Miljörapport 2016 Hässelbyverket

Transkript

1 Miljörapport 2016 Hässelbyverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR RENINGSUTRUSTNING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM TILL LUFT UTFÖRDA MÄTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Fortum Värme Hässelbyverket KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME HÄSSELBYVERKET AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME HÄSSELBYVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 31

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Det avfalls- och bioeldade Bristaverket utgör basproduktionsanläggningen i det Nordvästra fjärrvärmenätet där Hässelbyverket är en mellanlastanläggning. Fjärrvärmenätet försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet ingår även Valsta HVC, Vilunda HVC och Akallaverket som är spets och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med de oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Figur 1 Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm. 2(31)

4 Bränslet i anläggningen är huvudsakligen träpellets, men eldningsolja används vid uppstart och som reservbränsle och tillskott vid behov. Vid normal drift är de mest betydande miljöaspekterna utsläpp till luft av kväveoxider, stoft, ammoniak och kolmonoxid. Den största miljörisken med verksamheten är hanteringen av eldningsolja. Hässelbyverket ligger i den västra delen av Stockholm i omedelbar anslutning till Mälaren. Sydost om anläggningen ansluter bebyggelsen vid Hässelby Strand. Nordväst om anläggningen ligger Hässelby Strandbad. Inom 400 meter från anläggningen finns bland annat bostäder, centrum, skola och begravningsplats med kapell. Anläggningens lokalisering har fördelar genom att: vara avskild från bebyggelse genom höjdryggar och grönområden, ha nära tillgång till hamn som möjliggör miljöriktiga fartygstransporter av bränsle, ha nära anslutning till stora värmeförbrukare i fjärrvärmenätet. 1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Hässelbyverket är ett träpulver- och oljeeldat kraftvärmeverk med en tillförd effekt på 330 MW. Kraftvärmeverket har tre block av pannor P1-P3 och turbiner G1-G3. Dessutom finns tre el-ångpannor EP1-EP3 på totalt 57 MW värme samt tre hetvattenackumulatorer. Vid Hässelbyverket finns tillräcklig reservkraft för att återstarta anläggningen vid bortfall av den externa elförsörjningen samt reservpanna för egen ångförbrukning. Träbränslet lagras i lagerbyggnad vid hamnen. Oljelagren är insprängda i berg. Oljan förvaras värmd på vattenbädd. För att öka pannornas verkningsgrad finns det ekonomisrar efter panna 1 och 2. Ekonomisrarna är installerade efter elfiltret men före rökgasfläkten vilket ger möjlighet att köra rökgaserna i by-pass genom befintliga rökgaskanaler. Ekonomisrarna kan sektioneras bort helt genom ett rökgasspjäll. Värmeeffekten från ekonomisrarna varierar med rökgastemperaturen. Vid en normal rökgastemperatur ger de en verkningsgradsförbättring med drygt 2 %. Utöver den angivna anläggningsparken finns även ett oljeeldat kondensaggregat som består av en panna (P4) med tillhörande turbiner på 160 MW el. I juli 1998 ställdes dock anläggningen av och är sedan dess långtidskonserverad. På Hässelbyverket finns 5 st. cisterner med krav på återkommande kontroll: - Cistern för EO1, 125 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad Cistern för EO5 (T009), 357 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Cistern för EO5 (T008), 357 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Dieselcistern (Nödgenerator), 3,5 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Dieselcistern (kajen), 2 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad (31)

5 1.3 Reningsutrustning Samtliga förbränningsenheter är försedda med el-filter för rening av rökgaserna före utsläpp till luft. SNCR-utrustning (selektiv icke-katalytisk reduktion av kväveoxider) för reduktion av NOx finns installerat på P1-P3. P3 har dessutom en ROFA (Roterande överluft). Rökgaserna från kraftvärmeverket släpps ut i en 135 meter hög skorsten. Utsläppspunkten är belägen på +145 meter. Kondensaggregatets skorsten är också 135 meter hög. Slagg som uppkommer i pannan vid förbränning av träpellets kyls med processvatten innan transport till slaggsilon. Överskott av processvatten (slaggvatten) renas innan det släpps ut till Mälaren via en pumpgrop och två bassänger. För att avskilja partiklar ur processvattnet finns ett roterande filter, Rotosiv, en lamellseparator och sist ett sandfilter för ytterligare rening. Avskilt slam avvattnas i en centrifug och förs på slaggbandet som går till slaggsilon. Bäddvatten och läckvatten från berglagren mellanlagras i bäddvattenmagasin och renas i oljeavskiljare. Överskottsvatten från bäddvattenmagasinet renas från kolväten i en avluftningskolonn, varefter vattnet släpps ut i Mälaren. Vatten från ytor varifrån olja kan förekomma, avleds via oljeavskiljare och pumpgropar antingen direkt till recipient eller via sedimenteringsbassänger. Till kommunens spillvatten kommer huvudsakligen avloppsvatten från personallokaler, restaurang och verkstäder men även några pumpgropar där det finns risk att sanitärt avloppsvatten kan förekomma. Vid drift av verket leds ventilationsluften från oljelager till en kanal för förbränningsluft för pannorna P1-P Förändringar av verksamheten under året Vid årsskiftet driftsattes ett nytt miljöredovisningssystem, bland annat är presentationsbilden för emissioner till luft med villkorsuppföljning förnyad i kontrollrummet. Elpanna 2 har tagits i drift under 2016 som prioriteras före drift av Sunrodpannan (hjälpångpanna). Timer har installerats till fläkt för utsug från svetsverkstaden, detta för att fläkten av misstag inte ska gå nattetid och sparar därmed både energi och minskar ev. störande omgivningsljud. Överskottsångan från expansionskärl har riktats om och ljuddämpats för att minska ljudnivån mot omgivande bostäder. Hässelbyverket ligger inom Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Under året har uppmärkning skett med information om detta. Skyltar har hämtats från Stockholm Vatten och satts upp vid infart och lossningsplatser för olja. 4(31)

