Miljörapport 2016 Akallaverket

Transkript

1 Miljörapport 2016 Akallaverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER KÖLDMEDIA UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN L HYPERLINK \L "_TOC " ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Fortum Värme Akallaverket KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME AKALLAVERKET AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME AKALLAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 24

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Akallaverket är en spets- och reservanläggning för värmeproduktion i Stockholms nordvästra fjärrvärmenät som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet är det avfallsoch bioeldade Bristaverket basanläggning och Hässelbyverket är en mellanlastanläggning. I nätet ingår även Valsta HVC, Vilunda HVC, och Akallaverket som är spets- och reservanläggningar. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen över 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm. 2(24)

4 Vid normal drift av anläggningen ger utsläpp till luft av stoft, svavel- och kväveoxider störst bidrag till miljöpåverkan. Största risken för miljöpåverkan vid onormala händelser är haveri eller olycka vid bränslehanteringen där MFA (mixed fatty acids), tallbecksolja och finbioolja hanteras. Sedan årsskiftet 2016/2017 ägs Akallaverket och Akalla kylcentral av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Tidigare ägdes anläggningen av Akallaverket AB vilket var ett samägarskap mellan Fortum Värme och Sollentuna Energi AB. All drift och underhåll sköts av Fortum Värme (det ändrade ägarskapet har inte inneburit några förändringar i det avseendet). Samtliga bas- och spetsanläggningar inom Nordvästra fjärrvärmenätet, inkl. Akallaverket, är organiserade under Produktion och Distribution (PoD) Nordvästra. Akallaverket är bemannat dagtid under vardagar. Övrig tid finns insatsberedskap hos vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket. Skiftlagen har också beredskap för Akalla Kylcentral, Vilundaverket och Valsta hetvattencentral Lokalisering Värmeverket ligger i industriområdet väster om E4 vid avfarten mot Akalla respektive Sollentuna med adress Esbogatan 4. Anläggningen är väl avskild från bostadsbebyggelse och lokaliseringen är lämpad för sitt ändamål Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Vid Akallaverket finns tre oljeeldade hetvattenpannor, vardera med 75 MW värmeeffekt. Panna 1 (P1) och panna 2 (P2) eldas med finbioolja och panna 3 (P3) med tallbecksolja/mfa. Två elpannor, vardera med effekten 37,5 MW har funnits tidigare. Dessa togs ur drift år De äldsta byggnadsdelarna och värmepannorna är från början av 1970-talet. År 1998 konverterades P3 för bruk av tallbeckolja/mfa och cistern för tallbeckolja/mfa installerades. Akalla kylcentral År 2000 byggdes värmepump-/fjärrkylaanläggningen, Akalla kylcentral, intill Akallaverket. I värmepump-/fjärrkylaanläggningen finns tre kylmaskiner (KM4, 5, 6) och tre värmepumpar (VP1, 2, 3). VP3 är i dual mode -utförande, dvs. aggregatet kan kopplas om till renodlad kylmaskindrift sommartid. Samtliga är anslutna till ett rörsystem, vars uppgift är dels att distribuera producerad kyla och värme och dels att försörja kylmaskinerna/värmepumparna med media, nödvändiga för att upprätthålla funktionen. 3(24)

5 Samtliga kylmaskiner/värmepumpar är anslutna till köldbärarsystemet (fjärrkylanätet). Nätets distributionspumpar är installerade i kylcentralen. Vid en undercentral finns en ventilkammare i vilken ventiler kan ställas om för att sektionera köldbärarnätet. Kondensorvärmen från KM4 och KM5 avges till omgivningen via slutna, evaporativa kyltorn. Mellan kyltorn och kondensor cirkulerar ett kylmedel bestående av en propylenglykol/vattenblandning. KM4 och KM5 är kopplade till var sitt separat kylmedelsystem. Till anläggningen hör också 16 st. bassänger. Det köldmedia som används i Akalla kylcentral är R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R134a är 0. Ämnet har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Ett automatiskt läcksökningssystem finns installerat. Reningsutrustning Rökgaserna från panna 1 renas på stoft i ett el-filter. Rökgaserna avleds via en 76 meter hög skorsten. Skorstenen har en stålpipa för vardera P1-P3. Bränslelager Olja levereras med lastbil och förvaras i cisterner. På Akallaverket finns 4 st. cisterner med krav på återkommande kontroll: - Cistern för finbioolja, 6000 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad Cistern för MFA, 860 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad Cistern för EO1 (f. Tubox), 16 m 3. Kontrollintervall 12 år. Kontrollerad Cistern för EO1 (Nödgenerator), 5 m 3. Kontrollintervall 6 år. Kontrollerad Förändringar av verksamheten under året Projektet för att höja verkningsgraden i Akalla påbörjades under Inför projektet skickades en anmälan om mindre ändring in ( ) vilken Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarade på i ett beslut ( ). Under 2016 förbereddes för nedmontering cyklonerna tillhörande P1 och P2. Konferensrummet byggdes även om till serverrum, med brandscellsindelning och nytt brandsläckningssystem. Avfallsmängder från projektet redovisas i kapitel 10 Avfallsmängder. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att redovisa de totala utsläppen till luft från Akallaverket används resultat från kontinuerlig mätning samt beräkningar utifrån emissionsmätningar och bränsledata. 4(24)

