2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN... 9

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) UPPFYLLANDE AV SFS 2013:253 FÖRORDNING OM FÖRBRÄNNING AV AVFALL BRISTAVERKET PANNA REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER BRISTAVERKET PANNA BRISTAVERKET - PANNA ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI KEMISKA PRODUKTER STOCKHOLM EXERGI BRISTAVERKET AVFALLSHANTERING RISKHANTERING STOCKHOLM EXERGI BRISTAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 37

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Det avfalls- och bioeldade Bristaverket utgör basproduktionsanläggningen i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Fjärrvärmenätet som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet ingår även Hässelbyverket som är en mellanlastanläggning samt Valsta HVC, Vilunda HVC och Akallaverket som är spets- och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för Bristaverket som eldar flis och avfall, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm Verksamheten bedrivs sedan oktober 2010 enligt tillståndet som gavs av Miljödomstolen i dom M från den 29 april (37)

4 Tillståndet från Miljödomstolen avser: Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid Bristaverket samt Tillstånd enligt miljöbalken att dels öka den tillförda bränsleeffekten i det befintliga kraftvärmeverket (block1) upp till 146 MW, dels vid anläggningen uppföra och driva ett nytt, avfallseldat kraftvärmeblock (block 2) med en tillförd bränsleeffekt om ca 80 MW och en årlig förbränning av icke-farligt avfall om ton. Tillståndet omfattar eldning med skogsbränslen, energiskogsbränslen och åkerbränslen samt i block 2 eldning av de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Vid start/stopp och som stödbränsle får eldningsolja (Eo1) användas Lokalisering Kraftvärmeverket Bristaverket är beläget utanför Märsta tätort inom Sigtuna kommun. Fastighetsbeteckningen är Norrsunda - Brista 2:11. Bränsleytan är placerad bakom verket på fastigheten Norrsunda-Brista 2:12. Närmaste bebyggelse finns på ett avstånd av ca 500 meter. 1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Bristaverket block 1 (panna 1 och turbin 1) Kraftvärmeverkets maximala effekt är 75 MW värme och 41 MW el brutto. Bränslet i anläggningen är huvudsakligen biobränsle, men eldningsolja används vid start av pannan och kan användas som reservbränsle. Med trädbränsle kan anläggningen köras mellan 20 % och 100 % av maximal effekt. Med olja kan kapaciteten variera mellan 10 % och 60 % av maximal effekt. Rökgaskondensering installerades 2002 och ger 30 MW värme. Trädbränslet, som flis eller rundved, kan transporteras till anläggningen med bil och tåg och lagras inom området. Trädbränslet transporteras med band- och skraptransportör via en krossoch siktstation till ett inbyggt mellanlager. Från mellanlagret transporteras trädbränslet till pannhussilos via bandtransportörer. Lättolja Eo1 används vid start och kan användas som reservbränsle. Oljan lagras i två cisterner på vardera 500 m3. Båda är försedda med invallning. Cisternerna är placerade på gårdsplanen och systemet är förberett för varmhållning. Ledningarna till pannhuset är kulvertförlagda. Den årliga förbrukningen av trädbränsle vid full produktion är cirka ton, förbrukningen av olja uppskattas till cirka 300 ton/år. Förbränningen sker i en cirkulerande fluidiserad bädd (CFB). Till bädden tillsätts en viss mängd sand som bäddmaterial. I pannan produceras ånga som leds till en ångturbin som i sin tur driver en generator i vilken el produceras. Anläggningen är inte avsedd för elproduktion utan samtidig fjärrvärmeproduktion. Pannan sotas med hjälp av ånga. Inmatning av producerad elkraft till elnätet sker med markförlagd ledning. Utsläppen av kväveoxider minskas i flera steg. Först minskas utsläppen av kväveoxider genom förbränningstekniska åtgärder i form av stegvis tillförsel och begränsat överskott. Utsläppen av kväveoxider reduceras sedan ytterligare av selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR). Ammoniak i 25 %-ig vattenlösning sprutas in i SNCR-steget. Stoft i rökgaserna avskiljs med elektrofilter. Rökgaserna passerar rökgaskondensering där vatten kondenserar ut samtidigt som värmeinnehållet tas till vara. Därefter lämnar rökgaserna anläggningen via en skorsten. Skorstenen är cirka 60 meter hög med foten placerad på en marknivå cirka +30 meter. Utsläppen av kväveoxider, ammoniak, lustgas, koloxid och stoft i rökgasernas mäts och registreras kontinuerligt. 3 (37)

5 Rökgaskondensatet passerar en intern vattenrening innan det leds till våtmark för att sedan pumpas till Märstaån. Dagvatten från block 1 vid Bristaverket leds till ett infiltrationsmagasin innan det leds vidare till recipient Bristaverket block 2 (panna 2 och turbin 2) Kraftvärmeverkets installerade effekt är 60 MW värme och 20 MW el brutto. Bränslet i anläggningen är huvudsakligen avfall, men eldningsolja används vid start och stopp av pannan. Det finns även en rökgaskondensering med installerad effekt av 12 MW värme. Avfallet transporteras till anläggningen med bil. Avfallet tippas till bunkern via en sluten tipphall. Allt avfall lagras i bunkern och matas till pannan med en kran. Den årliga förbrukningen av avfall vid full produktion är cirka ton. Lättolja Eo1 används vid för stödbrännare som används vid start och stop och för att upprätthålla 850 grader C. Oljan lagras i två cisterner på vardera 500 m3. Båda är försedda med invallning. Båda är försedda med invallning och tak. Cisternerna är placerade på gårdsplanen och systemet är förberett för varmhållning. Ledningarna till block 2 pannhus är dragna via ledningsbryggor i en.. Förbränningen sker på en rosterbädd. I pannan produceras ånga som leds till en ångturbin som i sin tur driver en generator i vilken el produceras. Anläggningen är ej avsedd för elproduktion utan samtidig fjärrvärmeproduktion. Inmatning av producerad elkraft till elnätet sker med markförlagd ledning. Utsläppen av kväveoxider minskas genom förbränningstekniska åtgärder i form av stegvis tillförsel och begränsat överskott samt med selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR). Ammoniak i 25 %-ig vattenlösning sprutas in i SNCR-steget. Till rökgaserna tillsätts kalk och aktivt kol för att neutralisera och binda kemiska ämnen. Rökgaserna går sedan genom ett slangfiler och en scrubber för att sedan kylas ned i kondensorn innan de avleds genom skorstenen. Genom kondenseringen renas rökgaserna ytterligare och värmen från rökgaserna värmeväxlas mot fjärrvärmenätet. Det kondenserade rökgasvattnet renas i flera steg innan det leds till våtmark för att sedan pumpas till Märstaån. Halten av suspenderat material, ph och ammonium mäts kontinuerligt på det renade rökgaskondensatet. Skorstenen är cirka 60 meter hög med foten placerad på en marknivå cirka +30 meter. Utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak, saltsyra, koldioxid, kolmonoxid och stoft i rökgasernas mäts och registreras kontinuerligt. Förorenat dagvatten från ytor från block 2:s slagg- och askhantering, avlopp runt tippfickan samt brunnar vid syra/lut-lossning leds till intern vattenrening med sandfångfilter och flockning innan det leds vidare till en infiltrationsanläggning. Ordinärt dagvatten från hela Bristaverket leds till ett infiltrationsmagasin innan det leds vidare till recipient. 4 (37)

