HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Tentamen höstterminen 2015 (tentamen den 6 oktober) Frågorna, som kan ge maximalt 8 poäng) löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt sätt. Lagrums- ochpraxishänvisningar bör göras men hänvisningar till doktrin är inte nödvändigt. Dina svar ska vara kursadministratören tillhanda (inlämning via e- post till therese.fahlstrom@jur.lu.se) senast kl 15. Uppkommer frågor med anledning av tentamensuppgifterna finns examinerande lärare tillgänglig på telefon (046-2221119). Fråga 1. De i Sverige boende syskonen Preben och Trine Hellerup äger hälften var av det svenska AB Kalven, som är moderbolag i en koncern omfattande även dotterföretagen AB Knuten, AB Invest och Helsingkrona Åkericentral Ek. För. Moderbolaget äger samtliga aktier i AB Knuten och AB Invest samt 60 % av andelarna i Helsingkrona Åkericentral Ek För. Verksamheten i AB Kalven består i tillverkning av industrirör av olika slag. Tillverkning sker i en av AB Knuten ägd fastighet. AB Invest förvaltar en ansenlig portfölj med högavkastande börsnoterade aktier (det största innehavet mätt i ägarandel uppgår till för närvarande till 7 %). Helsingkrona Åkericentral Ek För. bedriver åkeri och ombesörjer bl.a. vissa transporter för moderbolagets räkning. Huvuddelen av verksamheten är dock koncentrerad till utomstående företagstransporter. Preben är verkställande direktör för Helsingkrona Åkericentral Ek För. a) Utred de fysiska ägarnas och koncernens skattemässiga situation. (3p) Syskonen är till åren komna och saknar släktingar. De funderar nu på att per den 31 december 2015 sälja aktierna i AB Kalven till det tyska Allgemeine AG för 10.000.000 kr. b) Lägg upp en lämplig skattemässig strategi för försäljningen av AB Kalven och motivera valet. (1p)
Typsvar hemtentamen Allmän Företagsbeskattning HT15 Fråga 1a) (max 2p) De fysiska ägarna: Syskonen äger tillsammans Kalven AB och indirekt resterande bolag. Enligt 56:2 och 56:6 IL anses Kalven vara ett fåmansföretag och även indirekt dess dotterbolag. Preben är VD i åkeriet. Enligt 57:4:1 IL kan hans andelar vara kvalificerade om han anses vara verksam i betydande omfattning. Mycket talar för att han kan vara det. Enligt 57:4:2 IL kommer hans verksamhet i åkeriet att göra hans andelar i moderbolaget Kalven kvalificerade. Genom närståendereglerna i samma paragraf kommer även hans systers andelar i Kalven att kvalificeras. Dock så blir utomståenderegeln i 57:5 tillämplig på andelsinnehavet i den ekonomiska föreningen, då innehaven av utomstående ägande uppgår till över 30 %. Syskonens andelar kommer då att avkvalificeras. Enligt ordalydelsen i 57:5 IL tas sikte på utomstående i det företag ägaren verksam. Det framgår inget om syskonens aktiviteter i övriga dotterbolag varför en bedömning om andelarna kan anses kvalificerade på annan grund, t.ex. samma eller likartad verksamhet, är svår att göra. Men det kan förstås inte uteslutas utan närmare undersökning. Koncernen: Bolagen bildar tillsammans ett koncernförhållande. Reglerna om koncernbidrag kan därför bli aktuella. Enligt 35:2 IL måste moderbolaget (Kalven AB) inneha minst 90 % av andelarna i dotterbolagen för att kunna ge och ta emot koncernbidrag med skattemässig verkan. Invest AB och Knuten AB är helägda och koncernbidrag kan således dras av mellan dem själva såsom systerbolag och även moderbolaget. Innehavet i åkeriet uppgår dock till endast 60 % varför koncernbidrag inte kan dras av. Andelarna i dotterbolagen anses vidare vara näringsbetingade enligt 24:13-14 IL då de inte är marknadsnoterade (24:14 p.1), och ägs av en juridisk person (24:13 p.1). Enligt 23:17 ska inte utdelning tas upp från näringsbetingade andelar. Invest ABs andelar i de börsnoterade bolagen räknas inte som näringsbetingade, då det framgår av 24:14 att andelar i ett marknadsnoterat bolag måste vara minst 10 % eller betingar av verksamheten för att vara näringsbetingade. Invest AB kan inte vara ett investmentföretag eftersom det enligt 39:15 IL krävs att ägandet ska vara spritt på ett stort antal fysiska personer. Här är det indirekta ägandet begränsat till två personer.
Fråga 1b) (max 2 p) Om aktierna i Kalven AB anse vara okvalificerade kan syskonen sälja av dess aktier till en utomstående och ta upp vinsten till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital enligt 42:15a IL. Om aktierna däremot anses vara kvalificerade kan de vilja avkvalificera dem. Annars kommer vinst upp till 100 IBB att beskattas i tjänst. Så här kan en planering i så fall tänkas kunna gå till: Steg 1: syskonen bildar NYAB. Steg 2: syskonen överlåter sin andelar i Kalven AB till NYAB för anskaffningskostnaden. Steg 3: NYAB säljer därefter sina (näringsbetingade) andelar i Kalven AB skattefritt för 10 MSEK till det tyska bolaget. För att aktierna i NYAB ska bli avkvalificerade måste de ligga i träda i fem år enligt 57:4 IL. Karenstiden börja löpa direkt men syskonen måste se till att de inte är verksamma i betydande omfattning i NYAB, eller annan företag som bedriver samma eller likartad verksamhet, inte blir tillämpliga. Efter fem år är de avkvalificerade och hela vinsten vid avyttring eller likvidation kan beskattas med 25 % enligt 42:15a IL.
