BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID, FAMILJ OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2010-04-19 SDN 2010-05-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Remissvar Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet samt kriminella grupperingar - motverka rekrytering och omedelbar justering Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Sammanfattning Regeringen har gett i uppdrag att utarbeta förslag på effektivisering av insatser för att förhindra att ungdomar utvecklar en vanekriminell livsstil samt åtgärder för att förhindra att kriminella grupper etableras. Betänkandet Kriminella grupperingar motverka rekrytering och (SOU 2010:15) och rapporten Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) har sänts på remiss till bl.a. myndigheter och kommuner. Förvaltningen ska inge svar senast 21 maj 2010. Ett förvaltningsyttrande har sänts till kommunstyrelsen 26 april. Förvaltningen stödjer förslagens intention att effektivisera arbetet med utredningar och insatser mot ungdomsbrottslighet samt organiserad brottslighet. Förslagen förutsätter bättre utvecklad samverkan mellan olika myndigheter, vilket förvaltningen välkomnar. Förvaltningen är positiv till utvecklandet av gemensamma screenings- och bedömningsinstrument samt till att ta fram forskningsprogram om kriminella grupperingar. Uppdraget för de sociala insatsgrupperna behöver förtydligas och avgränsas, bedömer förvaltningen. Box 15017, 167 15 Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 508 06 000. Fax 508 06 012 solveig.blid@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (10) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Individ, familj och fritid. Bakgrund Regeringen har 2009 gett i uppdrag att dels lämna förslag på hur rättsväsendets myndigheter och andra aktörer kan effektivisera insatserna för att förhindra att ungdomar utvecklar en vanekriminell livsstil, dels föreslå åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället. Utredarna har getts i uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att avhjälpa hinder för myndigheternas arbete med att förebygga ungdomsbrottslighet. Förslag på åtgärder ska också ges för att motverka rekryteringen till den grova organiserade brottsligheten och för att underlätta avhopp. Utredningarna har utmynnat i en rapport Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och ett betänkande Kriminella grupperingar motverka rekrytering och (SOU 2010:15). De förslag som framlagts omfattar ändringar i polislagen (1984:387), skollagen (1985:1 100), socialtjänstlagen (2001:453) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ärendena har sänts på remiss till myndigheter, föreningar, och kommuner m.m. I Stockholms stad har stadsdelsnämnderna Bromma, Älvsjö, Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen samt Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden, Utbildningsnämnden och stadsledningskontoret fått i uppdrag att yttra sig över remissen senast 10 maj 2010. Förvaltningen har begärt uppskov med remissvaret till 21 maj. Ett förvaltningsyttrande har sänts till kommunstyrelsen 26 april 2010. Ärendet Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet Ärendet är en översyn av hur rättsväsendets myndigheter arbetar med ungdomar som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil. Uppdragets syfte har varit att ge förslag på hur rättsväsendets myndigheter och andra aktörer kan effektivisera insatserna för att förhindra att ungdomar utvecklar en vanekriminell livsstil. Inriktningen ska vara ett förbättrat samarbete mellan berörda aktörer och att förkorta tiden mellan brottslig gärning och samhällets reaktion, för att stärka rättsväsendets brottsbekämpande roll.