6 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Hässelbyverket under året används resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. Svaveldioxid beräknas utifrån bränsleanalys. I nedanstående tabell redovisas utsläpp från Hässelbyverket år Enheten mg/m 3 avser mg/nm 3 torr gas vid 6 % O2. Tabell över emissioner från Hässelbyverket, 2016 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft Stoft Stoft Stoft Stoft Stoft Stoft Stoft NOx NOx NOx NOx NOx NOx mg/ nm 3 mg/ nm 3 mg/ nm 3 mg/ nm 3 ton ton ton ton P1 1,4 P2 2,2 P3 4,9 P1-P3 2,9 P1 0,315 P2 0,804 P3 1,423 P1-P3 2,542 mg/ nm 3 P1 159,8 mg/ nm 3 P2 132,7 mg/ nm 3 P3 128,2 mg/ nm 3 P1-P3 135,1 Ton ton P1 30,312 P2 43,487 M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M OTH Mäts kontinuerligt med elektrodynamiskt instrument M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning 5(31)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx NOx Svaveldioxid Svaveldioxid Svaveldioxid Svaveldioxid Svaveldioxid ton ton mg/ nm 3 mg/ nm 3 mg/ nm 3 mg/ nm 3 ton P3 34,159 P1-P3 107,958 P1 37,1 P2 81,3 P3 36,8 P1-P3 28,2 P1 4,995 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel C OTH Beräknas utifrån bränslets innehåll av svavel M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med UVinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IR- Svaveldioxid ton P2 9,123 Svaveldioxid ton P3 6,977 Svaveldioxid ton P1-P3 21,095 Ammoniak mg/ nm 3 P1 6,8 Ammoniak mg/ nm 3 P2 4,9 Ammoniak mg/ nm 3 P3 5,9 Ammoniak mg/ nm 3 P1-P3 5 Ammoniak ton P1 2,959 Ammoniak ton P2 1,543 Ammoniak ton P3 1,083 Ammoniak ton P1-P3 3,979 Kolmonoxid mg/ nm 3 P1 123,7 Kolmonoxid mg/ nm 3 P2 112,4 Kolmonoxid mg/ nm 3 P3 185,3 instrument Kolmonoxid mg/ M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument nm 3 P1-P3 150,1 Kolmonoxid ton P1 24,876 M OTH Mäts kontinuerligt med IR- 6(31)

8 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Kolmonoxid Kolmonoxid Kolmonoxid Koldioxid - fossil Koldioxid - fossil Koldioxid - fossil Koldioxid - biogen Kvicksilver Kolväte ton ton ton ton ton ton ton kg kg P2 P3 Eo5 Eo1 Gasol Pellets Bränsle P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 P1-P3 39,187 51,64 11, , ,1686 Oljelager 763 instrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument M OTH Mäts kontinuerligt med IRinstrument C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets emissionsfaktor C OTH Mäts var tredje år och beräknas varje år utifrån antalet drifttimmar. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Hässelbyverket under 2016 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Transporter med kemikalier Transporter totalt CO2 (ton) , ,9 NOx (kg) , ,7 S (kg) ,7 0,2 0, ,6 PM10 (kg) , ,1 7(31)

9 2.3 Utsläpp till vatten I nedanstående tabell redovisas utsläpp till vatten från Hässelbyverket. Utsläpp till vatten från Hässelbyverket 2016 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp Metod* Beräknings- Kommentar Delflöde Totalt mängd /Mätmetod till vatten Oljeindex mg/l - Oljelager 0,025 M OTH Mäts före och efter oljeavskiljare Oljeindex Kg - Oljelager O,816 C OTH Beräknas utifrån oljeindex mg/l *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 3 Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Hässelbyverket. Tabell över tillståndsgivande myndighet för miljötillstånd, Hässelbyverket. Datum Tillståndsgivande Tillstånd enligt Beslut avser myndighet Österbygdens vattendomstol, dnr AD 27/1965, aktbilaga 17 Vattenlagen Österbygdens vattendomstol, Dnr AD 27/1965, aktbilaga Södertörns tingsrätt, Dnr 27/65, aktbilaga Miljödomstolen (mål nr M ) Vattenlagen Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk Vattenlagen Vattendom för Hässelbyverkets kondenskraftverk Miljöbalken Vattendomstolens dom (mål AD 27/65) skall förses med ytterligare bestämmelse: Skyldigheten för sökanden att vintertid vidta åtgärder till följd av vattenföretagets inverkan på isförhållandena skall gälla endast vid drift av kondenskraftverket. Sökanden skall underrätta tillsynsmyndigheten i god tid innan driften av kondenskraftverket återupptas. 8(31)

10 Datum Tillståndsgivande myndighet Mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) Mark- och miljööverdomstolen (Mål nr M ) Mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) Storstockholms brandförsvar (Dnr: /15) Tillstånd enligt Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken (1998:808) Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Beslut avser Beslutet omfattar tillstånd för fortsatt och ändrad verksamhet vid Hässelbyverket på fastigheten Vassen 3 i Stockholms stad. Tillstånd för 3 x 110 MW tillförd bränsleeffekt för produktion av värme och el. Tillståndet omfattar även hamnverksamhet med max 250 anlöp per år med fartyg med en lastkapacitet på max dödviktston samt hantering av maximalt ton bränsle per år och förvaring av olja i bergrum. Överklagat avgörande, vilket ger tillstånd till bygga om P4 alternativt uppföra en ny panna, byta ut G4 till en ny turbin, samt förbränna högst ton avfallsklassificerade bränslen i P4 varje år. Tillståndet preciserar ett antal villkor för P4. För P1-P3 ges även tillåtelse till förbränning av palmkärnsskal och slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider till luft. Slutliga villkor ges även avseende elanslutning för fartyg som ligger vid kaj. Deldomen avser redovisning av utredningsvillkor; U1 och U2. Utredningar inklusive förslag till slutgiltiga villkor ska ges in till markoch miljödomstolen senast den 30 juni Tillstånd till hantering av brandfarlig vara. Omfattning: Brandfarlig gas: Gasol l i lösa behållare, Acetylen 500 l i lösa behållare Brandfarlig vätska klass 3: Diesel l i tre cisterner ovan mark. Dessutom finns: EO kbm förvarat i två bergrum, EO5 775 kbm i två cisterner ovan mark, EO1 100 kbm i en cistern ovan mark. Tillståndet gäller till (31)

