Miljörapport 2016 Bristaverket

Transkript

1 Miljörapport 2016 Bristaverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING LOKALISERING TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN Bristaverket block 1 (panna 1 och turbin 1) Bristaverket block 2 (panna 2 och turbin 2) FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Bristaverket block 1 (panna 1 och turbin 1) Bristaverket block 2 (panna 2 och turbin 2) VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT Bristaverket - Panna Bristaverket - Panna UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Bristaverket - panna Bristaverket - panna Gemensamma system VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS-FÖRORDNINGAR Uppfyllande av SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) Bristaverket - panna Uppfyllande av SFS 2013:253 Förordning om förbränning av avfall Bristaverket - panna REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR Bristaverket - panna Bristaverket - panna Emissioner till vatten TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER BRISTAVERKET - PANNA BRISTAVERKET - PANNA BRISTAVERKET GEMENSAMMA SYSTEM ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Fortum Värme Bristaverket KEMISKA PRODUKTER... 36

3 8.1 FORTUM VÄRME BRISTAVERKET AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME BRISTAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT (41)

4 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Det avfalls- och bioeldade Bristaverket utgör basproduktionsanläggningen i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Fjärrvärmenätet som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet ingår även Hässelbyverket som är en mellanlastanläggning samt Valsta HVC, Vilunda HVC och Akallaverket som är spets- och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för Bristaverket som eldar flis och avfall, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm. Verksamheten bedrivs sedan oktober 2010 enligt tillståndet som gavs av Miljödomstolen i dom M från den 29 april (41)

5 Tillståndet från Miljödomstolen avser: Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid Bristaverket samt Tillstånd enligt miljöbalken att dels öka den tillförda bränsleeffekten i det befintliga kraftvärmeverket (block1) upp till 146 MW, dels vid anläggningen uppföra och driva ett nytt, avfallseldat kraftvärmeblock (block 2) med en tillförd bränsleeffekt om ca 80 MW och en årlig förbränning av icke-farligt avfall om ton. Tillståndet omfattar eldning med skogsbränslen, energiskogsbränslen och åkerbränslen samt i block 2 eldning av de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Vid start/stopp och som stödbränsle får eldningsolja (Eo1) användas. 1.2 Lokalisering Kraftvärmeverket Bristaverket är beläget utanför Märsta tätort inom Sigtuna kommun. Fastighetsbeteckningen är Norrsunda - Brista 2:11. Bränsleytan är placerad bakom verket på fastigheten Norrsunda-Brista 2:12. Närmaste bebyggelse finns på ett avstånd av ca 500 meter. 1.3 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningen Bristaverket block 1 (panna 1 och turbin 1) Kraftvärmeverkets maximala effekt är 75 MW värme och 41 MW el brutto. Bränslet i anläggningen är huvudsakligen biobränsle, men eldningsolja används vid start av pannan och kan användas som reservbränsle. Med trädbränsle kan anläggningen köras mellan 20 % och 100 % av maximal effekt. Med olja kan kapaciteten variera mellan 10 % och 60 % av maximal effekt. Rökgaskondensering installerades 2002 och ger 30 MW värme. Trädbränslet, som flis eller rundved, kan transporteras till anläggningen med bil och tåg och lagras inom området. Trädbränslet transporteras med band- och skraptransportör via en kross- och siktstation till ett inbyggt mellanlager. Från mellanlagret transporteras trädbränslet till pannhussilos via bandtransportörer. Lättolja Eo1 används vid start och kan användas som reservbränsle. Oljan lagras i två cisterner på vardera 500 m 3. Båda är försedda med invallning. Cisternerna är placerade på gårdsplanen och systemet är förberett för varmhållning. Ledningarna till pannhuset är kulvertförlagda. Den årliga förbrukningen av trädbränsle vid full produktion är cirka ton, förbrukningen av olja uppskattas till cirka 300 ton/år. Förbränningen sker i en cirkulerande fluidiserad bädd (CFB). Till bädden tillsätts en viss mängd sand som bäddmaterial. I pannan produceras ånga som leds till en ångturbin som i sin tur driver en generator i vilken el produceras. Anläggningen är inte avsedd för elproduktion utan samtidig fjärrvärmeproduktion. Pannan sotas med hjälp av ånga. Inmatning av producerad elkraft till elnätet sker med markförlagd ledning. 4(41)

6 Utsläppen av kväveoxider minskas i flera steg. Först minskas utsläppen av kväveoxider genom förbränningstekniska åtgärder i form av stegvis lufttillförsel och begränsat luftöverskott. Utsläppen av kväveoxider reduceras sedan ytterligare av selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR). Ammoniak i 25 %-ig vattenlösning sprutas in i SNCRsteget. Stoft i rökgaserna avskiljs med elektrofilter. Rökgaserna passerar rökgaskondensering där vatten kondenserar ut samtidigt som värmeinnehållet tas till vara. Därefter lämnar rökgaserna anläggningen via en skorsten. Skorstenen är cirka 60 meter hög med foten placerad på en marknivå cirka +30 meter. Utsläppen av kväveoxider, ammoniak, lustgas, koloxid och stoft i rökgasernas mäts och registreras kontinuerligt. Rökgaskondensatet passerar en intern vattenrening innan det leds till våtmark för att sedan pumpas till Märstaån. Dagvatten från block 1 vid Bristaverket leds till ett infiltrationsmagasin innan det leds vidare till recipient Bristaverket block 2 (panna 2 och turbin 2) Kraftvärmeverkets installerade effekt är 60 MW värme och 20 MW el brutto. Bränslet i anläggningen är huvudsakligen avfall, men eldningsolja används vid start och stopp av pannan. Det finns även en rökgaskondensering med installerad effekt av 12 MW värme. Avfallet transporteras till anläggningen med bil. Avfallet tippas till bunkern via en sluten tipphall. Allt avfall lagras i bunkern och matas till pannan med en kran. Den årliga förbrukningen av avfall vid full produktion är cirka ton. Lättolja Eo1 används vid för stödbrännare som används vid start och stop och för att upprätthålla 850 grader C. Oljan lagras i två cisterner på vardera 500 m 3. Båda är försedda med invallning. Båda är försedda med invallning och tak. Cisternerna är placerade på gårdsplanen och systemet är förberett för varmhållning. Ledningarna till block 2 pannhus är dragna via ledningsbryggor i luften.. Förbränningen sker på en rosterbädd. I pannan produceras ånga som leds till en ångturbin som i sin tur driver en generator i vilken el produceras. Anläggningen är ej avsedd för elproduktion utan samtidig fjärrvärmeproduktion. Inmatning av producerad elkraft till elnätet sker med markförlagd ledning. Utsläppen av kväveoxider minskas genom förbränningstekniska åtgärder i form av stegvis lufttillförsel och begränsat luftöverskott samt med selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR). Ammoniak i 25 %-ig vattenlösning sprutas in i SNCR-steget. Till rökgaserna tillsätts kalk och aktivt kol för att neutralisera och binda kemiska ämnen. Rökgaserna går sedan genom ett slangfiler och en scrubber för att sedan kylas ned i 5(41)

7 kondensorn innan de avleds genom skorstenen. Genom kondenseringen renas rökgaserna ytterligare och värmen från rökgaserna värmeväxlas mot fjärrvärmenätet. Det kondenserade rökgasvattnet renas i flera steg innan det leds till våtmark för att sedan pumpas till Märstaån. Halten av suspenderat material, ph och ammonium mäts kontinuerligt på det renade rökgaskondensatet. Skorstenen är cirka 60 meter hög med foten placerad på en marknivå cirka +30 meter. Utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak, saltsyra, koldioxid, kolmonoxid och stoft i rökgasernas mäts och registreras kontinuerligt. Förorenat dagvatten från ytor från block 2:s slagg- och askhantering, avlopp runt tippfickan samt brunnar vid syra/lut-lossning leds till intern vattenrening med sandfångfilter och flockning innan det leds vidare till en infiltrationsanläggning. Ordinärt dagvatten från hela Bristaverket leds till ett infiltrationsmagasin innan det leds vidare till recipient. 1.4 Förändringar av verksamheten under året Bristaverket block 1 (panna 1 och turbin 1) Under 2016 har Panna 1 byggts om för att öka prestandan och drifttiden på pannan. Ombyggnationen har inte inneburit någon förändring gentemot den tekniska beskrivning över anläggningen eller dess tekniska delar. Nedan följer en sammanställning i korthet över ombyggnationen: Nya SNCR-lansar förbättrar utnyttjandet av ammoniak i pannan och därmed reducerar bildning av kväveoxider. Recirkulation av rökgaser, minskar syrehalten och även minskar rökgasflödet. Bättre omblandning av ammoniak i pannan minskar ammoniak i rökgasen och lägre ammoniumhalt i rökgaskondensatet. Avskiljning av sand i bottenaskan samt återföring till sandsilo för återanvändning. Ger minskande transporter av sand och bottenaska. Ny bränsleinmatning för jämnare bränsleflöde till panna 1 Oljeavskiljaren som betjänar spillvattenbrunnar från Block 1 har bytts under Det var i samband med besiktning av oljeavskiljaren under sommaren som den dömdes ut som icke-tjänlig pga sprickbildning. Under hösten har därför den bytts ut och ersatts med en modern oljeavskiljare av klass Bristaverket block 2 (panna 2 och turbin 2) Under hösten 2016 påbörjades installation av larm i de oljeavskiljare vid Bristaverkets nya område nära block 2. Installationen slutfördes under januari (41)