SID 3 (10) Åtgärderna ska kunna genomföras inom nuvarande ramar för medelstilldelning och inom existerande myndighetsstruktur. Nuvarande ansvarsfördelning mellan berörda aktörer ska vara utgångspunkt. Utgångspunkter för föreslagna åtgärder Ungdomar påpekar ofta att det största sveket de vet är att det finns vuxna som sett och vet att de behöver hjälp men inte gör något. Alla barn och ungdomar har rätt till samma stöd och hjälp oberoende av var de bor. Skolan är den viktigaste upptäckaren av ungdomar på väg in i kriminalitet. Frågor om ungdomskriminalitet är väl utforskade. Kunskaperna skulle kunna utnyttjas betydligt bättre. Det är i första hand inte lagstiftningen som brister. Det finns få goda exempel på samverkan som syftar till att tidigt identifiera den lilla andel unga som löper risk att utvecklas till vanekriminella. Spridningen av goda exempel är i allmänhet liten och går långsamt. Statens och kommunernas verksamheter måste samordnas bättre så att de unga kan mötas utifrån en helhetssyn. Styrningen på nationell nivå måste stärkas så att en tydlig väg framåt anvisas för att förebygga ungdomars kriminalitet. Det är möjligt utan att göra avkall på behovet av lokala anpassningar. Åtgärder för effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet De förslag på åtgärder som utredningen utmynnat i omfattar polisens insatser mot ungdomsbrottslighet, regeringens styrning av polisens och åklagarmyndighetens arbete med utredningar som avser ungdomsbrott. Förslaget omfattar även åtgärder som avser myndigheternas arbete med att tidigt upptäcka unga som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil och åtgärder som syftar till att brotten ska utredas snabbare, med bibehållen rättssäkerhet. Kraftsamling mot ungdomsbrott o Rikspolisstyrelsen (RPS) ska få i uppdrag att inrätta Polisens ungdomscentrum på åtta orter i landet. Här bör en nära samverkan ske med berörda kommuner, antingen genom att a) regeringen ingår ett nationellt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan eller att b) RPS får i uppdrag att verka för en motsvarande överenskommelse med SKL. o Utvecklingsarbetet kan inledningsvis begränsas till ett antal kommuner med ett nationellt avtal enligt a), som grund.
SID 4 (10) o RPS bör få i uppdrag att ta fram och införa riktlinjer för polisens inhämtande av information gällande ungdomar som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil och för hur socialnämnden ska få ta del av denna information. o RPS och Socialstyrelsen bör få ett gemensamt uppdrag att ta fram och införa riktlinjer för polisens och andra myndigheters medverkan i socialtjänstens bearbetning och analys av samma information. Riktlinjerna bör omfatta användningen av strukturerade screenings- och bedömningssystem, anpassade efter svenska förhållanden. Uppdragen bör genomföras i nära samarbete med kommunernas socialtjänst inom ramen för de föreslagna ungdomscentrumen. Ekonomisk styrning o En starkare styrning av tidsfristerna när det gäller utredningar om brott avseende unga lagöverträdare, för att säkerställa att utredningarna görs skyndsamt. Detta ska kunna göras genom att en del medel hålls inne. Åtgärden bör kombineras med att RPS vidareutvecklar uppföljningssystemen så att fristerna i ungdomsärenden kan följas upp bättre. Tidig upptäckt o Sekretessen ska underlättas i förhållande till anmälande myndighet. Detta innebär att sekretess inte hindrar att ett beslut om att inleda eller inte inleda utredning, med anledning av anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlag (2001:453) lämnas ut till den myndighet som gjort anmälan. o Gemensamma seminarier inom området sekretess och samverkan ska anordnas för polisen och kommunerna. o Socialstyrelsens handbok kring socialtjänstens arbete med att förebygga ungdomskriminalitet ska utvärderas, för att utröna vilket genomslag handboken fått för arbetet. o Skolan bör också ha ett brottsförebyggande uppdrag. Särskilt poängteras polisens närvaro i skolan och hur skolan hanterar brottsmisstankar mot elever. Skyndsam handläggning o Ungdomsbrott bör i större omfattning utredas och avdömas där den unge bor.