11 Datum Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr Tillstånd enligt Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut avser Tillstånd till utsläpp av växthusgaser, Hässelbyverket 3.1 Anmälda ändringar under året Den 17 december 2015 lämnades en ansökan om ändring av villkor 4 till Mark- och miljödomstolen. I ansökan yrkade Fortum Värme att villkoret skulle ha följande lydelse: Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, får sammantaget från pannorna P1-P3 som årsmedelvärde uppgå till högst 190 mg/m 3 normal torr gas vid 6 procent O2." Mark- och miljödomstolen avskrev ärendet i mars 2016 efter begäran av Fortum Värme. Den 4 maj 2016 skickades en anmälan om Sevesoverksamhet in till Länsstyrelsen. Tidigare ändringar i Sevesolagstiftningen medförde att Hässelbyverket numer är klassat som en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån, utifrån mängden EO5 i bergrummet. Den 2 december 2015 skickades en dispensansökan enligt 25 i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar in till miljöförvaltningen. Ansökan gäller dispens från kravet på mätning av svaveldioxider i rökgasen minst en gång var sjätte månad. Efter kompletteringskrav skickades komplettering i ärendet in den 25 januari Beslut om dispens från periodisk mätning av svaveldioxid fattades den 27 februari Föreläggande och förbud Under 2016 har inga förelägganden eller förbud riktats mot Hässelbyverket. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Hässelbyverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöförvaltningen i Stockholms stad Storstockholms brandförsvar Tillstånd till utsläpp av koldioxid Tillstånd till handel med utsläppsrätter Sevesolagstiftningen Miljötillstånd Miljöbalken Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 10(31)

12 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndet för verksamheten vid Hässelbyverket omfattar eldning av kraftvärmeverket med träpulver och/eller olja samt att bygga om P4 alternativt uppföra en ny panna för förbränning av avfallsklassificerade bränslen. Panna P4 är inte ombyggd och ny panna är inte driftssatt varför redovisning av villkorsefterlevnad avseende pannan inte är aktuellt Tillståndet omfattar även hamnverksamhet som används för lossning av pellets och eldningsolja 5. Under 2016 anlöpte 41 fartyg hamnen varav 39 fartyg lossade pellets och övriga EO5. Inget fartyg hade en lastkapacitet på över dödviktston. Tillförda bränslen och tillförd el vid Hässelbyverket jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Träpulver, ton Eo 5, Nm³ Eo 1, Nm³ 33 0, ,19 El tot. (lokallast) - 28,2-26,3 Tabell över bränsle per panna jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym Panna GWh Panna Träpulver, GWh 149,4 P1 173,9 P1 247,9 P2 174,8 P2 191,7 P3 146,2 P3 Eo 5, GWh 4,9 P1 3,69 P1 8,1 P2 3,92 P2 6,3 P3 3,78 P3 Drifttider och tillförd energi vid Hässelbyverket, i GWh per panna, jämfört med föregående år. Anläggningsdel Drifttid, timmar GWh Drifttid, timmar GWh Panna , ,6 Panna , ,7 Panna , ,0 Elpannor , ,7 Sundrod (hjälpångpanna) 34 0, ,19 Produktion av värme och el vid Hässelbyverket i GWh jämfört med föregående år. Produktion (GWh) Värmeproduktion 480,8 385,3 Elproduktion, brutto 58,3 42,2 Elproduktion, netto 39,3 20,9 Vattenförbrukning vid Hässelbyverket i m (31)

13 Avloppstyp Mängd i m 3, 2016 Recipient Total vattenförbrukning Spädmatat fjärrvärmenät, (totalt) Förbrukning till andra anläggningar, mark (läckage från fjärrvärmenätet), mm 4.2 Villkor i miljötillstånd I tabellen nedan redovisas de villkor som gäller för Hässelbyverket samt hur villkoren har uppfyllts under Tabell över utredningsvillkor för Hässelbyverket samt hur dessa villkor har utretts under Utredningsvillkor Villkorstext nr U1 Utsläpp av kolmonoxid, PAH, etan och metan, MMD : Mark- och miljödomstolen ålägger bolaget att vid eldning av andra bränslen än nuvarande bränslen utföra samtidiga mätningar av utsläppen av kolmonoxid, (CO), PAH, etan och metan. Bolaget ska undersöka om utsläppet av kolväten markant ökar med CO-utsläppet. Bolaget ska redovisa åtgärder för begränsning av utsläppet av CO vid användning av nya bränslen. Bolaget ska inom 18 månader efter lagakraftvunnen dom till mark- och miljödomstolen redovisa utredning inklusive förslag till slutgiltiga villkor för utsläppet av CO. MMD : Utredning inklusive förslag till slutgiltiga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast den 30 juni Kommentar: Utredning avseende villkoret lämnades in till domstolen i juni Det har skickats på remiss till berörda under hösten och i dec lämnade Fortum in ett bemötande på yttrande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad. Utredning med remissvar ligger för prövning hos Mark- och miljödomstolen. U2 Buller, MMD : Mark- och miljödomstolen ålägger bolaget att vidta de ytterligare bullerbegränsande åtgärder för den befintliga anläggningen bolaget nu utrett och redovisat (se sidan 88) redovisa vilken reduktion av bullret detta medfört samt utreda vilka ytterligare åtgärder som skulle krävas för att nå ner till bullernivåer enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri eller den något högre nivå som skulle kunna innehållas till rimliga kostnader. Under prövotiden ska bolaget också utreda vilka bullernivåer lossning av fartyg nattetid medför. Utredningen ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och ges in till mark- och miljödomstolen inom 18 månader efter lagakraftvunnen dom. MMD : Utredning inklusive förslag till slutgiltiga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast den 30 juni (31)

