Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket

Relevanta dokument
UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Förorenade sediment - Framtidens Utmaning -

FRÅN INVENTERING TILL SANERING

Statligt finansierade efterbehandlingsprojekt

SKRIVELSE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm

FÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun

Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

Förslag till etappmål

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

HANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

UTVÄRDERING AV EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Landstingstvätten i Alingsås

Förorenade områden och ansvaret kring båtklubbar

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande Stockholm

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Millesrummet. Naturvårdsverkets dialog: Ekonomiska bidrag för hållbar samhällsutveckling. Miljöbalksdagarna mars

Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2012

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

SANERINGSPROPOSITIONEN

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

Hållbara saneringar av förorenade områden

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

SKRIVELSE rev. Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm

STATUSRAPPORT ENLIGT IED

Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt

Riskvärdering vid exploatering

Avfall i anläggningsarbeten

@fores_sverige #fores

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Bakgrund. Renare Mark, Vårmötet 2018, Norrköping mars

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

Provtagning hur och varför?

Målgruppen är varierad

HAGFORSTVÄTTEN UNDERSÖKNINGSMETODER OCH BEHANDLINGSFÖRSÖK

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

För renare luft, jord och vatten

Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015

Sanering av bottnar i akvatiska miljöer

Förorenade områden i kulturmiljöer

Fortsätta deponera eller börja behandla?

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Projekt Valdemarsviken

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

En match för en giftfri miljö

Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden

GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken

GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov Märta Ländell, Jenny Vestin, Yvonne Ohlsson, Gunnel Göransson

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

BESTÄLLAR- GRUPP. för att minska miljöoch hälsopåverkan från konstgräsplaner Sebastian Dahlgren Axelsson

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

Vad gör vi med våra deponier?

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Provtagning och analyser

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

RISKVÄRDERINGSWORKSHOP MED HJÄLP AV SAMLA GASVERKSOMRÅDET I NORRKÖPING KOPPLAT TILL STADSOMVANDLING

Hantering av ett bidragsprojekt. Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation

Naturvårdsverkets plastarbete

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Samhällsekonomisk analys av etappmål

Transkript:

Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket Ulf E Andersson Presentation 20 november 2013 Ulf E Andersson Naturårdsverke Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 1

Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom EBH-arbetet? - Sverige behöver bli innovativt på många områden regeringens miljöteknikstrategi och innovationsstrategi - Bättre tekniker och metoder kan nå miljö- och hälsomålen snabbare och effektivare - Implementering av befintliga tekniker på framkanten och utvecklingen av ny teknik och innovationer går långsamt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 2

Naturvårdsverkets utvärdering 2013 av efterbehandlingsarbetet tre syften 1. Beskriva statliga finansierade ebh-åtgärders miljö- och hälsonytta och kostnader 2. Beskriva goda exempel inom ebh tekniklösningar, ebh-metoder, samverkansformer 3. Identifiera och i möjliga mån kvantifiera effekterna av ebh i samhället (minskad spridning av föroreningar, möjlig ny markanvändning, effekter på sysselsättning, friluftsliv, folkhälsa, lokal och regional attraktivitet osv) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 3

Genomförande - SWECO utförare, med miljöekonomikonsulten Enveco som underkonsult - Naturvårdsverkets styrgrupp - Referensgrupp med förträdare för länsstyrelserna, högskola, SGI och SGU - Bygger i hög gard på fallstudier av tio projekt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 4

Kriterier för val av fallstudier Geografiskt läge glesbygd, urbant, storstad Föroreningstyp metaller, PB ämnen, vattenlösliga / flyktiga Föroreningsförekomst ytjord, djup jord, grundvatten, sediment Storlek PÅ EBH-projekt < 2 Mkr, < 10 Mkr, > 10 Mkr Markanvändning flerbostadshus, enskilda hus, industri, urban, park, natur EBH-teknik grävsanering, muddring, inneslutning, In Situ, byggnad Tid sedan slutförande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 5

Utvärderingens olika delar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 6

Resultat - Miljöeffekter i korthet Tydliga positiva miljöeffekter på de efterbehandlade platserna och dess omgivningar. Minskad miljöbelastning från prioriterade ämnen. Markområden, vattenresurser och sediment har fått förbättrad miljökvalitet och därmed också potential för flera olika former av ny markanvändning. EBH-åtgärderna har i flera fall inneburit en ökad miljöbelastning från luftutsläpp, förbrukning av ickeförnybara naturresurser och avfallsproduktion. Högst grad av miljömässig hållbarhet har EKA Bengtsfors, Hagforstvätten, Hälleforsnäs bruk och Örserumsviken. Vid dessa projekt har alternativa EBH-metoder använts. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-26 7

Varför lyfta fram goda exempel? Visa på god teknik och goda arbetsmetoder inom ebh-arbetet Visa att även schaktsaneringar kan bedrivas innovativt Visa att även tekniklösningar på detaljnivå kan utveckla ebh-arbetet Att beskriva goda exempel ger ett erkännade till de aktörer som arbetat framgångsrikt, spridning av bra teknik och goda metoder kan lyfta sektorn Även hinder för teknikutveckling och innovationer inom ebh-arbete har belysts.

