-2021 13 225 Markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m.fl. 15 226 Yttrande: utställningsförslag för RUFS 2050 17 227 Samverkansöverenskommelse om kommunal energi- och klimatrådgivning 19 228 Nya förutsättningar för kommunal energi-och klimatrådgivning 21 229 Remissvar Förslag på naturvärdesbedömning i marin miljö - MOSAIC 23 230 Yttrande - Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm 25 231 Förslag till ändring av renhållningstaxan 2018 27 232 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom animaliska biprodukter 233 Taxa för Södertörns miljö-och hälsoförbunds arbete med offentlig kontroll inom livsmedelsområdet. 234 Taxa för Södertörns miljö-och hälsoskyddsförbundets arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 28 29 30
PROTOKOLL Sida 3 235 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoförbunds kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. 236 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med tillsyn enligt strålskyddslagen. 237 Taxa för Södertörns miljö-och hälsoskyddsförbunds verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer. 31 32 34 238 Svar på motion - införande av lovskola i Nynäshamns kommun 35 239 Svar på motion - Införande av mobil förskola 37 240 Svar på medborgarförslag - anpassa kommunens webbsida så att mobilanvändare 38 kan trycka på ett telefonnummer och ringa upp direkt 241 Val av ersättare i landsbygdsutskottet 41 242 Anmälan av delegationsbeslut 42 243 Skrivelser och beslut 43 244 Cirkulär 43 245 246 Kurser och konferenser Information från Sjöfartsverket om Landsortsfarleden 45
PROTOKOLL Sida 4 215/17 2017/0035/008 Näringslivsfrågor Näringslivschef Jonas Karlsson rapporterar från Tillväxtavdelningens studiebesök i Västervik och Kalmar. Frukostmöte för företagare anordnas den 26 oktober. Den 27 november anordnas ett möte för de lokala tillväxtföretagen i kommunen. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 5 216/17 2017/0034/008 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter s beslut önskar en information vid nästa sammanträde om hur jakten på kommunens utarrenderade jaktmarker bedrivs idag och möjlighet till skyddsjakt på vildsvin i centrala Nynäshamn. s sammanträde Agneta Tjärnhammar (M) påtalar att det är problem med mycket vildsvin i centrala Nynäshamn och frågar om möjlighet till skyddsjakt. Harry Bouveng (M) frågar hur jakten på vildsvin bedrivs på kommunens utarrenderade jaktmarker. Inger Andersson (S) har tillsammans med Kristian Ek (MP) och klimatstrateg Erik Johansson deltagit i möte med landets klimatkommuner. Rapport från mötet kommer att lämnas vid ett kommande sammanträde. Tommy Cumzelius (M) rapporterar att upphandlingsnämnden har diskuterat frågan om banktjänster. Harry Bouveng (M) rapporterar från möte om maritima regioner och från möte i Köpenhamn med Brandförsvarsförbundet om frågor om regionalisering. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 6 217/17 2017/0033/008 Rapport om Södertörnssamarbetet Kommundirektör Tommy Fabricius rapporterar att en stor del av de frågor som diskuterats inom Södertörnssamarbetet är frågor om remissvar och infrastrukturfrågor. Intresset ökar också för de maritima frågorna. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 7 218/17 2017/0032/008 Ekonomisk uppföljning Tf ekonomichef Dan Olén rapporterar om den ekonomiska uppföljningen för september och nämndernas prognoser. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 8 219/17 2017/0391/209 Rapport från Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen Tf planeringschefen Mikael Gustafsson rapporterar om följande från Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen: Ankaret behov av projektdirektiv kommer att diskuteras vid nästa möte och återkommer till kommunstyrelsen med förslag till hantering. Humlan 8 och Backluravägen kommer inte att genomföras som planerat. Humlan 9, kommer att genomföras under nästa år. Vansta 3:1, ett förslag till planuppdrag har lämnats. Vansta 5:28, kommer att behandlas som ett samhällsbyggnadsprojekt. Rappsta verksamhetsområde, beslut vid nästa möte med samordningsgruppen om eventuellt förslag till framtagande av planprogram. Information om säkerhetsavstånd för bostäder lämnas vid nästa kommunstyrelsesammanträde. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 9 220/17 Rapport mark- och exploateringsavdelningen Ärendet utgår.
PROTOKOLL Sida 10 221/17 2016/0086/559 Information om planeringen av gästhamnsområdet Arbetsutskottet uppdrog vid sammanträdet i oktober till planeringschefen att återkomma med information till kommunstyrelsen om planeringen av gästhamnsområdet. Samordningsgruppen har diskuterat frågan vid två tillfällen och kommit fram till att den korta utvecklingen av gästhamnsområdet inte är ett samhällsbyggnadsprojekt utan ansvaret tillfaller berörda förvaltningar. Åtgärder på mellanlång sikt hanteras i ett eget projekt med beräknad start hösten 2018. Stadsmiljöchef Jesper Skoglund besvarar fråga om planeringen för laddstolpar för elbilar. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 11 222/17 Information om Belysningsutmaningen s beslut önskar en rapport vid ett kommande sammanträde om hur arbetet med byte av belysning i inomhushusmiljön bedrivs. s sammanträde Stadsmiljöchef Jesper Skoglund informerar om bakgrunden till uppdraget. Syftet med utmaningen är att bidra till att öka utvecklings- och spridningstakten av högeffektiv och högkvalitativ belysning nationellt. Nynäshamns kommun har inte anmält sig till att delta i utmaningen. Information lämnas om några exempel på kommuner som deltar och information lämnas om hur kommunen arbetar med att byta ut belysning i utomhusmiljön. Kopia: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