8 Under 2015 påbörjades ett projekt med återvinning av pannvatten från panna 2 till spädmatning av fjärrvärmenätet. Projektet slutfördes under 2016 i samband med årlig underhållsrevision och efter driftsättningen kyls nu processvattnet genom värmeväxling med fjärrvärmereturen för att sedan återanvändas till fjärrvärmespädmatning. Sedan starten av panna 2 (våren 2014) har olika aktiviteter fortsatt i anläggningen för att få en stabilproduktion utan miljöstörningar. Ett stort antal förbättringar har bedrivit som på så sätt förbättrat prestandan i anläggningen. Flera aktiviteter i syfte att energioptimera olika energiflöden har genomförts på värmeåtervinningssystemet (Heat Recovery), fjärrvärmesidan samt turbinkrets. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Bristaverket - Panna 1 För att beräkna de totala utsläppen till luft från Bristaverket panna 1 under året används vanligtvis resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. Utsläpp till luft Bristaverket - panna 1, 2016 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft, medel mg/nm³ M NRB Optisk mätmetod med Årsmedel 5,2 6% O2 Durag & SICK-instrument. Stoft Ton M NRB Optisk mätmetod med Totalt 0,14 Durag & SICK-instrument.. N2O, medel mg/nm³ tg Årsmedel 4,3 M NRB Mäts kontinuerligt med IRinstrument N2O Ton Totalt 3,8 M NRB Mäts kontinuerligt med IRinstrument NOx, medel mg/nm³ tg Årsmedel 72,0 M NRB Mäts kontinuerligt (även NO2) med UV-instrument NOx Ton Totalt 63,4 M NRB Mäts kontinuerligt (även NO2) med UV-instrument Svaveldioxid, medel mg/nm³ tg 1,2 C NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument (detta värde dock från emissionsmätning) Svaveldioxid Ton Totalt C NRB Beräknas från 0,3 emissionsmätning och uppmätt rökgasflöde. 7(41)

9 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NH3, medel mg/nm³ tg Årsmedel 0,9 M NRB Mäts med extraktiv, optisk gasanalys, Siemensinstrument Utsläpp till luft av dioxiner, kvicksilver och kadmium/tallium År 2010 gjordes en referensmätning av dioxiner vid anläggningen B1. Mätningarna har sedan återkommit varje år och görs i samband med den årliga emissionsmätningen. Mätningarna redovisas också i emissionsdeklarationen i de fall de överskrider tröskelvärdena enligt. Även mätning av kvicksilver samt kadmium/tallium görs i samband med den årliga emissionsmätningen. NH3 ton Totalt 0,44 M NRB Mäts med extraktiv, optisk gasanalys, Siemensinstrument Kolmonoxid mg/nm³ tg, Årsmedel 46,9 M NRB Mäts kontinuerligt med IRinstrument Kolmonoxid ton Totalt 35,5 M NRB Mäts kontinuerligt med IRinstrument Koldioxid - ton C NRB Beräknas med hjälp av Flis biogen energibalans över pannan Koldioxid EU-ETS ton Eo C NRB Beräknas utifrån förbrukad oljemängd Koldioxid ton Gasol 0,06 C NRB Beräknas utifrån förbrukad gasol *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Bristaverket panna 1, utsläpp till luft av stickprovsmätningar2016 Parameter, utsläpp till luft Tröskelvärdet enligt NFS 2006:9, bilaga (kg/år) 2015 (kg/år) Dioxiner (inkl furaner dvs PCDD och PCDF) 2014 (kg/år) Kommentar (kg/år) 0, , , , Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde Kvicksilver 0,1 0,18 0,89 0,64 Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde Kadmium/ Tallium 0,1 0,36 0,66 0,44 Beräknas utifrån uppmätt halt och rökgasflöde 8(41)

10 2.1.2 Bristaverket - Panna 2 Svavel, kväveoxider, stoft, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, ammoniak, väteflourid, och TOC mäts kontinuerligt vid panna 2. Sedan hösten 2014 mäts även kvicksilver kontinuerligt vid panna 2 vilket redovisas i nedanstående tabell. Stickprovskontrollerna enligt 2013:253 (två gånger per år) kommer att användas som en jämförande mätning av den kontinuerliga och redovisa i kap 4.2 där anläggningens villkorsuppfyllnad redovisas. Bestämning av fossil och biogen CO2 beräknas av programvaran Bioma (från Ramböll). Beräkningarna baseras på olika mätparametrar och resultatet rapporteras till Naturvårdsverkets handelssystem för koldioxid. Nedan redovisas totala utsläppsmängder av olika emissioner från panna 2. Jämförelse mot Avfallsförbränningsförordningen sker i kapitel 5. Tabell över emissioner från Bristaverket panna 2, 2016 Utsläppspunkter Delflöde Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx NOx NH3 NH3 Stoft SO2 CO HCL TOC HF CO2 Fossilt EU-ETS CO2 Biogent EU-ETS [mg/nm3 11% O2] Årsmedel 71,8 [ton] [mg/nm3 11% O2] [ton] [kg] [ton] [ton] [ton] [Kg] [Kg] [ton] [ton] Total 96,3 Årsmedel 0,33 Total 0,48 Total 867 Total 1,8 Total 2,2 Total 0,55 Total 41,9 Total 43, M OTH Mäts kontinuerligt med FtiR instrument, (påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning) M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument, (påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning) M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med skingrat ljus framåt (skattered light forward) instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB Mäts kontinuerligt med FtiR instrument. M NRB CO2 mäts och den fossila andelen beräknas med hjälp av Biomametoden. M NRB CO2 mäts och den fossila andelen beräknas med hjälp av Biomametoden. 9(41)

11 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Summa kadmium/ tallium Sum kadmium/ tallium Kvicksilver Kvicksilver mg/nm3 Medelvärde Stickprov 2 tillfällen ,00068 [Kg] C NRB Beräknas från emissionsmätning Total och uppmätt rökgasflöde. 0,64 mg/nm3 Medelvärde Stickprov 2 tillfällen , [Kg] C OTH Beräknas från emissionsmätning Total och uppmätt rökgasflöde. 0,1 Metaller mg/nm3 Medelvärde 0,013 Stickprov 2 tillfällen 2016 Metaller [Kg] C NRB Beräknas från emissionsmätning Total 12,37 och uppmätt rökgasflöde. Dioxiner ng/nm3 Medelvärde 0,0015 Stickprov 2 tillfällen 2016 Dioxiner [Kg] C NRB Beräknas från emissionsmätning Total 0, och uppmätt rökgasflöde. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Bränsle kan levereras till Bristaverket med lastbil eller tåg. Biltransporter till verket är därför en relativt stor miljöpåverkan. Inget bränsle levererades med tåg under Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Bristaverket 2016 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) ,8 36, PM (kg) , (41)

