1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV BESIKTNINGAR SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI KEMISKA PRODUKTER STOCKHOLM EXERGI AKALLAVERKET AVFALLSHANTERING RISKHANTERING STOCKHOLM EXERGI AKALLAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 25

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Akallaverket är en spets- och reservanläggning för värmeproduktion i Stockholms nordvästra fjärrvärmenät som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet är det avfalls- och bioeldade Bristaverket basanläggning och Hässelbyverket är en mellanlastanläggning. I nätet ingår även Valsta HVC, Vilunda HVC, och Akallaverket som är spets- och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen över 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm 2(25)

4 Vid normal drift av anläggningen ger utsläpp till luft av stoft, svavel- och kväveoxider störst bidrag till miljöpåverkan. Största risken för miljöpåverkan vid onormala händelser är haveri eller olycka vid bränslehanteringen där MFA (mixed fatty acids), tallbecksolja och finbioolja hanteras. All drift och underhåll sköts av Stockholm Exergi. Samtliga bas- och spetsanläggningar inom Nordvästra fjärrvärmenätet, inkl. Akallaverket, är organiserade under Produktion och Distribution (PoD) Nordvästra. Akallaverket är bemannat dagtid under vardagar. Övrig tid finns insatsberedskap hos vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket. Skiftlagen har också beredskap för Akalla Kylcentral, Vilundaverket och Valsta hetvattencentral Lokalisering Akallaverket ligger i industriområdet väster om E4 vid avfarten mot Akalla respektive Sollentuna med adress Esbogatan 4. Anläggningen är väl avskild från bostadsbebyggelse och lokaliseringen är lämpad för sitt ändamål Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Vid Akallaverket finns tre oljeeldade hetvattenpannor, vardera med 75 MW värmeeffekt. Panna 1 (P1) och panna 2 (P2) eldas med finbioolja och panna 3 (P3) med tallbecksolja/mfa. Tidigare fanns två elpannor, vardera med effekten 37,5 MW har. Dessa togs ur drift år De äldsta byggnadsdelarna och värmepannorna är från början av 1970-talet. År 1998 konverterades P3 för bruk av tallbeckolja/mfa och cistern för tallbeckolja/mfa installerades. Under 2017 installerades economisers på P1 och P2 för att öka pannans verkningsgrad. Akalla kylcentral År 2000 byggdes värmepump-/fjärrkylaanläggningen, Akalla kylcentral, intill Akallaverket. I värmepump-/fjärrkylaanläggningen finns tre kylmaskiner (KM4, 5, 6) och tre värmepumpar (VP1, 2, 3). VP3 är i dual mode -utförande, dvs. aggregatet kan kopplas om till renodlad kylmaskindrift sommartid. Samtliga är anslutna till ett rörsystem, vars uppgift är dels att distribuera producerad kyla och värme och dels att försörja kylmaskinerna/värmepumparna med media, nödvändiga för att upprätthålla funktionen. Samtliga kylmaskiner/värmepumpar är anslutna till köldbärarsystemet (fjärrkylanätet). Nätets distributionspumpar är installerade i kylcentralen. Vid en undercentral finns en ventilkammare i vilken ventiler kan ställas om för att sektionera köldbärarnätet. Kondensorvärmen från KM4 och KM5 avges till omgivningen via slutna, evaporativa kyltorn. Mellan kyltorn och kondensor cirkulerar ett kylmedel bestående av en propylenglykol/vattenblandning. KM4 och KM5 är kopplade till var sitt separat kylmedelsystem. Till anläggningen hör också 16 st. bassänger. Det köldmedia som används i Akalla kylcentral är R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R134a är 0. Ämnet har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Ett automatiskt läcksökningssystem finns installerat. 3(25)

