1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 8 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 8 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 8 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 10 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 11 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 11 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 11 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 11 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 13 4.3 EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR)... 20 4.4 REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED... 21 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 22 5.1 ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM... 22 5.2 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR... 22 5.3 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 22 6 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 23 6.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 23 6.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 24 7 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 25 7.1 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 25 8 KEMISKA PRODUKTER... 26 8.1 STOCKHOLM EXERGI... 26 8.2 HÄSSELBYVERKET... 26 9 AVFALLSHANTERING... 27 10 RISKHANTERING... 28 10.1 STOCKHOLM EXERGI... 28 10.2 HÄSSELBYVERKET... 28 11 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 29 12 ÖVRIG INFORMATION... 29 13 UNDERSKRIFT... 29

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Det avfalls- och bioeldade Bristaverket utgör basproduktionsanläggningen i det Nordvästra fjärrvärmenätet där Hässelbyverket är en mellanlastanläggning. Fjärrvärmenätet försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet ingår även Valsta HVC, Vilunda HVC och Akallaverket som är spets och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med de oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Bränslet i anläggningen är huvudsakligen träpellets, men eldningsolja används vid uppstart och som reservbränsle och tillskott vid behov. Vid normal drift är de mest betydande miljöaspekterna utsläpp till luft av kväveoxider, stoft, ammoniak och kolmonoxid. Den största miljörisken med verksamheten är hanteringen av eldningsolja. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm 2(29)

1.1.1 Lokalisering Hässelbyverket ligger i den västra delen av Stockholm i omedelbar anslutning till Mälaren, med adressen Vassbrinken 5. Sydost om anläggningen ansluter bebyggelsen vid Hässelby Strand. Nordväst om anläggningen ligger Hässelby Strandbad. Inom 400 meter från anläggningen finns bland annat bostäder, centrum, skola och begravningsplats med kapell. Anläggningens lokalisering har fördelar genom att: vara avskild från bebyggelse genom höjdryggar och grönområden, ha nära tillgång till hamn som möjliggör miljöriktiga fartygstransporter av bränsle, ha nära anslutning till stora värmeförbrukare i fjärrvärmenätet. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Hässelbyverket är ett träpulver- och oljeeldat kraftvärmeverk med en tillförd effekt på 330 MW. Kraftvärmeverket har tre block av pannor P1-P3 och turbiner G1-G3. Dessutom finns tre elångpannor EP1-EP3 på totalt 57 MW värme samt tre hetvattenackumulatorer. För att öka pannornas verkningsgrad finns det ekonomisrar efter panna 1 och 2. Ekonomisrarna är installerade efter elfiltret men före rökgasfläkten vilket ger möjlighet att köra rökgaserna i bypass genom befintliga rökgaskanaler. Ekonomisrarna kan sektioneras bort helt genom ett rökgasspjäll. Värmeeffekten från ekonomisrarna varierar med rökgastemperaturen. Vid en normal rökgastemperatur ger de en verkningsgradsförbättring med drygt 2 %. Vid Hässelbyverket finns tillräcklig reservkraft för att återstarta anläggningen vid bortfall av den externa elförsörjningen samt reservpanna för egen ångförbrukning. Utöver den angivna anläggningsparken finns även ett oljeeldat kondensaggregat som består av en panna (P4) med tillhörande turbiner på 160 MW el. I juli 1998 ställdes dock anläggningen av och är sedan dess långtidskonserverad. Reningsutrustning Samtliga förbränningsenheter är försedda med el-filter för rening av rökgaserna före utsläpp till luft. SNCR-utrustning (selektiv icke-katalytisk reduktion av kväveoxider) för reduktion av NOx finns installerat på P1-P3. P3 har dessutom en ROFA (Roterande överluft). Rökgaserna från kraftvärmeverket släpps ut i en 135 meter hög skorsten. Utsläppspunkten är belägen på +145 meter. Kondensaggregatets skorsten är också 135 meter hög. Slagg som uppkommer i pannan vid förbränning av träpellets kyls med processvatten innan transport till slaggsilon. Överskott av processvatten (slaggvatten) renas innan det släpps ut till Mälaren via en pumpgrop och två bassänger. För att avskilja partiklar ur processvattnet finns ett roterande filter, Rotosiv, en lamellseparator och sist ett sandfilter för ytterligare rening. Avskilt slam avvattnas i en centrifug och förs på slaggbandet som går till slaggsilon. Bäddvatten och läckvatten från berglagren mellanlagras i bäddvattenmagasin och renas i oljeavskiljare. Överskottsvatten från bäddvattenmagasinet renas från kolväten i en avluftningskolonn, varefter vattnet släpps ut i Mälaren. Vatten från ytor varifrån olja kan förekomma, avleds via oljeavskiljare och pumpgropar antingen direkt till recipient eller via sedimenteringsbassänger. Till kommunens spillvatten kommer huvudsakligen avloppsvatten från personallokaler, restaurang och verkstäder men även några pumpgropar där det finns risk att sanitärt avloppsvatten kan förekomma. 3(29)