PROTOKOLL Sida 12 223/17 Dnr KS/2017/0021/042-11 s tertialuppföljning (T2) perioden 1 januari - 31 augusti 2017 s beslut beslutar att godkänna tertialuppföljningen (T2) for kommunstyrelsens verksamheter, perioden 1 januari 31 augusti 2017. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat en uppföljningsrapport för kommunstyrelsens verksamheter under perioden januari augusti 2017. Resultatet totalt för kommunstyrelsens verksamheter per 2017-08-31 uppgår till 1,8 mnkr jämfört med budget. Prognosen for helåret 2017 är ett resultat på -1,1 mnkr. Kommunstyrelseförvaltningen har i samband med att kommunstyrelsens tertialuppföljning (T2) 2017 återremitterades fått i uppdrag att förtydliga hur färgkoderna i dokumentet ska tolkas. Kommunstyrelseförvaltningen har i T2 uppföljningen gjort en prognos på måluppfyllelse för de delar i KF-målet som berör för 2017. Mål som bedöms att komma uppnås i slutet av året har markerats med grönt och mål som bedöms att delvis komma uppnås i slutet av året har markerats med gult. Inga mål prognosticeras att ej uppfyllas under året om så hade varit fallet skulle de ha markerats med röd färg. Måluppfyllelseprognosen grundar sig på indikatorerna för kommunfullmäktigemålen samt texttolkningar av kommunstyrelsens åtaganden för 2017. När det gäller indikatorerna så finns det svårigheter att bedöma om målet kommer att uppnås då endast målvärde finns för åren 2019 och 2020. Detta innebär att dokumentsammanställaren behöver tolka om målet uppfyller ett outtalat del-målvärde. Denna svårighet försvinner till Mål och budget för 2018, som kommer att innehålla målvärde för 2018. Den del av måluppfyllelseprognosen som bedöms i de skrivna kommentarerna utgår främst från ambitionsmål, vilka är svåra att mäta. Själva utformningen av dessa ambitionsmål är därför avgörande för hur tydlig och rättvisande denna del blir. Förvaltningens föreliggande måluppfyllelseprognos för 2017, i anslutning till tertialuppföljning 2, har således fastställts utifrån de förutsättningar som gäller idag. Förslag till beslut beslutar att godkänna tertialuppföljningen (T2) for kommunstyrelsens verksamheter, perioden 1 januari 31 augusti 2017. Exp: Ekonomichefen Kopia : Akten
PROTOKOLL Sida 13 224/17 Dnr KS/2017/0136/041 Mål- och budget 2018-2021 s beslut beslutar att bordlägga ärendet till extra sammanträde den 1 november 2017 kl 13.00. Ärendet Mål och budget har under året beretts vid olika tidpunkter. En remissversion för Mål och budget utsändes den 30 mars för beredning i respektive nämnd och politiska partier. beslutade om Mål och budget 21 juni. Under hösten har Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet arbetat med budgeten. Den 28 september erhöll kommunen en ny skatteunderlagsprognos. Dessa förändringar tillsammans ger en reviderad version av mål och budget för perioden 2018 2021. Skattesatsen är oförändrad jämfört med 2017 dvs 19,85 kr. Förslag till beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa skattesatsen för kommunalskatten år 2018 till 19:85 kr per skattekrona. 2. Fastställa Mål och budget för år 2018-2021 för Nynäshamns kommun. 3. får utnyttja sin delegation att uppta nya och omplacera befintliga lån inom en total ram för lång- och kortfristiga lån på 1 100 mkr, varav högst 150 mnkr får avse utlåning till företag inom koncernen Nynäshamns kommun. 4. Såsom egen skuld ingå borgen för Nynäshamnsbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 900 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader 5. får utnyttja sin delegation att teckna borgen för lån som aktiebolag i vilka kommunen äger minst hälften av aktierna, kommunalförbund i vilka kommunen är medlem samt helägda dotterbolag till dessa aktiebolag och kommunalförbund upptar, inom en total borgensram på 900 mkr. Borgen gäller såsom för egen skuld, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 6. Bemyndigande för kommunstyrelsen att disponera 500 tkr av kommunens eget kapital för oförutsedda händelser. 7. Fastställa den nominella räntesatsen för beräkning av kapitalkostnaderna 2018 till 1,75 %.
PROTOKOLL Sida 14 224/17 8. Till de i kommunfullmäktige representerade politiska partierna ska partistöd utgå med: grundstöd 47 500 kr per parti, mandatstöd 24 000 kr per mandat i kommunfullmäktige. Partistödet utbetalas senast den 25:e dagen i kalenderkvartalets första månad. Yrkande Harry Bouveng (M), Maria Gard Günster (C) och Tony Björklund (SD) yrkar att ärendet bordläggs. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl 9.55-10.15 Yrkande Ordförande (L) yrkar att ärendet bordläggs och att kommunstyrelsen har ett extra sammanträde den 1 november kl 13.00 för behandling av ärendet. medger att tf ekonomichef föredrar förslaget till budget vid dagens sammanträde. Föredragning Tf ekonomichef Dan Olén föredrar förslaget till budget. Proposition Ordföranden (L) ställer proposition på bifall eller avslag till yrkandet om bordläggning och att kommunstyrelsen håller ett extra sammanträde den 1 november och finner att kommunstyrelsen beslutat att bordlägga ärendet till sammanträde den 1 november kl 13.00. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 15 225/17 Dnr KS/2017/0110/260-2 Markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m.fl. s förslag till kommunfullmäktige föreslår kommunfullmäktige att godkänna undertecknat markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m.fl, samt ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att starta projektet när beslut om godkänt planuppdrag har tagits. Sammanfattning Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2017-10-03. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2017-06-15 att lämna positivt planbesked till fastighetsägaren till Vansta 5:28. Planbeskedet avser flerbostadshus med verksamheter i bottenvåning i direkt anslutning till Ösmo pendeltågstation och busstation. Ett övergripande mål med projektet är att skapa en tydlig och stadsmässig entré till Ösmo som innefattar ny bostadsbyggnad och plats för verksamheter i ett kollektivtrafiknära läge. Platsen ska vara en trygg och välkomnande omstigningsplats för trafikanter samtidigt som det knyter samman Ösmos viktigaste målpunkter, Ösmo centrum med Ösmo buss- och pendeltågstation. Utbyggnadsförslaget ligger inom tre olika fastigheter: Vansta 5:28 som ägs av Ösmo Bostäder AB, exploatören, och del av de kommunägda fastigheterna Vansta 5:29 och Vansta 5:38. För den av kommunen ägda kvartersmark som omfattas av planområdet görs en markanvisning. För att sätta ramarna för markanvisningen, gällande mål och avgränsningar av detaljplan, samverkan, parternas åtaganden och överlåtelse av mark, har ett markanvisningsavtal tecknats mellan kommunen och exploatören Ösmo Bostäder AB. Ärendet Bakgrund Ösmo är Nynäshamns kommuns näst största tätort med cirka 4 000 invånare. I Kommunens långsiktiga planeringsstrategi, enligt 2012 års översiktsplan, den fördjupade översiktsplanen 2006 och program för Ösmo 2010, anges Ösmo som en viktig utvecklingsort med en stor potential för förtätning. Kommunens markpolitiska strategi är att genom sitt markinnehav aktivt stimulera Kommunens tilltagande och fortsatta utveckling, bland annat genom att erbjuda mark för exploatering. Exploatören har för Kommunen presenterat ett första förslag i en ansökan om planbesked för bebyggelse av fyra fristående flerbostadshus, med verksamhet i bottenvåning intill pendeltågsstationen i Ösmo. Utbyggnadsförslaget ligger inom tre olika fastigheter varav Vansta
PROTOKOLL Sida 16 225/17 5:28 ägs av Ösmo Bostäder AB, exploatören, medan fastigheterna Vansta 5:29 och Vansta 5:38 ägs av Nynäshamns kommun. Vansta 5:28 är idag bebyggt med ett enbostadshus. Beslut om positivt planbesked fattades i Miljö och samhällsbyggnadsnämnden den 15 juni 2017. Parterna är överens om att inleda en detaljplaneprövning- och exploateringsprocess. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att den nya exploateringen i Vansta 2:28 m. fl. uppfyller översiktsplanens mål och strategier om en positiv förtätning och utveckling av Ösmo. Exploateringsområdet ligger i direkt anslutning till Ösmo pendeltågsstation och inom lämpligt avstånd från Ösmo centrum där det finns utbud av grundläggande service så som skola, vårdcentral och dagligvaruhandel. Fastigheterna som detaljplanen berör är anslutna till kommunalt vatten och avlopp, även om vissa förstärkningsåtgärder kan bli nödvändiga. Den föreslagna nybyggnationen bedöms därmed uppfylla riktlinjerna i Nynäshamns kommun översiktsplan. En förtätning på platsen bedöms även ligga i linje med den fördjupade översiktsplanen för Ösmo tätort samt planprogram för centrala och södra Ösmo. Kommunen har pågående arbeten med Ösmo centrumlyft. En markanvisning på Vansta 5:28 m.fl. skulle innebära en fortsättning på det utvecklingsprojektet. Med verksamheter i bottenvåningen längs med Ösmos resecenter skapas en naturlig koppling mellan Ösmo centrum och Ösmo pendeltågstation, i överenstämmelse med planprogrammet för Ösmo 2010. Slutligen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att ett godkännande av Markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m. fl. bidrar till att uppfylla de kommungemensamma målen. Genom nya attraktiva bostäder kan Nynäshamn växa som kommun. Byggnation i Ösmo bedömer förvaltningen som positivt för kommunens bostadsförsörjning. Förslag till beslut föreslår kommunfullmäktige att godkänna undertecknat markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m.fl. Samt ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att starta projektet när beslut om godkänt planuppdrag har tagits. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna undertecknat markanvisningsavtal för Vansta 5:28 m.fl. Samt ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att starta projektet när beslut om godkänt planuppdrag har tagits. Kopia: Akten
PROTOKOLL Sida 17 226/17 Dnr KS/2016/0122/211 Yttrande: utställningsförslag för RUFS 2050 s beslut antar yttrandet som kommunens remissvar på utställningsförslaget för RUFS 2050. Yttrandet fogas till protokollet som bilaga A Södertörnsgemensamt yttrande och B kommunens yttrande. Särskilt yttrande m m Harry Bouveng (M) inger ett särskilt yttrande som fogas som bilaga C till protokollet. Tony Björklund (SD) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2017-10-24. Nynäshamns kommun anser att RUFS 2050 generellt har förbättrats sedan samrådsversionen. Men det finns viktiga punkter där planen behöver ändras om den ska kunna ligga till grund för byggandet av en mer hållbar och attraktiv region. Först handlar det om bebyggelselägen: kommunen har två stora utvecklingsorter med god kollektivtrafikförsörjning som behöver tillhöra de prioriterade bebyggelselägena. Kommunen kraftsamlar och tar ansvar för bostadsförsörjning i en hållbar struktur, vilket även borde synas i den regionala planeringen. Vidare rör det transportinfrastrukturen, där kommunen anser att det saknas en långsiktig realistisk strategi som lyfter behoven av kollektivtrafik, tvärförbindelser och hållbara godstransporter. Bakgrund Tillväxt- och regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting arbetar med att ta fram den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, som nu är på granskning. Den nu gällande planen RUFS 2010 antogs i landstingsfullmäktige i maj 2010. RUFS ska ligga till grund för regional planering och samordning, men också för kommunernas översiktsplanering. Den utgör också underlag för andra aktörers investeringar i regionen, inte minst statens. Nynäshamns kommun har förutom detta yttrande arbetat med Södertörnskommunerna för ett gemensamt svar. Flera av de frågor kommunen prioriterar lyfts tydligt i det gemensamma svaret, och får därför en mindre framträdande roll i kommunens svar. Det södertörnsgemensamma svaret bifogas som bilaga till detta yttrande. I samband med granskningen av RUFS har även två andra dokument skickats ut på remiss: en landsbygds- och skärgårdsstrategi och en klimatfärdplan. Kommunen har svarat separat på dessa. Förslag till beslut s arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen antar yttrandet som kommunens remissvar på utställningsförslaget för RUFS 2050. Ett reviderat förslag till yttrande delas ut vid sammanträdet, yttrandet är daterat 2017-10-24.