SID 5 (10) o En kartläggning bör göras av hur rättegångsbalkens (RB) regler om domstolsforum tillämpas i praktiken när det gäller ungdomsmål. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av hur åklagare och domstolar tillämpar RB:s regler om domstolsforum i ungdomsmål. o RPS och Åklagarmyndigheten bör ges i uppdrag att träffa en överenskommelse om och utfärda föreskrifter och allmänna råd när det gäller utredningsforum. Överenskommelsen bör föregås av en kartläggning av efter vilka riktlinjer som åklagare och polis bestämmer utredningsforum och vilka konsekvenser det får för handläggningen. o Den särskilda lagregleringen av vem som är förundersökningsledare i ungdomsärenden bör avskaffas. I stället bör RPS och Åklagarmyndigheten reglera fördelningen av förundersökningsledarskapet i det gemensamma så kallade fördelningscirkuläret. Detta förslag stämmer med vad Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) tidigare föreslagit. o Bättre anpassade och kortare handläggningstider. RPS och Åklagarmyndigheten bör få ett gemensamt uppdrag att utarbeta föreskrifter och allmänna råd, inklusive tidsfrister, för utredningar av ungdomsbrott. Vidare bör RPS ges i uppdrag att vidta åtgärder för att ytterligare förkorta handläggningstiderna hos Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket i ungdomsbrottsärenden. Ärendet Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta av hopp Kriminella grupperingar har alltmer kommit att framstå som ett påtagligt samhällsproblem. Åtgärder för att minska den brottslighet som begås av kriminella grupper har därför hög prioritet. Utredningens uppdrag har varit att ge förslag på åtgärder som dels kan förhindra rekrytering, dels kan underlätta avhopp. Utgångspunkter när det gäller åtgärder mot nyrekrytering till kriminella nätverk: Unga som går med i kriminella nätverk har ofta problem i skolan och de har många gånger äldre syskon som också är kriminellt belastade. Ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil kommer i hög utsträckning från de socialt mest utsatta bostadsområdena i storstäderna.
SID 6 (10) Omkring 5 000 unga under 21 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Rekryteringsbasen utgörs av de mest brottsbelastade ungdomarna. För att nå framgång i arbetet med att förhindra rekrytering till kriminella nätverk måste myndigheter och andra aktörer samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå. Om kriminella grupperingar Allt fler av kriminalvårdens klienter har kopplingar till kriminella grupperingar. Av fängelsedömda gängmedlemmar återfaller 85 procent i ny brottslighet. Det behövs ett tydligt och samordnat stöd till personer som är motiverade att lämna en kriminell livsstil. Åtgärder mot rekrytering till kriminella grupperingar De förslag på åtgärder som utredningen kommit fram till omfattar polisens insatser mot ungdomsbrott, regeringens styrning av polisens och Åklagarmyndighetens arbete med utredningar av ungdomsbrott. Förslagen till åtgärder omfattar även olika myndigheters arbete med att tidigt upptäcka unga som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil, åtgärder för att snabbare utreda ungdomsbrott, ny reglering när det gäller fördelning av förundersökningsledare i ungdomsärenden samt åtgärder för att förkorta handläggningstiderna i ungdomsärenden. Sociala insatsgrupper med socialtjänst, polis och skola ska bildas lokalt. Socialtjänsten ska ha huvudansvaret för grupperna som ska ha ett operativt ansvar. Individuella handlingsplaner ska utarbetas för ungdomar som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Vid behov ska även kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SIS), missbruksvården och psykiatrin m.fl. kopplas till gruppernas arbete. Lokala poliskontor planeras i bostadsområden där det bedöms finnas ett särskilt behov av polisens närvaro. Arbetet ska främst vara inriktat på att förebygga ungdomsbrott. Lokalkontoren ska också bidra till att arbetet i de sociala insatsgrupperna blir effektivt. Projekt pojke är en särskild satsning på tonårspojkar och unga män i de mest utsatta bostadsområdena. Satsningen ska ha som målsättning att motverka sociala problem, psykisk ohälsa, stereotypa könsroller, attityder och värderingar som främjar en kriminell identitet. Satsningen ska omfatta yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. Lättnad i socialtjänstsekretessen ska ge socialtjänsten möjlighet att lämna ut vissa uppgifter, om unga under 21 år som riskerar att hamna i kriminalitet, till polisen. Detta möjliggörs genom en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