Vid drift av verket leds ventilationsluften från oljelager till en kanal för förbränningsluft för pannorna P1-P3. Bränslelager Träbränslet lagras i lagerbyggnad vid hamnen. Oljelagren är insprängda i berg. Oljan förvaras värmd på vattenbädd. På Hässelbyverket finns 5 st. cisterner med krav på återkommande kontroll: - Cistern för EO1, 125 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad 2013. - Cistern för EO5 (T009), 357 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad 2013. - Cistern för EO5 (T008), 357 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad 2014. - Dieselcistern (Nödgenerator), 3,5 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad 2015. - Dieselcistern (kajen), 2 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad 2014. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under hösten 2017 driftsattes ett nytt miljöredovisningssystem, MRS, för att lättare kunna rapportera och följa förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar samt NFS (2016:13). MRS används tillsammans med det tidigare miljöredovisningssystemet för att styra anläggningen efter gällande tillstånd och förordningar. I samband med installationen av MRS tog en ny beräkning av rökgasflödet fram. Resultatet av bullermätningarna av externbuller 2016 visade att rökgasfläktarna är den dominerande källan. Där har motorn till rökgasfläkt 1, som sitter närmst bebyggelse bytts ut. Bullermätningen som gjordes 5 december 2017 visar att bullervillkoren innehålls, se mer i kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Hässelbyverket under året används resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. Svaveldioxid beräknas utifrån bränsleanalys. I nedanstående tabell redovisas utsläpp från Hässelbyverket år 2017. Enheten mg/nm 3 avser mg/nm 3 torr gas vid 6 % O2. Utsläpp till luft Hässelbyverket, 2017 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft mg/nm 3 Stoft mg/nm 3 Stoft mg/nm 3 P1 1,2 P2 2,8 P3 6,5 M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument 4(29)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft mg/nm 3 Stoft Stoft Stoft Stoft NOx mg/nm 3 NOx mg/nm 3 NOx mg/nm 3 NOx mg/nm 3 NOx NOx NOx P1-P3 3,6 P1 0,30 P2 1,14 P3 2,14 P1-P3 3,58 P1 181,5 P2 138,8 P3 128,0 P1-P3 145,0 P1 36 P2 55 P3 49 M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-5(29)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar andel fastställd vid jämförande mätning NOx Svaveldioxid mg/nm 3 Svaveldioxid mg/nm 3 Svaveldioxid mg/nm 3 Svaveldioxid mg/nm 3 Svaveldioxid Svaveldioxid Svaveldioxid Svaveldioxid Ammoniak mg/nm 3 Ammoniak mg/nm 3 Ammoniak mg/nm 3 Ammoniak mg/nm 3 Ammoniak Ammoniak Ammoniak Ammoniak P1-P3 139 P1 50,0 P2 53,6 P3 47,2 P1-P3 51,3 P1 5,6 P2 10,7 P3 6,7 P1-P3 23,0 P1 6,3 P2 4,0 P3 4,9 P1-P3 4,9 P1 1,2 P2 1,3 P3 1,2 P1-P3 3,7 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument 6(29)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Kolmonoxid mg/nm 3 Kolmonoxid mg/nm 3 Kolmonoxid mg/nm 3 Kolmonoxid mg/nm 3 Kolmonoxid Kolmonoxid Kolmonoxid Kolmonoxid Koldioxid - fossil Koldioxid - fossil Koldioxid - fossil Koldioxid - biogen Kvicksilver Kolväte kg kg P1 P2 P3 P1 P2 P3 Eo5 Eo1 Gasol Pellets Bränsle P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 133,1 112,3 171,7 141,3 33,2 46,9 57,8 137,8 9 343 523 2,1 231 276 0,35 Oljelager 965,2 M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C OTH Mäts var tredje år och beräknas varje år utifrån antalet drifttimmar. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 7(29)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per km har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (www.transportmeasures.org/sv/). Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 () 1 392 6 1 3 1 401 NOx (kg) 29 515 18 3,1 8 29 544 S (kg) 11 786 1,55 0,3 0,69 11 788 PM (kg) 2 343 0 0,1 0 2 344 2.3 Utsläpp till vatten I nedanstående tabell redovisas utsläpp till vatten från Hässelbyverket. Utsläpp av vatten från Hässelbyverket, 2017 Parameter Utsläpp (halt) Enhet Delflöde Totalt Utsläpp till vatten Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Oljeindex mg/l - Oljelager 0,025 M OTH Mäts före och efter oljeavskiljare Oljeindex Kg - Oljelager 0,553 C OTH Beräknas utifrån oljeindex mg/l 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Hässelbyverket gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell över gällande tillståndsbeslut för Hässelbyverket Datum Tillståndsgivande myndighet 1965-09-21 Österbygdens vattendomstol, dnr AD 27/1965, aktbilaga 17 1970-12-22 Österbygdens vattendomstol, Dnr AD 27/1965, aktbilaga 62 Tillstånd enligt Vattenlagen Vattenlagen Beslut avser Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk 8(29)

Datum Tillståndsgivande myndighet 1973-09-27 Södertörns tingsrätt, Dnr 27/65, aktbilaga 73 2007-12-18 Miljödomstolen (mål nr M 2714-07) 2011-11-18 Mark- och miljödomstolen (Mål nr M 1680-10) 2012-10-25 Mark- och miljööverdomstolen (Mål nr M 10039-11) Tillstånd enligt Vattenlagen Beslut avser Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk Miljöbalken Vattendomstolens dom 1973-09-27 (mål AD 27/65) skall förses med ytterligare bestämmelse: Skyldigheten för sökanden att vintertid vidta åtgärder till följd av vattenföretagets inverkan på isförhållandena skall gälla endast vid drift av kondenskraftverket. Sökanden skall underrätta tillsynsmyndigheten i god tid innan driften av kondenskraftverket återupptas. Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken (1998:808) Beslutet omfattar tillstånd för fortsatt och ändrad verksamhet vid Hässelbyverket på fastigheten Vassen 3 i Stockholms stad. Tillstånd för 3 x 110 MW tillförd bränsleeffekt för produktion av värme och el. Tillståndet omfattar även hamnverksamhet med max 250 anlöp per år med fartyg med en lastkapacitet på max 10 000 dödvikts samt hantering av maximalt 500 000 bränsle per år och förvaring av olja i bergrum. Överklagat avgörande, vilket ger tillstånd till bygga om P4 alternativt uppföra en ny panna, byta ut G4 till en ny turbin, samt förbränna högst 250 000 avfallsklassificerade bränslen i P4 varje år. Tillståndet preciserar ett antal villkor för P4. För P1-P3 ges även tillåtelse till förbränning av palmkärnsskal och slutliga villkor för utsläpp 9(29)