14 Utredningsvillkor nr Villkorstext Kommentar: Utredning avseende villkoret lämnades in till domstolen i juni Det har skickats på remiss till berörda under hösten och i dec lämnade Fortum in ett bemötande på yttrande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad. Utredning med remissvar ligger för prövning hos Mark- och miljödomstolen. U3 Utsläpp till luft, P4, MMÖD : Erfarenheter av pannans utformning och reningsutrustning för utsläpp till luft (spärrfilter, SCR och rökgaskondensering) med avseende på utsläppen till luft av stoft, svaveldioxid, kväveoxider och kvicksilver samt en uppföljning av halter och mängder av föroreningar som korttidsvärden och baserat på år. Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. U4 Rening av rökgaskondensat, P4, MMÖD : Erfarenhet av rening av rökgaskondensat som innefattar en uppföljning av halter och mängder av dels de föroreningstyper som anges nedan, dels ammoniumkväve, dioxiner och furaner. Utredningen ska beskriva förutsättningarna för en ytterligare begräsning av föroreningsinnehållet till nedanstående målsättningsvärden och möjligheten till återföring av det renade rökgaskondensatet till anläggningen. Suspenderade ämnen, 5 mg/l Kvicksilver, 0,0005 mg/l Kadmium, 0,0005 mg/l Tallium, 0,010 mg/l Arsenik, 0,010 mg/l Bly, 0,010 mg/l Krom och nickel, 0,010 mg/l Koppar, 0,030 mg/l Zink, 0,050 mg/l Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. U5 Avledning rökgaskondensat, P4, MMÖD : De tekniska, ekonomiska och formella förutsättningarna för att leda bort det renade rökgaskondensatet till Saltsjön via utloppsbassängen vid Bromma reningsverk. Kommentar: Utredningsvillkor avser P4 och ska redovisas senast 2 år efter det att P4 tagits i drift. Anläggningen är inte i drift. Tabell över provisoriska villkor för Hässelbyverket. Provisoriska Villkorstext villkor nr P1 Utsläpp av kolmonoxid, MMD : Utsläppet av kolmonoxid, CO, från pannorna P1-P3 får, med undantag från start och stopp, som riktvärde och medelvärde per timma uppgå till högst 530 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 och som dygnsmedelvärde till högst 265 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. 13(31)

15 Provisoriska villkor nr Villkorstext Kommentar: Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument. Totalt var det under st överkörningar av dygnsmedelvärden och 21 st överkörningar mot timmedelvärde. I kapitel 7 tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder redovisas samtliga överkörningar redovisas med orsak och åtgärdsbeskrivning. Emissionsmätningar utfördes i februari 2016 av Force Technology AB. CO-halten uppmättes då till 234 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2, 223 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 respektive 198 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 för pannorna P1-P3. Bedömning görs att villkoret inte uppfylls för de 11 dygnen och 21 timmarna. Under resterande driftsdygn och driftstimmar innehålls det provisoriska villkoret. P2 Buller, MMD : Buller från verksamheten (inklusive fartyg vid kaj) ska begränsas så att det utomhus vid bostäder som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) vardagar (kl. 7-18), 45 db(a) nattetid (22-07) samt 50 db(a) övrig tid. Momentana ljud nattetid, kl , får uppgå till högst 55 db(a). Ovan angivna värden ska sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Tillkommande och ombyggda anläggningsdelar ska dimensioneras för att klara bullerkraven för nyetablerad industri. Kommentar: Det har kommit in 6 st. klagomål gällande buller från Hässelbyverket under av klagomålen bedöms befogade, dvs där en förändring i ljudkaraktären från verksamheten konstaterades. Dessa beskrivs mer i kapitel 6 Tillbud, störningar, samt vidtagna åtgärder. Externa bullermätningar har även genomförts under vintern 2016 och från lossning av fartyg under hösten. Dessa mätningar visar att villkoren innehålls.. Bedömning görs att villkoret uppfylls. P3 Utsläpp av kväveoxider, P4, MMÖD : Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, från panna P4 får som årsmedelvärde uppgå till högst 120 mg/m 3 norm torr gas vid 6 & O2. Kommentar: Anläggningen är inte i drift. 14(31)

16 Provisoriska Villkorstext villkor nr P4 Rökgaskondensat, P4, MMÖD : Innehållet av föroreningar i rökgaskondensatet får efter rening som årsmedelvärde inte överstiga de halter som anges nedan. Vattnets ph-värde ska ligga mellan Suspenderade ämnen, 10 mg/l Kvicksilver, 0,001 mg/l Kadmium, 0,001 mg/l Tallium, 0,020 mg/l Arsenik, 0,020 mg/l Bly, 0,020 mg/l Krom och nickel, 0,020 mg/l Koppar, 0,060 mg/l Zink, 0,1 mg/l Dioxiner och furaner, 0,3 ng/l Ammonium, 10 mg/l Kommentar: Anläggningen är inte i drift. P5 Rökgaskondensat, P4: MMÖD : Det renade rökgaskondensatet ska avledas till Mälaren. Kommentar: Anläggningen är inte i drift. Tabell över slutliga villkor för Hässelbyverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Villkor nr Villkorstext 1 Allmänt villkor: MMD : Om inte annat framgår av nedan givna villkor ska verksamheten vid Hässelbyverket - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Kommentar: Produktionen har varit inom tillståndets ram. Verksamheten har i övrigt bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 2 Utsläpp av svavel: MMD : Utsläppet av svaveldioxid från pannorna P1-P3 får sammantaget uppgå till högst 125 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Villkoret kontrolleras med genom beräkning utifrån svavelhalten i bränslet. Årsmedelvärdet för P1-P3 är beräknat till 28,2 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2. Emissionsmätningar utfördes i februari 2016 av Force Technology AB. Svavelhalten uppmättes då till <1 mg SO2/m 3 n tg vid 6 % O2 för respektive panna P1-P3. Bedömning görs att villkoret för svavel uppfylls. 3 Utsläpp av stoft: MMD : Utsläppet av stoft från pannorna P1-P3 får sammantaget uppgå till högst 20 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O2 räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. 15(31)

17 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument.. Årsmedelvärdet för P1-P3 uppmättes till 2,9 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2016: Månad P1-P3 Månad P1-P3 Jan 4,454 Jul 0,879 Feb 2,133 Aug 3,689 Mar 2,212 Sep Ej driftmånad Apr 3,307 Okt 4,835 Maj 2,388 Nov 2,763 Jun Ej driftmånad Dec 2,359 Emissionsmätningar utfördes i februari 2016 av Force Technology AB. Stofthalten mäts vid två punkter för respektive panna och uppmättes då till: - <1,6 resp <1,3 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O2 för panna 1-6,4 resp 5,0 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O2 för panna 2-2,6 resp 2,7 mg stoft/m 3 n tg vid 6 % O2 för panna 3 Bedömning görs att villkoret för stoft uppfylls. 4 Utsläpp av kväveoxider: MMÖD Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, får sammantaget från pannorna P1- P3 som årsmedelvärde uppgå till högst 190 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Om bolaget vid utgången av 2015 inte har tagit tillståndet till panna 4 i anspråk, får från denna tidpunkt utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, sammantaget från pannorna P1-P3 som årsmedelvärde uppgå till högst 170 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Kommentar: Villkoret kontrollerades med kontinuerligt mätande instrument. Årsmedelvärdet för NOx uppmättes till 135,1 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2. Emissionsmätningar utfördes i februari 2016 av Force Technology AB. Kvävoxidhalten uppmättes då till 150 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för P1, 173 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för P2, respektive 186 mg/m 3 n tg vid 6 % O2 för P3. Det ger ett sammantaget utsläpp motsvarande 169,7 mg/m 3 n tg vid 6 % O2. Då anläggningen har ett sammantaget gränsvärde för P1-P3 innehålls villkoret både utifrån den kontinuerliga mätningen och vid emissionsmätning. Bedömning görs att villkoret avseende kväveoxider uppfylls. 5 Utsläpp av ammoniak: MMD : Om ammoniak injiceras för begränsning av utsläpp av NOx får ammoniakutsläppen uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr gas vid 6 procent O2 som månadsmedelvärde och riktvärde. 16(31)