5 Reningsutrustning Rökgaserna från panna 3 renas på stoft i ett el-filter. Rökgaserna avleds via en 76 meter hög skorsten. Skorstenen har en stålpipa för vardera P1-P3. Bränslelager Olja levereras med lastbil och förvaras i cisterner. På Akallaverket finns 4 st. cisterner med krav på återkommande kontroll: - Cistern 73T001 för finbioolja, 6000 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Cistern 73T003 för MFA, 860 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Cistern för EO1 (f. Tubox), 16 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad Cistern för EO1 (Nödpump kylcentral), 5 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Förändringar av verksamheten under året Effekthöjningsprojektet i Akalla påbörjades under Inför projektet skickades en anmälan om mindre ändring in ( ) vilken Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarade på i ett beslut ( ). Under 2016 förbereddes för nedmontering cyklonerna tillhörande P1 och P2. Under 2017 har fortsatt arbete pågått. Ekonomiserar har installerats på P1 och P2, ett nytt styrsystem inklusive ny individuellstyrning av brännare till samtliga pannor. Mer information om projektet finns under rubrik 7.1.2, samt avfallsredovisning under rubrik 9 Avfallshantering. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att redovisa de totala utsläppen till luft från Akallaverket används resultat från kontinuerlig mätning samt beräkningar utifrån emissionsmätningar och bränsledata. Tabell över utsläpp till luft Akallaverket år 2017 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft mg/mj P1 6,3 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft mg/mj P2 6,2 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft mg/mj P3 0,5 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft mg/mj P1-P3 2,1 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens 4(25)

6 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar instruktion Stoft ton P1 0,13 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton P2 0,22 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft ton P3 0,06 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft ton P1-P3 0,41 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion NOx mg/mj P1 43,8 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/mj P2 48,7 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/mj P3 61,8 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/mj P1-P3 55,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning 5(25)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx ton P1 1,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P2 2,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P3 7,6 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P1-P3 11,6 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning Svavel mg/mj P1 13,8 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svavel mg/mj P2 13,8 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svavel mg/mj P3 20,4 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svavel mg/mj P1-P3 17,7 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svaveldioxid ton P1 0,48 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svaveldioxid ton P2 0,72 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svaveldioxid ton P3 2,50 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. Svaveldioxid ton P1-P3 3,70 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys CO2 -fossil ton EO1 135,66 C NRB Beräknas m.h.a. förbrukad oljemängd som fastställs m.h.a. 6(25)

8 Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd Delflöde Totalt till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar massbalans CO2 -fossil ton Gasol 1,07 C NRB Beräknas utifrån antalet inköpta gasolflaskor under ett år. CO2-biogent ton Biooljor 16538,53 C NRB Beräknas m.h.a B/L-dokument för fartyg och pejlade värden. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning) Köldmedia Både värmepumpar och kylmaskiner genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapport avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- och värmepumpanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Köldmediesammaställning för Akallaverket Aggregat/Anläggning Installerad mängd R134 a (kg) Läckage (kg)/skillnad VP VP VP KM KM KM Servicetank 1* Servicetank 2* Totalt *Fyllnadsmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning i samband med revision. Det finns alltid en felmätningstolerans vid köldmedieanläggningar beror på temperaturdifferenser mellan servicetank och rörsystem. 7(25)

9 Köldmediesammaställning för Akallaverket År Installerad mängd R134 a Procentuell skillnad Påfylld mängd mellan mätningar (kg) ,4 % ,8 % ,8 % ,2 % % - VP2 fylldes senast i oktober 2014 med kg R134a. Inga läckage är noterade vid periodisk läcksökning under 2014 och I februari 2016 genomfördes ett tätningsbyte och ny metod för oljepåfyllning med mekanisk pump används numera för att minska risken för köldmedieläckage. I mars 2016 tömdes VP2 för tätningsbyte av högtryckskompressor. Vid återfyllning av VP2 användes den senare metoden (fyllning genom avkokning) och 274 kg olja omhändertogs från servicetanken, resterande del (3 489 kg) som var köldmedia återfördes till värmepumpen. Inget köldmedia har fyllts på under Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksam-heten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) , ,4 NOx (kg) , ,4 S (kg) , ,4 PM (kg) , ,1 2.3 Utsläpp till vatten Spillvatten från Akallaverket går till Bromma avloppsreningsverk. Dagvatten leds via kulvertar och tunnlar till Edsviken ungefär i höjd med Kaninholmen. Under 2017 har fortsatt uppföljnings- och undersökningsarbete genomförts avseende avblödningsvattnet från kylcentralen. Under 2017 har ett provtagningsprogram av avblödningsvattnet genomförts, samlingsprov har analyserats med avseende på bland annat zink, koppar och fosfor en gång per vecka. Analyserna visade inga förhöjda halter av zink eller koppar, dock fortsatt höga halter av fosfor. Under provtagningsprogrammet gjordes även nitrifikationshämningstest som visade på höga nitrifikationshämning vid två av tre analyser. Under året har även allt avblödningsvatten dragits om till spillvattennätet. Mängden vatten från kylcentralen som leds till spillvatten respektive dagvatten uppskattas utifrån förbrukad mängd, se tabell nedan. Åtgärder planeras 2018 utifrån framtagen handlingsplan, se mer i kapitel 7 - Tillbud och störningar, vidtagna åtgärder. 8(25)