Datum Tillståndsgivande myndighet 2015-05-28 Mark- och miljödomstolen (Mål nr M 1680-10) 2015-08-10 Storstockholms brandförsvar (Dnr: 314-0799/15) 2016-12-21 Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr 563-31594-2016 2017-05-05 Mark- och miljödomstolen (Mål nr M1680-10) Tillstånd enligt Miljöbalken (1998:808) Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken (1998:808) Beslut avser av kväveoxider till luft. Slutliga villkor ges även avseende elanslutning för fartyg som ligger vid kaj. Deldomen avser redovisning av utredningsvillkor; U1 och U2. Utredningar inklusive förslag till slutgiltiga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast den 30 juni 2016. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara. Omfattning: Brandfarlig gas: - Gasol 2 000 l i lösa behållare, - Acetylen 500 l i lösa behållare Brandfarlig vätska klass 3: - Diesel 8 000 l i tre cisterner ovan mark. Dessutom finns: - EO 5 75 000 kbm förvarat i två bergrum, - EO5 775 kbm i två cisterner ovan mark, - EO1 100 kbm i en cistern ovan mark. Tillståndet gäller till 2027-08- 18 Tillstånd till utsläpp av växthusgaser, Hässelbyverket Deldomen avser upphävning av provisoriska villkor för buller och utsläpp av CO till luft, samt föreskriver slutliga villkor för buller och utsläpp av CO till luft. 3.1 Anmälda ändringar under året Den 2 december 2015 skickades en dispensansökan enligt 25 i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar in till miljöförvaltningen. Ansökan gäller dispens från kravet på mätning av svaveldioxider i rökgasen minst en gång var sjätte månad. Efter kompletteringskrav skickades komplettering i ärendet in den 25 januari 2016. Beslut om dispens från periodisk mätning av svaveldioxid fattades den 27 februari 2017. 10(29)

Efter beslut om förbättringsrapport från Länsstyrelsen i Stockholms län har en version av övervakningsplan för årliga utsläpp av koldioxid skickats in till Länsstyrelsen 22 december 2017. Den 5 maj 2017 föll en ny deldom för utsläpp av CO och buller med slutligavillkor. Beskrivning av de nya villkoren och efterlevnad finns under rubrik 4.2 Villkor i miljötillstånd, nr. 16 och 17. 3.2Föreläggande och förbud Under 2017 har inga föreläggande eller förbud riktats mot Hässelbyverket. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Hässelbyverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöförvaltningen i Stockholms stad Storstockholms brandförsvar Länsstyrelsen i Stockholms län (from 1/1-2018 Naturvårdsverket) Sevesolagstiftningen Miljötillstånd Miljöbalken Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndet för verksamheten vid Hässelbyverket omfattar eldning av kraftvärmeverket med träpulver och/eller olja samt att bygga om P4 alternativt uppföra en ny panna för förbränning av avfallsklassificerade bränslen. Panna P4 är inte ombyggd och ny panna är inte driftssatt varför redovisning av villkorsefterlevnad avseende pannan inte är aktuellt. Tillståndet omfattar även hamnverksamhet som används för lossning av pellets och eldningsolja 5. Under 2017 anlöpte 37 fartyg hamnen alla lossade pellets. Inget fartyg hade en lastkapacitet på över 10 000 dödvikts. Bränsleförbrukning vid Hässelbyverket jämfört med föregående år Bränsle 2017 2016 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Träpulver, 123 468 603 121 874 589 Eo 5, Nm³ 3 213 34 1797 19 Eo 1, Nm³ 197 1,98 33 0,33 El tot. (lokallast) - 29,6-28,2 11(29)

Tabell över bränsle per panna jämfört med föregående år. Bränsle 2017 2016 GWh Panna GWh Panna Träpulver, GWh 154,9 P1 149,4 P1 246,5 P2 247,9 P2 202,1 P3 191,7 P3 Eo 5, GWh 8,8 P1 4,9 P1 14,0 P2 8,1 P2 11,5 P3 6,3 P3 Tabell över drifttider och tillförd energi vid Hässelbyverket, i GWh per panna, jämfört med föregående år. Anläggningsdel 2017 2016 Drifttimmar GWh Drifttimmar GWh Panna 1 2 178 141 1783 154,3 Panna 2 3 109 225 2959 255,9 Panna 3 2 520 184 2289 198,0 Elpannor 3 548 13,3 3639 29,4 Sundrod (hjälpångpanna) 106 1,9 34 0,33 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Hässelbyverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) 2017 2016 Värmeproduktion 473,0 480,8 Elproduktion, brutto 56,4 58,3 Elproduktion, netto 25,6 39,3 4.1.1 Gemensamma system I tabellen nedan finns data för vattenflöden vid Hässelbyverket. Vattenflöden vid Hässelbyverket i m 3 2017 jämfört med föregående år Vattenflöde Mängd i m 3, 2017 Mängd i m 3, 2016 Total vattenförbrukning 215 891 281 797 Spädmatning fjärrvärmenätet, (totalt) Recipient 157 007 158 216 Förbrukning till andra anläggningar, mark (läckage från fjärrvärmenätet), mm 12(29)

4.2 Villkor i miljötillstånd I nedanstående tabeller redovisas uppfyllelse gentemot tillståndet. Tabell över utredningsvillkor för Hässelbyverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under 2017. Villkor nr Villkorstext U3 Utsläpp till luft, P4, MMÖD 2015-10-25: Erfarenheter av pannans utformning och reningsutrustning för utsläpp till luft (spärrfilter, SCR och rökgaskondensering) med avseende på utsläppen till luft av stoft, svaveldioxid, kväveoxider och kvicksilver samt en uppföljning av halter och mängder av föroreningar som korttidsvärden och baserat på år. Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. U4 Rening av rökgaskondensat, P4, MMÖD 2015-10-25: Erfarenhet av rening av rökgaskondensat som innefattar en uppföljning av halter och mängder av dels de föroreningstyper som anges nedan, dels ammoniumkväve, dioxiner och furaner. Utredningen ska beskriva förutsättningarna för en ytterligare begräsning av föroreningsinnehållet till nedanstående målsättningsvärden och möjligheten till återföring av det renade rökgaskondensatet till anläggningen. Suspenderade ämnen, 5 mg/l Kvicksilver, 0,0005 mg/l Kadmium, 0,0005 mg/l Tallium, 0,010 mg/l Arsenik, 0,010 mg/l Bly, 0,010 mg/l Krom och nickel, 0,010 mg/l Koppar, 0,030 mg/l Zink, 0,050 mg/l Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. U5 Avledning rökgaskondensat, P4, MMÖD 2012-10-25: De tekniska, ekonomiska och formella förutsättningarna för att leda bort det renade rökgaskondensatet till Saltsjön via utloppsbassängen vid Bromma reningsverk. Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. 13(29)