PROTOKOLL Sida 18 226/17 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutade 2017-10-11 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Föredragning m m Samhällsplanerare Albin Törnberg föredrar ärendet. Exp: Tillväxt- och regionplanekontoret Stockholms läns landsting, Utvecklingsledare Södertörnskommunerna Kopia: Akten
BOTKYRKA SbDERTALJE HANINGE TYRESti NYNWSHA N KS/2016/0122/211-16 SALEM HUDDINGE N YK VA RN Ks 2017-10-25 226 Bilaga A 29 september 2017 Sodertornskommunernas synpunkter pa utstallningsforslag f6r RUFS 2050 Stockholms lans landsting har nu tagit ytterligare ett steg i arbetet med nasta regionala utvecklingsplan RR- Stockholmsregionen, RUFS 2050, genom att ta fram ett utstallningsforslag. Den regionala utvecklingsplanen ska vara regionens gemensamma kontrakt och peka ut riktningen fir var region. Utvecklingsplanen ligger till grund for sival den fysiska planeringen som tillvaxtarbetet i regionen. Utstallningsforslaget är en bearbetning av den samradsversion som bland manga andra Sodertornskommunerna ldmnade synpunkter pa fir ett ir sedan. Sodert6mskommunema (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynashamn, Salem, Sodertalje och Tyreso) har tagit fram det hdr gemensamma remissvaret med utgingspunkt frin hur synpunkterna i samradsyttrandet blivit beaktade i det nya forslaget till RUFS 2050. Kommunerna lamnar ocksâ egna kompletterande synpunkter. Sodertomskommunemas synpunkter i sammanfattning SOdertornskommunerna vaxer starkt med fler bostader och medborgare, fler foretag och fler jobb. Vi utvecklar langsiktigt fyra regionala stadskdmor i en sammanhallen regional struktur och spelar en viktig roll for huvudstadsregionens utveckling. Den regionala utvecklingsplanen har en viktig funktion genom att ge styrsignaler till offentliga organisationer och marknadssignaler till kommersiella aktorer. Minga aktorer ska mobiliseras till gemensamma aktiva handlingar for att Stockholmsregionen ska klara utmaningama inf.& framtiden. RUFS 2050 har en viktig uppgift att ge gemensamma ramar fir regionens utveckling att vara ett gemensamt regionalt utvecklingskontrakt. Utvecklingsplanens principiella upplagg med vision, utmaningar, Ifingsiktiga mil, delmil och prioriteringar är bra. Milstrukturen har blivit begripligare,
men de tidsatta delmalen är fortfarande for manga och oenhetliga. Vi viii se fdrre och mer bearbetade delmal, sa att den slutliga RUFS 2050 innehaller starkare styrsignaler. De atta prioriteringarna innebar ett lampligare antal for att ge forutsattningar felt- ett regionalt utvecklingsarbete med manga viktiga aktorer. Regionen behover en stark utveckling av alla regionala stadskarnor och deras nara omland. RUFS strukturbild fran 2010 motsvarade SCidertornskommunernas uppfattning om Stockholmsregionens behov av en balanserad utveckling. Den regionala struktur som utstallningsforslaget innehaller ligger nu mer i linje med Sodertornskommunemas uppfattning an samradsforslaget. Utstallningsforslaget innehaller nagot mer utvecklade riktlinjer och forhallningssatt for transportsystemet jamfort med samradsforslaget. SOdertornskommunerna utgar fran att en tydligare trafikstrategi arbetas fram inom ramen for den regionala prioriteringen "Styra mot ett transporteffektivt samhdl le". Utstallningsforslaget har blivit vdsentligt mer omfattande an samradsforslaget och ocksa mer detaljerat. Den Okade detaljnivan i de avslutande delarna av utvecklingsplanen riskerar att leda till bade overtolkningar och feltolkningar och ddrigenom urholka utvecklingsplanens funktion som regionalt kontrakt. Landstinget behover overvaga ytterligare vad i RUFS 2050 som bor ldggas fast i ett antagandebeslut och vad som ska utgora planeringsunderlag. SOdertomskommunema deltar garna i det avslutande arbetet med aft utveckla RUFS 2050 till ett fungerande kontrakt om Stockholmsregionens utveckling. 2(9) Sodertomskommunema bidrar kraftfullt till regionens utveckling Sodertorns tillvaxt bygger pa en gemensam vision Sodertornskommunerna upprepar garna ocksa i det hdr yttrandet att vi har ett mangarigt samarbete om regionala utvecklingsfragor och att vi ocksa har frcirdjupat det genom Sodertoms utvecklingsprogram. Grunden är den gemensamma visionen: "Kommunerna pa Sodertorn är en attraktiv del av Stockholm- Mdlarregionen, med en halv miljon invanare, som med tillväxt, mangfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en langsiktig hallbar utveckling". Sodertornskommunerna planerar och arbetar sedan lang tid i linje med den regionala utvecklingsplaneringen. En viktig del är utveckling och utbyggnad av de fyra regionala stadskamorna Sodertdlje, Flemingsberg, Kungens kurva-skarholmen och Haninge stad. Utbyggnaden av de regionala stadskarnoma starker mojligheterna till en sammanhallen och hallbar region. Med ett okat utbud av bostader, arbetsplatser och utbildning i de fyra stadskarnoma okar mojligheterna till en integrerad bostads- och
arbetsmarknad. Utrymme och mojligheter skapas da ocksa for de funktioner som bor finnas i den centrala delen av huvudstaden. En sadan utveckling starker hela regionens konkurrenskraft. Tillganglighet och framkomlighet är avgorande for att binda ihop regionen och na de regionala stadskarnorna. Fiera malpunkter och tvarforbindelser i regionen skapar ett robustare transportsystem som battre tal sttirningar. Med utvecklade regionala stadskamor pa Sodertorn blir trafikstrommarna i regionen battre fordelade och kapaciteten i transportsystemet blir battre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgangligheten till viktiga malpunkter blir battre. Aft utveckla och starka de regionala stadskamorna med bostader, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud, tillsammans med utbyggnad av infrastruktur for gang, cykel, kollektivtrafik och vagtrafik, är langsiktiga processer som kraver uthallighet och samarbete kring en gemensam vision. 