Årsredovisning. för budgetåret 2003

Årsredovisning för budgetåret 2003

Innehåll 2 Sammanfattning av genomförd verksamhet 4 Civilt försvar och svåra påfrestningar 5 Samverkansområde Teknisk infrastruktur 7 Samverkansområde Transporter 8 Samverkansområde Spridning av farliga ämnen 10 Samverkansområde Ekonomisk säkerhet 11 Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 20 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård 21 Förvaltning av KBM 22 Fördelning av kostnader mot verksamhetsgren 23 Särskild återrapportering 29 Finansiell redovisning 29 Resultaträkning 30 Balansräkning 32 Anslagsredovisning 35 Finansieringsanalys 37 Tilläggsupplysningar och noter 49 Väsentliga uppgifter 51 bilaga 1 Redovisning av pågående forskningsprojekt 60 bilaga 2 Redovisning av genomförda åtgärder och bedömda framtida behov av regionala och lokala ledningsplatser 62 bilaga 3 Redovisning av genomförda åtgärder per länsstyrelse finansierade med utbetalda medel under år 2003 70 bilaga 4 Redovisning av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet 73 bilaga 5 Redovisning av myndighetens kompetensförsörjning och sjukfrånvaro

Sammanfattning av genomförd verksamhet Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har nu varit verksam under ett och ett halvt år och det pågår fortfarande visst arbete med att etablera myndigheten. Denna fas skulle enligt KBM:s ursprungliga planering vara avslutad under 2003. Myndigheten har emellertid fått uppgiften att ansvara för utbyggnad, drift och förvaltning av Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (RAKEL) i slutet av året. Detta innebär att en delvis ny etableringsfas påbörjades under andra halvåret 2003. Att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället har under 2003 ställt stora krav på myndigheten. Tillsammans med en mängd myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och delar ur näringslivet har vi börjat skapa arbetsformer för att vi gemensamt skall minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Myndigheten har under året prioriterat arbetet med planeringssystemet, med att utveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga aktörerna och med att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. kbm:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Arbetet med att skapa ett fungerande planeringssystem har fungerat bra och arbetet inom samverkansområdena har inletts på ett bra sätt med syftet att kunna analysera beroendesamband, genomföra gemensam planering och samverka i ett helhetsperspektiv. Myndigheten har tagit fram en planeringsinriktning för 2005 och ett arbete pågår med att utarbeta ett planeringsunderlag för 2005-2008. Inom ramen för detta arbete har KBM arbetat vidare med att utveckla planeringsprocessen. KBM har under 2003 etablerat ett råd för samverkan mellan relevanta aktörer inom NBC-området. Inrättandet av rådet har inneburit att det finns ett kvalificerat nätverk för berörda myndigheter där man kan utbyta kunskap och behandla NBC-frågor på ett strategiskt plan. Genom rådet och samverkansområdet Spridning av farliga ämnen bedömer KBM att det finns förutsättningar att koordinera såväl satsningar inom NBC-området som förbättrade möjligheter att hantera NBC-relaterade kriser. KBM:s arbete med att ta fram ny kunskap har hittills i stor utsträckning byggt på de förutsättningar som fanns inom ramen för den verksamhet som myndigheten tog över från Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). Detta gäller i första hand de olika forskningsprojekt som KBM övertog. Ett arbete med att ompröva innehåll och former för dessa projekt har genomförts under året och vissa projekt har bedömts kunna ge ett bra bidrag till kunskapsutvecklingen inom KBM:s verksamhetsområde. En forsknings- och en kunskapsstrategi har tagits fram. Ett arbete med att bättre fokusera på behoven av ny kunskap inom forskningsområdet har genomförts, vilket lett fram till slutsatsen att i större utsträckning använda teman när myndigheten utlyser nya forskningsområden. KBM:s arbete med att stödja de områdesansvariga myndigheterna på lokal, regional och nationell nivå har under året inriktats mot att utveckla stöd till de områdesansvariga, t.ex. med utbildningar eller att skapa metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. I samverkan med ansvariga aktörer har KBM definierat områdesansvaret och spridit kunskap om krishanteringssystemet. Eftersom KBM:s förhandlingar med Svenska kommunförbundet inte kunnat avslutas under 2003 så återstår ett antal oklarheter. KBM konstaterar dock att det arbete som genomförts under 2003 skapar goda förutsättningar för att det nya krishanteringssystemet skall kunna utvecklas i enlighet med statsmakternas intentioner under de kommande åren. En avgörande framgångsfaktor är dock att de regleringar som krävs för att definiera ansvar inom krishanteringssystemet beslutas av regering och riksdag. KBM har under året utvecklat det tekniska stödet till ansvariga aktörer inom krishanteringssystemet. KBM har tagit över verksamheten att betala ut bidrag till kommunerna som syftar till att utveckla ledningsförmågan på kommunal nivå. I och med att ansvaret flyttades från Statens räddningsverk (SRV) till KBM så har en viss nedgång i genomförandet inom detta område uppstått. KBM bedömer dock att förutsättningarna för att bedriva detta arbete i nära samverkan med berörda kommuner kommer att leda till ytterligare förbättringar av den kommunala ledningsförmågan i kris och under höjd beredskap. Sammantaget har det tekniska stödet lett till förbättrade möjligheter hos berörda aktörer att leda och samverka under svåra påfrestningar på samhället i fred och under höjd beredskap. 2 årsredovisning 2003

kbm:s verksamhet inom samverkansområde Teknisk infrastruktur KBM bedriver två verksamheter inom samverkansområdet teknisk infrastruktur, informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning. KBM:s bidrag till att förbättra den kommunaltekniska försörjningen har bl.a. lett till att ett stort projekt som syftat till att förbättra redundansen inom vattenförsörjningen i Stockholm avslutats. Sammantaget bedömer KBM att genomförda satsningar inom området kommunalteknisk försörjning minskat sårbarheten i den kommunala infrastrukturen. KBM har det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet. Verksamheten etablerades först under 2003 och KBM kan konstatera att huvuddelen av den verksamhet som bedrivits syftat till att skapa förutsättningar för att kunna leverera resultat under de kommande åren. Detta gör att någon egentlig effekt av genomförda satsningar inte kommer att kunna bedömas förrän tidigast i samband med årsredovisningen för 2004. Bidrag till samverkansområdena Under året har KBM finansierat åtgärder vid myndigheter och kommuner inom respektive samverkansområde. Vissa åtgärder har syftat till att starta ny verksamhet, bl.a. inom området informationssäkerhet. Andra åtgärder har fortsatt utvecklats utifrån givna förutsättningar, bl.a. investeringar för att minska sårbarhet i teknisk infrastruktur. Ytterligare några åtgärder har bedrivits efter gamla förutsättningar men inom dessa områden pågår ett reformarbete, hit hör bl.a. stödet till kommunerna. Sammantaget bedömer KBM att den verksamhet som har bedrivits under året har ökat förmågan till krishantering och bidragit till att minska sårbarheten i samhället. Slutsats KBM bedömer att myndigheten genom kunskapsutveckling, inriktning, samordning, stöd och uppföljning har bidragit till att minska sårbarheten och förbättrat förmågan att hantera kriser i samhället. Myndigheten har skapat ytterligare förutsättningar för att höja grundförmågan hos KBM och andra aktörer i krishanteringssystemet. KBM konstaterar dock att den nu rådande inriktningen vad gäller finansiering av åtgärder och statsmakternas prioritering av verksamhet som inte kan anstå till en anpassningsperiod leder till ett inte i alla stycken optimalt resursutnyttjande. Myndigheten har under hösten påbörjat arbetet med att utarbeta underlag inför totalförsvarspropositionen (TFB) 2004, vilket kommer att överlämnas till regeringen den 1 mars. Ett resultat av arbetet är att KBM funnit att med förändrad styrning av hur resurserna används skapas förutsättningar för att hantera fredstida kriser och krig ur ett helhetsperspektiv, vilket i sin tur leder till en förbättrad resursanvändning. årsredovisning 2003 3

Civilt försvar och svåra påfrestningar KBM samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. KBM bedriver verksamhet inom två politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Verksamheten inom politikområde Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa. Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för följande huvudändamål: försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Inom politikområdet Totalförsvar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Det civila försvaret. Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att: värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar är att: minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. Politikområde totalförsvar skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Verksamhetsområde samverkansområde det militära försvaret det civila försvaret svåra påfrestningar skydd mot olyckor Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 6:5 Civilt försvar 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 4 årsredovisning 2003

Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Målet med verksamhetsområdet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga egendom och hälsa tryggas samt skador på miljö och egendom hindras eller begränsas. Verksamhet som ansetts särskilt betydelsefull ur krisberedskapssynpunkt är indelad i sex samverkansområden; Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (Spridning av farliga ämnen), Ekonomisk säkerhet, Områdesvis samordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och vård. I förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap är ett antal myndigheter utpekade med ansvar i ett eller flera av dessa samverkansområden. KBM är i denna förordning utpekad som samverkansansvarig i två samverkansområden Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. Ansvaret för samverkansansvariga myndigheter gäller med något undantag både vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Detta innebär att samverkansområdena förenar verksamhetsområden från två politikområden. KBM:s verksamhet finansieras med anslag Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag, benämnt 6:3), Civilt försvar (benämnt 6:5) och Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (benämnt 6:10). Dessa anslag är kopplade till verksamhetsområdet Det civila försvaret men KBM bedömer att genomförd verksamhet och ekonomiskt utfall i lika stor grad lett till en förbättring av förmågan inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Nedan följer en redovisning av genomförd verksamhet inom respektive samverkansområde följt av en redovisning av myndighetens förvaltning. Eftersom KBM bildades den 1 juli 2002 avser jämförelsetalen från 2002 endast sex månader. Under 2003 har KBM dessutom disponerat huvuddelen av det civila försvarsanslaget som både skall finansiera åtgärder inom myndighetens eget ansvarsområde och åtgärder vid övriga samverkansansvariga myndigheter inom respektive samverkansområde. Resultatredovisningen avslutas med en fördelning av kostnader mot KBM:s verksamhetsgrenar följt av återredovisning av de särskilda återrapporteringskrav som KBM skall redovisa enligt regleringsbrev och myndighetens instruktion. samverkansområde Teknisk infrastruktur Verksamheten inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet har KBM genomfört beredskapsåtgärder inom informationssäkerhetsområdet och inom området kommunalteknisk försörjning. Därutöver har KBM utbetalat totalt 102 973 tkr i bidrag för att finansiera andra samverkansansvariga myndigheters verksamhet under året. Enligt underlag från dessa myndigheter har de totalt förbrukat 2 909 tkr mindre än vad som rekvirerats vilket kommer att regleras under 2004. En utförligare redovisning av genomförd verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i KBM:s årliga uppföljning vilken lämnas till regeringen senast den 31 mars. KBM redovisar ett anslagssparande för verksamheten inom samverkansområdet, se under rubriken anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Detta anslagssparande beror främst på regeringens beslut att begränsa KBM:s möjlighet att använda disponibla medel genom s.k. limiter och på förseningar med starten av Försvarets materielverks verksamhet inom samverkansområdet. KBM:s informationssäkerhetsarbete KBM har under året organiserat det interna och externa arbetet med att få till stånd ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets informationssäkerhet. Som ett led i detta bildades den 1 maj 2003 en ny enhet vid myndigheten; informationssäkerhetsenheten. Ett informationssäkerhetsråd med ledamöter från ett antal berörda myndigheter och representanter för näringslivet har inrättats och ett antal möten har genomförts. Rådets uppgifter är att biträda KBM genom att informera om utvecklingstrender, lämna förslag och synpunkter vad gäller inriktning, prioritering och genomförande av arbetet samt föra ut information om genomfört arbete inom informationssäkerhetsområdet. Vidare har samverkan och samordning bedrivits med ett stort antal berörda aktörer inom offentlig och privat sektor. Syftet har varit att utbyta erfarenheter och information samt att skapa synergieffekter och driva informationssäkerhetsarbetet framåt. KBM skall enligt myndighetens instruktion analysera omvärldsutvecklingen inom informationssäkerhetsområdet mot bakgrund av erhållet underrättelseunderlag och årligen lämna en samlad bedömning till regeringen. Kontinuerlig och strukturerad omvärldsanalys har därför bedrivits, i kombination med arbete för att etablera kontakter och samverkan med ett större antal relevanta aktörer. Detta i syfte att skapa en relevant samlad bedömning, såväl för den årliga sammanställningen för 2003, som på längre sikt. Under hösten har KBM även tagit över sammanställning och distribution av det månatliga nyhetsbrevet för informationssäkerhetsfrågor, Delete, från Försvarshögskolan (FHS). KBM har under året utformatrekommendationer för IT-säkerhet mot bakgrund av det nya krishanteringssystemet. Vissa marknadsföringsinsatser avseende rekommenda- årsredovisning 2003 5

tionerna har genomförts. Myndigheten har även lämnat stöd till samtliga länsstyrelser, ett antal kommuner och några landsting i deras arbete med att utforma IT-säkerhetspolicys, styrande dokument, instruktioner m.m. Vidare har KBM tagit fram en analysmetod som kan vara ett stöd för organisationer när de skall göra säkerhetsanalyser av sina IT-system och utifrån resultatet genomföra säkerhetsåtgärder. En studie har genomförts tillsammans med offentliga och privata aktörer för att finna ömsesidiga beroenden inom IT-infrastrukturen. Studien visade på tydliga ömsesidiga beroenden mellan sektorer och aktörer och behovet av fördjupad samverkan. KBM kommer att fortsätta att studera ömsesidiga beroenden i samhällsviktiga system under 2004. Kommunalteknisk försörjning KBM har lämnat bidrag för att förbättra robustheten i den kommunaltekniska försörjningen. Under 2003 har bidrag utbetalats till 40 kommuner. Beviljade bidrag har ökat kommunernas krishanteringsförmåga inom fjärrvärme, eldistribution, vatten- och avloppsförsörjning och prioriterade fastigheter i kommunen. Under året har bl.a. driftsättningen av reservkraftsanläggningen vid Lovö vattenverk slutförts. Projektet har genomförts under åren 2001-2003 och totalt har 12 500 tkr utbetalats i statliga bidrag. Genom åtgärden har ca 300 000 invånare i västra Stockholm fått redundans i vattenförsörjningssystemet. Under året har KBM påbörjat ett projekt avseende resursoptimering genom ett gemensamt datanätverk. Nätverket avser att underlätta för kommunerna i deras möjlighet att samanvända utrustning och kompetenser för beredskap. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde har bidrag lämnats till förmånsmedel för civilpliktiga. Övriga beredskapsåtgärder finansieras genom avgiftsmedel. Statens energimyndighet har fortsatt arbetet med HEL-projektet och genomfört samverkan med Civilförsvarsförbundet. Dock är Karlskronaprojektet, som bl.a. avser näringslivssamverkan, försenat och har inte genomförts fullt ut. All planering har genomförts och verksamheten är förberedd men ännu har projektet inte påbörjats. Energimyndigheten har även genomfört studie- och utredningsverksamhet inom för elberedskapen relevanta områden. Post- och telestyrelsens (PTS) beredskapsverksamhet inom teleområdet har främst varit inriktad mot att genomföra investeringar i teleanläggningar och nät i syfte att öka robustheten och minska sårbarheten i dessa. För Försvarets radioanstalt (FRA) har året präglats av planering och etablering av verksamheten för att utgöra en teknisk kompetens inom informationssäkerhetsområdet. Under året har man använt sina tilldelade medel ur anslag 6:5 till i huvudsak två ändamål; personal och lokaler. Flera nyrekryteringar har genomförts, bl.a. har en chef och ett tiotal nya medarbetare anställts. Befintlig personal har inlett en omställning för att kunna svara upp mot de nya kraven. Samtidigt har expansionen också medfört att FRA har behövt skaffa nya lokaler. För detta ändamål har myn- Ekonomiskt utfall samverkansområde Teknisk infrastruktur Anslags- Resultat- Resultat Resultat belastning påverkande (kostnad) (kostnad) poster 2003 2002 Krisberedskapsmyndigheten 33 589 0 33 589 21 231 -varav informationssäkerhet 4 747 0 4 747 261 -varavkommunalteknisk försörjning 28 842 0 28 842 20 971 Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 102 973 0 102 973 12 000 -varav Affärsverket svenska kraftnät 16 766 0 16 766 0 -varavstatens energimyndighet 8 000 0 8 000 0 -varav Försvarets radioanstalt 14 000 0 14 000 0 -varavpost- och telestyrelsen 60 823 0 60 823 0 -varavförsvarets materielverk 3 384 0 3 384 0 -varavstatens fastighetsverk 0 0 0 12 000 Totalt samverkansområde Teknisk infrastruktur 136 562 0 136 562 33 231 Varav anslag 6:5:1.1 Teknisk infrastruktur 136 562 6 årsredovisning 2003

digheten låtit ställa upp en kontorspaviljong som en tillfällig lösning. FRA har under våren genomfört omfattande kompetensutveckling av den egna personalen. PTSverksamhet inom IT-incidenthanteringsområdet har främst varit inriktad på uppbyggnad av myndighetens verksamhet. Rekrytering av personal har genomförts. Försvarets materielverk (FMV) har inte genomfört den verksamhet som planerats, det vill säga att etablera ett system för certifiering av IT-produkter enligt regeringens uppdrag. Utgångspunkten var att under 2003 etablera rutiner, rekrytera personal samt att genomgå ackreditering hos SWEDAC och Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA). Svårigheter med att rekrytera personal har lett till att hela ackrediteringsprocessen försenats. samverkansområde Transporter Verksamheten inom samverkansområdet Transporter skall bedrivas så att transportsystemen är så utformade att riskerna för störningar minimeras och att samhällsviktiga transporter kan genomföras så att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot lämnas bidrag till Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Under 2003 har KBM utbetalat totalt 145 580 tkr i bidrag för att finansiera dessa myndigheters beredskapsåtgärder. Enligt underlag från dessa myndigheter har de totalt förbrukat 654 tkr mindre än vad som rekvirerats vilket kommer att regleras under 2004. En utförligare redovisning av genomförd verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i KBM:s årliga uppföljning vilken lämnas till regeringen senast den 31 mars. KBM redovisar ett anslagssparande för verksamheten inom samverkansområdet, se under rubriken anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Detta anslagssparande beror främst på regeringens beslut att begränsa KBM:s möjlighet att använda disponibla medel genom s.k. limiter och de förseningar av materielbeställningar som detta beslut orsakade vid främst Vägverket. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Inom Banverkets verksamhetsområde har bl.a. investeringar gjorts i förstärkningsåtgärder och reservsystem för elförsörjningen. Även investeringar i reservkraft har genomförts så att drift av signal- och telesystem i järnvägsanläggningar kan upprätthållas i erforderlig omfattning under störda förhållanden. För att öka robustheten i järnvägsanläggningar har åtgärder i bl.a. telesystem, anskaffning av reservkraft, samt åtgärder vid nybyggnation genomförts. Främst har tekniska åtgärder för att öka den centrala ledningsförmågan genomförts. Även skyddshöjande effekter har uppnåtts. Vidare har investeringar och reinvesteringar som syftar till att öka redundansen i tele- och IT-system genomförts. Dessutom har sådana investeringar genomförts för Försvarsmaktens behov av transporter vid höjd beredskap som ej kunnat hänskjutas till en anpassningsperiod. Investeringar för att driftsätta en alternativ trafikledningscentral har också skett. Vidare har Banverket genomfört risk- och sårbarhetsanalyser inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten har även följt upp och analyserat utvecklingen inom transportsektorn i allmänhet och järnvägssektorn i synnerhet. Dessutom har Banverket samordnat planeringsprocessen inom järnvägssektorn. En brostudie har genomförts, krisledningsstöd har anskaffats, driftsatts och övats, driftvärnet har utbildats och övats och myndighetens anpassnings- och beredskapsplanering har kvalitetssäkrats genom en spelövning. Dock har Banverket på regional nivå inte mäktat med att genomföra all planerad utbildning och en övning har uteblivit vilket bidragit till ett lägre ekonomiskt utfall än planerat. Inom den internationella verksamheten har myndigheten deltagit i Nato:s Planning Board for Inland Surface Transport (PBIST) och annan verksamhet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF), internationell kursverksamhet inom området civil-militär samverkan (CIMIC) samt medverkat i arbetet med att utveckla en internationell transportledningsstab. Banverket har även avvecklat äldre beredskapsmateriel samt dess förråd. Inom Luftfartsverkets ansvarsområde har omfattande beredskapsåtgärder vidtagits för att öka robustheten inom flygtransportsektorn. Bl.a. har risk- och sårbarhetsanalyser genomförts för hela flygsektorn och åtgärder för att minska flygsektorns sårbarhet mot störningar i och hot mot gränssättande system har vidtagits. Samhällsviktiga IT-system inom Luftfartsverket har certifierats enligt FA22 och metodstöd har lämnats till flygsektorns aktörer för att minska sårbarheten i IT-system och telefonisystem. Åtgärder för att förbättra redundansen hos flygkontrollcentralerna och åtgärder för att skapa redundans för tornfunktionerna på flygplatserna har vidtagits, skyddade ledningscentraler för kris- och krigsledning har moderniserats och anpassning har skett på flygplatser för användning av mobil ledningscentral. I samverkan med Försvarsmakten har Luftfartsverket utvecklat tekniska ledningssystem för transportflygledning. Informationsinsatser har genomförts för att beredskapshänsyn skall tas vid planering av ny infrastruktur inom flygsektorn. Beredskapsåtgärder har genomförts för att bibehålla handlingsfriheten avseende gränssättande förmågor för flyg- och helikopterunderhåll och skalskydd vid viktigare luftfartsanläggningar har kompletterats. Reservkraft för prioriterade verksamheter har anskaffats. Utvecklingen av det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) har fortsatt under 2003. Åtgärderna avser ombyggnad av två civila trafikflygplan till flygande intensivvårdsavdelningar. Flygplatsbrandmän och väktare på flygplatser har utbildats i C-skydd och rekrytering till årsredovisning 2003 7