Tabell över provisoriska villkor för Hässelbyverket. Utredningsvillkor nr Villkorstext P3 Utsläpp av kväveoxider, P4, MMÖD 2012-10-25: Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, från panna P4 får som årsmedelvärde uppgå till högst 120 mg/m 3 norm torr gas vid 6 & O2. Kommentar: Anläggningen är inte i drift. P4 Rökgaskondensat, P4, MMÖD 2012-10-25: Innehållet av föroreningar i rökgaskondensatet får efter rening som årsmedelvärde inte överstiga de halter som anges nedan. Vattnets ph-värde ska ligga mellan 6-10. Suspenderade ämnen, 10 mg/l Kvicksilver, 0,001 mg/l Kadmium, 0,001 mg/l Tallium, 0,020 mg/l Arsenik, 0,020 mg/l Bly, 0,020 mg/l Krom och nickel, 0,020 mg/l Koppar, 0,060 mg/l Zink, 0,1 mg/l Dioxiner och furaner, 0,3 ng/l Ammonium, 10 mg/l Kommentar: Anläggningen är inte i drift. P5 Rökgaskondensat, P4: MMÖD 2012-10-25: Det renade rökgaskondensatet ska avledas till Mälaren. Kommentar: Anläggningen är inte i drift. Tabell över slutliga villkor för Hässelbyverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under 2017. Villkor nr Villkorstext 1 Allmänt villkor: MMD 2011-11-18: Om inte annat framgår av nedan givna villkor ska verksamheten vid Hässelbyverket - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Kommentar: Produktionen har varit inom tillståndets ram. Verksamheten har i övrigt bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 2 Utsläpp av svavel: MMD 2011-11-18: Utsläppet av svaveldioxid från pannorna P1-P3 får sammantaget uppgå till högst 125 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 räknat som årsmedelvärde. 14(29)

Kommentar: Villkoret kontrolleras med genom beräkning utifrån svavelhalten i bränslet. Årsmedelvärdet för P1-P3 är beräknat till 51,3 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2. Emissionsmätningar utfördes i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Svavelhalten uppmättes då till 0,3 mg SO 2/m 3 n tg vid 6 % O 2 för panna 1 och 0,1 mg SO 2/m 3 n tg vid 6 % O 2 för panna 2 och 3. Bedömning görs att villkoret för svavel uppfylls. 3 Utsläpp av stoft: MMD 2011-11-18: Utsläppet av stoft från pannorna P1-P3 får sammantaget uppgå till högst 20 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. Kommentar: Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument.. Årsmedelvärdet för P1-P3 uppmättes till 3,58 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2017: Månad P1-P3 Månad P1-P3 Jan 2,1 Jul Ej driftmånad Feb 3,7 Aug 1,2 Mar 2,5 Sep 1,7 Apr 5,9 Okt <1 Maj 5,9 Nov 1,4 Jun <1 Dec 2,3 Emissionsmätningar utfördes i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Stofthalten mäts vid två punkter för respektive panna och uppmättes då till: - 4,8 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O 2 för panna 1-53 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O 2 för panna 2-3,8 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O 2 för panna 3 Då anläggningen har ett sammantaget gränsvärde för P1-P3 innehålls villkoret utifrån den kontinuerliga mätningar. Bedömning görs att villkoret för stoft uppfylls. 4 Utsläpp av kväveoxider: MMÖD 2012-10-25 Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, får sammantaget från pannorna P1-P3 som årsmedelvärde uppgå till högst 190 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Om bolaget vid utgången av 2015 inte har tagit tillståndet till panna 4 i anspråk, får från denna tidpunkt utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, sammantaget från pannorna P1-P3 som årsmedelvärde uppgå till högst 170 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Kommentar: Villkoret kontrollerades med kontinuerligt mätande instrument. Årsmedelvärdet för NOx uppmättes till 145 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2. Emissionsmätningar utfördes i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. 15(29)

Kvävoxidhalten uppmättes då till 154 mg/m 3 n tg vid 6 % O 2 för P1, 182 mg/m 3 n tg vid 6 % O 2 för P2, respektive 187 mg/m 3 n tg vid 6 % O 2 för P3. Då anläggningen har ett sammantaget gränsvärde för P1-P3 innehålls villkoret både utifrån den kontinuerliga mätningen och vid emissionsmätning. Bedömning görs att villkoret avseende kväveoxider uppfylls. 5 Utsläpp av ammoniak: MMD 2011-11-18: Om ammoniak injiceras för begränsning av utsläpp av NOx får ammoniakutsläppen uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr gas vid 6 procent O2 som månadsmedelvärde och riktvärde. Kommentar: P1-P3 är utrustade med SNCR för ammoniakinjicering och reducering av NO x. Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument. Medelvärdet för 2017 uppgick till 4,9 mg/m³ ntg vid 6 % O 2. Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2016: Månad P1 P2 P3 Månad P1 P2 P3 Jan 8,5 5,1 2,3 Jul - - - Feb 8,1 4,4 3,0 Aug 1,7 3,8 - Mar 8,4 4,9 3,5 Sep 2,8-9,4 Apr 6,6-4,4 Okt 10,7 3,1 10,1 Maj - - 5,9 Nov 4,6 4,6 6,3 Jun - 8,9 - Dec 5,2 5,3 4,1 Riktvärdet innehålls för samtliga månader. I oktober överskreds riktvärdet för P1 och P3, dock innehålls riktvärdet för det samlade utsläppet även i oktober. Emissionsmätningar utfördes i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Halten ammoniak uppgick vid mättillfället till 2,2 mg/m³n tg vid 6 % O 2 för P1, 10 mg/m³n tg vid 6 % O 2 för P2 och 1,8 mg/m³n tg vid 6 % O 2 för P3. Bedömning görs att villkoret innehålls gällande riktvärde. 6 Lukt och damning: MMD 2011-11-18: Bolaget ska om det för omgivningen uppstår störande lukt eller damning med anledning av bränslehanteringen vid anläggningen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att reducera störningen. Kommentar: Under 2017 har inte några klagomål avseende lukt eller damning framförts. Det finns inget behov av att vidta åtgärder. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 7 Ventilationsluft: MMD 2011-11-18: Utsläppen till luft av kolväten från oljelagringen i bergrum får uppgå till högst 1 /år. Kommentar: Kolväteutsläppet har kontrollerats år 2017 genom emissionmätning av ackrediterad mätkonsult Miljömätarna i Linköping AB. Utsläpp av kolväte från oljelager har beräknats för år 2017 till 965 kg på årsbasis. 16(29)