10 Utsläpp av vatten från Akalla kylcentral Anläggningsdel Volym, m3 Recipient VP3 & KM6 362 Dagvatten KM4 &KM5 Samt VP3 & KM Spillvatten Utsläpp av vatten från Akallaverket, 2017 Parameter Utsläpp (halt) Utsläpp till Enhet Delflöde Totalt vatten Oljeindex mg/l Beräk nings- /Mätmetod Oljeavskiljare Metod* <0,050 M OTH Kommentar Årsvärde. Provtagningsdatum 24 oktober 2017 *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Akallaverket gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell över gällande tillståndsbeslut för Akallaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Koncessionsnämnden (Dnr ) Tillstånd enligt Miljöskyddslagen (1969:387) Regeringen Miljöskyddslagen (1969:387) Beslut avser Tillstånd till fortsatt verksamhet vid värmeverket i Akalla, Stockholms kommun. Tillståndet avser värmeproduktion genom förbränning av eldningsolja och tallbeckolja i tre hetvattenpannor om vardera 75 MW och två elpannor om vardera 37,5 MW. Att utsläppsvillkoret för svavel är 75 mg S/MJ bränsle Miljödomstolen Avslutat prövotidsförfarandet i Koncessionsnämnden för miljöskyddsbeslut avseende utsläpp till luft 9(25)

11 Datum Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Storstockholms brandförsvar ( ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Tillstånd enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Beslut avser av kväveoxider, svaveldioxid och organiska föreningar. Beslut om att verksamheten vid Akallaverket inte omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet Tillstånd till hantering av brandfarlig vara - Akallaverket. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser Beslut om dispens från periodisk mätning av svaveldioxid enligt 25, SFS 2013: Anmälda ändringar under året I september 2017 anmäldes till Miljöförvaltningen i Stockholms stad att finbioolja kommer att eldas i P3 i stället för MFA året ut, på grund av att endast en cistern var tillgänglig i Akalla under hösten Valet att elda finbioolja i alla tre pannor i stället för MFA grundar sig i att panna 1 och 2 endast har tillstånd att elda oljor med låg askhalt. 3.2 Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas de förelägganden som delgivits Akallaverket av tillståndsmyndigheten. Tabell över föreläggande som delgivits Akallaverket av tillståndsmyndigheten. Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (Dnr ) Beslut avser Att följa förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll med minst en omfattning och intensitet som framgår av bilagt kontrollprogram vid Akalla värmeverk (Dnr ) Föreläggandet att följa Kontrollprogram för Akallaverket daterat (Dnr ) upphävs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (Dnr ) Att informera miljö- och hälsoskyddsnämnden om behov av ytterligare kontroll av verksamheten och dess verkningar på omgivningen som framkommer vid tillämpningen av 6 förordningen (1998:901) om 10(25)

12 verksamhetsutövares egenkontroll (Dnr ) Föreläggandet att följa Kontrollprogram för Akallaverket daterat (Dnr ) upphävs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Föreläggande gällande energianvändning, avfallsminimering och eventuell nedläggning. Beslutet innehåller tre punkter vilka redovisas och bemöts under kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd. Beslut gällande konvertering av P1-P2 till bioolja samt P3 till MFA (+tallbecksolja). Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från miljöoch hälsoskyddsnämnden under förutsättning att utsläpp och andra störningar inte ökar som en konsekvens av bränslebytet och att bolaget följer de åtagande som anges i anmälan och i dess kompletteringar, samt de regleringar som enligt miljöbalken redan gäller för verksamheten. Beslutet innehåller även punkter om redovisning i den årliga miljörapporten vilken återfinns i kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd. Föreläggande om placering av provtagnings- och mätpunkter. Bolagets föreläggas att använda de av bolaget föreslagna provtagnings- och mätpunkterna vid Akallaverket. Beslut gällande anmälan om mindre ändring av tekniska beskrivningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bekräftar anmälan och förelägger om försiktighetsmått vilka redovisas i kapitel 1.2 Förändringar av verksamheten under året. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Akallaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län (from 1/ Naturvårdsverket) Miljöförvaltningen i Stockholms stad Storstockholms brandförsvar Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken Miljötillstånd Miljöbalken Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 11(25)