Ekonomiskt utfall samverkansområde Transporter Anslags- Resultat- Resultat Resultat belastning påverkande (kostnad) (kostnad) poster 2003 2002 Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 145 580 0 145 580 0 -varavbanverket 22 764 0 22 764 0 -varav Luftfartsverket 94 463 0 94 463 0 -varavsjöfartsverket 822 0 822 0 -varavvägverket 27 531 0 27 531 0 Totalt samverkansområde Transporter 145 580 0 145 580 0 Varav anslag 6:5:2 Transporter 145 580 samt utbildning och övning av driftvärnet har genomförts. Metoder för att stödja kraftledningsreparationer och för strålskyddsmätning samt lokalisering av strålkällor med helikopter har utvecklats. Utbildning av civilpliktiga flygplatsbrandmän har skett. Även åtgärder för beredskapsplanering och säkerställande av kompetens för grundförmåga hos viktigare privata aktörer inom sektorn har vidtagits. Anpassningsplanering har påbörjats under 2003. Planering, styrning och resurser för säkerställande av ledningsförmåga samt utbildning och övning av denna har genomförts. Luftfartsverket har även deltagit i PFF-samarbetet. Inom Sjöfartsverkets verksamhetsområde har reservkraft anskaffats till regionala VTS-centraler (Vessel Traffic Systems), då de senaste årens teknikutveckling har inneburit en ökad sårbarhet i systemet. I övrigt har verksamheten koncentrerats till analyser, beredskapsplaner och uppföljning, samt samverkan med Försvarsmakten och andra aktörer. Driftvärnet har utbildats och övats. På grund av pensionsavgångar och omorganisation har bl.a. risk- och sårbarhetsanalyser, internationell verksamhet och utbildning i kriskommunikation inte kunnat genomföras i planerad omfattning. Detta har även påverkat det ekonomiska utfallet, vilket är lägre än ursprungligen planerat för 2003. Vägverket har investerat i alternativa in- och utgångar för telekommunikation och i reservkraft till prioriterade anläggningar. Myndigheten har även investerat i en reservbro, Compact 200, med lanseringsutrustning samt utvecklat och anskaffat materiel för Compact 200 på flytande stöd. Regeringens beslut om att genom en s.k. limit begränsa möjligheterna att använda disponibla medel, inklusive anslagssparanden från 2002, har fått konsekvenser under 2003 och kommer även att påverka 2004. Detta gäller främst beställningar av reservbromateriel som på grund av beslutet om limiter försenats. Eftersom den tunga trafiken blir allt tyngre, ställs ökade bärighetskrav på reservbroarna och befintliga reservbroar måste således förstärkas på olika sätt. Detta föranledde anskaffning av förstärkningar i form av ståldäck till Ponton 100-materielen som ingår i sats för reservfärjeläge. Personal ingående i reservbrogrupper har under tre veckor utbildats och övats i att bygga reservbroar på flytande stöd (150 m). Vägverket har även bedrivit utveckling av metoder för risk- och sårbarhetsanalyser avseende landsvägstransportsektorn. Myndighetens handlingsberedskap på huvudkontoret och på regionkontoren har stärkts bl.a. genom krisledningsövningar, samverkansträffar och krishanteringsåtgärder. Planering för svåra påfrestningar och för höjd beredskap har skett. Myndigheten har även deltagit i arbetet inom Nato:s Planning Board for Inland Surface Transport (PBIST). samverkansområde Spridning av farliga ämnen Verksamheten inom samverkansområdet Spridning av farliga ämnen skall bedrivas så att riskerna för och konsekvenserna av spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta begränsas och att samhällets grundläggande behov av förebyggande verksamhet och hantering av inträffade händelser vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp uppfylls. Inom samverkansområdet bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot har KBM utbetalat totalt 109 631 tkr i bidrag för att finansiera andra samverkansansvariga myndigheters verksamhet under året. Enligt underlag från dessa myndigheter har de totalt förbrukat 896 tkr mindre än vad som rekvirerats vilket kommer att regleras under 2004. En utförligare redovisning av genomförd verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i KBM:s årliga uppföljning vilken lämnas till regeringen senast den 31 mars. KBM redovisar ett anslagssparande för verksamheten inom samverkansområdet, se under rubriken anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Detta anslagssparande beror främst på regeringens beslut att begränsa KBM:s möjlighet att använda disponibla medel genom s.k. limiter. 8 årsredovisning 2003

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Livsmedelsverket har lämnat stöd till 52 kommuner så att dessa kan minska sårbarheten i dricksvattenförsörjningen. Fem temadagar rörande säker dricksvattenförsörjning har också genomförts. Målgruppen för temadagarna var lokala tillsynsmyndigheter, dricksvattenproducenter, kommunala beredskapssamordnare, räddningschefer och säkerhetsskyddschefer. Rikspolisstyrelsens (RPS) målsättning under 2003 var att genom utbildning och utrustning höja polisens kompetens och förmåga på NBC-området. Målet är att alla poliser i operativ tjänst skall ha genomgått en särskild NBC-utbildning för att kunna lösa sina arbetsuppgifter även i NBCkontaminerad miljö. Under 2003 har ca 50 resurspersoner utbildats. Dessa kommer att ansvara för att respektive myndighet i landet höjer kompetensen och förmågan att hantera NBC-händelser. RPS har även påbörjat en särskild uppgiftsanknuten NBC-utbildning för bl.a. polisens piketstyrka. Socialstyrelsen har under året satsat på kunskapscentra för mikrobiologisk beredskap och för strålningsmedicin vid katastrofer. Under året har medel även använts till det redan etablerade kunskapscentret för katastroftoxikologi. Kostnader för kunskapscentra har framförallt använts för långsiktiga forskningsprojekt och utveckling av verksamhetens förmåga och uppgifter. Samverkansprojekt med Rikspolisstyrelsen, Landstingsförbundet, Smittskyddsinstitutet och Totalförsvarets forskningsinstitut har påbörjats och pågår. Dessa projekt har som huvudsyfte att genomföra förbättringar av NBC-beredskapen. Socialstyrelsen har även påbörjat planerade åtgärder som syftar till att ge rådgivning och ekonomiskt bidrag till landstingen för fasta och mobila saneringsanläggningar samt för utbildning av sjukvårdspersonal inom NBC-området. Det ekonomiska utfallet blev lägre än ursprungligen planerat, vilket främst beror på minskade kapital- och räntekostnader för materialförsörjningen samt lägre kostnader för drift och underhåll. Statens strålskyddsinstitut har under året bl.a. investerat medel i verksamhet som syftat till att höja och rusta upp den nationella mät- och laboratorieberedskapen på N-området. Arbetet påbörjades redan under 2002 och kommer att pågå fram till årsskiftet 2003-2004. Statens strålskyddsinstitut har under året även genomfört mätövningar som bland annat syftade till att träna kontraktlaboratorierna. Under året har även Statens strålskyddsinstituts redundans stärkts genom att en serverhall utanför Stockholm tagits i operativ drift. Vidare har Statens strålskyddsinstitut påbörjat uppförandet av en ny beredskapscentral. Centralen kommer att samutnyttjas med Statens kärnkraftsinspektion. Statens räddningsverk (SRV) har haft två stora utgiftsposter som belastat anslaget. Den ena är kostnader för C-specifik utrustning som främst avser räntor och avskrivningar. Den andra omfattar kostnader för civilpliktsutbildning av sanerare, inklusive kostnader för förmånsmedel till dessa. Därutöver har viss utveckling och utredning på NBCområdet bedrivits. Statens jordbruksverk har under året deltagit i två möten med Food and Agricultural Committee (FAPC), ett i Bryssel och ett i Montpellier, samt ett seminarium i Montpellier. Statens jordbruksverk har även deltagit i två möten med de nordiska representanterna för FAPC i Oslo Ekonomiskt utfall samverkansområde Spridning av farliga ämnen Anslags- Resultat- Resultat Resultat belastning påverkande (kostnad) (kostnad) poster 2003 2002 Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 109 631 0 109 631 0 -varav Livsmedelverket 3 982 0 3 982 0 -varav Rikspolisstyrelsen 3 000 0 3 000 0 -varav Socialstyrelsen 24 400 0 24 400 0 -varav Statens strålskyddsinstitut 21 600 0 21 600 0 -varavstatens räddningsverk 39 751 0 39 751 0 -varavstatens jordbruksverk 98 0 98 0 -varavtotalförsvarets forskningsinstitut 2 700 0 2 700 0 -varav Smittskyddsinstitutet 12 950 0 12 950 0 -varav Statens veterinärmedicinska anstalt 600 0 600 0 -varav Tullverket 550 0 550 0 Totalt samverkansområde Spridning av farliga ämnen 109 631 0 109 631 0 Varav anslag 6:5:3 Spridning av farliga ämnen 109 631 årsredovisning 2003 9