6 1.3 Förändringar av verksamheten under året Block 1 (Panna 1 och turbin 1) Under 2016 byggdes Panna 1 byggts om för att öka prestandan och drifttiden på pannan. Ombyggnationen innebar inte någon förändring gentemot den tekniska beskrivning över anläggningen eller dess tekniska delar. Tester av prestandan av panna 1 inklusive intrimningar för optimal balans mellan NOx och NH3 fortsatte under 2017 tillsammans med pannleverantören. I övrigt har inga förändringar gjorts för Block 1 under Block 2 (Panna 2 och turbin 2) Installationen av larm till oljeavskiljare som påbörjades redan under 2016 slutfördes under januari En utökning av UF-filter för rökgaskondensat installerades under 2017 för att kunna öka kapaciteten vilket kommer att tas i drift under Under 2017 avslutades även diverse stabilitetsaktiviteter med bland annat intrimning av HR, Heat Recovery, för att kunna ge en ökad värmeåtervinning. Gemensamma system för Bristaverket Under 2017 har en ny processvattenanläggningen projekterats och byggnationen påbörjades. Den befintliga anläggningen som fanns installerad vid panna 1 har inte kunnat leverera tillräckligt mycket rent vatten för att betjäna båda anläggningarna. Installationen av den nya anläggningen kommer att slutföras under underhållsrevisionen Verksamhetens miljöpåverkan Bristaverket Panna 1 Bristaverket panna Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Stoft, medel Enhet mg/nm³ 6% O2 Utsläpp mängd till Årsmedel 4,4 Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar M NRB Optisk mätmetod med Durag & SICKinstrument. Stoft N2O, medel ton mg/nm³ tg M NRB Optisk mätmetod med Totalt 0,31 Durag & SICKinstrument. Årsmedel 4,1 M NRB Mäts kontinuerligt med IR-instrument 5 (37)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till Metod* Beräknings- /Mätmetod N2O ton Totalt 3,7 M NRB Mäts kontinuerligt med IR-instrument Kommentar NOx, medel mg/nm³ tg Årsmedel 81,5 M NRB Mäts kontinuerligt (även NO2) med UVinstrument Nox ton Totalt 80,4 M NRB Mäts kontinuerligt (även NO2) med UVinstrument Svaveldioxid, medel mg/nm³ tg 0,4 Svaveldioxid ton Totalt NH3, medel mg/nm³ tg 0,4 C NRB Mäts kontinuerligt med UV-instrument (detta värde dock från emissionsmätning) C NRB Beräknas från emissionsmätning och uppmätt rökgasflöde. Årsmedel 0,53 M NRB Mäts med extraktiv, optisk gasanalys, Siemens-instrument NH3 ton Totalt 0,42 M NRB Mäts med extraktiv, optisk gasanalys, Siemens-instrument Kolmonoxid mg/nm³ tg, Årsmedel 33,4 M NRB Mäts kontinuerligt med IR-instrument Kolmonoxid ton Totalt 16,3 M NRB Mäts kontinuerligt med IR-instrument Koldioxid ton C NRB Beräknas med hjälp av biogen Flis energibalans över pannan Koldioxid EU-ETS ton Eo1 858 C NRB Beräknas utifrån förbrukad oljemängd Koldioxid ton Gasol 0,23 C NRB Beräknas utifrån förbrukad gasol *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 6 (37)

8 av dioxiner, kvicksilver och kadmium/tallium År 2010 gjordes en referensmätning av dioxiner vid anläggningen B1. Mätningarna har sedan återkommit varje år och görs i samband med den årliga emissionsmätningen. Mätningarna redovisas också i emissionsdeklarationen i de fall de överskrider tröskelvärdena enligt. Även mätning av kvicksilver samt kadmium/tallium görs i samband med den årliga emissionsmätningen. resultat av stickprovsmätningar 2017 Bristaverket panna 1 Parameter, utsläpp till Tröskelvärdet enligt NFS 2006:9, bilaga 1 (kg/år) 2017 (kg/år) 2016 (kg/år) 2015 (kg/år) Dioxiner (inkl furaner dvs PCDD och PCDF) Kommentar 0, , , , Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde Kvicksilver 0,1 0,12 0,18 0,89 Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde Kadmium/ Tallium 0,1 0,16 0,36 0,66 Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde Bristaverket Panna 2 Svavel, kväveoxider, stoft, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, ammoniak, väteflourid, och TOC mäts kontinuerligt vid panna 2. Sedan hösten 2014 mäts även kvicksilver kontinuerligt vid panna 2 vilket redovisas i nedanstående tabell. Stickprovskontrollerna enligt 2013:253 (två gånger per år) kommer att användas som en jämförande mätning av den kontinuerliga och redovisa i kap 4.2 där anläggningens villkorsuppfyllnad redovisas. Bestämning av fossil och biogen CO2 beräknas av programvaran Bioma (från Ramböll). Beräkningarna baseras på olika mätparametrar och resultatet rapporteras till Naturvårdsverkets handelssystem för koldioxid. Nedan redovisas totala utsläppsmängder av olika emissioner från panna 2. Jämförelse mot Avfallsförbränningsförordningen sker i kapitel 5. Tabell över emissioner från Bristaverket panna 2, 2017 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter NOx Enhet [mg/nm3 11% O2] Utsläpp mängd till Årsmedel 69,95 Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar M OTH Mäts kontinuerligt med FtiR instrument, (påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning) 7 (37)

9 Parameter NOx NH3 Enhet [ton] Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till Total 93,1 [mg/nm3 11% O2] Årsmedel 0,74 Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument, (påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning) M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. NH3 [ton] Total 0,66 M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. Stoft SO2 CO HCL TOC HF [kg] [ton] [ton] [ton] [Kg] [Kg] [ton] [ton] mg/nm3 [Kg] mg/nm3 [Kg] Total 929 Total 1,6 Total 2,1 Total 0,56 Total 80,8 Total 21, ,01 Medelvärde CO2 Fossilt EU-ETS CO2 Biogent EU-ETS Summa kadmium/ tallium Sum kadmium/ tallium Kvicksilver Kvicksilver Total 0,08 Medelvärde 0,00071 Total 0,03 Metaller mg/nm3 Medelvärde 0,038 Metaller [Kg] Total 20,72 M NRB Mäts kontinuerligt med skingrat ljus framåt (skattered light forward) instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB CO2 mäts och den fossila andelen beräknas med hjälp av Bioma-metoden. M NRB CO2 mäts och den fossila andelen beräknas med hjälp av Bioma-metoden. Stickprov 2 tillfällen 2016 C NRB Beräknas från emissionsmätning och uppmätt rökgasflöde. Stickprov 2 tillfällen 2016 C OTH Beräknas från emissionsmätning och uppmätt rökgasflöde. Stickprov 2 tillfällen 2016 C NRB Beräknas från emissionsmätning och uppmätt rökgasflöde. 8 (37)