12 2.3 Utsläpp till vatten I nedanstående tabell redovisas utsläpp till vatten från rökgaskondensatet vid Bristaverket under året. Allt rökgaskondensatet leds sedan 1 januari 2015 till anlagd våtmark i närheten av anläggningen. Villkor redovisas under kapitel Villkor i miljötillstånd. Under året har två stycken dioxin/furanmätningar genomförts vid anläggningen. Avfallsförordningen (2013:253) medger två stickprov per år. Alla mätningarna understiger detektionsgränsen och redovisas i tabellen nedan. Genomförda dioxinmätningar i rökgaskondensat, slutkontrollen, 2016 Datum Krav 2013:253 (ng/l) Uppmätt värde (ng/l) 1 mars ,3 ng/l 0, juni ,3 ng/l 0,0046 Utsläpp av rökgaskondensat till våtmark, 2016 Utsläpp (halt) Parameter Enhe t Delflöde Totalt Utsläpp till vatten Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Totalkväve mg/l Årsmedel 2,74 M OTH RGK till våtmark g Totalt 558,7 C OTH RGK till våtmark Ammoniumkväve mg/l Årsmedel 1,84 M OTH RGK till våtmark kg Totalt 405,7 C OTH RGK till våtmark Cd g/l Årsmedel 0,03 M OTH RGK till våtmark Cd g Totalt 4,01 C OTH RGK till våtmark Cr g/l Årsmedel 0,5 M OTH RGK till våtmark Cr g Totalt 72,3 C OTH RGK till våtmark Cu g/l Årsmedel 1 M OTH RGK till våtmark Cu g Totalt 127 C OTH RGK till våtmark Hg g/l Årsmedel 0,12 M OTH RGK till våtmark Hg g Totalt 24 C OTH RGK till våtmark Ni g/l Årsmedel 0,3 M OTH RGK till våtmark Ni g Totalt 48,2 C OTH RGK till våtmark Pb g/l Årsmedel 0,3 M OTH RGK till våtmark Pb g Totalt 41,4 C OTH RGK till våtmark Zn g/l Årsmedel 4 M OTH RGK till våtmark Zn g Totalt 474 C OTH RGK till våtmark As g/l Årsmedel 0,25 M OTH RGK till våtmark As g Totalt 40 C OTH RGK till våtmark Tl g/l Årsmedel 0,1 M OTH RGK till våtmark Tl g Totalt 8 C OTH RGK till våtmark 11(41)

13 Parameter Utsläpp (halt) Enhe t Delflöde Totalt Utsläpp till vatten Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Co g/l Årsmedel 0,1 M OTH RGK till våtmark Co g Totalt 16,1 C OTH RGK till våtmark Suspenderat material mg/l Årsmedel 1,1 M OTH RGK till våtmark Suspenderat material kg Totalt 198,8 C OTH RGK till våtmark Dioxiner g/l Årsmedel 0, M OTH RGK till våtmark Dioxiner mg Totalt 0,760 C OTH RGK till våtmark ph Årsmedel 7,3 M OTH *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Utsläpp av dagvatten till recipient, 2016 Parameter Enhet Riktvärde för dagvattenutsläpp* Utsläpp årsmedelvärde till infiltration Kadmium ug/l 0,4 0,025 Krom ug/l 10 0,45 Koppar ug/l 18 1,39 Nickel ug/l 15 1,55 Bly ug/l 8 0,25 Kvicksilver ug/l 0,1 0,025 Zink ug/l 75 4,4 Susp mg/l 10 2,5 ph ,5 *Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, februari 2009, utgiven av Regionplane- och trafikkontoret inom Stockholm Läns Landsting 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Bristaverket gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell över beslut för Bristaverket enligt miljötillståndet Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Miljödomstolen Miljöbalken dom M Beslut avser Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid Bristaverket samt Tillstånd enligt miljöbalken att dels öka den tillförda bränsleeffekten i det befintliga kraftvärmeverket (block1) upp till 146 MW, dels vid anläggningen uppföra och driva ett 12(41)

14 Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr Länsstyrelsen i Stockholms län Dnr Länsstyrelsen i Stockholms Län Dnr Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Tillstånd enligt Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken, Vattenverksamhet Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Beslut avser nytt, avfallseldat kraftvärmeblock (block 2) med en tillförd bränsleeffekt om ca 80 MW och en årlig förbränning av icke-farligt avfall om ton. Tillståndet omfattar eldning med skogsbränslen, energiskogsbränslen och åkerbränslen samt i block 2 eldning av de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Vid start/stopp och som stödbränsle får användas eldningsolja (Eo1). Tillstånd att anlägga våtmark, ledningar till våtmarken, stängsel, utrymningsväg, väg för kommande skötsel av våtmarken samt dräneringsledning för denna väg på angiven plats inom Steningedalens naturreservat. Tillstånd att anlägga pumpsump, ventilkammar, vattenledning, samt mätarskåp, elledning och brytare för pumpar på angiven plats inom Steningedalens naturreservat. Tillstånd att uppföra två elskåp inom Steningedalens naturreservat. Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Bristaverket Block 1 Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Bristaverket Block 2 Tillstånd att utöka ytan av Steningedalens våtmarkspark genom att öka djupet. Tillstånd att höja vattennivån i Steningedalens våtmarkspark Brandkåren Förordningen (2010:275) Tillstånd till hantering av ammoniak i 13(41)

15 Datum Tillståndsgivande myndighet Attunda Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Brandkåren Attunda Tillstånd enligt om brandfarliga och explosiva varor. 32 och 33 i förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) Tillstånd enligt 16 Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Beslut avser kyl/värmepumpaggregat inomhus. Dispens från krav på automatisk start av stödbrännare Tillstånd för hantering av brandfarlig vara from tom och omfattar: liter brandfarlig vätska (klass 3, (60 C<t<100 C) Eo1 i cisterner ovan mark utomhus 90 liter brandfarlig gas, Gasol, i lösa behållare utomhus 100 liter brandfarlig gas, Acetylen, i lösa behållare inomhus 100 liter brandfarliga eller extremt brandfarliga Aerosoler i lösa behållare inomhus 1150 liter koncentrerad Ammoniak i cistern ovan mark inomhus 100 liter brandfarlig vätska, oavsett klass (t<100 C) i lösa behållare inomhus 2000 liter brandfarlig vätska, klass 3 (60 C<t<100 C) i cistern ovan mark inomhus Miljö- och hälsoskyddsnämnd en i Sigtuna Dnr MHN/ Naturreservatsföreskrifterna i Steningedalen Naturvårdsverket Art 13 i förordningen (EG) 1013/2006 Dnr NV Nacka tingsrätt, MMD, mål M Med delvis ändring av punkten 2 i mark- och miljödomstolens deldom den 25 november 2015 ändrar domstolen tidpunkten för redovisning av resultatet av utredningsvillkor A1- A2 och B1-B3 med förslag till åtgärder och slutliga villkor till senast den 1 juli Mottagande av skötselprogram för Våtmark. Beslutet föranleder inte några åtgärder från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Beslut om förhandsgodkännande av återvinningsanläggning Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets kraftvärmeverk i Brista, Sigtuna kommun; nu fråga om uppskov med redovisning av prövotidsutredning A1- A2 och B1-B3. 14(41)

16 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2016 har följande anmälningar lämnats in till tillsynsmyndigheten: Brandkåren Attunda ansökan om nytt tillstånd om brandfarlig vara Brandkåren Attunda anmälan om föreståndare brandfarlig vara. 3.2 Föreläggande och förbud Under 2016 har två föreläggande inkommit till Fortum Värme, Bristaverket. Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Sigtuna kommun (Dnr: ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Sigtuna kommun (Dnr: ) Beslut avser Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun beslutar att förelägga AB Fortum Värme Samägt M Stockholms Stad, (org.nr ) om följande åtgärder: 1. Inkomma med förslag på åtgärder för att bygga om eller flytta mätplanen så att mätplatskraven i SS-EN och SS-EN uppfylls för Fortums kontinuerliga mätningar resp konsultmätningar (såväl mätningar för kalibrering och kontroll som mätningar vid periodiska besiktningar ). Förslagen ska grunda sig på bedömning från sakkunnig utomstående part som utses efter överenskommelse med tillsynsmyndigheten 2. Redovisa vad det skulle att genomföra föreslagna ändringar 3. För jämförelse uppskatta kostnaderna per år för kontinuerlig övervakning av miljöparametrar med MRS, bestämning av mätosäkerhet i fast mätsystem (QAL1) och löpande egenkontrollåtgärder (ex QAL3), mätningar för kalibrering och årlig kontroll (QAl2 eller AST) och periodiska besiktningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun beslutar att förelägga AB Fortum Värme Samägt M Stockholms Stad, (org.nr ) om följande åtgärder: 1. Farligt avfall ska inför borttransport samlas på ordnat sätt inom därför avsedd intern miljöstation på gården. Olika typer av farligt avfall ska vara märkta med typ av innehåll och EWC-kod. Förvaring ska ske i lämpliga kärl inom avgränsat område i container eller på så sätt att slipp inte kan nå dagvattennätet eller förorena mark. Ordningen vid miljöstation och uppmärkning av avfallsslag ska åtgärdas så snart möjligt, dock senast Tak över cisterner ska sättas upp senast Golvbrunn i vattenberedningsrum ska vara avstängningsbar, alternativt förses med tätning så att spill inte kan nå spillvattennät. Åtgärdas snarast, dock senast Samtliga oljeavskiljare på anläggningen ska skötas genom återkommande tömning, och vara försedda med fungerande larmfunktion som indikerar behov av tömning. Rutiner och dokumentation kring rondering, tömning, funktionskontroll av larm ska finnas. Brunnslock till oljeavskiljare ska vara märkta med färgkoder på sätt som företaget självt föreslagit. Rutiner och dokumentation, samt en genomförandeplan för installation av larm till avskiljarna till senast årsskiftet 2016/2017 ska kunna redovisas vid nästa planerade tillsynsbesök (41)