6 Tabell över utsläpp till luft Akallaverket år 2016 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft Stoft Stoft Stoft mg/ MJ mg/ MJ mg/ MJ mg/ MJ P1 5,1 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. P2 6,9 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion P3 0,93 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion P1-P3 3,8 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft ton P1 0,41 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton P2 0,45 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft ton P3 0,87 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion Stoft ton P1-P3 1,74 M OTH Mäts kontinuerligt, instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion NOx NOx NOx NOx mg/ MJ mg/ MJ mg/ MJ mg/ MJ P1 61,0 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning P2 74,1 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning P3 64,7 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning P1-P3 65,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P1 5,6 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P2 4,7 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P3 12,1 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton P1-P3 22,41 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel 5(24)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Svavel Svavel Svavel Svavel Svaveldio xid Svaveldio xid Svaveldio xid Svaveldio xid CO2 - fossil fastställd vid jämförande mätning mg/ MJ P1 14,18 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. mg/ P2 14,18 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. MJ mg/ P3 19,77 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. MJ mg/ P1-P3 17,24 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. MJ ton P1 1,301 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. ton P2 0,899 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. ton P3 3,7 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys. ton P1-P3 5,9 C OTH Beräknas utifrån bränsleanalys ton EO1 258,8 C NRB Beräknas m.h.a. förbrukad oljemängd som fastställs m.h.a. massbalans ton Gasol 0,45 C NRB Beräknas utifrån antalet inköpta 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( CO2 - fossil gasolflaskor under ett år. CO2- ton Biooljor 25 C NRB Beräknas m.h.a B/L-dokument för biogent 672,8 fartyg och pejlade värden. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Utsläpp från transporter vid Akallaverket år 2016 (baseras på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Transporter med kemikalier Transporter totalt CO2 (ton) , ,5 NOx (kg) , ,5 S (kg) , ,1 PM (kg) (24)

8 2.3 Köldmedia Både värmepumpar och kylmaskiner genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapport avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- och värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Köldmediesammanställning (totalt för kylmaskiner och värmepumpar) vid Akalla kylcentral, År Mängd R134a kg Procentuell skillnad R134a Påfylld mängd mellan mätningar kg ,5 % ,4 % ,8 % ,8 % ,2 % - I tabellen nedan redovisas känd fyllnadsmängd i respektive värmepump och kylmaskin, Direkt efter tabellen följer ev. kommentarer om förluster. Köldmediesammanställning för kylmaskiner och värmepumpar på Akalla kylcentral, Känd fyllnadsvikt R134a kg Aggregat Förlust VP kg. VP kg VP kg. KM kg. KM kg. KM kg. Tank kg. Tank kg. Totalt kg. Fyllnadmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning, vilket kan genomföras med två metoder. Den ena metoden är genom att hela förrådstankens volym töms till aggregatet och den andra metoden är genom avkokning av köldmedia vilket gör att eventuell olja tas ut som läckt in köldmediet under tidigare drift. VP2 fylldes senast i oktober 2014 med kg R134a. Inga läckage är noterade vid periodisk läcksökning under 2014 och I februari 2016 genomfördes ett tätningsbyte och ny metod för oljepåfyllning med mekanisk pump används numera för att minska risken för köldmedieläckage. I mars 2016 tömdes VP2 för tätningsbyte av högtryckskompressor. Vid återfyllning av VP2 användes den senare metoden (fyllning genom avkokning) och 274 kg olja omhändertogs från servicetanken, resterande del (3 489 kg) som var köldmedia återfördes till värmepumpen. 7(24)