10 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till Metod* Beräknings- /Mätmetod Dioxiner ng/nm3 Medelvärde 0,007 Stickprov 2 tillfällen 2016 Dioxiner [Kg] C NRB Beräknas från Total emissionsmätning och 0,00377 uppmätt rökgasflöde. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentar 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) vatten I nedanstående tabell redovisas utsläpp till vatten från rökgaskondensatet vid Bristaverket under året. Allt rökgaskondensatet leds sedan 1 januari 2015 till anlagd våtmark i närheten av anläggningen. Villkor redovisas under kapitel Villkor i miljötillstånd. Under året har tre stycken dioxin/furanmätningar genomförts vid anläggningen. Avfallsförordningen (2013:253) medger två stickprov per år. Alla mätningarna understiger detektionsgränsen och redovisas i tabellen nedan. Genomförda dioxinmätningar i rökgaskondensat, slutkontrollen, 2017 Datum Krav 2013:253 (ng/l) Uppmätt värde (ng/l) mars ,3 ng/l 0,0036 augusti ,3 ng/l 0,0036 november ,3 ng/l 0,040 9 (37)

11 Utsläpp av rökgaskondensat till våtmark, 2017 Utsläpp (halt) Parameter Enhet Delflöde Totalt vatten Metod* Beräknings- /Mätmetod Totalkväve mg/l Årsmedel 1,34 M OTH RGK till våtmark g Totalt 244,4 C OTH RGK till våtmark Ammoniumkväve mg/l Årsmedel 0,96 M OTH RGK till våtmark kg Totalt 182,5 C OTH RGK till våtmark Cd µg/l Årsmedel 0,04 M OTH RGK till våtmark Cd g Totalt 7,81 C OTH RGK till våtmark Cr µg/l Årsmedel 0,3 M OTH RGK till våtmark Cr g Totalt 58,4 C OTH RGK till våtmark Cu µg/l Årsmedel 1 M OTH RGK till våtmark Cu g Totalt 106 C OTH RGK till våtmark Hg µg/l Årsmedel 0,08 M OTH RGK till våtmark Hg g Totalt 16,4 C OTH RGK till våtmark Ni µg/l Årsmedel 0,6 M OTH RGK till våtmark Ni g Totalt 69 C OTH RGK till våtmark Pb µg/l Årsmedel 0,3 M OTH RGK till våtmark Pb g Totalt 41,1 C OTH RGK till våtmark Zn µg/l Årsmedel 4 M OTH RGK till våtmark Zn g Totalt 361 C OTH RGK till våtmark As µg/l Årsmedel 0,23 M OTH RGK till våtmark As g Totalt 37 C OTH RGK till våtmark Tl µg/l Årsmedel 0,1 M OTH RGK till våtmark Tl g Totalt 8,6 C OTH RGK till våtmark Co µg/l Årsmedel 0,1 M OTH RGK till våtmark Co g Totalt 33,2 C OTH RGK till våtmark Suspenderat material mg/l Årsmedel 0,4 M OTH RGK till våtmark Suspenderat material kg Totalt 55,9 C OTH RGK till våtmark Dioxiner µg/l Årsmedel 0, M OTH RGK till våtmark Dioxiner mg Totalt 0,702 C OTH RGK till våtmark ph Årsmedel 7,6 M OTH *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentar 10 (37)

12 Utsläpp av dagvatten till recipient, 2017 Parameter Enhet Riktvärde för dagvattenutsläpp* Utsläpp årsmedelvärde till infiltration Kadmium ug/l 0,4 0,028 Krom ug/l 10 0,410 Koppar ug/l 18 0,606 Nickel ug/l 15 3,275 Bly ug/l 8 0,271 Kvicksilver ug/l 0,1 0,007 Zink ug/l 75 6,1 Susp mg/l 10 0,51 ph ,8 *Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, februari 2009, utgiven av Regionplane- och trafikkontoret inom Stockholm Läns Landsting 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Bristaverket gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell över gällande tillståndsbeslut för Bristaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Miljödomstolen Miljöbalken dom M Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Beslut avser Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid Bristaverket samt Tillstånd enligt miljöbalken att dels öka den tillförda bränsleeffekten i det befintliga kraftvärmeverket (block1) upp till 146 MW, dels vid anläggningen uppföra och driva ett nytt, avfallseldat kraftvärmeblock (block 2) med en tillförd bränsleeffekt om ca 80 MW och en årlig förbränning av ickefarligt avfall om ton. Tillståndet omfattar eldning med skogsbränslen, energiskogsbränslen och åkerbränslen samt i block 2 eldning av de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Vid start/stopp och som stödbränsle får användas eldningsolja (Eo1). Tillstånd att anlägga våtmark, ledningar till våtmarken, stängsel, utrymningsväg, väg för kommande skötsel av våtmarken samt dräneringsledning för denna väg på angiven plats inom Steningedalens naturreservat. 11 (37)

13 Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr Länsstyrelsen i Stockholms Län Dnr Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Brandkåren Attunda Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Brandkåren Attunda Tillstånd enligt Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken, Vattenverksamhet Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Förordningen (2010:275) om brandfarliga och explosiva varor. 32 och 33 i förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) Tillstånd enligt 16 Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Beslut avser Tillstånd att anlägga pumpsump, ventilkammar, vattenledning, samt mätarskåp, elledning och brytare för pumpar på angiven plats inom Steningedalens naturreservat. Tillstånd att uppföra två elskåp inom Steningedalens naturreservat. Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Bristaverket Block 1 Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Bristaverket Block 2 Tillstånd att utöka ytan av Steningedalens våtmarkspark genom att öka djupet. Tillstånd att höja vattennivån i Steningedalens våtmarkspark Tillstånd till hantering av ammoniak i kyl/värmepumpaggregat inomhus. Dispens från krav på automatisk start av stödbrännare Tillstånd för hantering av brandfarlig vara from tom och omfattar: liter brandfarlig vätska (klass 3, (60 C<t<100 C) Eo1 i cisterner ovan mark utomhus 90 liter brandfarlig gas, Gasol, i lösa behållare utomhus 100 liter brandfarlig gas, Acetylen, i lösa behållare inomhus 12 (37)

14 Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Beslut avser 100 liter brandfarliga eller extremt brandfarliga Aerosoler i lösa behållare inomhus 1150 liter koncentrerad Ammoniak i cistern ovan mark inomhus 100 liter brandfarlig vätska, oavsett klass (t<100 C) i lösa behållare inomhus 2000 liter brandfarlig vätska, klass 3 (60 C<t<100 C) i cistern ovan mark inomhus Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Naturvårdsverket Art 13 i förordningen (EG) 1013/2006 Dnr NV Nacka tingsrätt, MMD, mål M Med delvis ändring av punkten 2 i mark- och miljödomstolens deldom den 25 november 2015 ändrar domstolen tidpunkten för redovisning av resultatet av utredningsvillkor A1- A2 och B1-B3 med förslag till åtgärder och slutliga villkor till senast den 1 juli Mottagande av skötselprogram för Våtmark. Beslutet föranleder inte några åtgärder från Miljöoch Hälsoskyddsnämnden. Beslut om förhandsgodkännande av återvinningsanläggning Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets kraftvärmeverk i Brista, Sigtuna kommun; nu fråga om uppskov med redovisning av prövotidsutredning A1-A2 och B1-B Anmälda ändringar under året Följande anmälningar gjordes till tillsynsmyndigheten i Sigtuna kommun under 2017: Datum Anmälans innehåll Anmälan om förändrad Processvattenrening vid Bristaverket (ersatte anmälan Anmälan om rejekt processvattenrening) 13 (37)