17 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Bristaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Sigtuna kommun Länsstyrelsen i Stockholms län Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna kommun Brandkåren Attunda Naturvårdsverket Miljötillstånd Miljöbalken Tillstånd till utsläpp av koldioxid Tillstånd till handel med utsläppsrätter Tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter Tillstånd enligt 11 lagen (SFS 1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Beslut om förhandsgodkännande av återvinningsanläggning (avser import av avfall) 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bristaverket - panna 1 Tillståndsgiven produktion vid Bristaverket panna 1 Tillståndsgiven produktion Panna 1 Tillförd bränsleeffekt (MW) 146 Årlig förbränning (ton) se bränsleförbrukning i nedanstående tabell Bränsleförbrukning vid Bristaverket panna 1 jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm , ,3 Flis, skogsavfall, ton ,8 Oförbränd pellets från Hässelby, ton , ,54 Spannmål från Sigtuna Brygghus, ton 148 0, ,6 16(41)

18 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Bristaverket- panna1 i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Bio fjärrvärme (exkl rökgaskondensering) Rökgaskondensering 116,4 129,1 Heat Recovery* 10 9,4 Eo1 Fjärrvärme 1 1,9 Elproduktion, brutto Elproduktion, netto 54,6 82,9 *Ej tidigare rapporterat, direktvärme Drifttimmar för Panna 1 under 2016 Drifttimmar 2016 Panna 1 - alla 5366 Panna 1 - exkl start och stopp Bristaverket - panna 2 Tillståndsgiven produktion vid Bristaverket panna 2 Tillståndsgiven produktion Panna 2 Tillförd bränsleeffekt (MW) 80 Årlig förbränning (ton) avfall Kapacitet vid Bristaverket panna 2 jämfört med föregående år Kapacitet panna Drifttimmar (max 8000 h) Förbränningskapacitet 36 ton/timme Drifttimmar exkl start och stopp 7955 * *Rapporterades ej i MR för 2015 Bränsleförbrukning vid Bristaverket panna 2 jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm , ,4 Verksamhetsavfall (EWC ), ton , ,2 Hushållsavfall (EWC ), ton , ,6 Särskild redovisning av avfallet vid Bristaverket panna 2 Bränsle 2016 (ton) Verksamhetsavfall (EWC ) Hushållsavfall - eget (EWC ) Hushållsavfall - importerat (EWC ) (41)

19 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Bristaverket - panna 2 i GWh 2016 jämfört med föregående år (1 januari-31 december) Produktion (GWh) Avfall Fjärrvärme (exkl ,2 rökgaskondensering) Rökgaskondensering 86,1 87,6 Eo1 Fjärrvärme 2,7 4,4 Heat Recovery* 12,8 11,7 Elproduktion, brutto 99,4 92,2 Elproduktion, netto 72,2 63,3 *Ej tidigare rapporterat, direktvärme Gemensamma system Vattenflödena till och från Bristaverket rapporteras under detta kapitel. Vattenflöden vid Bristaverket i m jämfört med föregående år Vattenflöde Mängd i m 3, 2016 Mängd i m 3, 2015 Recipient Total vattenförbrukning (B1+B2) Rökgaskondensat Brista (Panna 1 + Panna 2) Våtmark 4.2 Villkor i miljötillstånd I nedanstående tabeller redovisas uppfyllelse gentemot tillståndet. Tabell över utredningsvillkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Utredningsvillkor Villkorstext nr A1 Den från miljösynpunkt optimala balanser mellan utsläpp till luft av kväveoxider, lustgas (gäller block 1) och ammoniak och utsläpp till vatten av ammoniumkväve. Kommentar: Utredningsvillkoret kommer att redovisas den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut A2 Utsläpp till luft från block 1 av stoft, lustgas, kvicksilver, och kadmium/tallium samt tekniska och ekonomiska förutsättningar att minska dessa utsläpp. Kommentar: Emissionsmätningar görs årligen där kvicksilver och kadmium/tallium ingår som en parametrar. Mätningarna visar på låga utsläpp men överskrider tröskelvärden enligt NFS 2006:9, bilaga 1. Alla utsläpp från block 1 redovisas i tabell i kap Kommentar: Utredningsvillkoret kommer att redovisas den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut (41)

20 A3 Utsläpp till luft från block 2 av kvicksilver och kadmium/tallium samt tekniska och ekonomiska förutsättningar att minska dessa utsläpp. Kommentar: Villkoret har utretts efter att block 2 har tagits i drift. Vid projektering och uppförande används bästa möjliga teknik. Mätningar utförs enligt förordning om avfallsförbränning SFS 2013:253. Mätningarna presenteras under kap 5.2 B1 Utredningsvillkoret redovisades den 1 december 2016 till Mark- och miljödomstolen med förslag till slutliga villkor. Erfarenheter av reningsanläggningen och våtmark för rening av rökgaskondensat med särskild vikt på kvicksilver och kadmium/tallium och olika fraktioner av totalkväve samt tekniska och ekonomiska förutsättningar och miljömässiga konsekvenserna av att ytterligare minska dess utsläpp. Särskild vikt ska läggas vid att belysa möjligheterna att minska utsläppet av ammoniumkväve genom nitrifiering eller på annat sätt. Kommentar: Villkoret har utretts efter att rökgaskondensering och vattenrening för panna 2 samt ny vattenreningsanläggning för panna 1 har tagits i drift. Vid projektering och uppförande används bästa möjliga teknik. Utredningsvillkoret kommer att redovisas senast den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut B2 Undersökning av förhållandena i Märstaån, Steningeviken och Skarven före och efter utsläpp av rökgaskondensat samt jämförelse med miljökvalitetsnormerna för fiskevatten och vad som följer av vattenförvaltningens bestämmelser. Kommentar: Utredningsvillkoret kommer att redovisas senast den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut B3 De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att avleda renat rökgaskondensat direkt till Steningeviken och alternativt till Skarven. Vidare ska de miljömässiga konsekvenserna av de olika alternativen belysas i jämförelse med utsläpp i Märstaån och med beaktande av miljökvalitetsnormerna för fiskvatten och vad som följer av vattenförvaltningens bestämmelser. Kommentar: Villkoret besvaras efter prövotiden. Kartläggning av förhållanden innan anläggningen tas i drift säkras med kontrollprogram för Märstaån, Steningeviken och Skarven. Utredningsvillkoret kommer att redovisas senast den 30 juni 2017 i enligt med Mark- och miljödomstolens beslut C De tekniska och ekonomiska förutsättningarna att minska miljöpåverkan av transporter genom att i största möjliga utsträckning utnyttja järnväg för transport av bränsle, askor och annat material Kommentar: En utredning påbörjades under 2012 för att utreda möjligheter att anlägga ett järnvägsspår ända upp till Bristaverket. Detta skulle minska de interna transporterna och förbättra förutsättningarna för järnvägstransporter. Utredningsvillkor C redovisades den 1 december 2016 till Mark- och miljödomstolen med förslag att avsluta prövotiden utan att föreskriva slutliga villkor. 19(41)

21 Tabell över provisoriska föreskrifter/villkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Provisoriska Villkorstext villkor nr P1 Utsläppen till luft från block 1 av kväveoxider, lustgas, ammoniak, stoft och svavel får som årsmedelvärde och riktvärden inte överstiga 140, 25, 8, 25, respektive 25 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt. Kommentar: Villkoren kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument och uppmättes under året till: - Kväveoxider 72,0 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Lustgas 4,3 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Ammoniak 0,9 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Stoft 5,2 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Svaveldioxid 1,2 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Emissionmätningar utfördes i mars och november 2016 av Force Technology AB. Halterna för gaserna uppgick då till: - Kväveoxider 71 resp 110 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Lustgas <2 resp 6,3 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Ammoniak 0,1 resp 0,09 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Stoft <1 resp 0,6 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt - Svaveldioxid 0,1 resp <3 mg/m 3 ntg vid 6 % syrehalt Pga byte av instrument genomfördes två emissionsmätningar under Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp till luft från block 1 av kväveoxider, lustgas, ammoniak, stoft och svavel uppfylls. P2 Utsläppen till luft från block 2 av kväveoxider, ammoniak, får som årsmedelvärde och riktvärden inte överstiga 90 respektive 10 mg/m 3 ntg vid 11 % syrehalt. Kommentar: Villkoren kontrolleras med kontinuerligt mätande instrument och uppmättes under året till: - Kväveoxider 71,8 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt - Ammoniak 0,48 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Emissionsmätningar utfördes under mars 2016 av Force Technology AB. Halterna för gaserna uppgick då till: - Kväveoxider 96 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt - Ammoniak 0,1 mg/m 3 ntg vid 11% syrehalt Vid mätningen uppmättes högre halt av kväveoxider än årsmedelvärdet som är anläggningens villkor. Skillnaden var dock systematisk mot tredjepartsundersökningen vilket var målet för undersökningen att visa att våra instrument mäter korrekt. Bedömningen görs att villkoret avseende utsläpp till luft av kväveoxider och ammoniak uppfylls. 20(41)