9 2.4 Utsläpp till vatten Spillvatten från Akallaverket går till Bromma avloppsreningsverk. Dagvatten leds via kulvertar och tunnlar till Edsviken ungefär i höjd med Kaninholmen. Under 2016 har fortsatt uppföljnings- och undersökningsarbete genomförts avseende avblödningsvattnet från kylcentralen. Vattnet innehåller förhöjda halter av zink och fosfor. Mängden vatten från kylcentralen som leds till spillvatten respektive dagvatten uppskattas utifrån förbrukad mängd, se tabell nedan. Åtgärder planeras 2017 utifrån framtagen handlingsplan, se mer i kapitel 7 - Tillbud och störningar, vidtagna åtgärder. Utsläpp till vatten från Akalla kylcentral Anläggningsdel Volym, m 3 Recipient VP3 & KM Dagvatten KM4 & KM Spillvatten En gång per år, då Akallaverket inte är i drift renspolas eldstäderna i pannorna från sot. I samband med renspolningen uppkommer förorenat vatten (sotvatten). Sotvattnet är surt (ph 4-6) och innehåller bland annat tungmetaller. Under år 2016 utfördes en högtrycksspolning med vatten. Vattnet togs omhand med hjälp av en sugbil, och inget utsläpp till spillvattennätet skedde således. Prov på oljeindex i utgående vatten i oljeavskiljaren tas årligen. Nedanstående tabell redovisar provresultat för oljeindex. Utsläpp till vatten från Akallaverket Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp Delflöde Totalt halt till vatten Oljeindex mg/l Oljeavskiljare Metod* Beräknings- /Mätmetod <0,050 M OTH Kommentar Årsvärde. Provtagningsdatum 28 oktober 2016 *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 3 Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Akallaverket. Tabell över gällande tillståndsbeslut för Akallaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Koncessionsnämnden Miljöskyddslagen (Dnr ) (1969:387) Beslut avser Tillstånd till fortsatt verksamhet vid värmeverket i Akalla, Stockholms kommun. Tillståndet avser värmeproduktion genom förbränning av eldningsolja och tallbeckolja i tre 8(24)

10 Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Beslut avser hetvattenpannor om vardera 75 MW och två elpannor om vardera 37,5 MW. Att utsläppsvillkoret för svavel är 75 mg S/MJ bränsle Regeringen Miljöskyddslagen (1969:387) Miljödomstolen Avslutat prövotidsförfarandet i Koncessionsnämnden för miljöskyddsbeslut avseende utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och organiska föreningar Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Storstockholms brandförsvar ( ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut om att verksamheten vid Akallaverket inte omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet Tillstånd till hantering av brandfarlig vara - Akallaverket. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser 3.1 Anmälda ändringar under året Under år 2016 har nedanstående ändringar/anmälningar skickats in för Akallaverket. Tabell över anmälda ändringar för Akallaverket under Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Anmälan avser myndighet Miljöförvaltningen, Stockholms stad Anmälan om ändring av teknisk beskrivning Projekt för att öka verkningsgraden i P1 och P2 genom bättre utnyttjande av tillförd energi. Installation av ekonomiser vilket innebär att cykloner monteras ned. I december 2015 lämnade Fortum in en dispensansökan för att beräkna svaveldioxid till luft (enligt SFS 2013:252). Kompletteringar enligt krav från Miljöförvaltningen skickades in i juni Fortum väntar fortfarande på svar på ansökan. 3.2 Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas de förelägganden som delgivits Akallaverket av tillståndsmyndigheten. Tabell över föreläggande som delgivits Akallaverket av tillståndsmyndigheten. Datum Beslutande myndighet Beslut avser Miljö- och Att följa förordning (1998:901) om verksamhetsutövares Hälsoskyddsnämnden egenkontroll med minst en omfattning och intensitet som (Dnr ) framgår av bilagt kontrollprogram vid Akalla värmeverk (Dnr ) Föreläggandet att följa Kontrollprogram för Akallaverket 9(24)