15 3.2 Föreläggande och förbud Beslutet på anmäld ändring under 2017 kom företaget tillhanda i början på året 2018 men redovisas ändå i denna miljörapport för tydlighetens skull i tabellen nedan. Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Sigtuna kommun (Dnr: ) Beslut avser Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun beslutar att förelägga AB Fortum Värme Samägt M Stockholms Stad, (org.nr ) om följande åtgärder: 1. Bolaget ska utöva egenkontroll med regelbunden provtagning på delflöden av rejekt för kontroll av utgående halter av salter och metaller som koncentrerats vid processvattenreningen. Jämförelse ska göras mot gällande varningsvärden från Käppalaförbundet för utsläpp till spillvatten nätet samt gällande råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet (P95) från Svenskt vatten 2. Bolaget ska inkomma till tillsynsmyndigheten med underlag för samråd om hur kontroll enligt punkt 2 ska genomföras tre månader efter det att ny processvattenrening för panna 2 tas i bruk 3. Anläggningarna för produktion av processvatten till pannorna samt spädvatten till fjärrvärmenätet får som mest släppa ut m3 ringvatten till vakuumpumpar från vattenreningsprocessen till spillvattennätet. 4. Flödesmätning ska installera senast 12 månader efter det att nya anläggningsdelarna för processvattenrening tas i drift så att volymen rejekt till spillvattennätet från processvattenrening kan mätas. 5. Vid användning av renat rökgaskondensat som råvatten för produktion av processvatten får rejektflöden från omvänd osmos (RO) samt avhärdningsenhet endast omhändertas inom anläggningen. 6. Vid användning av kommunalt dricksvatten från råvatten till processvattenrening får rejekt avledas till infiltration på den egna fastigheten 14 (37)

16 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Bristaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Sigtuna kommun Länsstyrelsen i Stockholms län (from 1/ Naturvårdsverket) Länsstyrelsen i Stockholms län Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna kommun Brandkåren Attunda Naturvårdsverket Miljötillstånd Miljöbalken Tillstånd till utsläpp av koldioxid Tillstånd till handel med utsläppsrätter Tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter Tillstånd enligt 11 lagen (SFS 1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Beslut om förhandsgodkännande av återvinningsanläggning (avser import av avfall) 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bristaverket panna 1 Tillståndsgiven produktion vid Bristaverket panna 1 Tillståndsgiven produktion Panna 1 Tillförd bränsleeffekt (MW) 146 Årlig förbränning (ton) se bränsleförbrukning i nedanstående tabell Bränsleförbrukning vid Bristaverket panna 1 jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm , ,682 Flis, skogsavfall, ton Oförbränd pellets från Hässelby, ton Spannmål från Sigtuna Brygghus, ton 670 1, , ,26 15 (37)

17 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Bristaverket Panna 1 i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Bio fjärrvärme (exkl rökgaskondensering) Rökgaskondensering 135,6 116,4 Heat Recovery* 10,7 10 Eo1 Fjärrvärme 2,0 1 Elproduktion, brutto 118,1 87 Elproduktion, netto 78,6 54,6 Drifttimmar för Bristaverket Panna 1 under 2017 Drifttimmar Panna 1 alla Panna 1 exkl start och stopp Bristaverket panna 2 Tillståndsgiven produktion vid Bristaverket panna 2 Tillståndsgiven produktion Panna 2 Tillförd bränsleeffekt (MW) 80 Årlig förbränning (ton) avfall Kapacitet vid Bristaverket panna 2 jämfört med föregående år Kapacitet panna Drifttimmar (max 8000 h) Förbränningskapacitet 36 ton/timme 27,5 25 Drifttimmar exkl start och stopp Bränsleförbrukning vid Bristaverket panna 2 jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm , ,2 Verksamhetsavfall (EWC ), ton Hushållsavfall (EWC ), ton , , , ,2 16 (37)

18 Särskild redovisning av avfallet vid Bristaverket panna 2 Bränsle 2017 (ton) Verksamhetsavfall (EWC ) Hushållsavfall eget (EWC ) Hushållsavfall importerat (EWC ) Produktion av värme och el med olika bränslen vid Bristaverket panna 2 i GWh 2017 jämfört med föregående år (1 januari-31 december) Produktion (GWh) Avfall Fjärrvärme (exkl rökgaskondensering) ,2 Rökgaskondensering 80 86,1 Eo1 Fjärrvärme 3,5 2,7 Heat Recovery* 16 12,8 Elproduktion, brutto ,4 Elproduktion, netto 87 72, Gemensamma system Vattenflöden vid Bristaverket i m jämfört med föregående år Vattenflöde Mängd i m 3, 2017 Mängd i m 3, 2016 Recipient Total vattenförbrukning (B1+B2) Rökgaskondensat Brista (Panna 1 + Panna 2) Renat dagvatten till infiltration Våtmark Infiltration 4.2 Villkor i miljötillstånd I nedanstående tabeller redovisas uppfyllelse gentemot tillståndet. Tabell över villkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Utredningsvillkor Villkorstext nr A1 Den från miljösynpunkt optimala balanser mellan utsläpp till av kväveoxider, lustgas (gäller block 1) och ammoniak och utsläpp till vatten av ammoniumkväve. Kommentar: Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. A2 från block 1 av stoft, lustgas, kvicksilver, och kadmium/tallium samt tekniska och ekonomiska förutsättningar att minska dessa utsläpp. 17 (37)

19 Kommentar: Emissionsmätningar görs årligen där kvicksilver och kadmium/tallium ingår som en parametrar. Mätningarna visar på låga utsläpp men överskrider tröskelvärden enligt NFS 2006:9, bilaga 1. Alla utsläpp från block 1 redovisas i tabell i kap Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. A3 från block 2 av kvicksilver och kadmium/tallium samt tekniska och ekonomiska förutsättningar att minska dessa utsläpp. Kommentar: Villkoret har utretts efter att block 2 har tagits i drift. Vid projektering och uppförande används bästa möjliga teknik. Mätningar utförs enligt förordning om avfallsförbränning SFS 2013:253. Mätningarna presenteras under kap 5.2 Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. B1 Erfarenheter av reningsanläggningen och våtmark för rening av rökgaskondensat med särskild vikt på kvicksilver och kadmium/tallium och olika fraktioner av totalkväve samt tekniska och ekonomiska förutsättningar och miljömässiga konsekvenserna av att ytterligare minska dess utsläpp. Särskild vikt ska läggas vid att belysa möjligheterna att minska utsläppet av ammoniumkväve genom nitrifiering eller på annat sätt. Kommentar: Villkoret har utretts efter att rökgaskondensering och vattenrening för panna 2 samt ny vattenreningsanläggning för panna 1 har tagits i drift. Vid projektering och uppförande används bästa möjliga teknik. Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. B2 B3 Undersökning av förhållandena i Märstaån, Steningeviken och Skarven före och efter utsläpp av rökgaskondensat samt jämförelse med miljökvalitetsnormerna för fiskevatten och vad som följer av vattenförvaltningens bestämmelser. Kommentar: Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att avleda renat rökgaskondensat direkt till Steningeviken och alternativt till Skarven. Vidare ska de miljömässiga konsekvenserna av de olika alternativen belysas i jämförelse med utsläpp i Märstaån och med beaktande av miljökvalitetsnormerna för fiskvatten och vad som följer av vattenförvaltningens bestämmelser. 18 (37)