18 Villkor nr Villkorstext Kommentar: P1-P3 är utrustade med SNCR för ammoniakinjicering och reducering av NOx. Villkoret kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument. Medelvärdet för 2016 uppgick till 5 mg/m³ ntg vid 6 % O2. Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2016: Månad P1 P2 P3 Månad P1 P2 P3 Jan 8,1 9,9 6,0 Jul - 3,1 - Feb 5,2 3,5 5,0 Aug ,6 Mar 7,3 3,2 - Sep Apr - 5,3 - Okt - - 5,9 Maj - 6,0 - Nov 11,1 4,1 4,8 Jun Dec 6,3 3,5 6,5 Riktvärdet innehålls för samtliga månader utom 2. I augusti överskreds riktvärdet för P3 och i nov för P1. I kapitel 6 tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder redovisas samtliga överkörningar redovisas med orsak och åtgärdsbeskrivning. Emissionsmätningar utfördes i februari 2016 av Force Technology AB. Halten ammoniak uppgick vid mättillfället till 11 mg/m³n tg vid 6 % O2 för P1, 2,6 mg/m³n tg vid 6 % O2 för P2 och 3,3 mg/m³n tg vid 6 % O2 för P3. Bedömning görs att villkoret inte uppfylls i aug för P3 och i nov för P1. Under resterande driftsmånader innehålls gällande riktvärde. 6 Lukt och damning: MMD : Bolaget ska om det för omgivningen uppstår störande lukt eller damning med anledning av bränslehanteringen vid anläggningen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att reducera störningen. Kommentar: Under 2016 har inte några klagomål avseende lukt eller damning framförts. Det finns inget behov av att vidta åtgärder. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 7 Ventilationsluft: MMD : Utsläppen till luft av kolväten från oljelagringen i bergrum får uppgå till högst 1 ton/år. Kommentar: Kolväteutsläppet har kontrollerats år 2014 genom emissionmätning av ackrediterad mätkonsult Force Techonolgy AB. Utsläpp av kolväte från oljelager har beräknats för år 2016 till 763 kg på årsbasis. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 8 Utsläpp till vatten: MMD : Läckvattnet från bergrummen skall genomgå rening så att halten mineralolja som riktvärde och månadsmedelvärde uppgår till högst 1 mg/l mätt som oljeindex. Utsläppet av kolväten med läckvattnet får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,5 mg/l. 17(31)

19 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Läckvatten från bergrummen genomgår rening genom oljeavskiljare och avdrivningskolonn. Halten mineralolja i läckvatten har kontrollerats genom mätningar av oljeindex. Prover tas som stickprov från utpumpningstillfällen och sparas till samlingsprov för respektive månad. Prover har skickats för analys vid 10 tillfällen under 2016: 27 jan, 29 feb, 5 apr, 28 apr, 17 maj, 15 juli, 29 aug, 28 sep, 30 okt och 30 nov. Provet för mars skickades in den 5 april och prov för december månad uteblev pga. hög arbetsbelastning. Inga tecken finns på störningar i läckvattnets kvalité under december varför villkoret inte bedöms vara påverkat under denna månad. Samtliga analyser av oljeindex under 2016 har varit under detektionsgräns, d.v.s. <0,05 mg/l. Den totala mängden utsläppta kolväten för år 2016 beräknas till 0,82 kg. Mängden utsläppt läckvatten kontrolleras genom mätning. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 9 Utsläpp till vatten: MMD : Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholms Brandförsvar anlägga ett system för uppsamling av eventuellt släckvatten från nya bränslelager och ytorna för hantering av bränslen. Systemet ska tas i drift samtidigt som kompletterande utrustning och lager för tillkommande bränslen tas i drift. Kommentar: Det är inte aktuellt med nya bränslelager eller bränsleytor. Villkoret uppfylls. 10 Buller: MMD : Vid uppförande av nya byggnader och annan utrustning gäller Naturvårdsverket riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Kommentar: Under 2016 har inga nya byggnader eller utrustning uppförts som påverkas av villkoret. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 11 Elanslutning, MMÖD Bolaget ska vid upphandling av transporter i så stor utsträckning som möjligt välja fartyg utrustade med elanslutning. Fartyg som ligger vid kaj mer än två timmar ska erbjudas elanslutning. Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa andelen transporter där elanslutning inte använts samt skälet för detta. 18(31)

20 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Vid upphandling ställs krav på att fartyg ska ha möjlighet att ansluta till landström. Under 2016 lossade 41 fartyg bränsle varav 39 st. lossade träpellets och 2 st. lossade eldningsolja. Totalt låg 18 fartyg vid kaj över natten och samtliga anslöt då till landström och fyra av dessa anslöt inte till landström. Detta berodde på fasfel pga. att fasen på land inte passade fasen på fartyget, elfel på land samt elfel på fartyget. Det fjärde fartyget som inte anslöt till landström var Askö som hade gått på grund innan det efter ett par dygn kunde lossas från grundet och köras till Hässelbyverkets hamn. Efter skador vid grundstötningen var Askö tvungen att köra länspumpar hela tiden och landströmmen räckte inte till för detta. Av säkerhetsskäl har fartyg som levererar träpellets inte anslutits till landström under lossning. Enligt elsäkerhetsregler måste all hantering av landanslutningskabel ske i spänningslöst och jordat tillstånd. Då lossning av träpellets innebär förhalning av fartyget 3-4 gånger är det inte möjligt att ansluta fartygen till landström under tiden som lossning pågår. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 12 Energi, MMD : Bolaget ska genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Energianvändningen ska följas och årligen rapporteras till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. I det dagliga arbetet utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. En energikartläggning genomfördes under Resultatet redovisas i kapitel 8. Utredningen ligger till grund vid projektetering av nya komponenter i anläggningen. Inga förändringar har gjorts i anläggningen under 2016 som har påverkat tidigare energerikartläggning. Kartläggningen kommer att uppdateras i samband med det arbete som genomförs i och med de krav som ställs i lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Enligt Fortum Värmes plan kommer energikartläggningen för Hässelbyverket att genomföras under Bedömning görs att villkoret uppfylls. 13 Avfall, MMD : Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minska mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Kommentar: Slagg från Hässelbyverket innehåller en stor andel oförbränt material och detta används som bränsle i Bristaverket istället för att omhändertas på Ragn-Sells avfallsanläggning i Högbytorp. Ingen förändring har gjorts i anläggningen under 2016 som påverkar området restprodukter och avfall. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 19(31)