13 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndet avser värmeproduktion i tre hetvattenpannor på vardera 75 MW och två elpannor på vardera 37,5 MW. Bränsleförbrukning vid Akallaverket jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Finbioolja, Nm ,1 Tallbecksolja, Nm MFA (Mixed Fatty Acids), Nm , ,0 Finbioolja , ,1 El till elpanna El lokallast 1-2,46-3,12 Eo1, Nm ,5 97 1,0 Tabell över bränsle per panna jämfört med föregående år. Bränsle GWh Panna GWh Panna Tallbecksolja 0 P1 0 P1 0 P2 0 P2 0 P3 0 P3 Finbioolja 6,55 P1 25,50 P1 9,74 P2 17,61 P2 7,92 P3 0 P3 MFA 0 P1 0 P1 0 P2 0 P2 34,9 P3 52,0 P3 1 Intern förbrukning för anläggningen 2 Intern förbrukning för anläggningen (hjälpångpanna) 12(25)

14 Tabell över drifttider och tillförd energi vid Hässelbyverket, i GWh per panna, jämfört med föregående år. Anläggningsdel Drifttid, timmar GWh Drifttid, timmar GWh Panna , ,50 Panna , ,61 Panna , ,98 Elpannor Totalt , ,08 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Akallaverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Värmeproduktion, GWh 52,11 95, Gemensamma system Tabellen nedan redovisar stadsvattenförbrukningen i Akalla Vattnets har använts som processvatten, matarvatten och till kylmaskiner samt värmepumpar. Vattenflöden vid Akallaverket i m jämfört med föregående år Vattenflöde Mängd i m 3, 2017 Mängd i m 3, 2016 Recipient Stadsvattenförbrukning Spillvattennätet, dagvatten, fjärrvärmenätet (25)

15 4.2 Villkor i miljötillstånd I tabellerna nedan redovisas gällande villkor för Akallaverket samt hur villkoren har uppfyllts under år Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkoret: Verksamheten - inbegriper åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra, störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändring får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten om ändringen inte föranleder ökade utsläpp eller andra störningar för omgivningen. Tillståndet avser värmeproduktion genom förbränning av eldningsolja och tallbeckolja i tre hetvattenpannor om vardera 75 MW och två elpannor om vardera 37,5 MW. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Villkoret bedöms uppfyllt. 2 Driftvillkor: Verksamheten skall bedrivas och anläggningarna underhållas så att utsläppen till luft och vatten samt störningar i övrigt för miljön blir så små som möjligt. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret. 3 Utsläpp av stoft: Utsläppet av stoft från hetvattenpannorna får som riktvärde vid besiktning inte överskrida 13 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Enligt de egna kontinuerliga mätningarna uppfylls villkoret, medelvärdet för P1-P3 var 2,1 mg/mj. Utsläppet har kontrollerats vid emissionsmätningar utförda av ENA Miljökonsult AB under januari Resultatet från emissionsmätningen visar att stoftutsläppet var 5,6 mg/mj bränsle för P1, 6,2 mg/mj bränsle för P2 och <1 mg/mj bränsle för P3. Resultatet visar att villkoret uppfylls. 4 Utsläpp till vatten: Oljehalten i utgående vatten från oljeavskiljaren får som riktvärde inte överskrida 5 mg/l. Kommentar: Utsläppet har under år 2017 kontrollerats genom en provtagning. Oljehalten (oljeindex) har analyserats till <0,050 mg/l. Analysresultatet visar att villkoret innehålls. 5 Utsläpp till vatten: Sotvatten får endast avledas till spillvattennätet via en sedimenteringsbassäng eller motsvarande anordning. Halten suspenderade ämnen i utgående vatten får inte överstiga 10 mg/l, ph skall som riktvärde ligga inom intervallet 6, (25)