20 Kommentar: Villkoret besvaras efter prövotiden. Kartläggning av förhållanden innan anläggningen tas i drift säkras med kontrollprogram för Märstaån, Steningeviken och Skarven. Utredningsvillkoret redovisades den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut Därefter har remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig. C De tekniska och ekonomiska förutsättningarna att minska miljöpåverkan av transporter genom att i största möjliga utsträckning utnyttja järnväg för transport av bränsle, askor och annat material Kommentar: En utredning påbörjades under 2012 för att utreda möjligheter att anlägga ett järnvägsspår ända upp till Bristaverket. Detta skulle minska de interna transporterna och förbättra förutsättningarna för järnvägstransporter. Utredningsvillkor C redovisades den 1 december 2016 till Mark- och miljödomstolen med förslag att avsluta prövotiden utan att föreskriva slutliga villkor. Tabell över provisoriska föreskrifter/villkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Provisoriska Villkorstext villkor nr P1 Utsläppen till från block 1 av kväveoxider, lustgas, ammoniak, stoft och svavel får som årsmedelvärde och riktvärden inte överstiga 140, 25, 8, 25, respektive 25 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt. Kommentar: Villkoren kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument och uppmättes under året till: Kväveoxider 81,5 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Lustgas 4,1 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Ammoniak 0,53 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Stoft 0,31 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Svaveldioxid 0,4 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Emissionmätningar utfördes i maj och november 2017 av Miljömätarna i Linköping AB Force Technology AB. Halterna för gaserna uppgick då till: Kväveoxider 85 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Lustgas 1,8 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Ammoniak 0,15 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Stoft 0,15 efter RGK resp 3,0 före RGK mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Svaveldioxid 0,28 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp till från block 1 av kväveoxider, lustgas, ammoniak, stoft och svavel uppfylls. P2 Utsläppen till från block 2 av kväveoxider, ammoniak, får som årsmedelvärde och riktvärden inte överstiga 90 respektive 10 mg/m 3 ntg vid 11 % syrehalt. 19 (37)

21 Kommentar: Villkoren kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument och uppmättes under året till: Kväveoxider 69,95 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Ammoniak 0,74 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Emissionsmätningar utfördes under mars 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Halterna för gaserna uppgick då till: Kväveoxider 76 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Ammoniak 0,025 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Bedömningen görs att villkoret avseende utsläpp till av kväveoxider och ammoniak uppfylls. P3 Utsläppen till från block 2 av kvicksilver och kadmium/tallium får som riktvärde uppgå till högst 20 respektive 30 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt. Kommentar: Villkoren kontrolleras vid två emissionsmätningar. Emissionsmätningar utfördes under mars och november 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Halterna för gaserna uppgick då till: Kvicksilver 0,053 resp 0,089 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt Kadmium/tallium 0,11 resp 0,18 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt För egenkontrollen används ett eget instrument som mäter kontinuerligt. Instrumentet används därför inte för att kontrollera uppfyllandet av föreskrivna begränsningsvärden utan utnyttjas istället som ett hjälpmedel för att övervaka driften av anläggningen och reningsutrustningens funktion. Bedömningen görs att villkoret avseende kvicksilver och kadmium/tallium uppfylls. P4 Renat kondensat som leds till Käppalaverket får som årsmedelvärden och riktvärden innehålla högst 0,5 ug kvicksilver per liter, 0,5 ug kadmium per liter, 2 ug bly per liter, 2 ug koppar per liter, 2 ug krom per liter, 5 ug nickel per liter, 100 ug zink per liter och 50 mg suspenderat material per liter. ph i det renade kondensatet får som riktvärden inte understiga 6,5 eller överstiga 11. Vid utsläpp till Märstaån får renat kondensat efter reningen vid verket som årsmedelvärden och riktvärden innehålla högst 15 mg totalkväve per liter, 0,2 ug kadmium per liter, 5 ug krom per liter, 5 ug koppar per liter, 0,2 ug kvicksilver per liter, 5 ug nickel per liter, 5 ug bly per liter, 30 ug zink per liter, 2 ug arsenik per liter, 1 ug tallium per liter, 5 ug kobolt per liter, 2 mg suspenderat material per liter och 0,0003 ug dioxiner per liter. Vidare får ph som riktvärden inte understiga 6,7 eller överstiga 7,7. Slutligen får det renade kondensatet som dygnsmedelvärde och riktvärde innehålla högst 10 mg ammoniumkväve per liter och som månadsmedelvärde och riktvärde högst 5 mg ammoniumkväve per liter. Vid flöden i Märstaån understigande 50 l/s räknat som rullande medelvärde för fyra dagar får utsläppet av ammoniumkväve som riktvärde inte överstiga 100 g/tim. Vid flöden i ån understigande 20 l/s, räknat som medelvärde för fyra dagar, får något utsläpp av kondensat inte ske över huvud taget. 20 (37)

22 Kommentar: Inget kondensat har släppts till Käppalaverket under Årsmedelvärdena för renat kondensat redovisas i kap 2.3. Ett flödesproportionerligt samlingsprov av det renade kondensatet som släpps till våtmarken och Märstaån tas varje månad. Årsmedelvärden för övriga parameter understiger uppsatta riktvärden. Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp av rökgaskondensat till våtmarken uppfylls. Tabell över slutliga villkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under 2017 Slutliga villkor nr Villkorstext 1 Verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten och föroreningar samt andra störningar för omgivningen, ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt målet angett eller åtagit sig, om inte annat framgår av nedanstående villkor. Kommentar: Under år 2017 har både panna 1 och panna 2 varit i drift hela året. Ingen verksamhet utöver ansökan bedrivs. Villkoret uppfylls. 2 För att få ta tillståndet i drift får anläggningen inte strida mot lagakraftvunnen detaljplan. Kommentar: Anläggningen strider inte mot detaljplanen. Villkoret uppfylls. 3 Lagring av avfallsbränsle får endast ske inomhus. Kommentar: All lagring av avfallsbränsle sker i tipphall och bunker. Villkoret uppfylls 4 Block 2 ska uppföras och drivas i överensstämmelse som gäller avfallsförbränningsanläggningen i förordning (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) som avfallsförbränning. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten anmäla när block 2 tagits i drift. Kommentar: En gemensam tolkning med tillsynsmyndigheten gjordes vid tillsynsbesök den 24 april 2014 att det är Förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) som avses i villkoret för Block 2 då föreskriften 2002:28 har upphört att gälla. Redogörelse och uppfyllelse gentemot villkor 4 görs i denna miljörapport. 5 Vid tekniskt oundvikligt driftstopp och driftstörningar i block 2 eller fel i mätutrustningen för sådana utsläpp av föroreningar till och vatten som överskrider fastställda värden inte pågå under längre tid än fyra timmar i följd. Dessutom får den sammanlagda drifttiden inte överskrida 60 timmar per år. Kommentar: Anläggningen har tagits i drift. Inga tekniska driftstopp eller driftstörningar har pågått längre än 4 timmar i följd. 21 (37)