Bedömning görs att villkoret uppfylls. 8 Utsläpp till vatten: MMD 2011-11-18: Läckvattnet från bergrummen skall genomgå rening så att halten mineralolja som riktvärde och månadsmedelvärde uppgår till högst 1 mg/l mätt som oljeindex. Utsläppet av kolväten med läckvattnet får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,5 mg/l. Kommentar: Läckvatten från bergrummen genomgår rening genom oljeavskiljare och avdrivningskolonn. Halten mineralolja i läckvatten har kontrollerats genom mätningar av oljeindex. Prover tas som stickprov från utpumpningstillfällen och sparas till samlingsprov för respektive månad. Prover har skickats för analys vid 10 tillfällen under 2017: 31 jan, 28 feb, 31 mars, 30 juni, 5 juli, 31 aug, 28 sep 10 okt, 5 dec och 31 dec. Provet för novembersprov skickades in den 5 december. Under april och maj månad uteblev provtagningen pga. underhåll av cirkulationspumpen i bäddvattenlagret. När cirkulationspumpen inte går pumpas inget vatten till recipient. Inga tecken finns på störningar i läckvattnets kvalité under april eller maj varför villkoret inte bedöms vara påverkat under denna månad. Samtliga analyser av oljeindex under 2017 har varit under detektionsgräns, d.v.s. <0,05 mg/l. Den totala mängden utsläppta kolväten för år 2017 beräknas till 0,55 kg. Mängden utsläppt läckvatten kontrolleras genom mätning. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 9 Utsläpp till vatten: MMD 2011-11-18: Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholms Brandförsvar anlägga ett system för uppsamling av eventuellt släckvatten från nya bränslelager och ytorna för hantering av bränslen. Systemet ska tas i drift samtidigt som kompletterande utrustning och lager för tillkommande bränslen tas i drift. Kommentar: Det är inte aktuellt med nya bränslelager eller bränsleytor. Villkoret uppfylls. 10 Buller: MMD 2011-11-18: Vid uppförande av nya byggnader och annan utrustning gäller Naturvårdsverket riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Kommentar: Under 2016 har inga nya byggnader eller utrustning uppförts som påverkas av villkoret. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 11 Elanslutning, MMÖD 2012-10-25 Bolaget ska vid upphandling av transporter i så stor utsträckning som möjligt välja fartyg utrustade med elanslutning. Fartyg som ligger vid kaj mer än två timmar ska erbjudas elanslutning. Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa andelen transporter där elanslutning inte använts samt skälet för detta. 17(29)

Kommentar: Vid upphandling ställs krav på att fartyg ska ha möjlighet att ansluta till landström. Under 2017 lossade 37 fartyg bränsle varav 37 st. lossade träpellets och 0 st. lossade eldningsolja. Totalt låg 18 fartyg vid kaj över natten 16 av 18 fartyg anslöt till landström. Det finns ingen dokumenterad orsak till varför de två fartygen inte anslöt till landström. Av säkerhetsskäl har fartyg som levererar träpellets inte anslutits till landström under loslaggsning. Enligt elsäkerhetsregler måste all hantering av landanslutningskabel ske i spänningslöst och jordat tillstånd. Då lossning av träpellets innebär förhalning av fartyget 3-4 gånger är det inte möjligt att ansluta fartygen till landström under tiden som lossning pågår. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 12 Energi, MMD 2011-11-18: Bolaget ska genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Energianvändningen ska följas och årligen rapporteras till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Stockholm Exergis arbetar aktivt med energihushållning. I det dagliga arbetet utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. En energikartläggning genomfördes under 2012. Resultatet redovisas i kapitel 7. Utredningen ligger till grund vid projektetering av nya komponenter i anläggningen. Inga förändringar har gjorts i anläggningen under 2016 som har påverkat tidigare energerikartläggning. Kartläggningen kommer att uppdateras i samband med det arbete som genomförs i och med de krav som ställs i lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Enligt Stockholm Exergis plan kommer energikartläggningen för Hässelbyverket att genomföras under 2017. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 13 Avfall, MMD 2011-11-18: Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minska mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Kommentar: Slagg från Hässelbyverket innehåller en stor andel oförbränt material och detta används som bränsle i Bristaverket istället för att omhändertas på Ragn-Sells avfallsanläggning i Högbytorp. Ingen förändring har gjorts i anläggningen under 2017 som påverkar området restprodukter och avfall. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 14 Nedläggning av verksamheten, MMD 2011-11-18: Bolaget ska i god tid före planerad nedläggning av verksamheten ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 15 Kontrollprogram, 2011-11-18: 18(29)