22 P3 Utsläppen till luft från block 2 av kvicksilver och kadmium/tallium får som riktvärde uppgå till högst 20 respektive 30 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt. Kommentar: Villkoren kontrolleras vid två emissionsmätningar. Emissionsmätningar utfördes under mars och november 2016 av Force Technology AB. Halterna för gaserna uppgick då till: - Kvicksilver 0,05 resp 0,16 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt - Kadmium/tallium 1,0 resp <0,7 ug/m 3 ntg vid 11 % syrehalt Bedömningen görs att villkoret avseende kvicksilver och kadmium/tallium uppfylls. P4 Renat kondensat som leds till Käppalaverket får som årsmedelvärden och riktvärden innehålla högst 0,5 ug kvicksilver per liter, 0,5 ug kadmium per liter, 2 ug bly per liter, 2 ug koppar per liter, 2 ug krom per liter, 5 ug nickel per liter, 100 ug zink per liter och 50 mg suspenderat material per liter. ph i det renade kondensatet får som riktvärden inte understiga 6,5 eller överstiga 11. Vid utsläpp till Märstaån får renat kondensat efter reningen vid verket som årsmedelvärden och riktvärden innehålla högst 15 mg totalkväve per liter, 0,2 ug kadmium per liter, 5 ug krom per liter, 5 ug koppar per liter, 0,2 ug kvicksilver per liter, 5 ug nickel per liter, 5 ug bly per liter, 30 ug zink per liter, 2 ug arsenik per liter, 1 ug tallium per liter, 5 ug kobolt per liter, 2 mg suspenderat material per liter och 0,0003 ug dioxiner per liter. Vidare får ph som riktvärden inte understiga 6,7 eller överstiga 7,7. Slutligen får det renade kondensatet som dygnsmedelvärde och riktvärde innehålla högst 10 mg ammoniumkväve per liter och som månadsmedelvärde och riktvärde högst 5 mg ammoniumkväve per liter. Vid flöden i Märstaån understigande 50 l/s räknat som rullande medelvärde för fyra dagar får utsläppet av ammoniumkväve som riktvärde inte överstiga 100 g/tim. Vid flöden i ån understigande 20 l/s, räknat som medelvärde för fyra dagar, får något utsläpp av kondensat inte ske över huvud taget. Kommentar: Inget kondensat har släppts till Käppalaverket under Årsmedelvärdena för renat kondensat redovisas i kap 2.3. Ett flödesproportionerligt samlingsprov av det renade kondensatet som släpps till våtmarken och Märstaån tas varje månad. Under januari och februari 2016 erhölls förhöjda kvicksilverhalter i månadsproven. Årsmedelvärdet på 0,12 ug/liter understeg årsmedelvärdet och riktvärde på 0,2 ug/liter. Årsmedelvärden för övriga parameter understiger uppsatta riktvärden. Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp av rökgaskondensat till våtmarken uppfylls. 21(41)

23 Tabell över slutliga villkor för Bristaverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under 2016 Slutliga villkor nr Villkorstext 1 Verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt målet angett eller åtagit sig, om inte annat framgår av nedanstående villkor. Kommentar: Under år 2016 har både panna 1 och panna 2 varit i drift hela året. Ingen verksamhet utöver ansökan bedrivs. Villkoret uppfylls. 2 För att få ta tillståndet i drift får anläggningen inte strida mot lagakraftvunnen detaljplan. Kommentar: Anläggningen strider inte mot detaljplanen. Villkoret uppfylls. 3 Lagring av avfallsbränsle får endast ske inomhus. Kommentar: All lagring av avfallsbränsle sker i tipphall och bunker. 4 Block 2 ska uppföras och drivas i överensstämmelse som gäller avfallsförbränningsanläggningen i förordning (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) som avfallsförbränning. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten anmäla när block 2 tagits i drift. Kommentar: En gemensam tolkning med tillsynsmyndigheten gjordes vid tillsynsbesök den 24 april 2014 att det är Förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) som avses i villkoret för Block 2 då föreskriften 2002:28 har upphört att gälla. Redogörelse och uppfyllelse gentemot villkor 4 görs i denna miljörapport. 5 Vid tekniskt oundvikligt driftstopp och driftstörningar i block 2 eller fel i mätutrustningen för sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda värden inte pågå under längre tid än fyra timmar i följd. Dessutom får den sammanlagda drifttiden inte överskrida 60 timmar per år. Kommentar: Anläggningen har tagits i drift. Inga tekniska driftstopp eller driftstörningar har pågått längre än 4 timmar i följd. 6 Utsläppet av kolmonoxid från block 1 får som dygnsmedelvärde inte överstiga 250 mg/m3 ntg vid 6 % syrehalt under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår. Kommentar: Under 2016 har 97,8 % av driftdygnen klarat villkoret. Emissionmätningar utfördes i mars och november 2016 av Force. Halterna för CO uppgick vid mättillfällena till 31 resp 23 mg/nm3 ntg vid 6 % O2. Bedömning görs att villkoret avseende utsläpp av kolmonoxid uppfylls för Panna 1. 22(41)

24 7 Rökgaskondensat ska ledas till en våtmark Kommentar: Våtmarksanläggningen är färdigställd. Allt rökgaskondensat under 2016 leddes till våtmark. 8 Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder än 50 db(a) vardagar under dagtid (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) 45 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid inte överskrida 55 db(a). Kommentar: Inget klagomål har inkommit på verksamheten 2016 avseende höga ljudnivåer. En bullerutredning har gjorts under december När rapporten är färdigställd kommer den redovisas för tillsynsmyndigheten. 9 Om det uppkommer olägenheter med lukt, damning eller nedskräpning ska bolaget vidta åtgärder för att undanröja dessa olägenheter. Kommentar: Inga olägenheter har uppkommit som medfört åtgärder. Villkoret bedöms uppfyllas. 10 Avfall ska omhändertas av godkänd omhändertagare. Flygaska ska hållas skild från bottenaska. Kommentar: Avfall omhändertas av godkänd omhändertagare. Flygaska hålls åtskild från bottenaska. Villkoret uppfylls. 11 Flytande kemikalier som har klassificerats med riskfras enligt Europaparlamentens och rådets förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar samt allt flytande farligt avfall ska förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område och under tak. Invallningar ska rymma den största behållarens lagerhållna volym samt 10 % av den sammanlagda lagerhållna volymen av övriga behållare inom invallningen. Kommentar: Mindre mängder kemikalier förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område och under tak. Invallning sker enligt villkor. Villkoret uppfylls. Under 2016 har även cisternparken försetts med väggar och tak. Förvaring av cisterner sker nu på hårdgjord yta, invallat och under tak. Bedömningen görs att villkoret uppfylls. 12 Innan verksamheten eller någon väsentlig del därav upphör ska bolaget till tillsynsmyndigheten ge in en plan avseende efterbehandlingen av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 23(41)

25 13 Bolaget ska inom tre månader efter drifttagning upprätta ett reviderat kontrollprogram som anger mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetod. Kommentar: Instruktion för övervakning och mätning för den befintliga anläggningen har uppdaterats map förändrade utsläppsenheter i tillståndet. Kontrollprogrammet är kommunicerad med tillsynsmyndigheten under Kontrollprogrammet ses över och uppdateras vid förändringar av verksamheten. Vid uppdateringar kommer tillsynsmyndigheten att informeras. 4.3 Efterlevnad av SFS-förordningar Uppfyllande av SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) Bristaverket - panna 1 Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Bristaverket panna1. Panna 1 används för produktion av fjärrvärme samt kraftproduktion. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Installerad tillförd effekt P Mätning och kontroll av utsläppen Stoft, NOx och SO2 mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Begränsningsvärden enligt förordningen Kraven för luftföroreningar är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 16 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. 1 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 24(41)

26 Begränsningsvärdena för Bristaverket - panna 1 som är en samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan: Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Månad Dygn Timme (krav 95%) Stoft 20 mg/nm NOx 250 mg/nm SO2 200 mg/nm Referens 68, pkt 1 55, pkt 1 44 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2016 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Bristaverket Panna 1. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2016 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året sammanfattas genomförda kontroller avseende AST, QAL2 och emissionsmätningar (enligt 26 och 27 SFS 2013:252). 25(41)