23 6 Utsläppet av kolmonoxid från block 1 får som dygnsmedelvärde inte överstiga 250 mg/m3 ntg vid 6 % syrehalt under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår. Kommentar: Under 2017 har 98,1 % av driftdygnen klarat villkoret. Emissionmätning utfördes i maj 2017 av Miljömätarna i Linköping AB. Halterna för CO uppgick vid mättillfällena till 10 mg/nm3 ntg vid 6 % O2. Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp av kolmonoxid uppfylls för Panna Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Bristaverket. Bristaverket består av 1 panna för produktion av fjärrvärme samt kraftproduktion. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Installerad tillförd effekt P Mätning och kontroll av utsläppen Stoft, NOx och SO2 mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Begränsningsvärden enligt förordningen Kraven för föroreningar är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 16 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. Begränsningsvärdena och ev. överkörningar under 2017 för Bristaverket Panna 1 som är en samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan. Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Referens Månad Dygn Timme Stoft 20 mg/nm , pkt 1 NOx 250 mg/nm , pkt 1 SO2 200 mg/nm Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 22 (37)

24 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Bristaverket Panna 1. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2017 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5.2 Utförda mätningar och besiktningar under året sammanfattas genomförda kontroller avseende AST, QAL2 och emissionsmätningar (enligt 26 och 27 SFS 2013:252). 4.4 Uppfyllande av SFS 2013:253 Förordning om förbränning av avfall Bristaverket Panna 2, Bristaverket panna 2 Emission 57 (2013:253 [mg/nm3 11% O2]) HCl 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns SO2 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 50mg/Nm3 Dygn/Gräns NOx 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 200mg/Nm3 Dygn/Gräns HF 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 1mg/Nm3 Dygn/Gräns TOC/CH4 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns Stoft 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns Emission Villkor 1 (2013: min [mg/nm3 11% O2]) HCl 0,09% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns SO2 0,23% 30 min värden max 3% >50mg/Nm3 År/Gräns NOx 0,13% 30 min värden max 3% >200 mg/nm3 År/Gräns CO 0,31 % Dygn max 3% >50mg År/Gräns HF 0,00% 30 min värden max 3% >2mg/Nm3 År/Gräns TOC/CH4 0,05% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns Stoft 0,01% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns Emission Villkor 2 (2013: min [mg/nm3 11% O2]) HCl 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 60 mg/nm3 Gräns SO2 2 Antal 30 min med ett genomsnitt > 200 mg/nm3 Gräns NOx 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 400 mg/nm3 Gräns CO min värden max 100 mg/nm3 Dygn/Gräns CO max 5 % >150 mg OBS 10min-värden mätt under 0,05% 24h-period Dygn/Gräns HF 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 4 mg/nm3 Gräns TOC/CH4 4 Antal 30 min med ett genomsnitt > 20mg/Nm3 Gräns Stoft 1 Antal 30 min med ett genomsnitt > 30mg/Nm3 Gräns 23 (37)

25 I tabellen redovisas uppfyllelse mot förordningen, dygnsvillkor samt 30-minuters-villkor och där det är tillämpligt även 10-minuters villkor (CO). Redovisning av emissioner till (kontinuerlig mätning), Bristaverket Panna 2; halter, 2017 Emission Krav enligt FFA dygn (mg/nm3 vid 11% O2) Krav enligt FFA 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) Villkor 1(97%) Villkor 2(max) Årsmedel (validerat mg/nm3 vid 11% O2) Högsta dygnsmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2) Högsta halvtimmesmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2)* Högsta 10- minutersmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2) NOx ,96 151,1 - n/a Stoft , n/a TOC ,004 8,7 - n/a HCL ,17 5,1 - n/a HF * 0,1 - n/a SO ,08 77,6 - n/a *inget krav att redovisa halvtimmar annat än CO Särskild redovisning av CO, Bristaverket- panna 2; halter, 2017 Emission Krav enligt FFA dygn (mg/nm3 vid 11% O2) Högsta validerade dygnsmedelvärde (mg/nm3 vid 11% O2) Krav enligt FFA 30- min (mg/nm3 vid 11% O2) Högsta validerade halvtimmesmedelvärdet (mg/nm3 vid 11% O2)** CO 50 (97% årets dygn) Krav enligt FFA 10- min (mg/nm3 vid 11% O2) 174, ,1 150 (95 % av dygnets timmar) Högsta validerade 10- minutersmedelvärdet (mg/nm3 vid 11% O2)*** 1851,5 Redovisning av emissioner till (stickprovskontroller), Bristaverket Panna 2; halter, 2017 Emission Krav enligt FFA 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) Uppmätt stickprov 1 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) (om inte annat anges) Uppmätt stickprov 2 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) (om inte annat anges) CD/Tl 0,05 0, ,00018 Hg 0,05 0, , Dioxiner/furaner 0,1 0, ng/l 0, ng/l Summa metaller 0,5 0,020 0, (37)

26 Bristaverket Panna 2; utsläpp till vatten 2017, jämförelse mot :253 Emission Krav 2013:253 enhet i mg/l (om inte annat anges) Uppmätt årsmedelvärde enhet i mg/l (om inte annat anges) Dioxin/furaner 0,3 ng/l 0,016 ng/l Kvicksilver 0,03 0,00003 Kadmium 0,05 0,00004 Tallium 0,05 0,00005 Arsenik 0,15 0,00022 Bly 0,2 0,0005 Krom 0,5 0,0003 Koppar 0,5 0,0007 Nickel 0,5 0,0005 Zink 1,5 0,003 Suspenderat material 45 mg/l 0, % <30 mg/l 100 % <30 mg/l 4.5 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhetsutövare redogöra, i miljörapporten, för hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas. Ingen redogörelse görs därför i denna miljörapport som avser verksamhetsåret Inga BAT-slutsatser finns ännu publicerade för avfallsförbränningsanläggningar. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 25 (37)

27 5.2 Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system. Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Bristaverket - Panna 1, 2017 Datum Utförare Uppdrag Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Periodisk emissionsmätning enligt SFS 2013:252 och enligt miljödom Kalibrering av driftinstrument QAL2, enligt SS-EN Jämförande mätning 2017 enligt NFS 2004:6 Årlig kontroll av kalibrerfunktion AST, enligt SS-EN Periodisk emissionsmätning enligt SFS 2013:252 och villkorsmätning enligt miljödom (endast lustgas och Hg) Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Bristaverket - Panna 2, 2017 Datum Utförare Uppdrag samt Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB Miljömätarna i Linköping AB 2017 Ramböll, Danmark Periodisk emissionsmätning enligt SFS 2013:253 del I och enligt miljödom Kalibrering av driftinstrument QAL2, enligt SS-EN Jämförande mätning 2017 enligt NFS 2004:6 Årlig kontroll av kalibrerfunktion AST, enligt SS-EN (O2 och CO2) Periodisk emissionsmätning enligt SFS 2013:253, del II BIOMA 2017, Validation report CO2, Brista 2 Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Bristaverket gemensamma system, 2017 Datum Utförare Uppdrag samt Akustikbyrån T4p AB Externbullerutredning av värmeverk, Bristaverket Märsta ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning vid Bristaverket (37)