samt ett seminarium i Wien och ett möte med FAPC:s ordförande i Wien samt ett i Prag. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har under året utvecklat en teknik som gör det möjligt att snabbidentifiera biologiska ämnen inom en timme från det provet har anlänt. FOI har dessutom slutfört datainsamlingen om transportkedjor, analyserat resultaten från densamma samt påbörjat en analys av åtgärder. Slutrapporten levereras i början av 2004. Smittskyddsinstitutet har vidtagit åtgärder för att varaktigt höja den kvalificerade nationella laboratorieberedskapen inom B-området. Institutet har även genomfört beredskapsverksamhet i syfte att förbättra vaccinationsberedskapen. Statens veterinärmedicinska anstalt har vidtagit beredskapsåtgärder i laboratorier så att de kan ingå i den nationella laboratorieberedskapen mot biologiska hot. Exempel på sådana hot kan vara stora utbrott av extremt smittsamma djursjukdomar. Tullverket har under året genomfört NBC-utbildning med gränsskyddspersonal. Ca 40 tulltjänstemän har utbildats. Målet är att det vid varje gränskontrollsektion skall finnas tre tulltjänstemän som har fördjupade kunskaper om NBC-skydd. Detta mål har i princip uppnåtts under 2003. I nästa steg planeras NBC-utbildning för ytterligare ca 120 tulltjänstemän på grupp- och teamnivå. Denna utbildning skall genomföras under perioden 2004-2005. samverkansområde Ekonomisk säkerhet Verksamheten inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet skall bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid störningar inom andra vitala samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid väpnat angrepp. Inom samverkansområdet bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot har KBM utbetalat totalt 9 001 tkr i bidrag för att finansiera andra samverkansansvariga myndigheters verksamhet under året. Enligt underlag från dessa myndigheter har de totalt förbrukat 10 tkr mindre än vad som rekvirerats vilket kommer att regleras under 2004. En utförligare redovisning av genomförd verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i KBM:s årliga uppföljning vilken lämnas till regeringen senast den 31 mars. KBM redovisar ett anslagssparande för verksamheten inom samverkansområdet, se under rubriken anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Detta anslagssparande beror främst på regeringens beslut att begränsa KBM:s möjlighet att använda disponibla medel genom s.k. limiter. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Finansinspektionen har bl.a. genomfört seminarier och utbildningsinsatser inom bank-, värdepappers- och försäkringsmarknaden. Syftet med beredskapsverksamheten har främst varit att stärka de större finansiella institutens förmåga att motstå informationsoperationer och fysiska attacker. Inom Statens energimyndighets ansvarsområde har seminarium genomförts med de ansvariga för drivmedelsdistribution under höjd beredskap och krig (de s.k. poolcheferna). Kontakter har tagits med Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK) och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR) i syfte att utröna möjligheten för dessa frivilliga försvarsorganisationer att utbilda tankbilsförare till poolorganisationen. Arbetet med att installera reservkraft vid oljedepåerna i Sundsvall och Västerås har påbörjats. Miljöprövning har påbörjats för att fortsätta att driva Skredsvik som en s.k. malpåseanläggning för motorbensin. Miljöprövningen har dock inte kunnat genomföras i samma omfattning som planerats och har således inte genererat så höga kostnader som uppskattades vid årets början. Föreläsningar har genomförts inom nätverket för olja och gas (NOG). Dessutom har omvärldsbevakning bedrivits och revision av tio företag som beredskapslagrar olja har genomförts. Ekonomiskt utfall samverkansområde Ekonomisk säkerhet Anslags- Resultat- Resultat Resultat belastning påverkande (kostnad) (kostnad) poster 2003 2002 Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 9 001 0 9 001 0 -varav Finansinspektionen 1 751 0 1 751 0 -varavstatens energimyndighet 6 250 0 6 250 0 -varav Verket för näringslivsutveckling 1 000 0 1 000 0 Totalt samverkansområde Ekonomisk säkerhet 9 001 0 9 001 0 Varav anslag 6:5:4 Ekonomisk säkerhet 8 061 Varav anslag 6:4.1 (2002) Försörjning med industrivaror 940 10 årsredovisning 2003

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) har bl.a. påbörjat arbetet med att skapa ett näringslivsnätverk för att processa beredskapsfrågor. Inom det internationella området har myndigheten medverkat i ett möte med Natokommittén för industriell planering (IPC). samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Verksamheten inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet har KBM genomfört beredskapsåtgärder inom områdena planering och samordning, forskning och analys, krishantering samt tekniskt stöd till krishanteringssystemets aktörer. Därutöver har KBM utbetalat totalt 318 690 tkr i bidrag för att finansiera beredskapsåtgärder vid länsstyrelserna (inkl. medel för GotSam), kommunerna, de frivilliga försvarsorganisationerna och Statens fastighetsverk. KBM redovisar ett anslagssparande för verksamheten inom samverkansområdet, se under rubriken anslagsredovisning i den finansiella redovisningen. Detta anslagssparande beror främst på förseningar i GotSam-projektet och i byggandet av de lokala ledningsplatserna samt på att länsstyrelserna inte rekvirerat hela det belopp som avsatts för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. Planering och samordning Planeringssystemet Utveckling av planeringssystemet pågår och KBM har exempelvis utvecklat en kontaktfunktion med kontaktpersoner för samtliga samverkansområden. En förstudie har genomförts avseende möjligheterna och intresset för att skapa en IT-baserad planeringsportal. Underlag finns nu för att ta fram en kravspecifikation och att påbörja upphandlingen av portalen. Ett arbete pågår även i syfte att integrera de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs hos myndigheterna i planeringsprocessen. En workshop har genomförts rörande risk- och sårbarhetsanalyser med ca 40 deltagare från de samverkansansvariga myndigheterna. Dessutom har ett vägledningsdokument tagits fram för de samverkansansvariga myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledningen har fått till effekt att de samverkansansvariga myndigheterna har fått ett gemensamt instrument att utgå ifrån i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna vilket på sikt kommer att underlätta jämförbarheten av myndigheternas analyser. Ett planeringsunderlag för samhällets krisberedskap 2004 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till regeringen den 1 mars 2003 (dnr 0501/2002). I planeringsunderlaget lämnar KBM bl.a. förslag till hur anslaget 6:5 Civilt försvar bör fördelas under 2004. Arbetet med planeringsunderlaget har resulterat i att regeringen har tillgång till ett samlat och avvägt förslag till medelsanvändningen för civilt försvar och svåra påfrestningar på samhället i fred. Arbetet med planeringsunderlaget för samhällets krisberedskap 2005 har påbörjats och kommer att redovisas till regeringen den 1 mars 2004. Arbetet med planeringsinriktningen för samhällets krisberedskap 2005 (dnr 0207/2003) har slutförts och distribuerats till kommuner, landsting, länsstyrelser och samverkansansvariga myndigheter. KBM har i enlighet med ett regleringsbrevsuppdrag genomfört en översyn av de beredskapsåtgärder som för närvarande finansieras via anslaget 6:5 Civilt försvar. Uppdraget har avrapporterats till regeringen den 31 augusti (dnr 0488/2003). Uppdraget har lett till att KBM nu har en bättre bild av vilka beredskapsåtgärder som har finansierats med anslag 6:5. Uppdraget har också resulterat i en mer genomarbetad och logisk uppdelning av de olika beredskapskategorierna. En förenklad årlig uppföljning av samhällets krisberedskap 2002 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till regeringen den 1 april 2003 (dnr 0014/2003). Ett uppdrag rörande metodutveckling av den årliga uppföljningen har redovisats till regeringen den 31 maj 2003 (dnr 0513/2002). En effekt av den årliga uppföljningen har varit att brister i samhällets beredskap mot svåra påfrestningar i fred har identifierats. Dessa kommer att åtgärdas i kommande planeringsunderlagsarbete. Myndigheten har utarbetat en modell för fördjupade genomgångar av olika områden inom civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred i enlighet med KBM:s regleringsbrevsuppdrag. Myndigheten har även redovisat hur dessa genomgångar skall integreras i arbetet med planeringsunderlag och årlig uppföljning. Förslag har även lämnats på områden som är lämpliga för fördjupad genomgång. KBM avrapporterade uppdraget till regeringen den 31 maj 2003 (dnr 0123/2003). KBM har genomfört sex seminarier med deltagande från ca 30 myndigheter i syfte att fördjupa de omvärldsexempel och typsituationer som redovisades till regeringen hösten 2002. Myndigheten har även genomfört arbetet med regleringsbrevsuppdraget att föreslå nya s.k. typsituationer och omvärldsexempel. I samband med en workshop med ca 50 deltagare har tre nya typsituationer tagits fram. Uppdragethar redovisats till regeringen den 10 december 2003 (dnr 0835/2003). En effekt av arbetet med typsituationer är att dessa kommer att användas som underlag för den samverkansövning som KBM kommer att genomföra under 2004 (SAMÖ-04). Typsituationerna har också inneburit att nya sårbarheter och ömsesidiga beroenden har identifierats. årsredovisning 2003 11