27 4.3.2 Uppfyllande av SFS 2013:253 Förordning om förbränning av avfall Bristaverket - panna 2 I tabellen redovisas uppfyllelse mot förordningen, dygnsvillkor samt 30-minutersvillkor och där det är tillämpligt även 10-minuters villkor (CO). Bristaverket panna 2; utsläpp till luft Emission 57 (2013:253 [mg/nm3 11% O2]) HCl 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns SO2 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 50mg/Nm3 Dygn/Gräns NOx 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 200mg/Nm3 Dygn/Gräns HF 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 1mg/Nm3 Dygn/Gräns TOC/CH4 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns Stoft 0 Antal dygn med ett genomsnitt > 10mg/Nm3 Dygn/Gräns Emission Villkor 1 (2013: min [mg/nm3 11% O2]) HCl 0,07% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns SO2 0,1% 30 min värden max 3% >50mg/Nm3 År/Gräns NOx 0,00% 30 min värden max 3% >200 mg/nm3 År/Gräns CO 0,7 % Dygn max 3% >50mg År/Gräns HF 0,00% 30 min värden max 3% >2mg/Nm3 År/Gräns TOC/CH4 0,0% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns Stoft 0,0% 30 min värden max 3% >10mg/Nm3 År/Gräns Emission Villkor 2 (2013: min [mg/nm3 11% O2]) HCl 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 60 mg/nm3 Gräns SO2 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 200 mg/nm3 Gräns NOx 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 400 mg/nm3 Gräns CO min värden max 100 mg/nm3 Dygn/Gräns CO max 5 % >150 mg OBS 10min värden mätt under 24hperiod Dygn/Gräns 1,30% HF 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 4 mg/nm3 Gräns TOC/CH4 0 Antal30 min med ett genomsnitt > 20mg/Nm3 Gräns Stoft 0 Antal 30 min med ett genomsnitt > 30mg/Nm3 Gräns 26(41)

28 Redovisning av emissioner till luft (kontinuerlig mätning), Bristaverket- panna 2; halter, 2016 Emission Krav enligt FFA dygn (mg/nm3 vid 11% O2) Krav enligt FFA 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) Villkor 1(97%) Villkor 2(max) Årsmedel (validerat mg/nm3 vid 11% O2) Högsta dygnsmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2) Högsta halvtimmesmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2)** Högsta 10- minutersmedelvärde (validerat mg/nm3 vid 11% O2) NOx ,4 121,1 n/a Stoft ,27 6,5 n/a TOC ,01 3,6 n/a HCL ,26 3,6 n/a HF * 0,1 n/a SO ,886 15,7 n/a CO 97 % < ,5 94,9 1654,5 1779,3 *värdet är nära noll under större delen av året **inget krav att redovisa halvtimmar annat än CO Redovisning av emissioner till luft (stickprovskontroller), Bristaverket- panna 2; halter, 2016 Emission Krav enligt FFA 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) Uppmätt stickprov 1 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) Uppmätt stickprov 2 30-min (mg/nm3 vid 11% O2) CD/Tl 0,05 0,001 <0,0007 Hg 0,05 0,0005 0,00016 Dioxiner/furaner 0,1 0,002 <0,002 Summa metaller 0,5 0,008 0,018 Bristaverket panna 2; utsläpp till vatten 2016, jämförelse mot 100 Emission Krav 2013:253 enhet i mg/l (om inte annat anges) Uppmätt årsmedelvärde enhet i mg/l (om inte annat anges) Dioxin/furaner 0,3 ng/l 0,14 ng/l Kvicksilver 0,03 0,0002 Kadmium 0,05 0,00003 Tallium 0,05 0,00005 Arsenik 0,15 0,00025 Bly 0,2 0,00025 Krom 0,5 0,00045 Koppar 0,5 0,0009 Nickel 0,5 0,0003 Zink 1,5 0,003 Suspenderat material 45 mg/l 1,1 mg/l 95 % <30 mg/l 100 % <30 mg/l 27(41)

29 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) ska lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). Nästa BREF för stora förbränningsanläggningar kommer år 2016 och för avfallsanläggningar år Detta kommer alltså att redovisas under 2017 respektive år Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens/tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system. Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Panna 1, 2016 Datum Utförare Uppdrag FORCE Technology Periodisk mätning, emissionsmätning nr 1 Sweden AB FORCE Technology Periodisk mätning, emissionsmätning nr Sweden AB FORCE Technology Sweden AB Jämförande mätning 28(41)

30 FORCE Technology Sweden AB FORCE Technology Sweden AB FORCE Technology Sweden AB AST QAL-2, Stoft och NOx QAL-2, rökgasflöde, O2 och CO2 Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Panna 2, 2016 Datum Utförare Uppdrag FORCE Technology AST Sweden AB FORCE Technology Jämförande mätning Sweden AB FORCE Technology Emissionsmätning, periodisk mätning 1 Sweden AB FORCE Technology Sweden AB Emissionsmätning, periodisk mätning 2 Tabell över utförda gemensamma mätningar/besiktningar för Bristaverket, 2016 Datum Utförare Uppdrag Ilema Periodisk besiktning Bristaverket och Länsstyrelsen Vattenprover i Märstaån med delgrenar på uppdrag av Märstaåns samverkansgrupp Al Control AB Vattenprover i recipient enl. kontrollprogram 5.3 Sammanfattning av resultatet av mätningar Periodisk besiktning Den periodiska besiktningen fick pga väderlek delas upp vid två tillfällen under 2016, den 9 november och den 19 december. Vid besiktningen erhölls synpunkter som besiktningsmannen rekommenderar att bolaget beaktar på något sätt. Fortum Värme lägger in avvikelserna i underhållssystemet Maximo där alla incidenter och förbättringsförslag arbetas in och följs upp i verksamheten. Totalt noterades 11 stycken anmärkningar och 4 förbättringsförslag samt 4 stycken övriga noteringar. Vi besiktningen kunde flertalet av tidigare besiktningsanmärkningar stängas. Tillsynsmyndigheterna har fått rapporten tillsänts sig Bristaverket - panna 1 Kontinuerligt mätande instrument finns för övervakning av utsläpp till luft av NOx, ammoniak, lustgas, CO och stoft. Instrumenten kontrolleras och kalibreras regelbundet av egen personal. 29(41)

31 De mätningar som har genomförts under året har alla visat att kraven för mätningarna innehölls. Under året byttes mätutrustning ut. Övergången fungerade enligt plan. Av den anledningar har vi under året gjort flera mätningar av oberoende konsult som verifierat utrustningen, både den gamla och nya Bristaverket - panna 2 Emissionsmätning till luft Under 2016 har periodiska mätningar till luft gjorts vilket är kravet enligt (SFS 2013:253). Dessa har redovisats i tabellform under kap 5.2. Alla mätningar har visat gott resultat på låga värden och god kvalitet. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell i kap Emissioner till vatten Fortum Värme deltar i Märstaåns samverkansgrupp där månadsvis provtagning har genomförts av Länsstyrelsen i Märstaån och dess delgrenar under år 2016, se resultat kapitel 12, Övrig information. Fortum Värme har även ett eget kontrollprogram där vattenprover har tagits av AlControl enligt fastställda mätpunkter. Mätningarna startade i juni 2012 och under år 2016 har mätningar gjorts vid totalt 12 tillfällen i respektive mätpunkt. Syftet med analyserna är att kunna besvara prövotidsvillkor för block 2 och kartlägga halter före block 2 togs i drift. I de analyser av data som har gjorts hittills har man inte kunnat se någon påverkan på recipienten med avseende på näringsämnen och utvalda metaller. Generellt ligger halter från utgående vatten från våtmarken lägre än halter i recipienten. Under 2016 framkom dock att totalkvävehalten- och ammoniumkvävehalten var något förhöjda i början på året. Vid några tillfällen visade proverna även förhöjda halter av metaller genom våtmarken. Dock överskreds inte årsmedelvärdet och riktvärdet vid utloppet från anläggningen där uppföljning av villkorsefterlevnad görs.. Resonemang kring orsaken till halterna ökar kommer att hanteras i redovisningen av anläggningens prövotidsvillkor. Mätningarna kommer att fortsätta enligt kontrollprogrammet även under år 2017 och slutredovisas i samband med prövotidsutredningarna. 30(41)