11 Datum Beslutande myndighet Beslut avser daterat (Dnr ) upphävs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (Dnr ) (Dnr ) Att informera miljö- och hälsoskyddsnämnden om behov av ytterligare kontroll av verksamheten och dess verkningar på omgivningen som framkommer vid tillämpningen av 6 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Föreläggandet att följa Kontrollprogram för Akallaverket daterat (Dnr ) upphävs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Föreläggande gällande energianvändning, avfallsminimering och eventuell nedläggning. Beslutet innehåller tre punkter vilka redovisas och bemöts under kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd. Beslut gällande konvertering av P1-P2 till bioolja samt P3 till MFA (+tallbecksolja). Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från miljö- och hälsoskyddsnämnden under förutsättning att utsläpp och andra störningar inte ökar som en konsekvens av bränslebytet och att bolaget följer de åtagande som anges i anmälan och i dess kompletteringar, samt de regleringar som enligt miljöbalken redan gäller för verksamheten. Beslutet innehåller även punkter om redovisning i den årliga miljörapporten vilken återfinns i kapitel 4.2 Villkor i miljötillstånd Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad (Dnr ) Föreläggande om placering av provtagnings- och mätpunkter. Bolagets föreläggas att använda de av bolaget föreslagna provtagnings- och mätpunkterna vid Akallaverket. Beslut gällande anmälan om mindre ändring av tekniska beskrivningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bekräftar anmälan och förelägger om försiktighetsmått vilka redovisas i kapitel 1.2 Förändringar av verksamheten under året. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Akallaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöförvaltningen i Stockholms stad Tillstånd till utsläpp av koldioxid Tillstånd till handel med utsläppsrätter Miljötillstånd Miljöbalken 10(24)

12 Tillsynsmyndighet Storstockholms brandförsvar Tillsyn avser Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndet avser värmeproduktion i tre hetvattenpannor på vardera 75 MW och två elpannor på vardera 37,5 MW. Bränsleförbrukning vid Akallaverket jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Finbioolja, Nm , ,4 Tallbecksolja, Nm MFA (Mixed Fatty Acids), Nm , ,6 El till elpanna El lokallast 1-3,12-2,6 Eo1, Nm , ,2 Tillförd energi i GWh per bränsle och panna jämfört med föregående år. Bränsle GWh Panna GWh Panna Tallbecksolja 0 P1 0 P1 0 P2 0 P2 0 P3 0 P3 Finbioolja 25,50 P1 7,9 P1 17,61 P2 4,5 P2 0 P3 0 P3 MFA 0 P1 0 P1 0 P2 0 P2 52,0 P3 41,6 P3 Drifttider och tillförd energi vid Akallaverket i GWh jämfört med föregående år. Anläggningsdel Drifttid, timmar GWh Drifttid, timmar GWh Panna , ,9 Panna , ,5 Panna , ,6 Elpannor Totalt , ,0 Produktion av värme i GWh vid Akallaverket jämfört med föregående år. Produktion Värmeproduktion, GWh 80, Intern förbrukning för anläggningen 2 Intern förbrukning för anläggningen (hjälpångpanna) 11(24)

13 4.2 Villkor i miljötillstånd I tabellen nedan redovisas de villkor som gäller för Akallaverket samt hur villkoren har uppfyllts under år Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkoret: Verksamheten - inbegriper åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra, störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändring får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten om ändringen inte föranleder ökade utsläpp eller andra störningar för omgivningen. Tillståndet avser värmeproduktion genom förbränning av eldningsolja och tallbeckolja i tre hetvattenpannor om vardera 75 MW och två elpannor om vardera 37,5 MW. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Villkoret bedöms uppfyllt. En anmälan om mindre ändring har lämnats in under året, se ovan kap. 3.1 om anmälda ändringar under året. 2 Driftvillkor: Verksamheten skall bedrivas och anläggningarna underhållas så att utsläppen till luft och vatten samt störningar i övrigt för miljön blir så små som möjligt. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret. 3 Utsläpp av stoft: Utsläppet av stoft från hetvattenpannorna får som riktvärde vid besiktning inte överskrida 13 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Enligt de egna kontinuerliga mätningarna uppfylls villkoret, medelvärdet för P1-P3 var 3,8 mg/mj. Utsläppet har kontrollerats vid emissionsmätningar utförda av ENA Miljökonsult AB under februari Resultatet från emissionsmätningen visar att stoftutsläppet var 5 mg/mj bränsle för OP1, 5 mg/mj bränsle för OP2 och <1 mg/mj bränsle för OP3. Resultatet visar att villkoret uppfylls. 4 Utsläpp till vatten: Oljehalten i utgående vatten från oljeavskiljaren får som riktvärde inte överskrida 5 mg/l. Kommentar: Utsläppet har under år 2016 kontrollerats genom en provtagning. Oljehalten (oljeindex) har analyserats till <0,050 mg/l. Analysresultatet visar att villkoret innehålls. 5 Utsläpp till vatten: Sotvatten får endast avledas till spillvattennätet via en sedimenteringsbassäng eller motsvarande anordning. Halten suspenderade ämnen i utgående vatten får inte överstiga 10 mg/l, ph skall som riktvärde ligga inom intervallet 6,5 11. Kommentar: Under år 2016 utfördes högtrycksspolning med vatten. Vattnet togs upp i en sugbil, och inget utsläpp skedde således till spillvattennätet. Villkoret är inte relevant eftersom annal lösning för omhändertagande av sotvattnet har valts. 12(24)