Totalförsvarsplanering Sex seminarier har genomförts med ca 30 samverkansansvariga myndigheter rörande anpassning. Seminarierna har fått till effekt att ytterligare beredskapsåtgärder har kunnat hänskjutas till en anpassningsperiod. En samverkan mellan KBM och Försvarsmakten har påbörjats för att finna framtida samarbetsformer. KBM har medverkat i Försvarsmaktens studieverksamhet. Kontakter har knutits med Försvarsmakten i syfte att diskutera planeringsfrågor och det arbete som görs inför det kommande försvarsbeslutet 2004. Samordningen mellan det civila försvarets planering och det militära försvaret har förbättrats genom dessa kontakter. KBM har den 1 december 2003 lämnat en rapport (dnr 0886/2003) om hur den operativa uthålligheten inom krishanteringssystemet och det civila försvaret har förändrats. Arbete med regleringsbrevsuppdraget rörande framtida inriktning för befolkningsskyddet har slutförts. En slutredovisning av uppdraget har lämnats till regeringen den 16 januari 2004 (dnr 0135/2003). Internationell verksamhet KBM har genomfört en kartläggning av hur olika EU-organ arbetar med krishanteringsfrågor. Publikationen International CEP Handbook 2003 - Civil Emergency Planning in the NATO/EAPC Countries har utarbetats och distribuerats inom Sverige samt till de övriga 45 Nato/PFF-länderna. En effekt av handboken är att KBM och andra myndigheters kunskap om PFF-ländernas civila beredskap har ökats. Utvecklingen i Irakkrisen har fortlöpande följts och beredskap har funnits för att ta fram underlag till regeringen rörande eventuella konsekvenser för Sverige av kriget. Besök har genomförts i och kontakter har knutits med Storbritannien och Slovenien. I samband med genomförandet av regeringsuppdraget rörande framtida inriktning av befolkningsskyddet har även besök och samverkan genomförts med myndigheter i Danmark, Norge och Finland. Under hösten genomfördes PFF-seminariet Civil Emergency Planning and Critical Infrastructure Protection Syftet med seminariet var bland annat att fördjupa diskussionen om förhållandet mellan samhällets krisberedskap och skyddet av samhällsviktig infrastruktur. Seminariet fokuserade särskilt på myndigheters samverkan med näringslivet och samarbete över nationella gränser. Drygt 140 representanter från ett 30-tal länder deltog under tvådagarsseminariet. NBC-samordning I enlighet med regleringsbrevsuppdrag har KBM, den 26 februari 2003 (dnr 0264/2003), redovisat hur myndigheten skall arbeta med NBC-frågor. Arbetet har under 2003 följt i rapporten angiven plan. Ett råd med representanter från expertmyndigheter inom NBC-området har inrättats. Inrättandet av NBC-rådet innebär att det finns ett kvalificerat nätverk för berörda myndigheter där man kan diskutera NBC-frågor på ett strategiskt plan. Sveriges samlade NBCberedskap kommer därmed att kunna utvecklas och stärkas. KBM har lämnat stöd till utveckling av samarbetsformer inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Arbetet med en NBC-strategi för de samverkansansvariga myndigheterna har påbörjats och kommer att redovisas till regeringen den 1 april 2004. Utredningsuppdrag och studieuppdrag har lagts ut på FOI och Totalförsvarets skyddscentrum. Näringslivssamverkan Den 1 juni 2003 inrättade KBM ett råd för näringslivssamverkan i enlighet med myndighetens instruktion. Rådets första sammanträde ägde rum den 5 juni 2003. Dess uppgifter är att bistå med information och kunskap av betydelse för utvecklingen av samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor, att utveckla samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor, att ta initiativ för att hämta in ny kunskap och förmedla aktuell information och värdefulla erfarenheter samt att ta initiativ till forskningsprojekt, utredningsuppdrag, seminarier, konferenser m.m. I rådet företräder en majoritet av ledamöterna företag och branschorganisationer, men där finns också representanter för såväl myndigheter och kommuner som vetenskapen. Utförligare redovisning av genomförda åtgärder redovisas under rubriken särskild återrapportering på sid 26. Totalförsvarsinformation KBM medverkar i ett totalförsvarsgemensamt informationsarbete tillsammans med Försvarsmakten, Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Statens räddningsverk, Försvarshögskolan, Folk och Försvar och Frivilligorganisationernas samarbetsorganisation. KBM har i detta arbete ansvarat för att ta fram en ny broschyr för ungdomar som rycker in med civilplikt ( Lumpen civilplikt ). KBM har även medverkat i framtagningen av nyhetsbrev och grundinformationspaketet ( Lumpen-paketet ) inom ramen för Lumpenprojektet. Myndigheten har också bidragit ekonomiskt till förvaltning och viss utveckling av Lumpensajten (lumpen.nu) och skolinformationssajten (totalforsvaret.se). Dessutom har KBM medverkat i gemensamma arrangemang inom ramen för denna samordnade informationsverksamhet. Forskning och analys En strategi för forskning för samhällets krisberedskap har överlämnats till regeringen den 27 februari 2003 (dnr 0820/2002) i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för 2002. Ett regeringsuppdrag avseende att utarbeta en kunskapsstrategi för samhällets krisberedskap har genomförts under hösten 2003 och avrapporterades i november 2003 (dnr 0845/2003). Forskning KBM inrättade under 2002 ett vetenskapligt råd, vars uppgift är att biträda KBM bl.a. vad avser den vetenskapliga 12 årsredovisning 2003

kvaliteten i forskningsverksamheten. Därutöver har myndigheten inrättat en referensgrupp för inriktning av forskning den 1 maj 2003. I denna finns representanter för tio olika samverkans- och områdesansvariga myndigheter samt Svenska kommunförbundet. Referensgruppen skall stödja KBM när det gäller att identifiera angelägna kunskapsbehov och på så sätt verka för uppbyggnad av kunskap och insikter på områden som är relevanta för samhällets krisberedskap. Den skall också delta i diskussioner om inriktning av olika utlysningar av forskningsmedel och ramforskningsprogram. En utlysning av forskningsmedel har genomförts med sista ansökningsdag i maj 2003, vilken resulterade i 54 inkomna ansökningar. Beslut fattades i november 2003. Vägledande för besluten i forskningsärendena har varit en bedömning av såväl nyttan för krisberedskapen som den vetenskapliga kvaliteten. Under 2003 har ett antal av de ramforskningsprogram som initierades av ÖCB och som övertagits av KBM utvärderats. Utvärdering har skett avseende både nyttan för krisberedskapen och ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Utvärderingen resulterade i att CRISMART-programmet Forskning om krishantering i ett nationellt och internationellt perspektiv kommer att förlängas då det både har förbättrat kunskapen inom krishanteringsområdet och hållit en hög vetenskaplig kvalitet. FOI-programmet Ledningsstudier bedöms också ha varittill nytta vid ledningsöversynsarbete och som underlag vid uppbyggnaden av det nya krishanteringssystemet. Den vetenskapliga kvaliteten har dock inte levt upp till KBM:s förväntningar varför programmet inte kommer att förlängas. KBM har däremot valt att inrätta ett nytt ramforskningsprogram inom området risk- och sårbarhetsanalyser som skall utföras av Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering (LUCRAM). En utvärdering av FOI-programmet Säkring av viktig infrastruktur skall starta i februari 2004. Under 2003 har KBM publicerat två forskningsrapporter i KBM:s egen publikationsserie. Därutöver har ett tjugotal KBM-finansierade rapporter publicerats i respektive universitets eller forskningsinstituts forskningsserie, vilket också ger stor spridningseffekt. Forskarna i de projekt som finansieras av KBM har även publicerat ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående och under året avslutade forskningsprojekt. Under 2003 har ett arbete påbörjats med att ta fram en strategi för hur KBM skall förhålla sig till EU:s 6:e ramforskningsprogram. Under 2004 kommer det arbetet att fortsätta och ett arbete inledas med att ta fram en strategi för hur KBM skall delta i utformandet av EU:s sjunde ramforskningsprogram som skall starta 2008. Omvärldsanalys En kartläggning av områdena omvärldsanalys och omvärldsbevakning har genomförts under våren 2003. Inriktningen har varit att strukturera analysverksamheten inom sådana områden där underlag kan komma att efterfrågas av aktörer inom krishanteringssystemet. Kartläggningen kommer att uppdateras kontinuerligt, och berör såväl utvecklingen av förhållanden i ett antal länder av intresse för krishanteringssystemet i Sverige som förutsättningar för verksamheten inom olika delar av krishanteringssystemet. Nära samverkan och goda kontakter med omvärldsbevakande och analyserande funktioner hos andra aktörer i krishanteringssystemet är en förutsättning för ett ändamålsenligt informationsutbyte. Därför har under våren 2003 en kartläggning av och diskussion om informationsoch kunskapsbehov genomförts med främst ett antal företrädare för dessa funktioner hos samverkansansvariga myndigheter. Dessa har sammanställts och utgör grunden för en fortsatt samverkan inom omvärldsanalysområdet. Under våren publicerades temarapporten, Krisberedskap i omvärlden, samordningsstrukturer i fem länder. Studien ger en överblick av utvecklingen på krisberedskapsområdet i länderna Storbritannien, Kanada, Nederländerna, Polen och Litauen. Studien beskriver samordningsstrukturer och organisatoriska gränsdragningar mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå samt behov av fortsatt anpassning till förändringar i omvärlden till nya hot. Under hösten har en första studie inom området beroenden i den samhällsviktiga infrastrukturen tagits fram. Studien belyser särskilt hur man i Kanada och Nederländerna använder sig av olika metoder för analys av beroendeförhållanden. Den svenska studien av ömsesidiga beroenden i samhällsviktig infrastruktur kommer att fortskrida under 2004 och ett första delmål är att genomföra en förstudie på området ömsesidiga beroenden på nationell nivå. I samverkan med Nätverket för omvärldsbevakning och omvärldsanalys (NOA) genomfördes under hösten ett seminarium med titeln, Omvärldsbevakning i tre perspektiv, teknik, metod och analys. Seminariets syfte var bland annat att deltagarna skulle diskutera och delge varandra erfarenheter avseende metod och teknik inom omvärldsbevakning och analys av öppen information. Seminariet samlade drygt 60 representanter från tio myndigheter. Krishantering KBM har under år 2003 prioriterat länsstyrelser och kommuner som geografiskt områdesansvariga aktörer på regional och lokal nivå. Arbetet har inriktats mot att få igång krisberedskapsarbetet hos länsstyrelser och kommuner genom att bl.a. informera om det nya krishanteringssystemetoch tillsammans med aktörerna förtydliga innebörden av uppgifterna som geografiskt områdesansvarig. Stödet till länsstyrelser och kommuner har innefattat planeringsstöd, metodikstöd samt utbildnings- och övningsstöd. KBM har arbetat med att utveckla metodik årsredovisning 2003 13