3(9) Den langsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskarnorna knyts samman med attraktiv spartrafik. I avvaktan pa det bor stombusstrafik skapas mellan karnorna. Sodertorn vaxer starkt med fler bostader, fler foretag och fler jobb SOdertorn vaxer kraftfullt i linje med den gemensamma visionen for regionen. S6dertornskommunerna har for narvarande en hog befolkningstillvaxt. Om Sodertorn yore ett eget Ian skulle vi vara det fjarde storsta lanet i Sverige och aven ha haft den fjarde storsta befolkningstillvaxten 2016. Genom att RUFS statistik bygger pa aldre siffror framgar inte den snabba utvecklingen som kan liknas vid ett trendbrott. Statistiken i RUFS behover darfor uppdateras. Risk firms annars for att slutsatser och forslag baseras pa en verklighet som redan är passerad. Med en halv miljon invanare är SodertOrnskommunerna viktiga aktorer for att cdrverkliga ambitioner och viljeinriktningar i den regionala utvecklingsplaneringen. Bostadsbyggandet är for narvarande Mgt och Sodertornskommunemas uttalade ambition är att skapa forutsattningar for minst 72 000 bostader till 2030. Uppgorelserna i Sverigeforhandlingen och kring regeringsuppdraget om storre samlade exploateringar okar den har ambitionen till minst 100 000 nya bostader pa Sodertorn. Forutsattningarna är goda for ett okat bostadsbyggande pa Sodertorn bade pa kort och lang sikt men det kraver fullfoljda insatser for forbattrad tillganglighet och framkomlighet bade mellan de regionala stadskarnorna och in till regioncentrum. Den hoga takten i bostadsbyggandet och befolkningsokningen staller ocksa krav pa annan regional infrastruktur och plats for den. Det galler alit fran sjukhus, sportanlaggningar, universitet och hogskolor till kulturinstitutioner. Stidertorn har nu en snabbare fbretagstillvaxt an Stockholms Ian i sin helhet. Antalet ftiretag och antalet anstallda pa Sodertorn vaxer ocksa snabbare och
4(9) mer an vart tredje foretag pa Sodertorn är en snabbvdxare. Stockholm Syd fortsatter att utvecklas kraftfullt med 40 nya foretag lokaliserade till omradet i Nykvarn/Sodertalje. Beslutet om utbyggnaden av Norviks hamn kommer ocksa att ha en positiv inverkan pa aktiviteten pa Sodertorn. SOdertornskommunernas uttalade ambition är att skapa forutsktningar for minst 100 000 nya arbetstillfdllen till 2030. Med ett Olcat foretagande och fler arbetsplatser pa Sodertorn akar mojligheten till sammanhallning och social hallbarhet i regionen med ett stone utbud av arbetsplatser och kompetens. Liksom for bostader Icraver ett okat foretagande och fler arbetsplatser en forbattrad tillganglighet och framkomlighet till olika malpunkter i regionen. Stidertorn utvecklar Ifingsiktigt fyra stadskarnor i en sammanhallen regional struktur bra tillganglighet fir nodvandig StidertOrnskommunerna arbetar sedan ldnge med att utveckla de fyra regionala stadskarnorna Sodertalje, Kungens Kurva - Skdrholmen, Flemingsberg och Haninge stad. I Siidertalje finns de globala foretagen AstraZeneca och Scania, som [Ada satsar langsiktigt pa verksamheterna i Sodertdlje. Sodertalje Science Park är en utvecklingsarena for forskning, innovation och utbildning ddr KTH ocksa utolcar antalet utbildningar. Efterfragan pa bostader är stark och Stidertalje har beslutat att 20 000 nya bostader ska byggas. Oppnandet av Citybanan i ar starker forutsattningarna for pendeltagstrafiken i nartid. Logistikcentret Stockholm syd i Sodertalje och Nykvarn, infrastrukturutbyggnaden av farleden till Sodertalje, Sodertalje kanal och sluss samt inte minst Ostlanken bidrar till att starka Sodertdljes konkurrenskraft som regional stadskarna, Kungens kurva Skarholmen dr Sveriges storsta handelsomrade och innehaller ocksa ett av regionens stora detaljhandelscentrum. I Kungens kurva sker nu en omfattande fornyelse och kraftig expansion av handeln, ddr inte minst IKEA investerar i ett nytt modernt varuhus. I bade Skdrholmen och Kungens kurva pagar bostadsutveckling. Forbifarten, Tvdrforbindelse SOdertorn, Sparvdg Syd och den upprustade roda tunnelbanelinjen ger. stadskarnan ny utvecklingskraft. I Flemingsberg finns ett tvdrvetenskapligt starkt vaxande campus med snart fem akademier, 17 000 studenter, universitetssjukhus och vdrldsledande forskning. Har finns ocksa ett vdxande rattscentrum kring Sodertorns tingsran och basen for polisomrade Stockholm syd. Investeringarna dr omfattande i omradet bade for ndringsliv och offentliga verksamheter, men ocksa i bostadsbyggande. I den regionala stadskarnan dr planeringen inriktad pa 12 000 nya bostader och just nu pagar utbyggnad av ett tusental av dessa. Tvarforbindelse Sodertorn, Sparvag syd, en valutvecklad bytespunkt genom ett nytt resecentrum, forbattring av vdg 226 och bdttre framkomlighet for stombuss starker den regionala stadskdrnans utveckling.
5(9) I Haninge stad utvecklar Alta fastighetsdgare stadskarnan tillsammans med kommunen. Inriktningen är att fortdta stadsmiljon med 7000 nya bostader pa kortare sikt och 20 000 bostader pa langre sikt och med mer verksamheter och service. Pendeltagstrafiken efter att Citybanan bar oppnat, fly pendeltagsstation i Vega och utbyggnaden av verksamhetsomradet Albyberg starker utvecklingen. Tvdrforbindelse Sodertorn och Forbifart Stockholm bidrar till att starka Haninge som regional stadskarna. Forutsattningar for att de regionala stadskarnorna ska kunna utvecklas som ett attraktivt altemativ till centrala Stockholm är att tillganglighet och framkomlighet mellan de fyra stadskarnoma forbattras. Det galler ocksa Ovriga stadskarnor och andra viktiga malpunkter i regionen. Tvdrforbindelse SOdertorn är just en av de aura viktigaste investeringama att genomfora for en valfungerande huvudstadsregion. Overgripande synpunkter pa forslaget till RUFS 2050 Sodertornskommunema konstaterade vid aktualitetsprovningen av RUFS 2010 att planen anger en tydlig inriktning for Stockholmsregionens utveckling men att det är uppenbart att viktiga aktorer initierar utvecklingsarbeten som inte sjdlvklart tar sin utgangspunkt i RUFS strategier. Problemet riskerar att bli an mer accentuerat. Kraftig befolkningsokning, bostadsbrist och okat tryck pa valfardstjansterna kommer att pressa alit fler aktorer mot mer kortsiktiga insatsen Kommunemas sammanlagda faktiska planberedskap for bostadsbyggande dr nu ocksa storre an bade RUFSnivaerna och byggsektorns produktionskapacitet. Behovet av samordnade ageranden bar okat ytterligare. Vi aterkommer i yttrandet till behovet av RUFS som ett gemensamt regionalt utvecklingskontrakt. MM, delmfil och &Order principiellt sett battre nu RUFS 2050 innehaller nu en samlad redovisning av: En vision - "Europas mest attraktiva storstadsregion" Sex utmaningar inf.& framtiden Fyra langsiktiga mal med sikte pa 2050 Tjugo matbara delmal med sikte pa 2030 Atta regionala prioriteringar Det principiella upplagget är nu betydligt Nitre an i samradsfdrslaget. Planens olika delar hanger samman battre i utstallningsforslaget. Delmalen bar fortfarande olika karaktar och det firms en obalans i hur de är sammansatta och hur de matchar sina langsiktiga mal. Till exempel saknar Mal 2 "En oppen, jamstalld, jamlik och inkluderande region" tydliga delmal kopplade till jamlika livsvillkor och likvdrdiga forutsattningar. Delmalen har hdr ocksa komplexa innehall med flera saker att uppna. Samtidigt bar MA! 4 "En resurseffektiv och resilient region utan klimatpaverkande utslapp" fatt