32 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem Maximo. 6.1 Bristaverket - panna 1 Datum MX-nr 26/ Effekt Utsläpp till luft Orsak och i FSF (där så är tillämpligt) Frysta miljövärden pga temp i analysatorrummet under en kortade tid på morgonen. Problem med ventilationen. Åtgärd Ventilationen återställdes i analysatorrummet och analysatorn fungerade normalt. 17/ Utsläpp till vatten Förhöjda månadsmedelvärden av emissioner (kvicksilver och ammoniumkväve) till vatten vid problem med quenchen (reningssteg av rökgaser). Villkoret som vi följer upp är på årsbasis (årsmedelvärde och riktvärde. Problemet åtgärdades och har bevakats under året. 14/ / / Utsläpp till vatten Brand Utsläpp till luft Pga pumphaveri bräddade avlopp (mindre än 100 liter) med rent rökgaskondensat ut från byggnaden till brunnar anslutna till infiltrationen Slangbrott med hydraulolja. Oljan självantände när den träffade varma rör. Lokal brand i isolering. 68 p1 Överkörning av stoft Sugbil beställdes att suga brunnar inne i rökgasreningsbyggnaden. Som extra skydd för infiltrationen spolades en stor mängd stadsvatten i brunnen där rökgaskondensat runnit ner. En phkontroll gjordes vilket inte visade förhöjda värden eftersom det var rent ph justerat kondensat som bräddade. Räddningstjänsten släckte och bevakade branden. Ingen miljöstörning av olja eller brandvatten. Tripp av pannan, orsakade överkörning av stoft 16/ Utsläpp till luft Tripp av pannan Vid urgång uppmättes förhöjda värden av stoft. 6.2 Bristaverket - panna 2 I tabellen nedan redovisas de miljöstörningar som har registrerats under 2016 för Bristaverket panna 2. I tabeller under kap Uppfyllande av SFS 2013:253 förordningen om förbränning avfall Bristaverket panna 2, redovisas uppfyllelsen gentemot förordningen samt utökade krav mot IED. Datum MX-nr 7/ / Effekt Orsak och enligt FFA (där så är tillämpligt) Utsläpp till luft 62 Överkörning SO2 Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Händelsen och åtgärder där så är tillämpligt Tripp rosterbana orsakade en halvtimmas överskridande En transport med avfallsbränsle fick problem med hydraulolja. Absol lades ut och området sanerades, mindre än 50 liter uppskattas ha runnit ut på asfalten. 31(41)

33 28/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Utsläpp till luft 66 Överkörning av CO Utsläpp till luft 66 Överkörning av SO2 Utsläpp till luft 62 Överkörning av SO2 Utsläpp till luft 62 Överkörning av SO2 Utsläpp till luft 53 Underhåll av stoftmätare Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till luft 66 Överkörning av CO Utsläpp till luft 66, 59 Överkörning av TOC och CO Utsläpp till luft 58, 59, 63, 66 Överkörning av Stoft, TOC, NOx och CO Utsläpp till luft 59, 60, 62, 66 Överkörning av TOC, HCl, SO2 och CO Utsläpp till luft 63 Överkörning av NOx Utsläpp till Spill av kemikalie, järnklorid mark Utsläpp till Spill av kemikalie, osläckt kalk mark Utsläpp till luft 63 Överkörning av NOx Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till luft 66 Överkörning av CO Utsläpp till luft 62 Överkörning av SO2 Utsläpp till luft 59, 60, 66 Överkörning av TOC, HCl och CO Utsläpp till luft 58, 63, 66 Överkörning av TOC, NOx och CO Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till luft 58, 59, 62, 66 Överkörning av TOC, HCl, SO2 och CO Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil mark Utsläpp till luft 60, 62 och 66 Överkörning av HCl, SO2 samt CO Tripp rosterbana orsakade ett överskridande på 10 minuter Bränslet är trolig orsak, orsakade två halvtimmars överkörning Urgång med våt rening troligen orsak under en halvtimme. Nedlastning av pannan till lägre effekt för slangprovning Två dagars mätbortfall pga underhåll. Pannan hade stabil drift under dessa dagar. Hydraulolja på mark strax utanför tippfickan, mindre än 30 liter, sanering med absol. Hydraulolja på mark strax utanför tippfickan, ca 100 liter, sanering med absol. I samband med revisionsstopp inträffade en tripp som orsakade ett CO överskridande Vid tripp av pannan överskreds emissionerna Tripp av rökgasfläkten ledde till överskridande av emissioner Problem med blandarstationen, MICC, för rening av rökgaser orsakade tripp av pannan. Överkörning pga stopp i ammoniak systemet som reducerar kväveoxider (SNCR) Ett mindre spill (några liter) av järnklorid sanerades på asfalten utanför förrådet. Efter kalkpåfyllnad till cistern upptäcktes ett spill på asfalten vid lossningen. Bilen hade redan lämnat området. Asfalten sanerades. Vid funktionstest av pannan (minlast) slutade SNCR systemet att fungera. Lastbilens interna oljesystem sprang läck inomhus vid tömning av bilens avfallsbränsle. När bilen lämnade fickan spreds oljan ut på asfalten via hjulen. Marken sanerades och vattnet leddes till dagvattenbassäng 2. Problem med avfallsinmatningen gav överkörning 10 minuter. Problem med NID (rökgasrening) Vid urgång (stopp) av pannan skedde överskridanden av emissioner. Pga ostabilt fjärrvärmenät påverkas pannan vilket ger överskridande av emissioner Läckage från lastbil i mottagningsfickan. Sanerat med absol. Läckage från lastbil i mottagningsficka. Sanerat med absol. Nedeldning av pannan, förregling av oljebrännare. Mindre läckage från lastbil strax utanför mottagningsficka. Sanerat med absol. Problem med varvtalsvakter NID 32(41)

34 22/ Utsläpp till luft 66 Överkörning av CO Vid urgång av avfall inträffade överskridande av emissioner. 1/ / / / Utsläpp till luft Förhöjda utsläppsvärden av kvicksilver Problem med kolinmatning orsakade kortvariga förhöjda värden, dock inga överskridande enligt FFA. Utsläpp till Hydrauloljeläckage, lastbil Mindre läckage, sanerat med absol mark Utsläpp till luft 58, 60, 66 Vid tripp av pannan överskreds Överkörning av TOC, HCl och CO emissionerna Utsläpp till luft 62 Överkörning av SO2 Överkörningen skedde i samband med vattensotning Kommentarer till tabellen: Under 2016 har vi haft stort antal bränsleleverantörer som har haft problem med sina lastbilar. Återkoppling har gjorts till bränsleinköparna som har dialog med våra leverantörer. De krav som vi alltid ställer är att bränsletransporter ska vara servade och i gott skick. Vi har också haft problem med rökgasreningsutrustningen NID under året vilket resulterat i överkörningarna av bland annat svaveldioxid. Detta har åtgärdats tillsammans med leverantören av reningsutrustningen. Bland annat har vi gjort om start- och stoppinstruktioner samt störningsinstruktioner för åtgärder under drift. Vi har också bytt ut givare och gjort vissa omprogrammeringar i styrsystem då vissa av givarna visade både låg och hög nivå samtidigt. 6.3 Bristaverket gemensamma system Datum Mx-nr 19/ Effekt Orsak Åtgärd Ingen flödesmätning i Märstaån Flödesmätare i Märstaån fungerade inte. Vid kontroll upptäcktes att mätaren saknades (sabotage?) i Moralundstunneln samt att flödesmätaren vid dämmet nära Steninge Allé var trasig. Vi har därmed inte korrekt visning upp till kontrollrummet. Vid besöken konstaterades att flöde i Märstaån finns trots kall väderlek. Som akut lösning infördes daglig rondering för att säkerställa flödet tills ny flödesmätare var på plats. Flödet är kopplat till vårt miljötillstånd och utsläpp av ammonium. Vid låga flöden skärps halten av ammonium. Eftersom inte korrekt flödesbild i kontrollrummet finns görs antagandet att flödet är >20 l/s men < 50 l/s. Vi ska därmed bevaka halten av ammonium på 100 g/timme. (Vid flöden >50 l/s bevakas normalt dygns och månadsmedelvärde. En ny givare i Moralundstunneln där vi har det största flödet byttes ut den 20 januari. En ny givare installerades vid dämmet kort därefter. 33(41)

35 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är certifierat enligt standarderna för miljö ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på standarderna. Verksamhetsplanen för det nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortum Värme Fortum Värme agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Fortum Värme senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Fortum Värme fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Fortum Värme satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Fortum Värmes övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effektoch energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. 34(41)