28 5.3 Sammanfattning av resultatet av mätningar Alla mätningar under året utfördes enligt planerat med undantag för årets första mätning vid panna 2, den till som fick kompletteras den Anledningen var att driftläget vid första tillfället inte medgav de förutsättningar som mätföretaget behövde för att få en god kalibrerfunktion för NOx enligt SS-EN 14181:2014 (QAL2). 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem Maximo. I nedanstående tabeller redovisas de avvikelser som har koppling till miljö som uppstått i verksamheten under Bristaverket Panna 1 I tabellen nedan redovisas de miljöstörningar som har registrerats under 2017 för Bristaverket panna 1. I tabeller under kap 4.3 Uppfyllande av SFS 2013:252 förordningen stora förbränningsanläggningar, redovisas uppfyllelsen gentemot förordningen. Datum MX-nr Effekt Orsak och enligt FSF (där så är tillämpligt) Händelsen och åtgärder där så är tillämpligt 24/ vatten Igensättning av skakfiltret (microfilter) av skyddsplats. Orsakar att rent rökgaskondensat bräddar och rinner ut på golv och vidare ut gården till dagvattenbrunn. Bra ph och endast mindre miljöpåverkan. Rökgasreningen stoppas och quench töms med tankbil. Förbättringsgrupp tillsatt för att utreda händelsen och förhindra fler händelser. 17/ vatten Breddning av quench. Rent rökgaskondensat rinner ut på golvet inne i källaren på rökgasreningen och vidare ut på gården, mindre mängd. Rökgasreningen stoppas och quench töms med tankbil. 23/ vatten Bräddar rent rökgaskondensat Rökgasreningen stoppas och quench töms med tankbil. Kortsiktiga lösningar tagits fram - bla ställt upp container på gården med pump för att undvika översvämningar på gården. Långsiktig lösning är att dra en ledning ifrån pumpgrop till B2 avdragstank. 31/ Annat Kontaktbruten med MRS vid uppstart av B1 Operatörerna kunde inte se uppföljning mot 2013:252 under natten. Operatörerna använde sig istället av råvärdena. Normal drift rådde vid tillfället. Värdena blev loggade på vanligt sätt i systemet. 27 (37)

29 5/6 17/ / / Överskridande 1 timme stoft Överskridande 2 timmar stoft Överkörning av stoft 1 timme vid urgång av pannan Överkörning av stoft 2 timmar vid uppgång Oklar anledning, efterrapporterad händelse i samband med årsrapport. Intrimning av pannan efter underhållsstopp. Elfiltret var urkopplat Elfiltret hade inte kopplats in pga låg temperatur 6.2 Bristaverket - Panna 2 I tabellen nedan redovisas de miljöstörningar som har registrerats under 2017 för Bristaverket panna 2. I tabeller under kap 4.4 Uppfyllande av SFS 2013:253 förordningen om förbränning avfall Bristaverket panna 2, redovisas uppfyllelsen gentemot förordningen samt utökade krav mot IED. Datum MX-nr Effekt Orsak och enligt FFA (där så är tillämpligt) Händelsen och åtgärder där så är tillämpligt 4/ Överkörning av SO2 I samband med underhåll på ett instrument stoppades reningsutrustning NID A och NID B (slangfilter) och därmed överskreds miljövärden av SO2. 1/ och 66 p 2a Överkörning av NOx och CO Tripp (urgång) av pannan 8/ och 62 Överkörning av HCl och SO2 I samband med uppstart av pannan 12/ och Överkörning av NOx Ammoniakpumpar stoppade pga kommunikationsfel i styrsystemet och orsakade miljööverskridande. 14/ mark Läckage av kalk vid lossning, ca 10 liter Sanerades av Ragnsells 21/ Överskridande stoft Hål i strumpfilter NID B 22/ och 62 Överskridande HCl och SO2 Urgång av vår rening för att reparera strumpfilter NID B 27/ vatten Hydrauloljeläckage, bränsletransport C-plan Hydraulolja på mark utanför tipphallen, ca 10 liter hydraulolja rann ut. Sanering med absol. 28 (37)

30 19/ Överskridande SO2 I samband med sotning 20/ Överskridande SO2 Inkoppling av analysinstrument 21/ Överskridande NOx Störning i SNCR-regleringen 21/ Överskridande SO2 Bränslerelaterat 22/ Överskridande NOx Störning i SNCR-regleringen 29/ vatten Ingen visning av flödet i Lilla bä cken och Moralundstunnel dvs ingen visning av rullande 4- dagars medelvärde. Återkommande rondering för att säkerställa flöde i Lilla bäcken och Moralundstunneln. Säkring till pumparna hade gått sönder och byttes ut. 6/ Överskridande SO2 Vattensotning 8/ Överskridande SO2 Bränslerelaterat 11/ Överskridande NOx Problem i styrsystemet orsakade tripp av rosterpanor 25/ vatten Bräddning av buffert tankar 3A/ 3B i Heat Recovery Pga revision av Panna 2 låg några system i hand och försvårade reglering av vattennivån och dosering av lut. Tankar bräddade över av rent rökgaskondensat. Sanering med sugbil. 4/ Överskridande av SO2 I samband med uppstart av pannan 5/ , 63 och 66 Överskridande av TOC, NOX och CO Problem i styrsystemet slog ut anläggningen. 9/ Överskridande av NOx Ingen NOx-reducering pga flytt av SNCR lansar under drift. 13/ och 63 Överskridande av NOx och SO2 Tester av våta reningen 19/ Överskridande av NOx Urgång av pannan 27/ Överskridande av CO Panntripp 2/ Överskridande av SO2 Överskridande i samband med att kulor till kulsotning tog slut 29 (37)

31 8/ Överskridande av SO2 Kalk matades inte in till slangfilter korrekt vilket innebar en försämrad rening av SO2. 7/ Överskridande av SO2 Filterkaka släpper i reningen och orsakar förhöjda värden 7/ Överskridande HCL Nedeldning av pannan 10/ vatten Läckage/spricka i OA utanför ko mpressorrummet OA betjänar rena dagvattenytor före avledning till infiltration. Inget oljeläckage från transporter har skett som runnit ner i OA och ingen olja kunde detekteras i OA. OA reparerades. 26/ Överskridande av NOx SNCR-systemet trippade. 26/ , 60, 62, 63, 66 Överskridande av TOC, HCl, SO2, NOx och CO Tripp av pannan och svårt att komma igång efter uppstart 27/ Överskridande HCL Bränslerelaterat 2/ Överskidande av CO Panntripp 17/ Överskridande av NOx Uppstart av pannan vid inmatning av fastbränsle 19/ Överskridande av SO2 Höga temperaturer i pannan orsakade svängning i reningen och en halvtimmes överskridande 23/ Överskridande av SO2 Bränslerelaterat, gips konstateras. Bränsleleverantör avstängd. 6/ , 66 Överskridande av HCl och CO Panntripp pga kommunikationsstörning i styrsystemet 13/ , 60, 62 Överskridande av TOC, HCl och SO2 Panntripp pga kommunikationsstörning i styrsystemet 27/ Överskridande av SO2 Vid sotning 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS (37)

32 Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas fram-förallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärme-produktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se 31 (37)