14 Villkor nr Villkorstext 6 Kemikalier, restprodukter och avfall: Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage ej kan ske till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark. Kommentar: Kemikalier förvaras invallat. Brunn i kemikalierummet i pannhuset är låst och nyckeln hänger på väggen. Rummet och brunnen kontrolleras vid ordinarie rondering. Farligt avfall förvaras i för ändamålet utformade containrar. Villkoret innehålls. 7 Buller: Bullerbidraget från verksamheten vid Akallaverket får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 55 db(a) måndag-fredag dagtid (kl ) - 45 db(a) nattetid (kl ) och - 50 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid (kl ) vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) skall tillämpas vad gäller mät och beräkningsmetoder. Kommentar: Vid mätning år 1999 visade resultat på att villkoret innehölls. Inga klagomål har kommit in. Villkoret innehålls. 8 Kontroll: Förslag till nytt kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom 6 månader från dagen för detta beslut. Kommentar: Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat (Dnr ), upphävs föreläggandet att följa "Kontrollprogram för Akallaverket" daterat (Dnr ). Fortum Värme har en instruktion som heter "Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Akalla värmeverk" Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Utsläpp av kväveoxider: MD : Utsläppet av kväveoxider från P1-P3 sammantagna får, räknat som NO2, som gränsvärde och årsmedelvärde inte överskrida 90 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Resultatet från utsläppsmätningarna från februari 2016 utförda av ENA Miljökonsult AB visar att emissionen från P1 var 51 mg/mj bränsle, P2 var 52 mg/mj bränsle och P3 var 56 mg/mj bränsle. Medelvärdet för P1-P3 sammanlagt understiger 90 mg/mj, och villkoret uppfylls. Utsläppen har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet enligt Fortum Värmes egna mätningar var för P1-P3 65,5 mg/mj. Resultatet visar att villkoret innehålls. 10 Utsläpp av svavel: MD : Utsläppet av svaveldioxid får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 75 mg S per MJ tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet har även kontrollerats vid emissionsmätningar utförda av ENA Miljökonsult AB i februari Resultatet från emissionsmätningen visar att svaveldioxid utsläppen var 1,7 mg/mj bränsle för OP1, 1,9 mg/mj bränsle för OP2 och 4,6 mg/mj bränsle för OP3. Svavelutsläppen har även beräknats utifrån bränslets svavelinnehåll och uppgår enligt beräkningarna till 17,24 mg/mj. Resultaten visar att villkoret innehålls. 13(24)

15 Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Energieffektivisering: Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande om energieffektivisering skall bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008 och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporten. Kommentar: Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. I det dagliga arbetet utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Se vidare under avsnitt Åtgärder för energihushållning/effektivisering. 2 Avfallsminimering: Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande om avfallsminimering skall åtgärder fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfall som uppkommer ska i första hand gå till återanvändning och återvinning. Dessa åtgärder ska årligen redovisas för tillsynsmyndigheten i samband med miljörapporteringen. Kommentar: En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Avfall som uppkommer i verksamheten sorteras och skickas iväg för återanvändning och återvinning. Redovisning av mängd bortfraktat avfall finns under kapitel Avfallsmängder. 3 Nedläggning av verksamheten: Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande om nedläggning av verksamheten skall Bolaget, om verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del upphör, i god tid före nedläggningen anmäla nedläggningen till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall belysa vilka undersökningar som krävs för att konstatera om efterbehandling behövs. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. Tabell över villkorsuppfyllnad för Akallaverket enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Bränslets ursprung och hållbarhetskriterier: Enligt föreläggandet ska bolaget i den årliga miljörapporten redovisa ursprunget till det bränsle som används vid anläggningen. Bränslet ska uppfylla de hållbarhetskriterier som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (det så kallade förnybarhetsdirektivet). Kommentar: Fortum Värme arbetar aktivt med bränsleval och ursprung av bränsle. Hållbarhetsdeklarationer enligt hållbarhetsdirektivet finns arkiverade hos Fortum som visar bränslets ursprung och leverantör. MFA och finbio som eldats i Akalla under 2016 uppfyller kraven i Hållbarhetsdirektivet och innehåller inte något fossilt bränsle. 14(24)