36 Det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm är Fortum Värmes enskilt största investering hittills. Verket, som togs i drift i början av 2016, minskar både produktionskostnaderna och miljö- och klimatpåverkan då utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen i Stor-Stockholm beräknas minska med ton ett genomsnittligt år. Fram till dess att Fortum Värme avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller för all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Fortum Värmes hållbarhetsarbete se Bristaverket I syfte att öka verkningsgraden i anläggningen genomfördes under 2011 ett värmeåtervinningsprojekt med processvatten som togs i drift under januari Processvattnet från Block 1 kyldes tidigare med stadsvatten och leddes sedan till avlopp. Lösningen var inte särskilt resurs- eller energieffektiv då processvattnet i anläggning är av bra kvalitet och med hög temperatur skickades till avlopp istället för att komma till återanvändning. Efter driftsättningen kyls processvattnet nu istället genom värmeväxling med fjärrvärmereturen för att sedan återanvändas till fjärrvärmespädmatning. Under 2015 påbörjades en liknande lösning att installeras vid Block 2 och som driftsattes under I samband med uppförandet av Bristaverkets block 2 uppfördes även en gemensam anläggning för att återvinna spillvärme från både block 1 och block 2. De stora energivolymerna kommer främst ifrån rökgaskondensat och kylbehovet av större komponenter som turbiner och pumpar. Fler kylobjekt kommer att anslutas där värmen istället kan användas till fjärrvärmenätet vilket ger en förbättring av verkningsgraden i anläggningen och ökar verkningsgraden i nordvästra nätets produktion. 35(41)

37 8 Kemiska produkter 8.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 8.2 Bristaverket Vid Bristaverket används driftkemikalier som ammoniak, lut och sand som bulkkemikalier. I övrigt har sedvanliga laboratoriekemikalier för vattenanalyser mm inköpts och förbrukats. Utöver dessa kemikalier finns olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm i anläggningen. Mängderna är vanligen små och lagerhållningen är liten. För beredning av matarvatten och fjärrvärmevatten åtgår större mängder kemiska produkter. Kemikalierna som används i stora mängder redovisas i nedanstående tabell. Då kondensatet redan har ett högt ph har ingen lut doserats på flera år. Ett arbete med att rensa ut och ersätta kemikalier med både arbetsmiljö- och miljömässigt bättre produkter pågår ständigt inom vår verksamhet. I vår kemikaliedatabas Chemsoft redovisas och riskbedöms våra kemikalier. Kemikalierapport skickas till Käppalaverket via webbportal som tillhandahålls av Käppalaverket. Kemikalieförbrukning för gemensamma ytor, 2016, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Diesel m 3 57,5 160 Arbetsmaskiner för bränsle- och askförflyttningar inom verket, extern personal 36(41)

38 Kemikalieförbrukning för Bristaverket - panna 1, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Ammoniak, (25% NH3) ton NOx-reduktion, alkalisering av matarvatten Natriumklorid ton Regenerering av avhärdande filter Sand* ton Bäddmaterial i pannan Natriumhydroxid (lut 32%) ton 11,6 8 Rökgaskondenseringen, phjustering Saltsyra ton 92,1 166 Rökgaskondenseringen Broxo salt ton Till spädvattenrening Jonbytesmassa l Rening av processvatten Avfettningsmedel (nafter), l Rengöringsmedel, underhåll smörjfett mm Oljor l Underhåll av utrustning Kommentarer: *Sand är ingen kemikalie utan används som tillsats i förbränningsprocessen och därför redovisas den här ** Processvatten för båda anläggningarna, är placerad i block Kemikalieförbrukning för Bristaverket - panna 2, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användningsområde Natriumhydroxid (lut 32%) ton 60 60,5 Rökgaskondenseringen, phjustering Bränd kalk ton Rökgasrening Släckt kalk ton 13,1 380 Rökgasrening Aktivt kol ton 43,2 67 Rökgasrening Ammoniak ton NOx-reduktion, alkalisering av matarvatten Saltsyra ton 39,8 35 Rökgasrening Järnklorid ton 0,5 0,102 Flockningsmedel, rening av dagvatten från förorenade ytor inom avfallsanläggningen TMT ton 0,1 0,057 Rening av dagvatten från förorenade ytor inom avfallsanläggningen Svavelsyra ton ph-justering slutkontroll Avfettningsmedel (nafter), l Rengöringsmedel, underhåll smörjfett mm Oljor l Underhåll av utrustning 37(41)

39 9 Avfallsmängder Avfall och restprodukter från verksamheten vid Bristaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från underhållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har vi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Fortum värmes anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till FV digitalt enligt skapade sändlistor. FV kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Farligt avfall, till exempel spilloljor, lösningsmedel, färger och lysrör samt övrigt icke avfall som uppstår på anläggningen lämnas i miljöstationen och töms vid behov av Ragn- Sells. Askor och slagg transporteras bort av godkänd entreprenörer för omhändertagande och redovisas i separat tabell. I tabellerna nedan redovisas Bristaverkets avfallsfraktioner under Avfallsmängder 2016 från Bristaverket jämfört med föregående år (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2016 FA Återvinning R4, R5, R12 R13 19,6 ton FA Deponi/ej återvunnet D1, D5 0 ton FA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 3,4 ton FA Annat R12 R13 60,0 ton IFA Återvinning R1 R2, R3 (ej kompost), R4 R ton IFA Komposterat R3 (dock inte alla förfaranden, se även 12,0 ton återvunnet) IFA Deponi D1, D5 58,9 ton IFA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 0 kg IFA Annat R ,7 ton *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells 38(41)

40 Askor 2016 från Bristaverket Aska EWC-kod enlig bil 4 AF Flygaska från biobränsleförbr, B1 Bäddaska från biobränsleförbr, B1 Flygaska avfallsförbränning, B2 Mängd (ton) Transportör Anläggning Bortskaffning/ destruktion eller återvinning Econova Norrköping, Herrebro Econova Norrköping, Herrebro Ragn-Sells Högbytorp RS Avfallsbehandl Återvinning/R5 Återvinning/R5 Fysikalisk kemisk behandling/d9 Slutprodukt, avfallsförbränning B2 Slagg, avfallsförbränning, B * 6437 Ragn-Sells Högbytorp RS Avfallsbehandl Ragn-Sells Högbytorp RS Avfallsbehandl Fysikalisk kemisk behandling/d9 Återvinning/R5 *Slutprodukten (flygaska från rögasrening/slangfilter) klassas som farligt avfall 10 Riskhantering 10.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Bristaverket Vid Bristaverket finns två riskanalyser gjorda, en för vardera block, Block 1 och Block 2 (ett block består av panna och turbin och tillhörande hjälputrustning). Varje år ses tidigare års riskanalys över och kompletteras utifrån de förändringar som är gjorda. Alla skadehändelser redovisas i tabellform med orsak, sannolikhet, konsekvens (hälsa och miljö), vidtagna åtgärder samt förslag till ytterligare åtgärder. I början på år 2016 gjordes en uppdatering av Block 2:s riskanalys. Flertalet ombyggnationer har genomförts under 2016 av Block 1. Dessa ombyggnationer har ännu inte förts in ännu i riskanalysen för Block 1. Riskanalysen kommer att uppdateras under våren (41)

41 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 12 Övrig information Märstaåns samverkansgrupp Forum Värme, Bristaverket, medverkar i Märstaåns samverkansgrupp som är en gemensamhetsförening som bedriver och bekostar ett gemensamt provtagningsprogram med efterföljande analys och sammanställning av Märstaån. Länsstyrelsen provtar och sammanställer en årsrapport om Märstaåns lägesbild. För verksamhetsåret 2016 har dock Vatten och Samhällsteknik AB i Kalmar (VOS) skrivit rapporten. I rapporten har en jämförelse gjorts mellan 2016 och tidigare år. VOS skriver följande i sin rapport: Utmärkande för 2016 var den relativt låga vattenföringen. I Märstaåns mynning var denna ca 70 % av normalt flöde och medelhalterna av kväve, fosfor och organiskt material (TOC) i Märstaåns mynning uppgick till ca 70, 80 respektive 85 % av tidigare uppmätta medelhalter. Även medelvärdet för metallhalterna i åns mynning var lägre än tidigare år med undantag för arsenik som var aningen högre under Vidare så anges i rapporten att eftersom vattenföringen i hög grad styr transporterna av olika ämnen är det svårt att avgöra huruvida miljöpåverkan i Märstaån ökar eller minskar från år till år. Som kommentar till metallen arsenik kan nämnas att Bristaverkets utsläpp av arsenik i rökgaskondensat understeg detektionsgränsen i samtliga månadsprov under Andra miljörapporter i det Nordvästra fjärrvärmenätet Förutom denna miljörapport för Bristaverket, finns det en miljörapport för år 2016 för andra tillståndspliktiga anläggningar i det nordvästra fjärrvärmenätet såsom Akallaverket, Hässelbyverket, Vilundaverket och Valsta HVC. Emissionsdeklaration och grunddel för Bristaverket redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. 40(41)

42