16 Kommentar: Under år 2017 utfördes högtrycksspolning med vatten. Vattnet togs upp i en sugbil, och inget utsläpp skedde således till spillvattennätet. Villkoret är inte relevant eftersom annal lösning för omhändertagande av sotvattnet har valts. 6 Kemikalier, restprodukter och avfall: Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage ej kan ske till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark. Kommentar: Kemikalier förvaras invallat. Brunn i kemikalierummet i pannhuset är låst och nyckeln hänger på väggen. Rummet och brunnen kontrolleras vid ordinarie rondering. Farligt avfall förvaras i för ändamålet utformade containrar. Villkoret innehålls. 7 Buller: Bullerbidraget från verksamheten vid Akallaverket får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 55 db(a) måndag-fredag dagtid (kl ) - 45 db(a) nattetid (kl ) och - 50 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid (kl ) vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) skall tillämpas vad gäller mät och beräkningsmetoder. Kommentar: Inga klagomål har kommit in. Villkoret innehålls. 8 Kontroll: Förslag till nytt kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom 6 månader från dagen för detta beslut. Kommentar: Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat (Dnr ), upphävs föreläggandet att följa "Kontrollprogram för Akallaverket" daterat (Dnr ). Stockholm Exergi har en instruktion som heter "Akallaverket övervakning och mätning instruktion" 15(25)

17 Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 9 Utsläpp av kväveoxider: MD : Utsläppet av kväveoxider från P1-P3 sammantagna får, räknat som NO2, som gränsvärde och årsmedelvärde inte överskrida 90 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Resultatet från utsläppsmätningarna från januari 2017 utförda av ENA Miljökonsult AB visar att emissionen från P1 var 64 mg/mj bränsle, P2 var 68 mg/mj bränsle och P3 var 66 mg/mj bränsle. Medelvärdet för P1- P3 sammanlagt understiger 90 mg/mj, och villkoret uppfylls. Utsläppen har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet enligt Stockholm Exergi egna mätningar var för P1-P3 55,5 mg/mj. Resultatet visar att villkoret innehålls. 10 Utsläpp av svavel: MD : Utsläppet av svaveldioxid får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 75 mg S per MJ tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet har även kontrollerats vid emissionsmätningar utförda av ENA Miljökonsult AB i januari Resultatet från emissionsmätningen visar att svaveldioxid utsläppen var 2,3 mg/mj bränsle för P1, 2,9 mg/mj bränsle för P2 och 4,7 mg/mj bränsle för P3. Svavelutsläppen har även beräknats utifrån bränslets svavelinnehåll och uppgår enligt beräkningarna till 17,7 mg/mj. Resultaten visar att villkoret innehålls. 4.3 Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Akallaverket. Akallaverket består av 3 pannor (P1-P3) för produktion av fjärrvärme. På anläggningen finns även en hjälpångpanna som används för direkt uppvärmning/tryckhållning. Hjälpångpannan omfattas därmed inte av förordningen enligt 15 pkt 1. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Installerad tillförd effekt P P P Totalt, P1-P Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 4 Antal timmar då någon panna varit i drift. 16(25)

18 Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av biomassa och om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av svaveldioxid under inga omständigheter kan överskrida det gällande begränsningsvärdet. Detta är fallet för Akallaverket. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll och årlig emissionsmätning genomförs på samtliga pannor. Dispens har meddelats från periodisk mätning av svaveldioxid. Begränsningsvärden enligt förordningen Kraven för luftföroreningar är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 8 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. Begränsningsvärdena och ev. överkörningar under 2017 för Akallaverket som är en 1987-, samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan: Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Referens Månad Dygn Timme Stoft 25 mg/nm , pkt 2 NOx 200 mg/nm , pkt 2 SO2 250 mg/nm Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgräns-värden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Akallaverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2017 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året sammanfattas genomförda kontroller avseende AST, QAL2 och emissionsmätningar (enligt 26 och 27 SFS 2013:252). 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). 17(25)

19 BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhetsutövare redogöra, i miljörapporten, för hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas. Ingen redogörelse görs därför i denna miljörapport som avser verksamhetsåret Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system. Tabell över utförda mätningar och besiktningar på Akallaverket, 2017 Datum Utförare Uppdrag ENA Miljökonsult AB AST, P1-P ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning, P1-P ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning, P1-P Dekra Slutbesiktning Cistern 73T Dekra Slutbesiktning Cistern 73T Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft En QAL 2 av befintligt gasanalyssystem har utförts av ENA Miljökonsult AB år 2012/2013. QAL2- funktioner finns framtagna för NO och stoft för P1-P3. I januari 2017 genomförda ENA Miljökontroll AB AST, jämförande mätning samt emissionsmätning av pannorna P1-P3. Resultatet visar att krav som ställs i SS-EN 14181: (25)