6(9) fler men tydligt Atskilda delmal. Fragor som galler integration och social hallbarhet bar framtrada tydligare. Ndr det galler delmalen konstaterade Sodertornskommunerna i samradsyttrandet aft Stockholms arbetsmarknad bar en mangd begransningar, bland annat svag integration av invandrare, unga som for sent kommer in pa arbetsmarknaden och invandrare som inte kommer in pa arbetsmarknaden. Var uppfattning var att RUFS 2050 behover innehalla en tydligare inriktning for regionens kompetensforsorjning, ddr kompetensutveckling for flyktingar, strukturell diskriminering pa arbetsmarknaden och skolgangen for barn och unga är viktiga delar. Detta framgar nu battre i beskrivningar och i de regionala prioriteringama, men delmalen har inte blivit vassare. En annan synpunkt galler tillgangligheten till regionala stadskarnor och Arlanda. For Sodertornskommunerna är det viktigt att kollektivtrafiken blir konkurrenskraftig med bilen som ett delmal uttrycker men ocksa att restidema totalt sett minskar i den nya regionstrukturen. Vi viii se farre och mer bearbetade delmal, sa att den slutliga RUFS 2050 innehaller starkare styrsignaler. Sodertornskommunema deltar gama i det arbete som behovs de kommande manaderna. Atta regionala prioriteringar har nu ersatt 28 prioriterade atgarder. Det är bra - var uppfattning är att regionalt samarbete kraver fokusering pa det som är allra viktigast. Av utstallningsforslaget framgar ocksa att det pagar ett fortsatt, kompletterande arbete om formerna for samarbete, gemensamt ansvarstagande och deltagande av nyckelaktorer. Det är ocksa bra och Sodertornskommunema är intresserade av att delta i ett sadant utvecklingsarbete. Sammantaget har utstallningsforslaget RUFS 2050 tydligare forutsattningar att bli ett fungerande "kontrakt" mellan regionens aktorer bade om mal for medellang och lang sikt men framfor alit om de aura viktigaste insatsema pa kprt sikt.,men det finns fortfarande mojligheter.att Ora det annu lite bdttre. SOdertornskommunerna är medvetna om processen med att samordna det regionala utvecklingsansvaret ocksa i Stockholms lan. Samtidigt ser vi att RUFS 2050 tydligare kan ge uttryck for att den anger en overgripande inriktning for RUP (Regionalt utvecklingsprogram). Den rumsliga strukturen hall i och hall ut Genom processen med RUFS 2050 har Sodertornskommunema ansett att den strukturbild som RUFS 2010 innehaller fortfarande bast motsvarar Stockholmsregionens behov av en balanserad utveckling. Regionen behover en stark utveckling av alla regionala stadskarnor och deras nara omland. Det galler inte minst for att ge forutsdttningar for en Mitre balans i arbetsplatsernas lokalisering. Varje stadskdma har sina egna, unika drivkrafter for utveckling och bar vaxa utifran dessa. Drivkrafterna kan
7(9) forstarkas av offentliga investeringar, dar framfor alit kopplingarna till trafiksystemet hat stor betydelse. Den regionala struktur som utstallningsforslaget innehaller ligger nu mer i linje med Sodertornskommunernas uppfattning. Vi vill se en tydligare trafikstrategi i Stockholmsregionen Det är en sak att lagga fast en malbild for den regionala strukturen, dar transportsystemet spelar en viktig roll, och en annan sak att na till maibilden med rat insatser genomforda i en fungerande ordning. For Sodertornskommunema är tillgangligheten till och mellan de regionala stadskarnorna Sodertalje, Kungens kurva Skarholmen, Flemingsberg och Haninge stad i dagslaget otillracklig, vilket gör att deras majligheter att utvecklas som attraktiva altemativ till centrala Stockholm inte är sa goda som de annars skulle vara. Kommunikationerna mellan de tre stora kommunikationsstraken pa Sodertorn at bristfdiliga for gang-, cykel- och kollektivtrafik, gods och personbilar (tunnelbana/e4/20, pendeltagivag226, pendeltagivag73). Vdgnatet är hart belastat och trafiksakerheten är lag. Manga av vara prioriterade satsningar är pa vdg att genomforas eller ingar i utbyggnadsforberedande pianering. Sodertornskommunerna anser att fullfdijandet av de satsningar som sedan Lange ingatt i den regionala planeringen behover vara sakerstailida innan fler nya satsningar och utbyggnadspaket satts i verket i regionen. Detta gaiter inte minst TvarfOrbindelse Sodertorn, som har en avgarande betydelse for hur vat regionen ska fungera pa eft sammanhallet sat. Utstaliningsforslaget innehaller nagot mer utvecklade riktlinjer och forhallningssatt for transportsystemet jamfort med samradsforsiaget. Trafikfragoma berors ocksa i samband med klimatpaverkan och kring bebyggeisestruktur, men det dr fortfarande svart att f'a en samiad bild. Det gaiter sarskilt for den langre sikten 2030-2050. UtstallningsfOrsiaget konstaterar att trangsein pa de centrala delama av vagnatet inte kan byggas bort genom fler vaginvesteringar utover den struktur som at under genomfdrande. Detta far dock inte uppfattas som eft skdi for att lata investeringarna avstanna. Det finns fortfarande omfattande behov av investeringar for att effektivisera framkomligheten for kollektivtrafik och godstransporter och for atgarder som avlastar den centrala karnan. SOdertOrnskommunema utgar fran att en tydligare trafikstrategi arbetas fi-am morn ramen for den regionala prioriteringen "Styra mot eft transporteffektivt sam hal le". Detaljeringsgraden riskerar det regionala kontraktet Utstaliningsforsiaget hat blivit vdsentligt mer omfattande an samradsforsiaget och ocksa mer detaljerat. Det gaiter sarskilt avsnitten om Regional struktur och Tematiska fragor som under rubrikerna Regionala forhaliningssatt och Centrala staliningstaganden get ytterligare anvisningar om vad bland andra kommunema ska forhalla sig till. Det gaiter till viss del ocksa den detaljerade plankartan.