Fråga 2. Ett brittiskt bolag äger samtliga aktier i det svenska aktiebolaget K AB och likaså samtliga aktier i det svenska S AB. Båda bolagen bedriver sin verksamhet i Umeå. Den består i försäljning av två skilda slag av produkter som tillverkas av moderbolaget. Under beskattningsåret har K AB:s försäljning varit framgångsrik och bolaget redovisar en vinst på 5 mkr. Däremot har S AB:s försäljning varit vikande varför den provision som erhållits från moderbolaget inte har täckt kostnaderna. a) Nu diskuteras inom koncernen åtgärder för att åstadkomma en resultatutjämning i Sverige. Bl.a. har koncernbidrag förts på tal. Vad säger Du om det? (2p) Ett svenskt Moder AB har två dotterbolag: nederländska Hollanddotter och italienska Italiendotter. I Hollanddotter har ansamlats skattemässiga underskott som inte kommer att kunna utnyttjas i Holland eftersom Moder AB avser att likvidera bolaget. Italiendotter har också ansamlade förluster; de varken kan eller kommer att kunna utnyttjas på grund av italienska regler om en tidsmässigt begränsad rätt att utnyttja äldre underskott. b) Får Moder AB göra koncernavdrag eller avdrag för koncernbidrag till dotterbolagen för att täcka förlusterna? (2 p) Typsvar hemtentamen Allmän Företagsbeskattning HT15 Fråga 2a) (max 2 p) Det kan antas att det brittiska bolaget motsvarar ett svenskt aktiebolag, jfr 35:2a IL. Enligt 35:2 ska moderbolagets innehav uppgå till minst 90 % i dotterbolagen. Moderbolaget och dotterbolaget måste också vara svenskt. Enligt 35:2a ska dock bolag inom EES som motsvarar ett svenskt bolag behandlas som ett svenskt bolag om mottagaren av bidraget är skattskyldigt för den näringsverksamhet som det mottagna koncernbidraget härrör sig till. I detta fall är det brittiska moderbolaget inte skatteskyldigt i Sverige varför koncernbidrag till det inte kan dras av. EU-domstolen ansåg i Oy AA inte att det stred mot EU-fördraget att i Finland vägra avdrag för koncernbidrag från ett finskt dotterbolag till ett brittiskt dotterbolag
Däremot kan koncernbidrag mellan systerbolagen bli aktuellt med stöd av 35:2a. Enligt 35:4 kan koncernbidrag ges mellan helägda systerbolag om 1, moderbolaget är ett investmentbolag, eller 2, utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller 3 utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Det är kupongskattelagen som avgör om det brittiska bolaget är skattskyldigt för utdelning från de svenska bolagen. EU:s moder/dotterbolags-direktiv föreskriver att medlemsländerna inte får ta ut skatt på utdelning som går till ett ägande bolag i ett annat land. Och det är också implementerat i kupongskattelagen. Även utan den vetskapen borde man förstå att utdelning från de båda bolagen behandlas på samma sätt, och i så fall att antingen p 2 eller p 3 skulle vara uppfyllt Fråga 2b) (max 2 p) Koncernbidrag: Koncernbidrag regleras i 35 kap IL. Enligt 35:2 ska dotterbolaget vara ett svenskt aktiebolag, vilket inte är fallet för några av bolagen här. Inte heller 35:2a är tillämplig fast bolagen visserligen är härrörande inom EES. Men inte skattskyldiga i Sverige för den näringsverksamhet som bidraget härrör sig till (såvida de inte är skattskyldiga för fasta driftställen i Sverige). Mot bakgrund av artikel 49 FEUF och EU-domstolens avgöranden i Marks & Spencer och Oy AA, kan det inte anses stå i strid med EU-rätten att neka avdrag för koncernbidrag från ett svenskt moderbolag till ett utländskt dotterbolag inom EES så länge dotterbolagen inte är likviderade. Koncernavdrag: Reglerna om koncernavdrag finns i 35a kap IL. Förutsättningarna i 35a:2 är uppfyllda då moderbolaget är svenskt och de utländska bolagen är helägda och inom EES. Förutsättningarna i 35a:5 torde vara uppfyllda vad gäller det holländska bolaget, då det rör sig om en likvidation, som dock måste avslutas innan avdrag för förlusterna ska vara avdragsgilla för moderbolaget. Villkoren i 35a:6 om slutlig förlust torde vidare vara uppfyllda för det holländska bolaget. Avdrag kan således ges för förlusterna i det holländska dotterbolaget. Vad gäller det italienska bolaget faller avdragsrätten bort pga. villkoret i 35a:6 p.2 skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte är att det saknas
en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Som anges i uppgiften beror förlusten på en tidsmässig spärr i den italienska skattelagstiftningen. Det var också så som HFD i RÅ 2009 ref 14 tolkade möjligheten till koncernbidrag med stöd av EU-rätten i motsvarande situation. Det går att diskutera om detta krav är förenligt med EU-rätten.