för risk- och sårbarhetsanalyser, metodik för ledning och samverkan och metodik för kriskommunikation. KBM har arbetat med att medvetandegöra den resurs som trossamfund och frivilliga försvarsorganisationer utgör vid krishantering. Utvecklat krisberedskapsarbete KBM har genomfört en länsrådskonferens och fyra försvarsdirektörskonferenser där samtliga länsstyrelser har varitrepresenterade. Syftet har varit att samordna länsstyrelsernas krisberedskapsarbete på regional och lokal nivå. KBM har genomfört ett flertal samverkansmöten med beredskapshandläggare på länsstyrelser och kommuner i syfte att föra ut krishanteringssystemets grunder. I konferenserna har även andra aktörer, exempelvis Räddningsverket, deltagit. Ett projekt för att utveckla länsstyrelsernas krisberedskapsarbete och KBM:s stöd till länsstyrelserna pågår. Projektet drivs tillsammans med länsstyrelserna och redovisas etappvis. Syftet med projektet är att ytterligare konkretisera länsstyrelsens geografiska områdesansvar, arbetet med regionala risk- och sårbarhetsanalyser och behovet av kompetensutvecklingsåtgärder för förtroendevalda och tjänstemän i krishanteringssystemet. Ett informations- och utbildningsmaterial för kommunerna i krishanteringssystemet, Kommunpaketet, har tagits fram. KBM har medverkat med föreläsningar vid ett stort antal tillfällen då länsstyrelserna med stöd av Kommunpaketet genomfört informationsdagar och krisberedskapskonferenser för kommuner. En nationell konferens om kommunernas krishantering har genomförts för länsstyrelsepersonal där även landstingens beredskapssamordnare och ett femtiotal kommunrepresentanter deltog. I samarbete med Svenska kommunförbundet har KBM tillsammans med Räddningsverket medverkat vid sammanlagt elva konferenser för att beskriva det nya krishanteringssystemet och kommunernas ansvar för krisberedskapsfrågor. Målgruppen för konferenserna har varitförtroendemän och tjänstemän i kommunerna. Under hösten har KBM genomfört dialoger med nio av landstingen i syfte att informera om krishanteringssystemet, konkretisera landstingens krisberedskapsansvar och utreda behovet av stöd från KBM. KBM bedömer att de informationsinsatser som genomförts har lett till att statsmakternas inriktning för krisberedskapsarbetet på regional nivå och lokal nivå har förankrats hos huvuddelen av landets länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelserna har tecknat samråd om en promemoria där länsstyrelsernas geografiska områdesansvar beskrivs. Länsstyrelserna har också tagit egna initiativ till krisberedskapskonferenser för regionala myndigheter, kommuner och landsting. Kraven på länsstyrelser och kommuner har konkretiserats. Behovet av stöd från KBM har preciserats. Regionala och lokal nätverk har utvecklats som grund för krisberedskapsarbetet och effektiv krishantering. Kommunförhandling Med anledning av kommunernas nya roll och uppgifter i krishanteringssystemet har KBM på regeringens uppdrag genomfört förhandlingar med Svenska kommunförbundet under år 2003. Syftet har varit att komma överens om förutsättningar för och nivåer på den ersättning som skall utbetalas till kommunerna för planering av verksamhet vid höjd beredskap och vid sådana extraordinära händelser som kan betecknas som svåra påfrestningar på samhället i fred. Parterna har tagit fram ett förslag till överenskommelse om kommunernas uppgifter som geografiskt områdesansvarig på lokal nivå, fördelningsprinciper, uppföljning och genomförande. Förhandlingsresultatet har överlämnats till regeringen den 29 augusti 2003 (dnr 0999/2002). Kommunförhandlingarna kommer att slutföras under 2004. KBM kommer dock att fortsätta med utbetalningarna enligt den gamla överenskommelsen fram till dess att ett nytt avtal slutits och staten har fastställt de nya förutsättningarna. Konsekvensen av detta blir att resurser fördelas på ett mindre ändamålsenligt sätt och med en inriktning som inte längre är aktuell. KBM bedömer att det gemensamma utredningsarbetet med Svenska kommunförbundet lagt grunden för att utveckla kommunernas krisberedskapsarbete under åren 2004-2009. Metodik för risk- och sårbarhetsanalyser Ett omfattande arbete pågår i samarbete med representanter från myndigheter, landsting, kommuner, näringsliv och Försvarsdepartementet för att utveckla metodik för risk- och sårbarhetsanalyser. Under året har två publikationer tagits fram för att ge vägledning i risk- och sårbarhetsanalysarbetet för kommuner och statliga myndigheter. KBM har genomfört ett flertal temakonferenser med representanter från myndigheter, landsting och kommuner. KBM har i samarbete med Räddningsverket tagit fram ett utbildningsprogram i flera steg för att utveckla kommunernas förebyggande arbete. KBM bedömer att utredningsarbete, seminarier, utbildningar och informationsinsatser har utvecklat förmågan hos myndigheter, landsting och kommuner att analysera risker och sårbarheter i samhället. Kunskaperna utvecklar förmågan att gemensamt arbeta med krisberedskapsfrågor och tillsammans utveckla samhällets krishanteringsförmåga. Metodik för ledning och samverkan Utredningsarbetet med att konkretisera ansvar, skyldigheter och befogenheter för aktörerna i krishanteringssystemet ligger till grund för arbetet med metodik för ledning och samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Under år 2003 har uppgifterna för länsstyrelser och kommuner preciserats. För att stödja nätverksbyggandet som grund för krishanteringen på regional och lokal nivå har en sammanställning med samverkansansvariga myndigheternas regionala och, i vissa fall, lokala indelning påbörjats. Arbetet beräknas bli färdigt under 2004. KBM 14 årsredovisning 2003