20 gällande variabilitet för NO och stoft uppfylldes (AST). Stoft-, NOx- och SO2-villkor innehölls för samtliga pannor. Den jämförande mätningen som genomfördes enligt Naturvårdsverkets krav (NFS 2004:6) visar att systematisk avvikelse och standardavvikelse uppfylls för O2, NO samt rökgasflöde efter samtliga oljepannor. NO2-andelen bestämdes till 0,2 % av NOx för P1, <0,1 % av NOx för P2 och 0,8 % av NOx för P Sammanfattning av resultatet av besiktningar samt vidtagna åtgärder Cisternerna tömdes under mars och en första besiktning gjordes i samband med tömningen. Båda cisternerna var i behöv av omfattande renovering. Cisternerna 73T001 har bottenplattan och taket bytts ut, även blästring och målning på insidan och ny asfalt runt cistern har lagats för undvika att fukt tränger in. Efter färdigställandet gjordes en 3D-mätning av volymen för att pejling av oljelagret ska bli rätt. På cistern 73T003 utfördes blästring och målning samt punktvisa reparationer. Cisternerna fick godkända besiktningar enligt rubrik 5.2 Utförda mätningar och besiktningar. 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Utsläpp till luft På Akallaverket används MRS som miljöredovisningssystem. MRS följer upp miljödata enligt förordningen (2013:252) för stora förbränningsanläggningar samt NFS(2016:13). I MRS finns ett inbyggt system som utför automatiska kalibreringar QAL3/Cusum, för att uppfylla kraven i NFS(2016:13). Vid ny utgivandet av föreskriften 2017 skärptes kravet på kalibreringintervall och spann för NO/NO2-analysatorer. Under 2017 genomfördes kalibreringar en gång per vecka, men inte med rätt spanngas, på grund av att analysatorerna för NO inte klarar av ett så stort spann. Nya analysatorer är beställda och kommer att installeras under andra kvartalet Utsläpp till vatten Under 2017 har arbete kring avblödningsvatten från kylcentralen fortsatt. Vattnet drogs om till spillvattennätet. Ett provtagningsprogram för metaller, fosfor samt BOD/COD har genomförts med samlingsprov som analyserats en gång per vecka under hela driftsäsongen. Inga förhöja halter av zink har påträffats under 2017 dock är fortfarande halterna av fosfor fortsatt höga. Under provtagningsprogrammet gjordes även nitrifikationshämningstest som visade på höga nitrifikationshämning vid två av tre analyser. Ny handlingsplan har tagits för 2018 har tagits fram för att ha fortsatt kännedom om metallhalterna i avblödningsvattnet samt minska nitrifikationshämningen. Under driftsäsongen 2018 kommer endast en biocid att tillsättas till systemet för att minska nitrifikationshämningen, för att få bättre kännedom om vattnets innehåll och kvalité kommer fortsatta analyser göras av metall- och fosforhalter och nitrifikationshämning. Resultaten kommer att redovisas för Miljöförvaltningen och Stockholms vatten. 19(25)

21 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärme-produktion. 20(25)

22 För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se Akallaverket Under har ett effekthöjningsprojekt pågått på Akallaverket. Huvuddelarna i projekt har varit att installera ekonomiser till panna 1 och 2, individuell brännarstyrning till samtliga pannor, nya sotblåsare samt nytt styrsystem. - Ekonomiserna ökar effekten med 6 MW per panna. - Individuell brännarstyrning optimerar förbränningsverkningsgraden, samt fördelningen mellan olja och luft. - Sotblåsarna bidrar till renare pannor som ger mer effektiv produktion. - Nytt styrsystem gör det lättare att optimera driften, samt jämföra trender och historisk data. - Oljetråg under alla oljeledningar på panntoppen och även tätsvetsningar av durkplåt runt brännarna för att undvika att oljespill rinner ner i isoleringen och att det börjar brinna. - Byte av armatur och belysning till LED för att förbättra arbetsmiljön och minska energibehovet. 8 Kemiska produkter 8.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. Kemikalierapport skickas till Stockholm Vatten. För Stockholms kommun skickas kemikalielistan även till Miljöförvaltningen för information. 8.2 Akallaverket Vid Akallaverket används olika kemiska produkter och driftkemikalier. Utifrån nuvarande kunskap om de kemiska produkter som används innehåller ingen produkt något kandidatämne (Reach). Processvattenförsörjningen för Akallaverket sker normalt med fjärrvärmevatten som renas genom ett avhärdningsfilter. För beredning av pannvatten och tillfälligtvis även spädvatten för fjärrvärmenätet, finns avhärdningsfilter som regenereras med natriumklorid och en mindre mängd lut. Vatten från regenerering leds till det kommunala avloppsnätet. Dosering av Korrodex 4852 i fjärrvärmevattnet sker sedan år 2005 vid Akallaverket. Under 2017 byttes biociden BioGuard 320 ut mot BioGuard 340, detta för att BioGuard 340 innehåller den aktiva substansen DBNPA som bryts ner snabbt i vattenlösningar, samt har en halveringstid runt nio timmar. Kemikalierna som används i lite större mängder redovisas i nedanstående tabell. För övrig skötsel används mindre mängder av smörjoljor, fetter, färg och rengöringsmedel. 21(25)