16 4.3 Efterlevnad av SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Akallaverket. Akallaverket består av 3 pannor för produktion av fjärrvärme samt en hjälpångpanna, vilka går under kategorin panna. Hjälpångpannan används för direkt uppvärmning/tryckhållning och omfattas därmed inte av förordningen enligt 15 pkt 1. Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Installerad tillförd effekt 4 P P P Totalt, P1-P Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av en olja vars innehåll av svavel är känt och förbränningsanläggningen saknar reningsutrustning. Detta är fallet för Akalla. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll och årlig emissionsmätning genomförs på samtliga pannor. Dispens har sökts i ärendet och beslut väntas från Miljöförvaltningen. Begränsningsvärden enligt förordningen Begränsningsvärdena i förordningen är uppfyllda om Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 8 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. Begränsningsvärdena för Akallaverket som är en 1987-, samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan: 3 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 4 Den installerade effekten anges. I vissa dokument har 75 MW angetts som installerad effekt, det stämmer dock inte då det är värmeeffekten som är 75 MW. Detta enligt tillstånd meddelat samt i tillhörande teknisk beskrivning där det står angivet att pannorna är dimensionerade för vardera 75 MW värmeeffekt. 75 MW värmeeffekt innebär ca 90 MW installerad effekt. 5 Antal timmar då någon panna varit i drift. 15(24)

17 Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och redovisning av antal överkörningar Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Månad Dygn Timme Referens Stoft 25 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 2 NOx 200 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 2 SO2 250 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 2 Den 12 och 13 januari 2016 överskreds begränsningsvärdet för NOx för dygn. Dygnsmedelvärdena uppgick till 224,0 respektive 222,1 mg/nm 3 tg vid 3 % O2. Överkörningarna var främst bränslerelaterade och efter händelserna har bränslekraven förtydligats samt att pannorna har trimmats. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2016 har inga onormala driftförhållanden relaterade till reningsutrustningen inträffat på Akallaverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2016 har inget dygn räknats bort. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året redovisas bl. a. kontroller enligt 26 och 27 (SFS 2013:252). 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) ska lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BREF för stora förbränningsanläggningar har inte beslutats under Redovisning utifrån BREF-krav kommer redovisas i närmsta miljörapport året efter beslut från EU. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens/tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. 16(24)

18 Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder, vilket sker så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. Besiktning och mätningar år vid Akallaverket Datum Utförare Uppdrag dec 2012 samt 14- ENA Miljökonsult AB QAL2, P1-P3 17 jan feb 2016 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätningar, P1-P feb 2016 ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning, P1-P feb 2016 ENA Miljökonsult AB AST, P1-P3 17 okt 2016 Ilema Miljöanalys AB Periodisk besiktning 22 dec 2016 WSP Materialinventering 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft En QAL 2 av befintligt gasanalyssystem har utförts av ENA Miljökonsult AB år 2012/2013. QAL2-funktioner finns framtagna för NO och stoft för P1-P3. I februari 2016 genomförda ENA Miljökontroll AB AST, jämförande mätning samt emissionsmätning av pannorna P1-P3. Resultatet visar att krav som ställs i SS-EN 14181:2004 gällande variabilitet för NO och stoft uppfylldes (AST). Stoft-, NOx- och SO2-villkor innehölls för samtliga pannor. Den jämförande mätningen som genomfördes enligt Naturvårdsverkets krav (NFS 2004:6) visar att systematisk avvikelse och standardavvikelse uppfylls för O2, NO samt rökgasflöde efter samtliga oljepannor. NO2- andelen bestämdes till 0,2 % av NOx för P1, <0,1 % av NOx för P2 och <0,1 % av NOx för P3. Periodisk besiktning Periodisk besiktning har utförts i oktober 2016 av Ilema Miljöanalys AB. Vid besiktningen erhölls både avvikelser och förbättringsförslag som Fortum arbetar med. Materialinventering Under hösten genomfördes en materialinventering vid Akalla värmeverk och kylcentral. Syftet med inventeringen var kunskapsinhämtning och statuskontroll över vilka hälsooch miljöfarliga material som finns i byggnaderna. Inventeringen omfattade följande material och ämnen: asbest, PCB, kvicksilver, bly, kadmium, synliga fuktskador och 17(24)