För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som innehåller en redovisning av hur bolaget avser att kontrollera att villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kommentar: Miljöinstruktioner har uppdaterats med villkoren i gällande miljötillstånd. Miljöinstruktionen för övervakning och mätning beskriver mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 16 Utsläpp av kolmonoxid, MMD 2017-05-05: Utsläppet av kolmonoxid, CO, från pannorna P1-P3 får, med undantag från start och stopp, som medelvärde per timma under 90 procent av drifttimmarna under ett kalenderår inte överstiga 530 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 och som dygnsmedelvärde under 90 procent av driftdygnen under ett kalenderår inte överstiga 265 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Kommentar: Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument. Totalt var det under 2017 10 st överkörningar mot timmedelvärde. I kapitel 7 tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder redovisas samtliga överkörningar redovisas med orsak och åtgärdsbeskrivning. Emissionsmätningar utfördes i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. CO-halten uppmättes då till 158 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2 för P1, 160 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2 för P2 respektive 149 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2 för P3. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 16 Rökgaskondensering, P4, MMÖD 2012-10-25: Panna P4 ska utrustas med anordningar för rökgaskondensering. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 17 Buller, MMD 2017-05-05: Buller från verksamheten (inklusive fartyg vid kaj) ska begränsas så att det utomhus vid bostäder som riktvärde* inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) vardagar (kl. 07-18), 45 db(a) nattetid (22-07) samt 50 db(a) övrig tid. Momentana ljud nattetid, kl. 22-07, får uppgå till högst 55 db(a). Ovan angivna värden ska sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara komponenter. Tillkommande och ombyggda anläggningsdelar ska dimensioneras för att klara bullerkraven för nyetablerad industri- och annat verksamhetsbuller. Bullernivåerna ska kontrolleras var tredje år eller efter att ändringar har vidtagits i verksamheten som kan påverka bullernivåerna mer än obetydligt. *Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. 19(29)

Kommentar: Externa bullermätningar har även genomförts i december 2017. Dessa mätningar visar att villkoren innehålls. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 17 Avfallsförbränning, P4, MMÖD 2012-10-25: Vid tillämpningen av Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning ska kraven i bilaga 5 uppfyllas oavsett vilka bränslen som används. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 18 Rökgaskondensat, P4, MMÖD 2012-10-25: Rökgaskondensatet ska renas genom omvänd osmos eller annan metod som ger minst motsvarande reningseffekt. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 4.3 Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Hässelbyverket. Hässelbyverket består av 3 pannor (P1-P3) för produktion av fjärrvärme samt kraftproduktion. På anläggningen finns även en hjälpångpanna som används för direkt uppvärmning/tryckhållning. Hjälpångpannan omfattas därmed inte av förordningen enligt 15 pkt 1. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna. Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar 1 2017 Installerad tillförd effekt P1 1959 1 976 110 P2 1959 3 073 110 P3 1959 2 582 110 Totalt, P1-P3-4 527 330 Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av biomassa och om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av svaveldioxid under inga omständigheter kan överskrida det gällande begränsningsvärdet. Detta är fallet för Hässelbyverket. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll och årlig emissionsmätning genomförs på samtliga pannor. Dispens har meddelats från periodisk mätning av svaveldioxid. Begränsningsvärden enligt förordningen Kraven för luftföroreningar är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena 1 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 20(29)

Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 16 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. Begränsningsvärdena och ev. överkörningar under 2017 för Hässelbyverket som är en 1987-, 2002- samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan: Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under 2017. Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Referens Stoft NOx SO2 Månad Dygn Timme 20 mg/nm 3 0 0 0 200 mg/nm 3 0 0 0 200 mg/nm 3 0 0 0 68, pkt 1 55, pkt 1 44 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgräns-värden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Hässelbyverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2017 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året sammanfattas genomförda kontroller avseende AST, QAL2 och emissionsmätningar (enligt 26 och 27 SFS 2013:252). 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhetsutövare redogöra, i miljörapporten, för hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas. Ingen redogörelse görs därför i denna miljörapport som avser verksamhetsåret 2017. 21(29)

5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system. Tabell över utförda mätningar och besiktningar, 2017 Datum Utförare Uppdrag 17-03-13 17-03-14 Miljömätarna i Linköping AB Emissionsmätning P1-P3 17-03-13 17-03-14 Miljömätarna i Linköping AB Jämförande mätning P1-P3 17-03-13 17-03-14 Miljömätarna i Linköping AB AST NOx, Stoft och CO P1-P3 17-10-30 17-11-02 METLAB miljö AB QAL2 NOx P2 17-10-01 17-10-31 WSP Materialinventering 17-12-04 ENA miljökonsult AB Periodisk besiktning 17-12-05 Akustikbyrån Externbuller Hässelby 5.3 Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft Villkoren innehölls för CO och svavel för samtliga pannor vid emissionsmätningarna utförda i mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Avseende på NH3 tangerar mätningen riktvärdet, för NOx visar mätningen på förhöjda halter från P2 och P3, och för P2 är halten förhöjd avseende stoft. Se vidare i kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd. Den jämförande mätningen utfördes i mars 2017 visade att villkoren enligt NFS 2004:6 avseende krav för systematisk avvikelse och standardavvikelse innehölls för såväl O2 som NO för P1-P3. 22(29)