23 Kemikalieförbrukning för Akallaverket, 2017, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Användning Kandidatämne Prioämne Emkarate RL 100H liter Smörjolja Nej Nej Solest 120 liter Smörjolja Nej Nej BioGuard 320 kg Biocid Nej Nej BioGuard 330 kg Biocid Nej Nej BioGuard 340 kg Biocid Nej Nej CorrGuard 202 kg Inhibitor Nej Nej 9 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Akallaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från under-hållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till Stockholm Exergi digitalt enligt skapade sändlistor. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Avfallsmängder 2017 från Akallaverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2017 FA Återvinning R1-R11 (ej R3) 141 kg FA Deponi/ej återvunnet D1-D Kg FA Destruktion D9-D15 0 kg FA Annat R12-R kg IFA Återvinning R1-R11 (ej R3 som är kompost) kg IFA Komposterat R3 (Kompost) 0 kg IFA Deponi D1-D kg IFA Destruktion D9-D15 0 kg IFA Annat R12-R kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells 22(25)

24 I kategorin FA, annat består huvuddelen av avfallet av (1 935 kg) av spilloljor och oljehaltigt slam, samt färgburkar. Resterande del inom kategorin är lysrör, elektronik och batterier. I kategorin återvinning av IFA består den huvudsakliga delen av gatubrunnsslam, d.v.s. de vattenmängder som omhändertogs vid rengöring av bassängerna till kylmaskinerna inför driftsäsongen 2017, samt blästersand från renoveringen av båda cisternerna. Projekt Projekt för installation av ekonomiser och individuell brännarstyrning påbörjades under 2016 och slutfördes i december Uppkomna avfallsmängder under 2017 från projektet redovisas i tabellen nedan. Avfallsmängder år 2017 från projekt Akalla ekonomiser och brännarstyrning. Fraktion Transportör Mottagare Behandlingsmetod Mängd Asbest ML Demo AB SUEZ Deponering kg Järn och metaller ML Demo AB Lantz Järn och metall AB Återvinning kg Sorterbart avfall ML Demo AB SUEZ Sortering, återvinning kg 10 Riskhantering 10.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Akallaverket Under 2008 togs en gemensam riskanalys för Akallaverket och Akalla kylcentral fram med avseende på risk för skada på yttre miljö och personers hälsa. Riskanalysen utfördes av FVB Sverige AB. Riskerna för miljön från Akallaverket som noterades var utläckage av surt (ph 4-6), basiskt (ph ca 10) eller varmt vatten på grund av haveri av containern. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där även risker avseende bränslehantering och bränsletransporter togs med. Antalet risker med påverkan på miljön har ökat då nya områden har inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Nordvästra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 48 st. och antalet gröna risker 36 st. Anläggningsspecifika risker för Akallaverket fanns, gula risker en (hantering av finbioolja) och gröna risker tre stycken (kyltorn, askcontainer för P1-P3). En genomgång av risksammanställningen genomfördes i december En ny riskanalys för de förändringar som gjorts i anläggningen mellan kommer att genomföras under (25)

25 Inom ramen för riskhantering arbetar organisationen med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). I detta ingår att kartlägga risker i våra bränsleflöde och säkerställa att vi arbetar systematiskt med att dokumentera, följa upp och minimera risker inom verksamheten. 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 24(25)

26 12 Övrig information Förutom denna miljörapport för Akallaverket finns det miljörapporter för Bristaverket, Hässelbyverket, Vilundaverket och Valsta HVC, vilka också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till den 10 jan Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Akallaverket under år Stockholm den 26 mars 2018 Produktion & Distribution Nordvästra Marika Rotevall Platschef 25(25)

27 26(25)