SID 7 (10) Riskbedömning ska kunna göras utefter en riskbedömningsmanual, som ska utarbetas. Denna ska kunna användas av de sociala insatsstyrkorna för att fånga upp unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Tillfälligt omhändertagande av unga ska också få göras om någon som antas vara under 18 år anträffas under förhållanden som innebär en påtaglig risk för att han eller hon kommer att involveras i allvarlig kriminell verksamhet (12 polislagen (1984:387). Polisens föräldratelefon, m.m. En föräldratelefon planeras till varje polismyndighet. Dit ska anhöriga kunna vända sig med frågor kring ungdomar och kriminalitet. Skyldighet att stödja och hjälpa i fostran. Socialtjänsten, skolan och polisen ska ha en i lag uttalad skyldighet att stödja och hjälpa föräldrar i deras ansvar att fostra sina barn. Skolans ansvar för elevernas frånvaro. En granskning ska göras av hur grund- och gymnasieskolor följer upp elevers frånvaro. En del av granskningen bör omfatta ett övervägande av en gemensam reglering eller handlingsplan på området. Åtgärder för att stödja avhoppare Tydligare ansvar för kriminalvården o På häkten, anstalter och inom frivården ska klienter motiveras att lämna kriminella grupperingar. o Fängelsedömda som bedöms motiverade att lämna kriminella grupperingar ska kunna avtjäna sitt straff på särskilda anstaltsavdelningar. o Frivården ska koordinera stödinsatser för klienter som är motiverade att lämna kriminella grupperingar. Särskilda stödpersoner ska finnas hos socialtjänsten, polisen, arbetsförmedlingen, frivilligorganisationer m.m. Frivården ska ansvara för att individuella handlingsplaner utarbetas för klienterna. o Frivården ska vid behov utse lämpliga lekmannaövervakare. o Kriminalvården ska årligen redovisa insatser som gjorts för att stödja personer som vill lämna kriminella grupperingar, omfattningen av insatserna och resultaten som uppnåtts. Stödåtgärder för personer som inte är klienter inom kriminalvården o De sociala insatsgrupperna ansvarar för att stödinsatser koordineras i individuella handlingsplaner för personer som inte är aktuella inom kriminalvården men som har kontaktat polisen, socialtjänsten eller annan för att de vill lämna en kriminell gruppering. o Ungdomar som vårdats på SIS institutioner ska senast vid utskrivningen ha en individuell handlingsplan. För unga med
SID 8 (10) erfarenhet av kriminella nätverk ska socialtjänsten aktualisera den unge hos den sociala insatsgruppen. Nationell kunskapssatsning o Brottsförebyggande rådet får i uppdrag att tillsätta en forskningskommitté för att ta fram ett forskningsprogram om kriminella grupperingar. Programmet bör omfatta såväl utvärdering som mer långsiktig forskning. o Brottsförebyggande rådet får i uppdrag att utreda möjligheterna att ta fram ett system för att kunna redovisa kriminalstatistik avseende brottslighet relaterad till kriminella grupperingar. Konsekvenser o Konsekvenserna för förslagen inryms inom respektive myndighets anslag. Projekt pojke respektive kunskapssatsningen m.m. bedöms kosta 75 respektive 5 mnkr per år. o För projekt pojke föreslås finansiering genom ett årligt statsbidrag till Ungdomsstyrelsen. Kostnaden kan delvis finansieras genom att avgifter till brottsofferfonden ändras. Kunskapssatsningen finansieras genom höjt anslag till Brottsförebyggande rådet. o De samlande förslagen kommer att stärka det brottsförebyggande arbetet och därigenom på sikt minska brottsligheten. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ser mycket positivt på den strävan att skapa en bättre och effektivare struktur samt organisation kring utredningar och insatser gällande både ungdomsbrottslighet samt organiserad brottslighet. Överlag omfattar förslagen insatser som bygger på bättre utvecklad samverkan mellan olika myndigheter, vilket förvaltningen välkomnar. För att kunna arbeta effektivt mot allvarliga samhällsproblem som ungdomsbrottslighet och kriminella grupperingar måste tydliga insatser sättas in tidigt och myndigheterna måste samverka på ett funktionellt sätt, både kring enskilda individer och på ett övergripande plan. Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet Åtgärder och satsningar som innebär att utredningar görs lokalt på den unges hemort, att utredningstider förkortas och att insatser sätts in nära i tid, i förhållande till det begångna brottet är positivt. Att rättsprocessen är snabb och tydlig är en viktig signal till unga brottslingar, för att visa att det finns ett trovärdigt och fungerande rättsväsende. För att detta ska fungera måste processen i alla led vara snabb och effektiv. I dagsläget blir processen ofta försenad redan i utredningsskedet av brottet på grund av arbetsbelastningen hos polisens utredare.