har även verkat för bildandet av olika regionala och lokala informatörsnätverk. KBM sammanhåller ett nationellt nätverk med representanter från trossamfunden Forum som träffas en gång per år. KBM har under året deltagit i olika internationella nätverk. KBM har utrett kostnader för en realisering av förslagen i utredningen System för samordnad information (SOU 2003:11). Utredningen grundar sig i behovet av samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Redovisningen (dnr 0290/2003) omfattar även exempel på innehåll, driftsäkerhet, deltagande myndigheter m.m. KBM bedömer att myndigheter, landsting och kommuner utvecklat förmågan att i samverkan hantera kriser på lokal, regional och nationell nivå. Metodik kriskommunikation KBM arbetar fortlöpande med att ta fram metodik för kriskommunikation. Under 2003 har KBM publicerat sex skrifter som kan ge vägledning i kriskommunikationsarbetet. Ett omfattande arbete pågår med att utforma en ny handbok i kriskommunikation för aktörer inom krishanteringssystemet. KBM har under året genomförtintervjuundersökningar i samband med kriget i Irak och mordet på utrikesminister Anna Lindh i syfte att belysa frågor om oro, beredskap, förtroende och öppenhet vid kriser och krig. Ett tiotal skrifter om kriskommunikation har publicerats. KBM har även utformat rekommendationer för krisinformation på webbsidor. KBM har initierat en förstudie med SMS-teknik för kriskommunikation. För att förmedla metodik för kriskommunikation har ett stort antal föreläsningar genomförts. KBM har deltagit vid utbildningsmöten angående KrisSam. En presschefskurs har genomförts. KBM bedömer att myndigheter, landsting och kommuner ökat förmågan att kunna kommunicera vid kriser. Förmågan hos länsstyrelsernas och kommunernas informatörer har ökat väsentligt. Utbildningar KBM erbjuder utbildningar till samtliga aktörer inom krishanteringssystemet och specialiserade utbildningar för särskilda befattningshavare, som exempelvis informatörer och ledningsgrupper. KBM har genomfört kurser för förtroendevalda, chefer och tjänstemän i kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala myndigheter, Regeringskansliet, trossamfund och frivilligorganisationer. KBM har genomfört utbildningarna i egen regi eller genom uppdrag till Försvarshögskolan, Centrum för risk och säkerhetsutbildning (CRS), Göteborgs och Umeå Universitet samt Röda Korset (SRK). Utvärderingar visar att utbildningarna väl fyller de uppsatta målen. KBM har lagt vikt vid att frågor om mänskliga rättigheter beaktas vid utbildningar. Nedan följer en översikt av genomförd utbildningsverksamhet och vissa konferenser. Utbildningsstöd har lämnats till Baltic Defence College, Estland i form av lärare/handledare under den avslutande delen av utbildningen Civil Servant Course samt civilt expertstöd under planeringsarbetet inför utbildningsåret 2003/2004. KBM bedömer att utbildningarna gett de personer som deltagit i utbildningarna ökade kunskaper om krishanteringshanteringssystemet och nya förutsättningar för samhällets krisberedskapsarbete. Övningar KBM har tagit fram riktlinjer för utbildningar av övningsledare, utvärderare och övningsmetodik för kommunernas beredskapssamordnare. Två övningssamordnarkonferenser har genomförts med företrädare för centrala myndigheter och länsstyrelser i syfte att ta fram gemensam övningsplanering för krishanteringssystemets aktörer, gemensam övningsmetodik och spelstöd vid övningar. Nedan följer en översikt av genomförd övningsverksamhet. Inför övningen Linus 03 arrangerade KBM två krishanteringsseminarier med sammanlagt 150 deltagare. Syftet var att förmedla kunskaper om samverkansformer på lokal, regional och nationell nivå vid fredstida kriser. Inför kärnkraftsövningen H-Alvar 03 gavs ett omfattande stöd till regionala aktörer i södra Sverige. Därutöver har KBM deltagit med resurspersoner och utvärderare vid ett flertal länsstyrelse- och kommunövningar. Stöd har getts för planering och genomförande av en samverkansövning för trossamfunden. KBM har deltagit i planeringen inför Barents Rescue 2005. KBM bedömer att övningsverksamheten utvecklat förmågan att i samverkan hantera kriser på lokal, regional och nationell nivå har ökat. Samverkan med trossamfund KBM:s samverkan med trossamfunden har nu fått en fast struktur och trossamfunden visar ett stort intresse för krishanteringsfrågor, särskilt på lokal nivå. KBM har tecknat avsiktsförklaringar med sammanlagt 16 trossamfund, varav 15 under året i syftet att skapa en gemensam grund för samarbetet. Trossamfundens krisberedskapsråd (TKR) har haft tre sammanträden under året där frågor om krisberedskap har diskuterats. Rådet som har tio medlemmar, varav fyra kommer från Svenska kyrkan och sex från övriga samfund, har deltagit i arbetet med att utarbeta en inriktning för trossamfundens medverkan i samhällets krishantering som beskriver mål, ansvar och arbetsformer. KBM har även utvärderat den stiftsövning som Svenska kyrkan genomförde hösten och vintern 2002 med samtliga stift. KBM har genomfört två regionala utbildningsdagar för trossamfunden, dels i Örebro och dels i Göteborg. I samverkan med muslimska företrädare och Stockholms stift har KBM under året planerat och genomfört en utbildningsdag och en samverkansövning i Stockholms moské för muslimer och kristna. KBM bedömer att förståelsen ökat för trossamfundens möjligheter att lämna stöd vid kriser. årsredovisning 2003 15

Utbildningar, seminarier och konferenser Längd i dagar Producent Antal deltagare 2003 Folkrätt, 10p-kurs (10 veckor huvuddelen på distans) FHS 20 Folkrätt, grundkurs 3 SRK/KBM 60 Grundkurs i krisberedskap 3 FHS 65 Robust samhälle (ROSS) kurs 4 Gbg/Umeå Universitet 50 Robust samhälle (ROSS) nätverkskonferens 1 KBM 60 Utbildningsdag i krisberedskap för trossamfund, Örebro 1 KBM, Svenska Kyrkan 30 Utbildningsdag i krisberedskap för trossamfund, Göteborg 1 KBM, Gbg stad, lsty 30 Vakthavande befäl (VB) utbildning 3 CRS 80 Webbplatsen vid en kris 2 KBM 130 Varför öppenhet?, seminarium 1 KBM 60 Presschefskurs inriktning kriser 5 FHS 20 Kriskommunikation, kommun- och länsstyrelseinformatörer 3 KBM 70 Kriskommunikation, kommun, landsting, länsstyrelser, departement/regeringskansliet, trossamfund 1 KBM 1275 NBC-utbildning 3 CRS 20 Utvecklingsprogram för kvinnor, kurs 15 KBM 20 Utvecklingsprogram för kvinnor, nätverksseminarium 1 KBM 65 Ledningsmetodik, länsstyrelse, kommuner 1-2 KBM, Lsty 200 Solbacka-kursen 5 FHS 31 Särskilda kursen för riksdagsmän, föredragande utskott 6 FHS 23 Högre utbildning i civil och militär krishantering (grundkurs) 15 FHS 64 Högre utbildning i civil och militär krishantering, (fördjupningskurs inkl. studieresa) 35 FHS 28 Högre utbildning i civil och militär krishantering, påbyggnadskurs 3 FHS 13 Utbildning i övningsmetodik för kommunala beredskapssamordnare, provutbildning 1-2 KBM, lsty 60 Länsråds- och försvarsdirektörskonferenser 5 KBM 150 Summa 2 624 Övningar 2003 Linus 03 samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten H-Alvar, kärnkraftsövning 03 Havsörn 04 VIKING 03 - samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten PFF-övningen DACIA, Rumänien PFF-övningen Ferghana, Uzbekistan KBM:s roll Övningsledning, ansvar för mediespel Metodstöd, ledning- och kommunikation Metodstöd, ledning- och kommunikation Metodstöd, samt ansvar för planering och genomförande av mediespel Seminarieordförande Crisis Communication Observatör 16 årsredovisning 2003

Civilplikt KBM har svarat för samordningen av civilpliktsfrågor bland annat genom kontakt med utbildningsansvariga myndigheter och Pliktverket. Vidare har KBM givit ut tre föreskrifter som rör civilplikt KBMFS 2003:5 om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring, KBMFS 2003:6 om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga samt KBMFS 2003:8 om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt. Dessutom har KBM gett ut allmänna råd om fritidsbidrag för civilpliktiga. Från och med den 7 november 2003 övertog KBM delar av administrationen av Civilpliktsrådet från SRV. I samband med detta flyttade rådet in i nya lokaler i anslutning till KBM på Kungsgatan 53. Det fulla ansvaret för det administrativa och ekonomiska stödettill Civilpliktsrådet har KBM från och med den 1 januari 2004. Tekniskt stöd till krishanteringssystemets aktörer Signalskyddsverksamhet En väl avvägd och fungerande signalskyddsverksamhet är en av många verksamheter som behövs för att få en hög ledningsförmåga vid en kris eller annan allvarlig händelse. Användning av signalskydd ger förmåga att skydda känslig och skyddsvärd information vid informationsutbyte mellan myndigheter med uppgifter inom samhällets krishantering samt till säker lagring av information på datamedia. KBM har under 2003 gemensamt med Försvarsmakten utvecklat signalskyddsverksamheten inom totalförsvaret samt svarat för samordning av civila myndigheter i syfte att möjliggöra säkert informationsutbyte mellan Regeringskansliet, samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser, landsting och regioner, enheter inom Försvarsmakten samt vissa företag. KBM har även tillsammans med bl.a. Säkerhetspolisen deltagit i arbetet att förbereda och genomföra ett seminarium under rubriken Fortsatta samtal om informationssäkerhet i ett sårbarhetsperspektiv. Aktörer som hanterar signalskydd skall ges formell utbildning i enlighet med gällande föreskrifter. KBM har under 2003 genom uppdrag till Totalförsvarets signalskyddsskola i Enköping möjliggjort för civila myndigheters signalskyddschefer och systemoperatörer att erhålla sådan utbildning. Tilldelningen av kryptonycklar till civila myndigheter har präglats av ovanligt många röjningar, vilket genererat ett omfattande merarbete. Ett internt nätverk som uppfyller Försvarsmaktens sekretesskrav har tagits i drift för redovisning av all signalskyddsmateriel för det civila försvaret. Helpdesk signalskydd har förfinats bl.a. med vidareutveckling av lokaler och utrustning. Antalet ärenden har ökat och uppgick under 2003 till över 1000 st. Huvuddelen av kryptotelefon 710 och kryptopc är levererade. I samband med leverans har installation och aktivt användarstöd genomförts vid driftsättningen på respektive plats. Kryptoapparat (Kryapp) 302 skall enligt tidigare beslut inte längre brukas utan skall samlas in och lagerhållas som reservalternativ. Hittills har ca 400 enheter insamlats, kontrollerats och förrådsställts. Resterande ca 100 enheter kommer attinsamlas under 2004. Prov och försök med demonstratorer av det nya mobila kryptot har genomförts och avslutats. Ledningsstödssystem Detexisterar ingen efterfrågan på användarstöd för Elvira R2. De resurser som är ansvariga för användarstödet och driften har utnyttjats för kompetensuppbyggnad inom området geografiska informationssystem (GIS) och för interna utvecklingsprojekt. Ett GIS-utvecklingsprojekt har genomförts tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna. Två möten tillsammans med länsstyrelsernas IT/GIS-grupp, Lantmäteriet och GIS-centrum i Gävle har också genomförts i syfte att utveckla informationsinnehållet i dessa system. Regionala ledningsplatser Under 2003 har ingen nyproduktion av regionala ledningsplatser genomförts. Vid de ledningsplatser som byggdes i ett tidigt skede har brister identifierats och modifieringar har därför genomförts vid länsstyrelserna i Östergötlands och Södermanlands län. Arbetet med att identifiera brister vid länsstyrelsernas ledningsplatser fortgår. Arbetet med att säkerställa korrekt dokumentation fortgår för de försörjningstekniska systemen och är genomfört för Luleå, Växjö, Gävle, Kalmar, Karlstad, Umeå, och Härnösand. Det har även påbörjats ett arbete att säkerställa dokumentationen för de teletekniska systemen. En utredning har påbörjats för att säkerställa att de lokaler som är avsedda för data och serverutrustning vid länsstyrelsernas ledningsplatser har erforderlig kyla och nödkyla. Funktionsprov har genomförts i Värmlands, Uppsala, Blekinge, Gävleborgs, Västerbottens och Gotlands län med syfte att kontrollera funktionalitet, utvärdera kvalitet och effekt av det förebyggande underhållet samt ge underlag till modifieringar. Underhållsbesök har under året genomförts i samtliga län. Underhållsbesöket sker i dialog med länsstyrelserna där KBM inhämtar erfarenheter från drift och förvaltning av ledningsplatsen. I underhållsbesöket ingår en administrativ värdering samt en kontroll av upprättad dokumentation. I bilaga 2 redovisas genomförda åtgärder, kostnader och bedömda framtida behov av regionala och lokala ledningsplatser. Telesäkerhetsåtgärder Under året har tre länsstyrelser, Dalarna, Uppsala och Östergötland, fått redundanta och säkra teleförbindelser. Reservkraft har under året installerats på länsstyrelserna i Västerbottens och Östergötlands län. årsredovisning 2003 17