19 mögelskadat byggnadsmaterial, halogenhaltig isolering, blå lättbetong (radon), tryckimpregnerat virke, oljor, PAH, radioaktiva isotoper, elektronik, ozonnedbrytande ämnen och PVC. Panncentralen är byggd på 70-talet vilket innebär att den byggdes innan förbudet mot asbest och PCB. Vid inventeringen konstaterades bl. a. asbest i golvmatta och branddörrar, kvicksilver i lysrör, blybatterier och andra material. Det hittades inte några material som kräver omedelbar sanering eller åtgärder så länge ombyggnationer eller rivning inte är aktuellt. PCB finns dock i isolerglas och kondensatorer. Det är inget saneringskrav på detta men märkningskrav finns och de aktuella objektet kommer märkas upp med information om PCB. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll Under 2016 har fortbildning av intern personal fortsatt i syfte att öka kompetens inom kylnormernas krav (bl.a. hantering och läcksökning) samt föreskrifter som reglerar köldmedier. Se även kapitel 1.2 Förändringar i verksamheten under året. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelsehanteringssystem. Under året har ett antal rapporter registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Inga klagomål har framförts under Luft Den 12 och 13 januari 2016 överskreds begränsningsvärde avseende dygn. Den 12 januari 2016 uppgick halten till 224,9 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 (validerat) och den 13 januari uppgick halten till 222,1 mg/nm 3. Orsaken till överkörningarna var bränslerelaterat samt otillräcklig brännarstyrning och övervakning. Bränslekraven har förtydligats, pannorna har trimmats och övervakningen har förbättrats i kontrollrummen. I projektet som genomförs under 2017 för ökad verkningsgrad i pannorna kommer individuell brännarstyrning att installeras för att bättre kunna styra och reglera pannan, förhoppning finns om att det även ska ge minskade NOx-emissioner. Panna 3 har haft återkommande problem med rökbildning från ekonomisern vid sotning av pannan. Detta har medfört att pannan behövts bemannas vid sotning för att bevaka rökutvecklingen och vid behov stänga av brandlarm för att förhindra obefogade brandkårsutryckningar. I december isolerade hela ekonomisern om och efter det har inga fler produktionsstörningar gällande rökutveckling rapporterats. Köldmedia I augusti 2016 larmade KM6 för köldmedieläckage, personal på plats lokaliserade läckaget och sektionerade maskinen. Det var en oljeventil från kompressorn som läckte vilken byttes dagen efter. Läckaget uppskattas till mindre än 1 kg. 18(24)

20 Vatten Under 2016 har arbete kring avblödningsvatten från kylcentralen fortsatt. Vattnet leds till spillvatten- och dagvattennätet och vid stickprovskontroller har förhöjda halter av zink och fosfor påvisats. Inför driftsäsongen 2016 rengjordes bassängerna och ett par bassänger fick en ny ytbeläggning. Efter uppföljande provtagning är dock halterna fortsatt förhöjda. Ny handlingsplan har tagits fram. Inför driftsäsongen 2017 kommer ledningar dras om så att allt vatten leds till spillvattennätet och en automatisk provtagare kommer att installeras för att få bättre kännedom om vattnets innehåll och kvalité. Därefter kommer resultat och ev. åtgärdsförslag tas fram och redovisas för Miljöförvaltningen och Stockholms vatten. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen, vilken inom Fortum Värme benämns teamuppdrag, för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande hållbarhetsmål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Inom respektive organisation inom Fortum Värme har egna mål tagits fram utifrån de övergripande hållbarhetsmålen. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. 8.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortum Värme Fortum Värme agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Fortum Värme senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Fortum Värme fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Fortum Värme satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Fortum Värmes övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: 19(24)

21 Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effektoch energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm är Fortum Värmes enskilt största investering hittills. Verket, som togs i drift i början av 2016, minskar både produktionskostnaderna och miljö- och klimatpåverkan då utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen i Stor-Stockholm beräknas minska med ton ett genomsnittligt år. Fram till dess att Fortum Värme avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Fortum Värmes hållbarhetsarbete se Akallaverket För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät görs en kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styrs produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. Energikartläggning vid Akallaverket genomfördes under 2011 där bland annat egenanvändningen av el, fjärrvärme och olja fastställdes. Uppdatering av energikartläggningen kommer ske i samband med de krav som ställs på energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag installerades en liten elfläkt vid ett lager till en pump, detta för att öka luftomsättningen och ta bort strålningsvärme från fjärrvärmepumpen. Tidigare användes kompressorn med trycksatt luft. Kompressorn förbrukade mer energi än elfläkten som nu används. 20(24)