21 Villkor nr Villkorstext 14 Nedläggning av verksamheten, MMD : Bolaget ska i god tid före planerad nedläggning av verksamheten ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 15 Kontrollprogram, : För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som innehåller en redovisning av hur bolaget avser att kontrollera att villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kommentar: Miljöinstruktioner har uppdaterats med villkoren i gällande miljötillstånd. Miljöinstruktionen för övervakning och mätning beskriver mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 16 Rökgaskondensering, P4, MMÖD : Panna P4 ska utrustas med anordningar för rökgaskondensering. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 17 Avfallsförbränning, P4, MMÖD : Vid tillämpningen av Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning ska kraven i bilaga 5 uppfyllas oavsett vilka bränslen som används. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 18 Rökgaskondensat, P4, MMÖD : Rökgaskondensatet ska renas genom omvänd osmos eller annan metod som ger minst motsvarande reningseffekt. Kommentar: Anläggningen (P4) är inte i drift. 4.3 Efterlevnad av SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Hässelbyverket. Hässelbyverket består av 3 pannor (P1-P3) för produktion av fjärrvärme samt kraftproduktion. På anläggningen finns även en hjälpångpanna som används för direkt uppvärmning/tryckhållning. Hjälpångpannan omfattas därmed inte av förordningen enligt 15 pkt 1. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Installerad tillförd effekt P P P Totalt, P1-P Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 20(31)

22 Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av biomassa och om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av svaveldioxid under inga omständigheter kan överskrida det gällande begränsningsvärdet. Detta är fallet för Hässelbyverket. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll och årlig emissionsmätning genomförs på samtliga pannor. Dispens har meddelats från periodisk mätning av svaveldioxid. Begränsningsvärden enligt förordningen Kraven för luftföroreningar är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 16 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. Begränsningsvärdena och ev. överkörningar under 2016 för Hässelbyverket som är en 1987-, samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan: Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Månad Dygn Timme Stoft 20 mg/nm NOx 200 mg/nm SO2 200 mg/nm Referens 68, pkt 1 55, pkt 1 44 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2016 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Hässelbyverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra 21(31)

23 mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2016 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året sammanfattas genomförda kontroller avseende AST, QAL2 och emissionsmätningar (enligt 26 och 27 SFS 2013:252). 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) ska lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BREF för stora förbränningsanläggningar har inte beslutats under Redovisning utifrån BREF-krav kommer redovisas i närmsta miljörapport året efter beslut från EU. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem till luft Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens/tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar under året Datum Utförare Uppdrag 18, 19 & 22 feb 2016 Force Technology Sweden AB Jämförande mätning P1-P3 18, 19 & 22 feb 2016 Force Technology Sweden AB Emissionsmätning P1-P3 18, 19 & 22 feb 2016 Force Technology Sweden AB AST P1-P3 - NOx 18, 19 & 22 feb 2016 Force Technology Sweden AB QAL2 P1-P3 Stoft 22(31)

24 19 maj 2016 Akustikbyrån Externbuller Hässelbyverket 23 juni 2016 Akustikbyrån Kontrollmätning av externbuller från Sunrod 13 dec 2016 Akustikbyrån Externbuller vid fartygslossning Hässelbyverket 20 oktober 2016 Ilema Miljöanalys AB Periodisk besiktning Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft Villkoren innehölls för stoft, CO och svavel för samtliga pannor vid emissionsmätningarna utförda i februari 2016 av Force Technology Sweden AB. Avseende NOx visar mätningen på förhöjda halter från P2 och P3 och för P1 är halten förhöjd avseende NH3. Se vidare i kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd. Den jämförande mätningen utfördes i februari 2016 visade att villkoren enligt NFS 2004:6 avseende krav för systematisk avvikelse och standardavvikelse innehölls för såväl O2 som NO för P1-P3. QAL2 ska genomföras vart 5:e år på stoft och NOx. Övriga år ska AST genomföras. - NOx och CO: QAL2-funktionen är från I februari 2016 genomfördes därmed AST. Kravet för både NOx och stoft uppfylldes för P1-P3. - Stoft: Nya QAL2-funktioner togs fram för stoft i februari Då det finns två mätpunkter för stoft för respektive panna har totalt 6 st godkända funktioner tagits fram och lagts in i miljöberäkningssystemet. Buller Inför redovisning av utredningsvillkoren samt för framtagande av förslag till provisoriska villkor genomfördes under vintern 2016 mätning av omgivningsbuller hos närboende på spiralbacken. Resultatet från mätningarna visade att ljudnivån uppmättes till 44 dba vid drift av P1-P3, provisoriska villkor innehålls. Rökgasfläktarna är den dominerande källan. Utifrån miljöförvaltningens yttrande på förslag till slutliga villkor genomfördes Fortum ytterligare en mätning av ljudnivåer från fartygslossningen. Mätningen visar att ljudnivån beräknas uppgå till 46 dba vid närmsta bostäder på Spiralbacken om drift av samtliga pannor och samtidig fartygslossning. Som nämnts ovan under villkorsuppfyllelse lossas inga fartyg nattetid. Externbullermätning genomfördes på Sunrod-pannan vid minlast. Detta för att utreda möjlighet att köra om behovet kräver på minlast. Erfarenhetsmässigt uppstår inget hörbart ljud vid minlastkörning av pannan. vilket ljudmätningen verifierade. Minlastkörning av Sunrod innebär inte något störande ljud för omgivningen och bullervillkoren innehålls. Sunrod används dock som sista alternativ för tryckhållning och två drifttagna el-pannor prioriteras för Sunrod. 23(31)