QAL2 ska genomföras vart 5:e år på stoft och NOx. Övriga år ska AST genomföras. Nya QAL2- funktioner för stoft togs fram i februari 2016. QAL2-funktioner för NOx togs fram 2013. AST genomfördes för NOx, stoft och CO. CO och stoft blev godkända för P1-P3. NOx för P1 och P3 blev godkänd och P2 underkänd, därför togs en ny QAL2-fuktion fram för NOx på P2 under hösten 2017. Buller Den 5 maj 2017 föll domen i Nacka tingsrätt med slutliga bullervillkor för Hässelbyverket för att uppfylla villkoren genomfördes en externbullermätning vid bostäderna på Spiralbacken 6. Se vidare under rubrik, 4.2 Villkor i miljötillstånd. Bullermätning genomfördes mellan 03.30 04.30, allt ljud spelades in parallellt med mätningen för kunna sortera bort störningar som inte kommer från Hässelbyverket. Vid mätningen var P1-P3 i drift. Under mätperioden uppmättes 44 db. Periodisk besiktning Vid den periodiska besiktningen i december 2017 framkom synpunkter som redovisas i rapport från utförande konsultföretag. Vid besiktningen erhölls både avvikelser och förbättringsförslag som Fortum arbetar med. Synpunkter och avvikelser rapporteras in i Stockholm Exergis avvikelsehanteringssystem. Materialinventering Under hösten genomfördes en materialinventering vid Hässelbyverket. Syftet med inventeringen var kunskapsinhämtning och statuskontroll över vilka hälso- och miljöfarliga material som finns i byggnaderna. Inventeringen omfattade följande material och ämnen: asbest, PCB, kvicksilver, bly, kadmium, synliga fuktskador och mögelskadat byggnadsmaterial, halogenhaltig isolering, blå lättbeg (radon), tryckimpregnerat virke, oljor, PAH, radioaktiva isotoper, elektronik, ozonnedbrytande ämnen och PVC. Vid inventeringarna konstaterades att farligt avfall finns i byggnaderna som bl.a. asbest i golvplattor och PVC-matta, rörisolering, äldre branddörrar, PCB-kondensatorer i äldre lysrörsarmaturer, kvicksilver i lysrör, freonhaltig isolering, halogenhaltig isolering samt stora mängder oljeförorenat material. 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. 6.1 Utsläpp till luft Kolmonoxid överskridande Under året har det inträffat 10 st överkörningar av timmedelvärdet för CO, tabell nedan. Tabellen visar överkörningar avseende timmedelvärde för CO under 2017. Datum Timme Panna Timmedelvärde, mg/m3 ntg 17-01-05 19-20 P3 611,3 17-01-05 20-21 P3 792,8 17-03-01 12-13 P3 597,6 23(29)

17-03-04 12-13 P2 585,6 17-03-06 04-05 P3 568,4 17-09-07 03-04 P3 557,1 17-09-17 13-14 P3 594,6 17-11-15 11-12 P3 653,3 17-11-20 18-19 P3 1 040,6 17-12-05 17-18 P3 722,8 Främsta orsaken till de höga halterna av CO är när pannorna går på låg last och förbränningen inte blir fullständig. I de fall panna går på låg last stängs rökgasåterföringen, men i vissa fall överskrids villkoret ändå. I det slutligavillkoret för utsläpp av CO ska 90 % av alla timdygnsmedelvärden understiga 530 mg/nm 3, för att bland annat undvika att starta stödoljebrännarna för att hålla CO-halterna nere. Kalibrering - QAL3/Cusum På Hässelbyverket används MRS som miljöredovisningssystem. MRS följer upp miljödata enligt förordningen (2013:252) för stora förbränningsanläggningar samt NFS (2016:13). I MRS finns ett inbyggt system som utför automatiska kalibreringar QAL3/Cusum, för att uppfylla kraven i NFS (2016:13), tyvärr finns ingen kompatibel signal från analysinstrumenten till MRS:en som gör att kalibreringen måste matas in manuellt. Vid ny utgivandet av föreskriften 2017 skärptes kravet på kalibrerintervallet till en gång per månad och spannet för NO/NO2-analysatorer. Under 2017 genomfördes kalibreringar en gång per kvartal och med en spanngas med för snävt spann. Fel spanngas användes på grund av långa leveranstider, beräknad leverans första kvartalet 2018. Intervallet av kalibreringar har setts över. Pelletsbrist Under mitten av december blev det känt att det var stor pelletsbrist på marknaden. Bristen berodde främst på stora skyfall i Baltikum som gjorde det svårt att lasta fartyg. Flera pelletsleveranser uteblev och inblandning av reservbränsle blev nödvändigt. Från och med 11 december 2017 och året ut användes EO5 som inblandning med pellets. Totala mängden EO5 under december månad uppgick till 1 244,4 nm 3. Alla villkor och tillstånd innehölls. 6.2 Utsläpp till vatten Breddning av slaggvatten 4 mars: Breddade 115 m3 slaggvatten till Mälaren, vilket skedde i samband med att panna 3 skiftades till panna 1. Som systemet är byggt finns mycket liten kapacitet att hantera oförutsedda vattenflöden, vilka kan inträffa vid ex. ofrivilliga stopp av pannorna. Förebyggande åtgärder har vidtagits för att så långt som möjligt kunna hantera vattenflödena, ex genom omställning av vattenflöden, larm och uppdaterade underhållsrutiner. Ett arbete pågår även för att långsiktigt öka kapaciteten för att hantera slaggvattnet. Hässelbyverket ligger inom Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Under året har en utredning av slaggvattnet som har Mälaren-Görväln som recipient utförts för att utvärdera hur slaggvattnet påverkar Mälaren-Görväln. Till grund för utredning har analyser av renat och orenat slaggvatten samt volymerna slaggvatten som släppts ut till Mälaren 2015 och framåt använts. Beräkning av haltbidrag metaller bör inte utsläppen av metaller under 2015-2017 bidragit till haltbidrag som medför att gränsvärdena överstigits i Mälaren-Görväln. Sammantaget riskerar inte utsläppen av metaller via slaggvatten att påverka Mälaren-Görvälns ekologiska eller kemiska 24(29)

status. Vidare bidrar Hässelbyverket med små mängder av kvicksilver, kadmium och bly till Mälaren-Görväln. Fortsatta utsläpp av slaggvatten innebär fortsatt tillförsel av dessa metaller, utsläppen är dock inte så stora att det kan förväntas ge någon mätbar skillnad på halterna i vattnet. Utsläppen av suspenderade ämnen bidrar som tidigare nämnts till en förhöjd grumlighet precis vid utsläppspunkten, men den totala påverkan på Mälaren-Görväln bedöms bli försumbar. Bäddvattenlager - oljeavskiljare 7 Under Periodisk besiktning 2016 uppkom förbättringsförslag om tömning och besiktning av oljeavskiljare 7, OA7, i bäddvattenlagret. OA7 är platsbyggt och är därför svår att besiktiga efter någon standard och skulle därför bli väldigt dyr att besiktiga. Som beskrivet i kapitlet reningsutrustning betjänar OA7 vatten som går vidare till ytterligare rening. Efter diskussion med Miljöförvaltningen i Stockholmsstad bestämdes att OA7 skulle tömmas och okulärbesiktigas. OA7 tömdes och okulär besiktigades, inga sprickor upptäcktes. 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och för arbetsmiljö OHSAS 18001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001 och OHSAS 18001. Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 7.1.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till 2022. För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. 25(29)

Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se www.stockholmexergi.se 7.1.2 Hässelbyverket I pannbyggnaden och bergrummet har all gammal armatur med PCB-kondensatorer bytts ut, samt alla lysrör ochs lampor om innehåller kvicksilver. Belysningen är utbytt till lågenergi och LED för att minska energiförbrukningen och rensa ut farliga kemikalier. 8 Kemiska produkter 8.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. Kemikalierapport skickas till Stockholm Vatten. För Stockholms kommun skickas kemikalielistan även till Miljöförvaltningen för information. 8.2 Hässelbyverket Vid Hässelbyverket används många olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. I övrigt har sedvanliga laboratoriekemikalier för vattenanalyser mm inköpts och förbrukats. Mängderna av dessa är vanligen små och lagerhållningen är liten. Kemikalierna som används i stora mängder redovisas i nedanstående tabell. En utökad förteckning över hanterade kemiska produkter kommer att delges berörda myndigheter i särskild ordning. Kemikalieförbrukning för Hässelbyverket, 2017, jämfört med föregående år. 26(29)

Produkt Enhet Mängd Användningsområde Ammoniak, (25 % NH3) Trinatriumfosfat, trinatiumbisulfit 2017 2016 kg 187 300 186 800 NOx-reduktion och alkalisering av matarvatten kg 160 120 Rest avhärdning och alkalisering av pannvatten Polymer kg 1 000 100 Flockning av slaggvatten Natriumklorid (100% NaCl) kg 45 000 64 000 Regenerering av avhärdningsfilter före osmosanläggning 9 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Hässelbyverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från under-hållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till Stockholm Exergi digitalt enligt skapade sändlistor. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Avfallsmängder 2017 från Hässelbyverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA IFA Bortskaffning eller återvinning* Bottenaska/slagg, förbränning i Brista Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2017-1 101 000 kg IFA Bottenaska, återvinning R5 203 500 kg IFA Flygaska, återvinning R5, R7 752 520 kg FA Återvinning R1-R9 61 kg FA Deponi/ej återvunnet D1, D5 0 kg FA Destruktion Samtliga D-koder utom D1 och D5 2 604 kg FA Annat R10-R13 87 685 kg IFA Återvinning R1-R2, R3 (ej kompost), R4-R9 72 174 kg 27(29)

IFA Komposterat R3 (dock inte alla förfaranden, se även återvunnet) 0 kg IFA Deponi D1, D5 2 640 kg IFA Destruktion Samtliga D-koder utom D1 och D5 0 kg IFA Annat R10-13 11 420kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells Det farliga avfallet som går till återvinning består av förpackningar som är ej är tömda och rengjorda. Småkem, syror och lösta oorganiska ämnen i vatten är farligt avfall som går för destruktion. Farligt avfall som går under annat återvinningsförfarande är framförallt oljeavfall, oljehaltigt slam, spillolja och smörjfettsrester uppgick till 87 535 kg resterande del exempelvis är elektronik och lysrör. Icke farligt avfall som går för återvinning är brännbart avfall, träavfall, fett från fettavskiljare, papper mm medan det som omhändertas genom annat återvinningsförfarande är blandat avfall. Av det icke farliga avfallet som gick som deponi var 2 640 kg som bestod av rivningsmassor, så som tegel och beg. 10 Riskhantering 10.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 10.2 Hässelbyverket En uppdatering av riskanalysen från 2013 har genomförts för Hässelbyverket under 2017. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Efter ändringar i Sevesolagstiftning är Hässelbyverket numera en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån på grund av de volymer av eldningsolja 5 som lagras i berget. Utifrån detta har en riskanalys avseende lossning, lagring och hantering av eldningsolja 5 genomförts under senhösten 2015. Inga röda risker noterades. Ett antal gula risker hittades som kommer hanteras och ses över, bl.a. avseende skyltning och nödlägesrutiner. Under hösten 2017 genomfördes riskanalys för att uppfylla kap 2 4 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Syftet med riskbedömning är att uppfylla krav på riskbedömning enligt LSO 2 kap 28(29)

4. Bedömningen utformas på ett sådant sätt att den kan utgöra ett underlag för beslut om skälig beredskap och räddningsinsatser baserat på en kvantifiering av anläggningens olyckspåverkan med avseende på hälsa och miljö. Riskanalysen omfattar risker förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med dödliga eller irreversibla konsekvenser på liv och hälsa, samt skador på naturmiljön. Någon hänsyn till eventuella skador orsakade av långvarig exponering, lukt och buller har således inte tagits med i beaktning. Läckage av ammoniak är det scenario vilket har störst påverkan mot omgivningen, även släckvattenhantering bedöms utgöra den största risken mot recipient, Mälaren. Inom ramen för riskhantering arbetar organisationen med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). I detta ingår att kartlägga risker i våra bränsleflöde och säkerställa att vi arbetar systematiskt med att dokumentera, följa upp och minimera risker inom verksamheten. 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 12 Övrig information Förutom denna miljörapport, för Hässelbyverket, finns det miljörapporter för Akallaverket, Bristaverket, Vilundaverket och Valsta hetvattencentral som också är tillståndspliktiga anläggningar i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till den 10 jan 2018. 13 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Hässelbyverket under år 2017. Stockholm den 26 mars 2018 Produktion & Distribution Nordvästra Marika Rotevall Platschef 29(29)

30(29)