SID 9 (10) Detta har konsekvenser även för socialtjänsten, som får kännedom om ärendet i ett sent skede, då det ofta kan vara svårt att motivera till insatser, eftersom det gått lång tid sedan brottet begicks. Att inrätta Polisens ungdomscentrum kan vara ett bra grund för att lokalt bygga upp en fungerande samverkan mellan framförallt polis, skola och socialtjänst. Att utarbeta riktlinjer för samarbetet, som bl.a. omfattar användande av gemensamma screenings- och bedömningsinstrument, är positiva initiativ, som det är viktigt att utvärdera resultaten av. Insatser mot Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp Förvaltningen ser positivt på avsikten med de sociala insatsgrupperna. För att på ett tidigt stadium kunna sätta in effektiva insatser mot kriminella grupperingar är strukturerad samverkan över myndighetsgränserna viktig och nödvändig. Behov finns dock, bedömer förvaltningen, av att förtydliga uppdraget för grupperna och konkretisera samt avgränsa målen. Förslaget att utarbeta gemensamma handlingsplaner för enskilda ungdomar är förvaltningen positiv till. Det är viktigt att utformningen av handlingsplanerna är tydlig och konkret samt att var och ens ansvar tydligt framgår. En plan behöver också finnas för när och hur handlingsplanerna följs upp, analyseras och vid behov revideras. Att den enskilde ska delta i utformning och uppföljning av handlingsplanerna ser förvaltningen som nödvändigt och självklart. Benämningen sociala insatsgrupper bedömer förvaltningen däremot som olämplig, det kan förväxlas med polisens insatsstyrkor. Det kan vara av värde att ha en officiell benämning som inte för tankarna till polisiära insatser, sanktioner och/eller brottslighet. Förvaltningen stödjer förslaget att ta fram forskningsprogram om kriminella grupperingar. Programmen bör omfatta såväl forskning som insatser, systematiserad uppföljning och en plan för implementering i kommuner m.m. Att förslaget poängterar skolans ansvar för elevernas frånvaro, ser förvaltningen positivt på. Såväl olovlig som mycket frånvaro är en viktig signal på att barn kan behöva stöd och insatser. Att ge skolan stöd i att på ett tidigt stadium, på ett strukturerat sätt arbeta med t.ex. handlingsplaner, eventuellt i samverkan med andra myndigheter, kan vara ett sätt att utveckla arbetet kring denna, mycket
SID 10 (10) viktiga fråga. Denna insats är en av de viktigaste insatser som samhället kan vidta, för att på ett tidigt stadium förebygga såväl kriminalitet som andra allvarliga problem. Förvaltningens stödjer att såväl socialtjänst som skolan och polisen får en uttalad skyldighet att stödja föräldrar i deras fostran. Förvaltningen tycker dock att det bör förtydligas att föräldrarna har kvar sin fostrande roll, som även är reglerad i Föräldrabalken. Myndigheter kan och ska ge föräldrarna stöd för att, vid behov, återta sin roll som fostrare. Enligt forskning är detta viktigt och en nödvändig åtgärd. Överlag stödjer förvaltningen ansatserna med riktade, gemensamma insatser. Att kriminalvården får ett tydligare ansvar för att stödja avhoppare, är ett bra och viktigt förslag. De lekmannaövervakare som frivården vid behov ska utse, bör få särskild utbildning för sitt uppdrag, och kan ingå i de sociala insatsgrupperna bedömer förvaltningen. Att frivården har ansvar för att utarbeta handlingsplaner, för sina klienter, är rimligt. Det bör övervägas om det arbetet kan kopplas till de sociala insatsgrupperna. Förvaltningen ser positivt på tydliga riktlinjer och riktade insatser inom dessa områden. Förvaltningen vill poängtera vikten av att kontinuerligt och systematiskt följa upp effekterna av insatserna. Förvaltningen bedömer att det ytterligare bör övervägas om detta omfattande förändrings- och utvecklingsarbete kan genomföras med nuvarande resurser och med de omprioriteringar, som föreslås. Bilagor 1. Remissblanketter 2. Remiss av promemorian Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) samt Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)