25 Periodisk besiktning Vid den periodiska besiktningen i oktober 2016 framkom synpunkter som redovisas i rapport från utförande konsultföretag. Vid besiktningen erhölls både avvikelser och förbättringsförslag som Fortum arbetar med. Synpunkter och avvikelser rapporteras in i Fortums avvikelsehanteringssystem. 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Klagomål buller Under 2016 har 6 klagomål på buller kommit in till Hässelbyverket, se redovisning nedan. Av de sex klagomålen kunde två stycken inte härledas till något buller från Hässelbyverket och övriga klagomål har åtgärdats genom åtgärder på bullerkällan. 15 feb: Klagomål har kommit in till miljöförvaltningen från närboende om buller från Hässelbyverket. En ändring i ljudkaraktären från verket konstateras, vilket kom från missljud i ventilationen från ladan (pelletslagret). Missljudet åtgärdades. 4 maj: Telefonsamtal till Hässelbyverket från boende på spiralbacken. Klagomål på oljud som kommer från Sunrod-pannan som var tvungen att startas pga att el-pannan gått sönder. El-pannan åtgärdades under dagen och Sunrodpannan kunde tas ur drift. Sedan denna händelse har ytterligare en el-panna gjorts tillgänglig vilket betyder att det finns en el-panna i beredskap om den första går sönder. Tidigare externbullermätning från Sunrod visar att ljudet från Sunrod uppgår till 42 dba vid närmsta bostad men att ljudet är entonigt vilket gör att kraven skärps med 5 dba, dvs 40 dba nattetid. Dessa mätningar genomfördes vid 70 och 100 % drift. Ytterligare en mätning av externbuller vid minlastdrift av Sunrod genomfördes i juni Den mätningen visar att Sunrod vid låga laster inte bidrar till förhöjda bullernivåer för omgivningen. 24 juni: Boende på Lambarön ringer till kontrollrummet och klagar på oljud från Hässelbyverket. Driftspersonal hittar en stund senare källan till oljudet vilket var avdragsånga från MC4. Avdragsångan regleras ned så att oljudet upphör. Ventilen för avdragsångan är manuell och känslig för oljud om den ställs fel. Ventilen regleras endast vid revision. För att uppmärksamma detta inför kommande revisioner och förebygga att problemet uppstår igen har en skylt satts upp. 3 dec: Den 3 dec inkommer klagomål till Fortum Värme om störande missljud från Hässelbyverket. Driftpersonal kan snabbt konstatera det är en cellmatare från en kvarngrupp som väsnas. Kvarngruppen stoppas. Ljudet uppkom från en nymonterad cellmatare med för litet spel detta åtgärdades genom att skapa ett mellanrum. Ljudet upphörde. 24(31)

26 12 dec: Klagomål har kommit in till miljöförvaltningen från närboende om buller som misstänks komma från Hässelbyverket. Klagande bor på spiralbacken och två representanter från Fortum Värme gör efter kontakt med klagande ett besök hos denne den 15 december. Vid besöket hördes ett tydligt ljud från kylskåpet. Ljudet kunde inte kopplas till Hässelbyverket. Ärendet återkopplades till miljöförvaltningen för vidare utredning. 16 dec: Klagomål via mail från boende på Spiralbacken. Klagar på ett entonigt ljud som startar runt kl. 6-7 på morgonen och pågår till kl. 22. Meddelar att hon bott i huset ett par år men inte upplevt ljudet tidigare. Kontakt förs med klagande för att försöka lokalisera ljudet, dock utan resultat. Efter julhelgen återkommer klagande med att det kan komma från bostadsbyggande i närheten då ljudet inte hörts under helgerna. Ärendet avslutas och klagande får återkomma om ljudet återkommer. Utsläpp till luft Under året har det inträffat ett flertal överkörningar av riktvärdet för CO avseende timoch dygnsmedelvärde. Totalt var det under st. överkörningar av dygnsmedelvärden och 21 st. överkörningar mot timmedelvärde, se tabell nedan. Tabellen visar överkörningar avseende riktvärde för CO under Datum Panna Dygnsmedelvärdmedelvärde Tim- Datum Timme Panna 12-jan Panna 3 268,7 09-jan kl Panna 2 656,0 11-feb Panna 2 274,8 10-jan kl Panna 2 744,1 15-feb Panna 3 310,1 13-jan kl Panna ,0 16-feb Panna 3 269,2 15-feb kl Panna 3 911,3 17-feb Panna 3 324,0 15-feb kl Panna 3 656,8 18-feb Panna 3 303,9 17-feb kl Panna 3 647,3 25-feb Panna 3 301,9 17-feb kl Panna 3 536,8 26-feb Panna 3 270,7 19-feb kl Panna 3 612,7 27-feb Panna 3 267,2 19-feb kl Panna 3 782,9 17-mar Panna 2 267,4 19-feb kl Panna 3 808,2 30-aug Panna 3 323,4 27-feb kl Panna 1 800,5 27-feb kl Panna 1 567,0 29-feb kl Panna 3 563,3 30-aug kl Panna 3 695,6 30-aug kl Panna 3 633,7 22-okt kl Panna 3 690,7 24-nov kl Panna 3 826,4 25-nov kl Panna 3 563,1 04-dec kl Panna 3 574,1 17-dec kl Panna 3 784,7 25(31)