Huvuddelen av tilldggen är okontroversiella genom att Overlappande lyfta fram inriktningar fran lagstiftning och andra anvisningar fran staten eller andra redan fungerande planer och strategier. Det kan galla skrivningar som "Den regionala cykelplanen ska anvdndas som utgangspunkt for utbyggnad av regionala cykelstrak" eller "Kommunerna ska samverka regionalt i VA-fragor". Men det finns ocksa konkreta tillagg med mer direkt paverkan. Ett exempel är plankartan som pekar ut sjon Yngem i Nykvarns kommun som regional dricksvattentat. Det är ingen tvekan om att den regionala dricksvattenforsorjningen är av storsta vikt for hela Stockholmsregionen, sdrskilt med beaktande av den snabba befolkningsutvecklingen. Fragan om regionala reservvattentakter utreds for ndrvarande av Lansstyrelsen, men ntredningen är inte klar. Det är dal-for mycket forvanande att SLL foregar utredningen genom RUFS plankarta. Ett annat exempel kan vara Hemfosa i Haninge kommun samt Segersdng och Osmo i Nynashamns kommun, tre platser med god tillgang till kollektivtrafik dar regeringens utredare for stora samlade exploateringar raknar med runt 20 000 nya bostader. UtstallningsfOrslaget markerar platserna som sekunddra bebyggelseldgen. Den Okade detaljnivan i utstallningsforslaget riskerar att leda till bade Overtolkningar och feltolkningar och ddrigenom urholka utvecklingsplanens funktion som regionalt kontrakt. Landstinget behover overvaga ytterligare vad i RUFS 2050 som btu- ldggas fast i ett antagandebeslut och vad som ska utgora planeringsunderlag. 8(9) RUFS 2050 behovs som regionens gemensamma kontrakt SOdertornskommunerna anser att RUFS är en viktig plan, en utvecklingsplan som ska ange en inriktning for kommande beslut. Den är i strikt mening ingen genomforandeplan, men ska fungera sa att gemensamma viljeinriktningar omsatts i aktiva och finansierade handlingar. Dad& är det bra att kalla RUFS rcir ett gemensamt kontrakt men det är avgorande hur aktorerna lever upp till det gemensamma kontraktet. Utstallningsftirslaget med sina regionala prioriteringar, kompletterat med tydligare arbetsformer forankrade hos nyckelaktorer har bdttre forutsattningar. att mobilisera regionens aktorer for ett kraftfullare samarbete kring den regionala utvecklingen. Det är fortsatt viktigt att RUFS inte uppfattas som ett "kontrakt" enbart mellan landstinget och kommunema. Forvantningarna pa statens medverkan i fragor om infrastruktur, bostadsutveckling hogre utbildning med mera, kan inte uttryckas nog tydligt. I de regionala prioriteringama redovisas statliga verk och myndigheter som tydliga aktorer. Sodertornskommunerna uppfattar att det fortsatta regionala utvecklingsarbetet ocksa pa nagot sat behover fanga in statens bredare roll som part i kontraktet for att utveckla huvudstadsregionen. Vi har en gemensam plan och behover tala om det
Processema for att forverkliga RUFS intentioner är synnerligen vasentliga. Det kill's ett standigt pagaende forankrings- och mobiliseringsarbete for att inte tappa mal och struktur ur sikte, det viii saga en standig kommunikation kring planen. 9(9) For Sodertomskommunema: Daniel Dronjak Ordforande i kommunstyrelsen i Huddinge Boel Godner Ordforande i kommunstyrelsen i Sodertalje Lennart KaIderen Ordforande i kommunstyrelsen i Salem Patrik Isestad Ordforande i kommunstyrelsen i Nynashamn Fredrik Sawestahl Ordforande i kommunstyrelsen i Tyreso Meeri Wasberg Ordfdrande i kommunstyrelsen i Haninge Bob Wallberg Ordforande i kommunstyrelsen i Nykvarn Ebba Ostlin Ordforande i kommunstyrelsen i Botkyrka
Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 1 Datum Var beteckning 2017-10- 2,4+ KS/2016/0122/211- el Ks 2017-10-25 226 Bilaga B Tjanstestalle/handlaggare Planering och samhallsutveckling Albin Tomberg E-post: albin.tomberg@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Yttrande: utstallningsforslag f6r RUFS 2050 -Forslag till beslut s arbetsutskott foreslar aft kommunstyrelsen antar yttrandet som kommunens remissvar pa utstallningsforslaget Rh- RUFS 2050. Sammanfattning Nynashamns kommun anser aft RUFS 2050 generellt har forbattrats sedan samradsversionen. Men det finns viktiga punkter dar planen behover andras om den ska kunna ligga till grund for byggandet av en mer hallbar och attralctiv region. Forst handlar det om bebyggelselagen: kommunen har tva stora utvecklingsorter med god kollektivtrafikforstirjning som behover tillhora de prioriterade bebyggelselagena. Kommunen lcraftsamlar och tar ansvar for bostadsforsorjning i en hallbar struktur, vilket aven borde synas i den regionala planeringen. Vidare ror det transportinfrastrukturen, dar kommunen anser att det saknas en langsiktig realistisk strategi som lyfter behoven av kollektivtrafik, tvarforbindelser och hallbara godstransporter. Bakgrund Tillvaxt- och regionplanekontoret vid Stockholms lans landsting arbetar med aft ta fram den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, som nu är pa granskning. Den nu gallande planen RUFS 2010 antogs i landstingsfullmaktige i maj 2010. RUFS ska ligga till grund for regional planering och samordning, men ocksa for kommunemas oversiktsplanering. Den utgor ocksa underlag for andra aktorers investeringar i regionen, inte minst statens. Nynashamns kommun har forutom detta yttrande arbetat med Sodertornskommunerna for eft gemensamt svar. Flera av de fragor kommunen prioriterar lyfts tydligt i det gemensamma svaret, och far darfor en mindre framtradande roll i kommunens svar. Det sodertornsgemensamma svaret bifogas som bilaga till detta yttrande. I samband med granskningen av RUFS har aven tva andra dokument skickats ut pa remiss: en landsbygds- och skargardsstrategi och en klimatfardplan. Kommunen har svarat separat pa dessa.
Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 2 Datum Var beteckning 2017-10-30 KS/2016/0122/211-15 Arendet Nynashamns kommun anser att RUFS 2050 har forbattrats sedan samradsforslaget. Visionen och malen stammer Overlag overens med kommunens, och är en naturlig utveckling och fordjupning av RUFS 2010. UtstallningsfOrslaget ger en tydligare uppstallning av mal och delmal, med atta regionala prioriteringar. Dessutom firms nu i genomforandekapitlet en lista pa ansvatiga aktorer, nagot som kommunen efterfragade i var kommentar till samradsftirslaget. Sammantaget ger detta planens ambitioner stone tyngd och kommer att bidra till att uppna malen. Sodertornskommunerna Kommunen har deltagit i SodertOmskommunemas arbete med eft gemensamt svar. Detta svar innehaller manga av kommunens hogst prioriterade punkter. Flerkarnighet och transporter Arbetet med de regionala stadskarnoma är positivt for hela lanet, och kan bidra till mer halibut resande, battre social sammanhallning och en mer attraktiv storstad. Men satsningen kraver att vi inte aven framover ska vara beroende av eft radiellt trafiksystem, dar den som ska resa mellan karnoma forst maste ta sig in till centrala Stockholm. Kollektiva tvarforbindelser som mojliggor resor mellan regionkarnoma är absolut nodvandigt for planens ambitioner. Detta behov tydliggors ocksa pa sida 46, men konlcreta atgarder saknas. Under mal 1, delmal 2 kan man rasa att "kollelctivtrafikens restid mellan regionala stadskamor, och till Arlanda flygplats, ska vara konkurrenskraftig med bilens restid", vilket är en god ambition. Den är dock inte tillracklig for de samband dar restiden med bil ocksa är for lang. Forslagsvis kan delmalet uttryckas "kollelctivtrafikens restid mellan regionala stadskamor ska minska, och vara konkurrenskraftig med bilens restid". Kopplingen mellan de regionala kamoma och deras omland kunde ocksa fortydligas i planen. Ett av syftena med en flerkarnig utveckling är att starka de delar av regionen som ligger langt fian Stockholms innerstad. Men for att den strategin ska fungera behover de kopplas till omgivande tatorter och landsbygd, och bli naturliga noder i sina omgivningar. Dessutom sker manga resor med start- och malpun.kter utanfor de regionala stadskarnoma. Med en strategi for effektiv och attraktiv kollektivtrafik till och fran karnoma och &riga kollektivtrafilcnoder kan kollektivtrafikens andel Oka och onocliga bilresor valjas bort. I glesare la.nsdelar kan anropsstyrd busstrafik vara en lamplig losning. Aven i vagnatet behovs starkta tvargaende forbindelser. Kommunen viii aterigen understryka vikten av att TvarfOrbindelse Sodertorn prioriteras och aft trafiksakerhetshojande atgarder pa. vag 225 vidtas. Vag 259 och 225 dr redan idag de huvudsakliga fdrbindelserna mellan de fyra regionala kamorna pa SodertOrn och de strak som kopplar samman dessa med ovriga regionen, och de kommer bli annu viktigare nar
Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 3 Datum Var beteckning 2017-10-30 KS/2016/0122/211-15 hamnen i Norvik star klar och en stor del av regionens gods ska fraktas till och fran Nynashamn. Vag 225 är dessutom utpekad i landstingets stomnatsplan, frit- en stombusslinje mellan Nynashamn och Nykvam. En sadan fbrbindelse yore mycket positiv for Nynashamns kommun, med en koppling till den regionala karnan i Sodertalje och den stora arbetsmarknad som finns dar. Befintlig busslinje är anti& langsam for sa langa resor. En stombusslinje forutsatter dock att vagen rustas upp och trafiksakerhetsatgarder vidtas. Satsningar pa tvarforbindelser langre ut i lanet är inte bara en angelagenhet for de kommuner dat de byggs; aven regioncentrum har mycket att tjana pa en avlastning frail "onodig" trafik pa spar och vagar, bade vad galler person- och godstransporter. Just godstransportema avhandlas schematiskt och med lag precisering. I och med den tyngdforskjutning i godshanteringen som sker fran regioncentrum till bland annat Norvik hamn stalls stora krav pa bade infrastruktur och samordning. Ndr hamnen är fullt utbyggd galler det ungefar 1000 lastbilar per dag som kommer att fardas langs vag 225 eller vag 73. Dartill kommer Nynasbanan att trafikeras av 50 000 jarnvagsvagnar om aret fran varldshamnen Norvik i Nynashamn. Godset ska kunna fraktas sakert och hallbart, samtidigt som attraktiv mark ska frigoras i centrala lagen. Detta kraver att stat, landsting och kommuner tar ett gemensamt ansvar for att undvika trafikkaos och miljopaverkan. Kornmunen valkomnar dad& landstingets arbete med en strategi for godstransporter, som ska komplettera RUFS. Bebyggelsestruktur Enligt mal 1, delmal 4 bor "Minst 95 procent av fly bebyggelse (...) tillkomma i de omraden som utpekas som regionalt prioriterade bebyggelselagen". De prioriterade bebyggelselagena är, forutom den centrala regionkarnan och de regionala stadskarnoma, de omraden som pekas ut som "strategiskt stadsutvecklingslage" eller "primart bebyggelselage" i plankartan. Malet syftar till att skapa en mer hallbar struktur med fler levande stadsmiljoer, mindre andel bilresande och effektiv kollektivtrafik. I princip staller sig kommunen bakorn detta mal. En bebyggelsestruktur som battre utnyttjar kollektivtrafikens befintliga infrastruktur dr bra for hela regionen. Men ska malsattningen vara realistisk och inte sta i vagen for hallbart stadsbyggande, maste det till synes godtyckliga utpekandet av prioriterade bebyggelselagen tankas om. I Nynasharnns kommun galler det framst de tva orter som presenteras narmare nedan. Segersang Segersang är en mindre tatort med pendeltagsstation i norra delen av Nynashamns kommun, nara kommungransen mot Haninge. Bebyggelsen bestar idag av smahus och en forskola. Pendeltagsstationen är en av de minst utnyttjade i lanet. Kommunen är i dagslaget i fcirhandlingar med regeringen om utbyggnad av Segersang. Orten är ett av nio utpekade omraden for storre sammanhangande exploateringar i naringsdepartementets satsning pa stone samlade exploateringar, eller "nya stader". De prelimindra planerna handlar om 7 000 10 000 bostader, verksamheter och service, i blandad bebyggelse och nara stationen. I exploateringen