MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2017-019 Miljöarkeologisk analys av prover från en gravanläggning inom projekt Rv 36 Slåttekås-Årnes, Gvarv kommune, Telemark fylke. ID150030 Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER
Miljöarkeologisk analys av prover från en gravanläggning inom projekt Rv 36 Slåttekås-Årnes, Gvarv kommune, Telemark fylke. ID150030 Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet, Umeå, Sverige Enligt ingånget ramavtal med Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Projektnummer: 220252 Saksnummer: 2012/310 Beställningsnummer: E16234653 Provinformation Analysen gäller: 15 ofloterade makrofossilprover och 13 utplock för 14 C från makrofossil, 3 humusextraktioner för 14 C, markkemisk analys 3 prover Beställda analyser: makrofossilanalys av ofloterade prover inklusive screening + utplock för 14 C från makrofossil och humusextraktion. Markkemisk analys. Koordinater: - Øst: 170310.943 Nord: 6593667.026. EU89, UTM sone33 Inledning Prover har samlats in av personal vid Oslo universitet/kulturhistorisk museum och kommer från en gravanläggning. Området är omringat av yngre odlingsrösen och är genomgående rätt så omrört med anläggningar och komplexa lagerbildningar. I närheten, under ett odlingsröse har fynd av tunnackiga yxor gjorts. Några andra fynd eller säkra strukturer har inte gjorts i anslutning till yxfyndet, vilket gör att det inte går att verifiera att yxorna tillhört en neolitisk gravanläggning. Det är möjligt att det rör sig om en möjlig sekundärdeponering från senare tid (bronsålder/järnålder), i så fall kopplad till röset. Huvudobjekt för denna analys är material insamlat från olika delar av gravröset. Prover härrör också från intilliggande kokgrop och eldstad samt lager i anslutning till yxorna. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är följande: Kan det påvises spor etter dyrkning i forbindelse med røysa? Hva ble dyrket?. Tillhandahållande av information har skett genom Zanette Glørstad. Bifogade bilder i rapporten är tagna och redigerade av personal vid Oslo universitet/kulturhistorisk museum. 1
Analysmetod Makrofossilanalys Innan analys förvaras proverna i torkrum (+30 ) tills all fukt försvunnit. Provernas volym mäts innan materialet vattensållas och floteras med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Materialet genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur (Cappers et. al. 2006) och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Övrigt makrofossilt material såsom träkol, ben och snäckor plockas ut och presenteras tillsammans med det botaniska materialet. Makrofossilanalys utförs av Sofi Östman. Bestämning av träkol utförd av Prof. Emeritus Roger Engelmark. Humusexktraktion Provet behandlas med 5% KOH varvid humusämnen och humussyror går i lösning och separeras från mineraljorden. Humus fälls sedan ut genom tillsats av HCl (Carter 1993). Analysen är utförd av Samuel Eriksson Markkemisk analys Innan analys torkas proverna i 30 C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Analysen är utförd av Samuel Erikson 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χhf - χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). 2
Resultat och tolkningar För prov- och artlista, se tabell 1. För markkemiska resultat, se tabell 2. Det arkeobotaniska materialet var oerhört magert med bara enstaka hasselnötskal och frön av rubustyp såsom hallon eller björnbär från ett av proverna, vilket är en kokgrop. Fyra prover saknade helt ett förkolnat material. Resterande innehöll träkol i varierade mängder, allt från några få bitar till större mängder. Prov nr 3990 utmärkte sig märkvärt. Hela provet består av förkolnade rester av grankottar, närmare bestämt kottefjällen från grankottar. Även frön från dessa, några barr och en mindre mängd kol kunde identifieras. Allt från gran. Detta är en indikation på att det här skett en aktivitet då man använt sig av kottar som bränsle. Kottar är vanliga att finna i bland annat kokgropar då de är effektiva som bränsle och ger en fin glöd. Närvaron av gran (Picea) i materialet öppnar upp för frågorna kring datering av denna gravanläggning. Om anläggningen skulle vara kopplad till yxorna och tänkas vara av neolitisk karaktär, utmärker sig närvaron av gran exceptionellt då granen vanligtvis uppträder något senare. Det granmaterial som plockats ut för datering är insamlat utanför kantkedjan av röset, förutom ovan nämnt prov, 3990. Huruvida detta material är kopplat till gravhögen eller ej är något att titta närmre på. Med tanke på detta är det värt att se över provtagning och diskutera hur materialet hamnat i denna anläggning. Om tolkningarna av röset är yngre, bronsålder/järnålder, passar närvaron av gran bättre in. Det går inte att se några spår av odling i detta material. Hasselnötskal och rubusfrön kan vara spår av ett insamlat material men då de dyker upp i en kokgrop är det snarare sannolikt att de är en del av bränsle eller att de hamnat i gropen på annan väg. Den sparsamma mängden förkolnat botaniskt