27 20-dec kl Panna 3 683,9 Överkörningarna orsakades delvis pga. fel inlagda kalibreringsfunktioner (QAL2) och felaktig medelvärdesbildning i samband med att det nya miljöredovisningssystemet togs i drift den 1 jan Fel halt och medelvärden har därmed presenterats i kontrollrummet vilket medförde en otillräcklig övervakning. I samband med kontroll av CO-halterna i nov 2016 uppdagades felberäkningarna vilka har åtgärdats. Medelvärdesbildningarna som ligger i systemet efter åtgärderna har verifierats med tredje part. Under året inträffade två överkörningar av riktvärdet för ammoniak. I augusti mättes medelhalten från P3 upp till 12,6 mg/nm 3 och i nov mättes medelhalten för P1 upp till 11,1 mg/nm 3. Riktvärdet är satt till 10 mg/nm 3. I augusti var drifttiden på P3 72 timmar under månades tre sista kalenderdygn och i november var drifttiden på P1 97 timmar i under månadens tre sista dygn. De direkta åtgärder som vidtogs av driftspersonal var att SNCR-utrustningen stängdes av vilket gav effekt i miljöövervakningsskärmen som personalen styr mot. Som beskrivits för tillsynsmyndigheten ska bara ammoniakhalten till luft beräknas om samtidigt drift av SNCR, när det nya miljöövervakningssystemet togs i drift vid årsskiftet 2015/2016 var inte detta villkor med i beräkningen. Detta har korrigerats och kommunicerats. Utsläpp till vatten Det har varit fortsatta problem med slaggvattenreningen vilket orsakat bräddning. Som systemet är byggt finns mycket liten kapacitet att hantera oförutsedda vattenflöden, vilka kan inträffa vid ex. ofrivilliga stopp av pannorna. Förebyggande åtgärder har vidtagits för att så långt som möjligt kunna hantera vattenflödena, ex genom omställning av vattenflöden, larm och uppdaterade underhållsrutiner. Ett arbete pågår även för att långsiktigt öka kapaciteten för att hantera slaggvattnet. Problemen, förebyggande och fortsatt arbete med slaggvattenhanteringen har diskuterats med miljöförvaltningen vid tillsynsbesök. I september 2016 inträffade ett läckage på en kylvattenledning i bergrummet och vatten rann ut på bl. a. gym och tennisbana. Riskvatten pumpades till oljelagret medan övrigt vatten pumpades till brunn som går till Mälaren. Prov togs för metallanalys av vattnet och analyssvaret visade att metallhalterna låg under Stockholms läns landstings förslag på dagvattenriktlinjer i Stockholms län. Läckaget bedöms inte ha medfört någon påverkan på miljö eller hälsa. 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen, vilken inom Fortum Värme benämns teamuppdrag, för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande hållbarhetsmål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Inom respektive organisation inom Fortum Värme har egna mål 26(31)

28 tagits fram utifrån de övergripande hållbarhetsmålen. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortum Värme Fortum Värme agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Fortum Värme senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Fortum Värme fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Fortum Värme satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Fortum Värmes övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effektoch energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm är Fortum Värmes enskilt största investering hittills. Verket, som togs i drift i början av 2016, minskar både produktionskostnaderna och miljö- och klimatpåverkan då utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen i Stor-Stockholm beräknas minska med ton ett genomsnittligt år. 27(31)

29 Fram till dess att Fortum Värme avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Fortum Värmes hållbarhetsarbete se Hässelbyverket En energikartläggning genomfördes med avsikt att lokalisera flera tänkbara områden där effektiviseringar kan göras. Uppdatering kommer att ske i samband med de krav som ställs på energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. 8 Kemiska produkter 8.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Fortum Värme följer utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för på tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. Kemikalierapport skickas till Stockholm Vatten och till Miljöförvaltningen i Stockholms stad för information. 8.2 Hässelbyverket Vid Hässelbyverket används många olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. I övrigt har sedvanliga laboratoriekemikalier för vattenanalyser mm inköpts och förbrukats. Mängderna av dessa är vanligen små och lagerhållningen är liten. Kemikalierna som används i stora mängder redovisas i nedanstående tabell. En utökad förteckning över hanterade kemiska produkter kommer att delges berörda myndigheter i särskild ordning. Kemikalieförbrukning 2016 jämfört med föregående år Produkt Enhet Mängd Användningsområde Ammoniak, (25 % NH3) kg NOx-reduktion och alkalisering av matarvatten Trinatriumfosfat, kg Rest avhärdning och alkalisering av 28(31)

30 Produkt Enhet Mängd Användningsområde trinatiumbisulfit pannvatten Polymer kg Flockning av slaggvatten Natriumklorid (100% NaCl) kg Regenerering av avhärdningsfilter före osmosanläggning 9 Avfallsmängder En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. Uppdelningen är enligt mall för hållbarhetsredovisning och ytterligare beskrivning av avfallet finns i texten direkt under tabellen. Avfallsmängder år IFA = icke farligt avfall, FA = farligt avfall IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2016 IFA Bottenaska/slagg, förbränning i Brista kg IFA Bottenaska, återvinning R kg IFA Flygaska, återvinning R5, R kg FA Återvinning R1 R9 638 kg FA Deponi/ej återvunnet D1, D5 0 kg FA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 808 kg FA Annat R10 R kg IFA Återvinning R1 R2, R3 (ej kompost), R4 R ,5 kg IFA Komposterat R3 (dock inte alla förfaranden, se även 0 kg återvunnet) IFA Deponi D1, D kg IFA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 98 kg IFA Annat R kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells. Det farliga avfallet som går till återvinning består av förpackningar som är ej är tömda och rengjorda. Småkem, syror och lösta oorganiska ämnen i vatten är farligt avfall som går för destruktion. Farligt avfall som går under annat återvinningsförfarande är framförallt oljeavfall, oljehaltigt slam, spillolja och smörjfettsrester vilket utgör totalt kg medan resterande del exempelvis är elektronik och lysrör. 29(31)

31 Icke farligt avfall som går för återvinning är brännbart avfall, fraggskrot, träavfall, fett från fettavskiljare, papper mm medan det som omhändertas genom annat återvinningsförfarande är blandat avfall. Av det icke farliga avfallet som gått till deponi utgör blästersand kg. 10 Riskhantering 10.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Hässelbyverket För Hässelbyverket påbörjades en kombinerad riskanalys och miljöutredning under år 2002 av Fortum Teknik & Miljö. Rapporten redovisades under Riskerna för miljön som noterades var brand i askhanteringssystem, utläckage av transformatorolja, utläckage att förorenade vätskor av underhållskemikalier tappas till avlopp samt brand i bränslematerial. Efter ändringar i Sevesolagstiftning är Hässelbyverket numera en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån på grund av de volymer av eldningsolja 5 som lagras i berget. Utifrån detta har en riskanalys avseende lossning, lagring och hantering av eldningsolja 5 genomförts under senhösten Inga röda risker noterades. Ett antal gula risker hittades som kommer hanteras och ses över, bl.a. avseende skyltning och nödlägesrutiner. Uppdateringar av anläggningens riskanalys gjordes vid förändringar under Under 2016 har ingen uppdatering gjorts då verksamheten inte heller har förändrats men en översyn av riskanalysen planeras under första halvåret Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 30(31)

32