33 7.1.2 Bristaverket I syfte att öka verkningsgraden i anläggningen genomfördes under 2011 ett värmeåtervinningsprojekt med processvatten som togs i drift under januari Processvattnet från Block 1 kyldes tidigare med stadsvatten och leddes sedan till avlopp. Lösningen var inte särskilt resurs- eller energieffektiv då processvattnet i anläggning är av bra kvalitet och med hög temperatur skickades till avlopp istället för att komma till återanvändning. Efter driftsättningen kyls processvattnet nu istället genom värmeväxling med fjärrvärmereturen för att sedan återanvändas till fjärrvärmespädmatning. Under 2015 påbörjades en liknande lösning att installeras vid Block 2 och som driftsattes under I samband med uppförandet av Bristaverkets block 2 uppfördes även en gemensam anläggning för att återvinna spillvärme från både block 1 och block 2. De stora energivolymerna kommer främst ifrån rökgaskondensat och kylbehovet av större komponenter som turbiner och pumpar. Fler kylobjekt kommer att anslutas där värmen istället kan användas till fjärrvärmenätet vilket ger en förbättring av verkningsgraden i anläggningen och ökar verkningsgraden i nordvästra nätets produktion. Under 2017 har vi processvattenåtervinningsanläggningarna genererat en värmeproduktion till fjärrvärmenätet motsvarande 1200 MWh. 8 Kemiska produkter 8.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. Kemikalierapport skickas till Käppalaförbundet via deras webb-portal. 8.2 Bristaverket Kemikalieförbrukning för Bristaverket gemensamma ytor, 2017, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Diesel m 3 60,2 57,5 Arbetsmaskiner för bränsleoch askförflyttningar inom verket, extern personal 32 (37)

34 Kemikalieförbrukning för Bristaverket Panna 1, 2017, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Ammoniak, (25% NH3) ton NOx-reduktion, alkalisering av matarvatten Sand* ton Bäddmaterial i pannan Natriumhydroxid (lut 32%) ton 10,8 11,6 Rökgaskondenseringen, phjustering Natriumhypoklorit ton 4,9 0,98 Bakteriekontroll KVR Saltsyra ton 61,8 92,1 Rökgaskondenseringen Broxo salt ton Till spädvattenrening Jonbytesmassa l Rening av processvatten** Avfettningsmedel (nafter), smörjfett mm l Rengöringsmedel, underhåll Oljor l Underhåll av utrustning Kommentarer: *Sand är ingen kemikalie utan används som tillsats i förbränningsprocessen och därför redovisas den här ** Processvattenanläggningen betjänar båda anläggningarna men är placerad i block 1 och därför redovisas bara jonbytesmassan här Kemikalieförbrukning för Bristaverket Panna 2, 2017, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Natriumhydroxid (lut 32%) ton 127,5 60 Rökgaskondenseringen, phjustering Bränd kalk ton Rökgasrening Släckt kalk ton 123,2 13,1 Rökgasrening Aktivt kol ton 53,4 43,2 Rökgasrening Ammoniak ton NOx-reduktion, alkalisering av matarvatten Saltsyra ton 61,1 39,8 Rökgasrening Järnklorid ton 0,75 0,5 Flockningsmedel, rening av dagvatten från förorenade ytor inom avfallsanläggningen TMT ton 0,1 0,1 Rening av dagvatten från förorenade ytor inom avfallsanläggningen Svavelsyra ton 30 0 ph-justering slutkontroll 33 (37)

35 Avfettningsmedel (nafter), smörjfett mm l Rengöringsmedel, underhåll Oljor l Underhåll av utrustning 9 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Bristaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från under-hållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till Stockholm Exergi digitalt enligt skapade sändlistor. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Avfallsmängder 2017 från Bristaverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2017 FA Återvinning R1-R11 (ej R3) 0,61 FA Deponi/ej återvunnet D1-D8 0 FA Destruktion D9-D15 11,7 FA Annat R12-R13 24,7 IFA Återvinning R1-R11 (ej R3 som är kompost) 5105,3 IFA Komposterat R3 (Kompost) 0,4 IFA Deponi D1-D8 19,3 IFA Destruktion D9-D15 0 IFA Annat R12-R13 20,7 *Avfall transporteras bort av Ragnsells 34 (37)

36 Askor 2017 från Bristaverket Aska EWC-kod enlig bil 4 AF Flygaska från biobränsleförbr, B1 (IFA) Flygaska från biobränsleförbr, B1 (IFA) Bäddaska från biobränsleförbr, B1 (IFA) Bäddaska från biobränsleförbr, B1 (IFA) Flygaska avfallsförbränning, B2 (IFA) Mängd (ton) Transportör Anläggning Bortskaffning/ destruktion eller återvinning Econova Norrköping, (Herrebro), Tierp, Vingåker, Karlskoga Ragnsells Högbytorp RS Avfallsbehandl Econova Norrköping, (Herrebro), Tierp, Vingåker Ragnsells Högbytorp RS Avfallsbehandl Ragnsells Högbytorp RS Avfallsbehandl Återvinning/R5 Återvinning/R5 Återvinning/R5 Återvinning/R5 Fysikalisk kemisk behandling/d9 Slutprodukt, avfalls-förbränning B2 (FA) Slagg, avfallsförbränning, B2 (IFA) * 5717 Ragnsells Högbytorp RS Avfallsbehandl Ragnsells Högbytorp RS Avfallsbehandl Fysikalisk kemisk behandling/d9 Återvinning/R5 Slagg, avfallsförbränning, B2 (IFA) Fortum Waste Solutions (Turebergs åkeri) Hovgården Återvinning/R5 10 Riskhantering 10.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 35 (37)

37 10.2 Bristaverket Vid Bristaverket finns två riskanalyser gjorda, en för vardera block, Block 1 och Block 2 (ett block består av panna och turbin och tillhörande hjälputrustning). I riskanalyserna har det identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalyserna uppdateras kontinuerligt vid förändringar i verksamheten som påverkar riskbilden inom anläggningen. I början på år 2017 gjordes en uppdatering av båda kraftverksblockens riskanalyser. Inom ramen för riskhantering arbetar organisationen också med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). I detta ingår att kartlägga risker i bland annat våra bränsleflöde och säkerställa att vi arbetar systematiskt med att dokumentera, följa upp och minimera risker inom verksamheten. 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 12 Övrig information Märstaåns samverkansgrupp Stockholm Exergi, Bristaverket, medverkar i Märstaåns samverkansgrupp som är en gemensamhetsförening som bedriver och bekostar ett gemensamt provtagningsprogram med efterföljande analys och sammanställning av Märstaån. Deltagare i samverkansgruppen är företag inklusive lantbrukare och kommunala verksamheter som delar vattenflöde som leder ut till Märstaån. Vattenprovtagningen genomförs av Länsstyrelsen i Stockholms län och proverna har analyserats med avseende på temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, absorbans, grumlighet, ammoniumkväve, nitrit + nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, TOC, klorid och sulfat samt metaller. För verksamhetsåret 2017 Naturvatten i Roslagen sammanfattat resultaten och skrivit rapporten. Andra miljörapporter i det Nordvästra fjärrvärmenätet Förutom denna miljörapport för Bristaverket, finns det en miljörapport för år 2016 för andra tillståndspliktiga anläggningar i det nordvästra fjärrvärmenätet såsom Akallaverket, Hässelbyverket, Vilundaverket och Valsta HVC. Emissionsdeklaration och grunddel för Bristaverket redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte företagsnamn till den 10 jan (37)

38 13 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Bristaverket under år Stockholm den 26 mars 2018 Produktion & Distribution Nordvästra Marika Rotevall Platschef 37 (37)

39 38 (37)