Ny teknik från fallstudierna innovationspoäng mer än 3. på en 5-gradig skala Hanssons Såg/ Rening av kopparförorenat grundvatten genom torvfilter. 3 p. Hälleforsnäs / Deponilösning på plats täckning och tätning 4 p. Köpmanholmen/ In situ-sanering av terpentinförorenad jord. 3 p. Lerums kemtvätt/ Vakuumextraktion för att åtgärda PCE i porluften under byggnaden. 4 p. Pump-and-treat för PCE på större djup. 3 p.

Ny teknik från fallstudierna innovationspoäng mer än 3. på en 5-gradig skala Örserumsviken/ Sugmuddring av sediment i hela viken, liggande skruv 3 p. Hagforstvätten/ Termisk behandling (ånga + markventilation). 5 p. EKA Bengtsfors / Innovativ schaktsanering i flera steg. 3 p. Vertikal filterbarriär av moränkross för att stoppa spridningen av partikelbundet kvicksilver och dioxin. 4 p.

Slutsatser Ny teknik, goda exempel och innovationer Bredden finns: Åtgärdsmetoder samt metoder och verktyg för planering, genomförande, samverkan och uppföljning Relativt låg teknisk innovationsgrad Troligen annorlunda om nu pågående projekt inkluderats (?) Orsaker identifierade: - Organisatoriska - Projektstruktur från undersökningar till åtgärd - Kriterier och rutiner för bidragsmedel - Kunskap - Fokus på totalsanering och snabba åtgärder

Naturvårdsverkets syn på teknikutveckling och innovationer inom EBH-området Lägesbeskrivning för år 2012 kunskapsluckor och utvecklingsbehov enligt SGI - Långsam implementering av ny teknik och befintlig teknik - Många menar att alternativ till schaktning + deponering skulle väljas kunna väljas, men att detta kräver utvecklingsarbete och tester av tekniker och metoder för svenska förhållanden Nationell plan för EBH

Naturvårdsverkets syn på teknikutveckling och innovationer inom EBH-området Nationell plan för EBH Teknikutveckling har betydelse för att höja efterbehandlingstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor Kunskapsnivån och tillämpningen vad gäller ny eller alternativ teknik och åtgärdsmetoder behöver höjas för att med rimliga insatser nå miljömålen. För att med rimliga insatser nå miljömålen är en viktig del att saneringsmetoder utvecklas och effektiviseras Föreslagna urvalskriterier Objekt som bidrar till utveckling eller tillämpning av åtgärdstekniker på plats (in situ eller on site) Objekt som bidrar till utveckling av nya eller alternativa åtgärdstekniker

Naturvårdsverkets syn på teknikutveckling och innovationer inom EBH-området Förslag till etappmål för ebh Andra metoder än schaktsanering kan och bör tillämpas i avsevärt högre Problem/hinder kunskaps- och erfarenhetsnivån fortfarande är för låg vad gäller tillämpning och resultat anpassningen av metoderna till svenska förhållanden är begränsad många metoder fortfarande är kostsamma att använda kunskapsbrister hos tillsynsmyndigheter, problemägare och konsulter. kort framförhållning i exploateringsprojekt leder till att den säkra konventionella metoden ofta används av försiktighetsskäl Dock: alternativa tekniker allt mer etablerade

Naturvårdsverkets syn på teknikutveckling och innovationer inom EBH-området Naturvårdsverket föreslår följande åtgärder: Statliga bidrag för teknikutvecklingsprojekt Naturvårdsverket föreslår ett statligt bidrag för teknikutvecklingsprojekt. Åtgärden är ofinansierad. En möjlighet är att belasta sakanslag 1:4. Vägledning för ökad kunskap om alternativa åtgärdstekniker Naturvårdsverket, SGI och SGU bör inom ramen för sitt myndighetsarbete samverka och konkretisera insatser för att nå en ökad kunskap och förbättra vägledningen kring alternativa åtgärdstekniker.