Anslutningar till Försvarets telenät (FTN) har under året fortgått och slutförts vid länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs, Skåne och Jämtlands län. Detta innebär att dessa länsstyrelser nu har ett fullgott teletekniskt alternativ till det publika nätet. Lokala ledningsplatser Ansvaret för hanteringen av bidrag till de tekniska investeringarna i de lokala ledningsplatserna har övertagits från Statens räddningsverk och uppbyggnadsarbetet avseende resurser och rutiner pågår. Under 2003 har åtta kommuner slutfört arbetet med förstärkningsåtgärder för kommunal ledning och ersättningsbesiktning är genomförd. Arbete pågår vid ytterligare åtta kommuner. Detta skulle ha slutförts under 2003 men på grund av förseningar kommer det att slutföras först under 2004. Under året har nio kommuner beviljats medel för åtgärder som planeras att genomföras under 2004. De åtgärder som KBM finansierat under året har lett till att kommunernas ledningsförmåga förbättrats. De förstärkningsåtgärder som genomförts under året har främst avsett investeringar i reservelverk, datasäkerhetsåtgärder, säkerhetshöjande åtgärder av skalskydd (passagesystem m.m.) och kompletteringar av kommunikationssystem. I bilaga 2 redovisas genomförda åtgärder, kostnader och bedömda framtida behov av regionala och lokala ledningsplatser. Bidrag till länsstyrelserna KBM har i enlighet med regleringsbrev för 2003 betalat ut medel till länsstyrelserna för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. Länsstyrelserna har bl.a. använt tilldelade medel till utbildningsverksamhet, såväl extern som intern, i syfte att dels höja den egna kompetensen inom området samt i syfte att informera kommuner och regionala myndigheter om förändringarna i krishanteringssystemet och länsstyrelsens roll som geografiskt områdesansvarig myndighet. Ett flertal av länsstyrelserna har även deltagit i såväl planering som genomförande av övningar på regional och central nivå. Länsstyrelserna har i många fall bedrivit ett omfattande arbete gentemot kommunerna i syfte att föra ut krishanteringssystemet och stödja kommunerna i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Merparten av länsstyrelserna har även använt tilldelade medel till projektanställningar och/ eller konsultinsatser. I huvudsak har dessa projektanställningar och konsultinsatser syftat till att stärka länsstyrelsens förmåga avseende arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Nästan samtliga länsstyrelser har under året inrättat en funktion med vakthavande beslutsfattare vid länsstyrelsen, vilket enligt flertalet av länsstyrelserna direkt bidragit till att höja länsstyrelsens förmåga avseende krishantering. KBM gör bedömningen att genomförd verksamhet vid länsstyrelserna ligger inom ramen för vad till delade medel skall användas till. Flera länsstyrelser har återbetalat medel alternativt inte rekvirerat hela beloppet för 2003. Skälen till detta är främst att länsstyrelserna inte kommit igång med inrättandet av en funktion för vakthavande beslutsfattare och projektanställningar förrän under hösten. Vidare har tilldelningen av medel från anslag 6:5 civilt försvar inneburit ett nytt system för länsstyrelserna vilket man inte haft kännedom om fullt ut inför verksamhetsplaneringen för år 2003. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av genomförda åtgärder vid respektive länsstyrelse. KBM har även i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för KBM år 2003 lämnat förslag på hur fördelning av medel till länsstyrelserna skall utformas framöver (dnr 0788/2003). Uppdraget har redovisats den 1 september 2003. KBM har även den 1 juni 2003 (dnr 0829/2002) lämnat en verksamhetsmässig redovisning till regeringen av vilka åtgärder som genomförts inom varje länsstyrelse för avdelade medel 2002. KBM bedömer att medlen till länsstyrelserna medfört ökade möjligheter för dessa att uppfylla sitt ansvar som geografiskt områdesansvarig aktör, samt ökade möjligheter att genomföra satsningar inom krisberedskapsområdet såväl på regional som på lokal nivå. Som exempel kan nämnas inrättandet av en funktion med vakthavande beslutfattare vilket bidragit till att höja länsstyrelsens omedelbara förmåga till samverkan och hantering av kriser. Bidrag till GotSam KBM har i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för budgetår 2003 följt och utvärderat den verksamhet som ett antal myndigheter bedriver för samverkan i Gotlands län, kallad GotSam. Redovisningen av detta uppdrag lämnades till regeringen den 3 november 2003 (dnr 1045/2003) och innehöll också, i enlighet med regleringsbrevsuppdraget, en jämförelse med den samverkansmodell som tillämpas i Uppsala län. Enligt regeringens beslut fick högst 16 000 tkr efter rekvisition utbetalas från KBM till Länsstyrelsen i Gotlands län för genomförandet av GotSam. Uppstarten av verksamheten i Gotlands län har dock försenats vilket har medfört att länsstyrelsen endast rekvirerat 3 000 tkr för 2003. Bidrag till kommunerna Statlig ersättning om sammanlagt180 982 tkr har utbetalats till kommunerna enligt bestämmelserna i lagen (1994:1720) och förordningen (1995:128) om civilt försvar. Utöver ersättningen har KBM gett bidrag till tekniska förstärkningsåtgärder för den kommunala ledningen vid kriser (redovisas under rubriken Lokala ledningsplatser ). KBM har också gett bidrag för att stärka den kommunaltekniska försörjningen (redovisats under samverkansområde Teknisk infrastruktur/kommunaltekniskförsörjning). 18 årsredovisning 2003

Ekonomiskt utfall samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Anslags- Resultat- Resultat Resultat belastning påverkande (kostnad) (kostnad) poster 2003 2002 Krisberedskapsmyndigheten 171 157 15 924 187 081 85 803 -varav planering och samordning 5 132 27 5 159 1 030 -varavforskning och analys 56 533 32 56 565 30 435 -varav krishantering 29 773-106 29 667 11 262 -varav tekniskt stöd till krishanteringssystemets aktörer 79 719 15 971 95 690 43 077 Bidrag till länsstyrelser 21 101 0 21 101 Bidrag till GotSam 3 000 0 3 000 725 Bidrag till kommuner 180 982 0 180 982 88 455 Frivilliga försvarsorganisationer 87 607 0 87 607 7 255 Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 26 000 0 26 000 0 -varavstatens fastighetsverk 26 000 0 26 000 00 Totalt samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 489 847 15 924 505 770 189 387 Varav anslag 6:5:5 Områdesvis samordning, samverkan och information 460 917 Varav anslag 6:10:2 Frivilliga försvarsorganisationer 28 930 Frivilliga försvarsorganisationer De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av KBM genomfört utbildningar inom respektive specialområden. Grundutbildning, inklusive totalförsvarsutbildning, syftar till allmän totalförsvarskunskap och förmåga till självskydd och grundläggande kompetens inom organisationens sakområde. Organisationerna har även genomfört repetitionsutbildningar, kompletteringsutbildningar och särskilda instruktörsutbildningar. KBM har genomfört dialoger med organisationerna i syfte att följa upp årets utbildningsuppdrag och planera inför 2004. KBM har i dialog med sektorsansvariga myndigheter identifierat områden där de frivilliga försvarsorganisationerna kan bidra med förmågor vid höjd beredskap samt vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid. KBM arbetar nu med att successivt anpassa uppdragen till riktlinjerna i propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret (prop. 2001/02:159). KBM har aktivt verkat för en ökad samordning av utbildningar mellan organisationerna, dels för att göra utbildningarna mer kostnadseffektiva, dels för att stimulera en närmare samverkan mellan de frivilliga försvarsorganisationerna. I enlighet med uppdrag i KBM:s regleringsbrev för 2002 har myndigheten den 29 april 2003 avrapporterat en första analys av behoven av frivilliga inom det civila försvaret utifrån totalförsvarets fyra huvuduppgifter (dnr 0011/2003). KBM har fördelat organisationsstöd till de tio frivilliga försvarsorganisationer som löser uppgifter inom krishanteringssystemet. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. KBM har genomfört två frivilligseminarier med sammanlagt 50 deltagare och två informationskonferenser för frivilliga försvarsorganisationer med 160 deltagare. KBM bedömer att projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer har skapat möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Organisationerna har på ett positivt sätt bidragit till att höja kunskapsnivån inom respektive specialområde samt ökat kunskapen om hur demokratiska föreningar arbetar. I bilaga 4 redovisas en sammanställning av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheten har fått för det civila försvaret. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Under perioden har medel utbetalats till Statens fastighetsverk för investeringar i etermedia. årsredovisning 2003 19