material vittnar om en annan typ av aktivitet, eller att det odlingsindikerande helt enkelt inte bevarats. En pollenanalys med prov tagna i en säkert, låst kontext är många gånger att rekommendera. De markkemiska resultaten ger låga fosfatvärden, något som i en gravkontext som denna pekar mot att detta förmodligen inte är den direkta platsen för en människobegravning. Förekomsten av ben i närheten av provpunkten bör därmed förklaras genom aktiviteter där det skett en deponering av ben. MS-värdena däremot är väldigt höga och avspeglar hög förbränning, såvida det inte är sedimentberoende värden. Det området vi befinner oss i har en speciell geologi där Larvikkitt (augitt-biotitt-monzonitt) (http://www.ngu.no), rik på magnetit (järn) och apatit (fosfor) kan bidra till ökade MS-värden (Linderholm 2009). Ett referensprov för detta hade varit intressant för att skilja på eventuellt kulturpåverkad jord mot den naturliga. Miljöarkeologiska laboratoriet har gjort undersökningar i närområdet där det går att läsa mer om detta, se Linderholm 2009. Daterbart material plockades ut från makrofossilproverna. 13 utplock var beställda men enbart nio av proverna innehöll tillräckligt med kol för bestämning och datering. De tre proverna som är subsamplade och analyserade för markkemi har genomgått en humusextraktion för 14 C 3
datering. Materialet blev även här ytterst litet men det skickas ändå vidare med hopp om att det går att använda. Referenser Carter, M. R. 1993. Soil sampling and methods of analysis. London Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland - Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library Dearing, John. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Linderholm, J. 2009. Miljöarkeologi och markundersökningar inom Brunlanesprojektet, Larvik kommune, Vestfold fylke, Norge. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2009-008. Umeå universitet Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London. Troedsson, T; & Nyqvist, N. 1973. Marklära och markvård. Stockholm. Norges geologisk undersøgelse. www.ngu.no 4
Bild 1. Undersökningsområde. Bild av Oslo universitet/kulturhistorisk museum. Bild 2. De markkemiska proverna är tagna i den NÖ/SV-gående profilen till höger, in mot öst och rakt under fyndplatsen för yxorna. Bild av Oslo universitet/kulturhistorisk museum. 5
Tabell 1. Provinformation MAL nr P. nr Anl. typ Provvolym Träkol och makro Material för datering 17_025_001 2224 S5 -ildsted/kokegrop (2760) 60 ml 7 bitar kol ej beställt Vikt 17_025_002 2759 S2, neolittisk grav, profil NØ-SV 100 ml 30 bitar kol Betula (Björk) och Alnus (Al) 17_025_003 2765 Kokegrop 150 ml 1/3 av provet (ca 50 ej beställt ml). Hasselnötskal (6), Rubusfrö (2) 17_025_004 17_025_005 3990 Profil gjenom gravrøys, Ø-V-profil, haugfyll. Humuslag 3991 Profil gjenom gravrøys, Ø-V-profil, haugfyll. Haugfyll Profil gjenom gravrøys, Ø-V-profil, haugfyll. Prøve tatt i undergrunn 150 ml Mycket kol av kottar/kottefjäll, mycket barr, en hel del frön från kottarna. 50 ml 1/2 provet av kol (ca 25 ml) Barr och frö av gran (Picea) 17 mg 39 mg Betula (björk) 30 mg 17_025_006 17_025_007 17_025_008 17_025_009 17_025_010 17_025_011 17_025_012 17_025_013 17_025_014 3994 Profil gjenom gravrøys, Ø-V-profil, utenfor kantkjede i haugfyll (rødlig sandlag) 3995 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, humuslag innenfor kantkjeden 3996 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, haugfyll. Prøve tatt innenfor kantkjeden 3997 Profil gjenom gravrøys N-S-profil, humuslag utenfor kantkjede 3999 Profil gjenom gravrøys N-S-profil, humuslag utenfor kantkjede 4000 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, haugfyll. Prøve tatt utenfor kantkjeden 4001 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, haugfyll. Prøve tatt utenfor kantkjeden, i undergrunnen 4002 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, prøve tatt i rødt sandlag utenfor kantkjede 4003 Profil gjenom gravrøys, N-S-profil, prøvetatt i rødt sandlag innenfor kantkjede. Makroprøve B, avmerket på profiltegning 20 ml material saknas 50 ml material saknas 75 ml 1/3 av provet med kol Betula (björk) 28 mg 40 ml 60 bitar kol Betula (björk) 60 mg 60 ml 1/3 av provet med kol Barr av gran och kol sannolikt gran (Picea) 19 mg 40 ml 30 kolbitar Alnus (Al) 30 mg 40 ml material saknas 20 ml 5 små kolbitar Picea (gran) 6 mg 5 ml material saknas 17_025_015 4005 Jordprøve fra gravrøys, N-S profil, prøve tatt i lys gul /hvitt utvaskingslaginnenfor kantkjede 15 ml ca 40 kolbitar Betula (Björk) och Alnus (Al) 36 mg 6
Tabell 2. Markkemiska resultat MALNo P.nr Anl. MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI 17_0026_001 2760 A54 1459 1499 104 284 2,73 3,8 17_0026_002 2761 A54 1414 1522 132 283 2,15 3,8 17_0026_003 2762 A54 1324 1222 112 227 2,03 3,4 7
MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet 901 87 UMEÅ 090-786 50 00 www.umu.se/envarchlab mal@umu.se Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A 907 42 Umeå 070-66 15 101 pollenlaboratoriet@ume.se