22 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Fortum Värme följer utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Akallaverket Vid Akallaverket används olika kemiska produkter och driftkemikalier. Utifrån nuvarande kunskap om de kemiska produkter som används innehåller ingen produkt något kandidatämne (Reach). Processvattenförsörjningen för Akallaverket sker normalt med fjärrvärmevatten som renas genom ett avhärdningsfilter. För beredning av pannvatten och tillfälligtvis även spädvatten för fjärrvärmenätet, finns avhärdningsfilter som regenereras med natriumklorid och en mindre mängd lut. Vatten från regenerering leds till det kommunala avloppsnätet. Dosering av pyranin i fjärrvärmevattnet sker sedan år 2005 vid Akallaverket. Kemikalierna som används i lite större mängder redovisas i nedanstående tabell. För övrig skötsel används mindre mängder av smörjoljor, fetter, färg och rengöringsmedel. Kemikalierapport skickas till Stockholm Vatten och för information till Miljöförvaltningen i Stockholm stad. Kemikalieanvändning vid Akallaverket och Akalla kylcentral år Produkt Användning Enhet Mängd Kandidatämne Prioämne år 2016 Emkarate RL Smörjolja liter 400 Nej Nej 100H Solest 120 Smörjolja liter 200 Nej Nej BioGuard 320 Biocid kg 1000 Nej Nej Bioguard 330 Biocid kg 3000 Nej Nej CorrGuard 202 Inhibitor kg 6360 Nej Nej 10 Avfallsmängder En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. 21(24)

23 Avfallsmängder år IFA = icke farligt avfall, FA = farligt avfall Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2016 IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* IFA Flygaska, återvinning Alla R koder kg IFA Flygaska, ej återvunnet Alla D koder 0 kg FA Återvinning R1 R9 110 kg FA Deponi/ej återvunnet D1, D5 0 kg Samtliga D koder utom 75 kg FA Destruktion D1 och D5 FA Annat R10 R kg R1 R2, R3 (ej kompost), kg IFA Återvinning R4 R9 R3 (dock inte alla 0 kg IFA Komposterat förfaranden, se även återvunnet) IFA Deponi D1, D kg Samtliga D koder utom 0 kg IFA Destruktion D1 och D5 IFA Annat R kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells. I kategorin FA, annat består huvuddelen av avfallet av (4895 kg) av olje- och bränslefilter, spilloljor och oljehaltigt slam. Resterande del inom kategorin är elektronik och blybatterier. I kategorin återvinning av IFA består den huvudsakliga delen av gatubrunnsslam, d.v.s. de vattenmängder som omhändertogs vid rengöring av bassängerna till kylmaskinerna inför driftsäsongen Det var en av de åtgärder som genomfördes för att försöka sänka zink-halten i vattnet. Totalt användes 108,7 ton vatten vilket omhändertogs och transporterades bort av Ragn-Sells. Projekt Projekt för installation av ekonomiser och individuell brännarstyrning påbörjades under 2016 för att slutföras Uppkomna avfallsmängder under 2016 från projektet redovisas i tabellen nedan. Avfallsmängder år 2016 från projekt Akalla ekonomiser, brännarstyrning och serverrum. Fraktion Transportör Mottagare Behandlingsmetod Mängd Asbest ML Demo AB SUEZ Deponering kg Järn och metaller ML Demo AB Lantz Järn och metall AB Återvinning kg Sorterbart avfall ML Demo AB SUEZ Sortering, återvinning 980 kg Betong ML Demo AB SUEZ Återvinning kg Gips R:ens service AB Sita/Kovikstippen Deponering 280 kg Isolermaterial R:ens service AB Sita/Kovikstippen Deponering 70 kg 22(24)

24 Isolermaterial R:ens service AB ÅVC/Hagby Deponering 7 m 3 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Akallaverket Under 2008 togs en gemensam riskanalys för Akallaverket och Akalla kylcentral fram med avseende på risk för skada på yttre miljö och personers hälsa. Riskanalysen utfördes av FVB Sverige AB. Riskerna för miljön från Akallaverket som noterades var utläckage av surt (ph 4-6), basiskt (ph ca 10) eller varmt vatten på grund av haveri av containern. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där även risker avseende bränslehantering och bränsletransporter togs med. Antalet risker med påverkan på miljön har ökat då nya områden har inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Nordvästra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 48 st. och antalet gröna risker 36 st. Anläggningsspecifika risker för Akallaverket fanns, gula risker en (hantering av finbioolja) och gröna risker tre stycken (kyltorn, askcontainer för P1- P3). En genomgång av risksammanställningen genomfördes i december Inga ändringar i verksamheten har skett under 2016 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 23(24)

25