Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen 2016-11-09 Ärende 4:2 Yrkande angående Remiss - Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser Den svenska regeringen har varit tydlig med att det behövs en långsiktig styrning för att uppnå faktisk och verklig skillnad i Sveriges jämställdhetspolitik. Det föreliggande lagförslaget avser jämn könsfördelningen i börsbolag och statliga bolag. Enligt förslaget ska minst 40 procent av styrelseledamöterna vara av vardera kön senast år 2019. I dag uppgår andelen kvinnor och män till knappt 32 procent respektive drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman. Framsteg görs men utvecklingen går alldeles för sakta. En del framsteg har gjorts även på europeisk nivå där mycket tyder på att flera länder går mot vassare kvoteringsbestämmelser. Det är positivt att stadsledningskontoret understryker i förslaget till stadens yttrande att det är mycket angeläget att öka jämställdhet i samhällets alla delar. Ambitionen att öka jämställdhet inom näringslivet, så att kvinnor och män får lika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande. Stadsledningskontoret har valt att inte ta ställning i frågan om kvotering i bolagsstyrelser med hänvisning till juridiken, att lagförslaget inskränker äganderätten till aktier i ett bolag som omfattas av egendomsskyddet. Ojämställda bolagsstyrelser är ett faktum. De finns i näringslivet och i samhället, men även i politiken. Med en väl utformad kvoteringslagstiftning kan Sverige ta bort det glastak som hindrar allt mer kompetenta kvinnor att anta högsta chefspositioner. Trots att olika satsningar har gjorts inom näringslivet för att uppnå en jämn könsfördelning i styrelserna består knappt en fjärdedel av börsbolagens styrelser av kvinnor. Det måste bli ändring på. Målet om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser förvisso kräver flera åtgärder men kvotering är en av dessa åtgärder för att öka andelen kvinnor i företagsledningar och styrelserum. Med bakgrund av ovanstående tillstyrker vi remissens förslag till kvotering. Kommunstyrelsen föreslås besluta Att anta ovanstående som ett tillägg i stadens yttrande till Justitiedepartementet.
Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2016-11-09 Ärende 4.2 Remissyttrande till Justitiedepartementet DS 2016:32 Var och en på rätt plats. Bäst lämpad för tjänsten får jobbet. Är det svårt att förstå? Bolagsstyrelser ska alltid arbeta för aktieägarnas och bolagets bästa. En kostnadseffektiv och lönsam verksamhet, samt avkastning till aktieägarna är ett signum för välmående bolag. Vidare har vi en diskrimineringslag som ska säkerställa att medborgare som söker en tjänst inte ska sållas bort på grund av någon diskrimineringsgrund. Kvotering innebär att man riskerar att diskriminera kvinnor eller män. En mycket meriterad, skötsam, arbetsam och socialt kompetent kvinna riskerat att bli bortvald för att vi fört in en lag om att vardera könet ska ha minst 40 % av platserna i bolagsstyrelser. Denna kvinna som tagit sig fram i karriären, och äntligen lyckats med att bli tilltänk i en bolagsstyrelse, riskerar att bli bortvald av en kvoteringslagstiftning som säger att det är bättre med en fullkomligt inkompetent man på denna plats, annars riskerar man böter på upp till 5 000 000 SEK. Hur kunde det bli så fel? Självklart ska alltid kompets råda vid rekrytering av bolagsstyrelser. Skulle en välmeriterad kandidat bli bortvald på grund av diskriminering så skyddas vederbörande av diskrimineringslagen. Fokus borde följdaktningen vara att tillämpa diskrimineringslagen, istället för att tillämpa kvotering med hjälp av lagstiftning. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att införa ovanstående text i Göteborgs Stads remissyttrande.
Göteborg den 2016-11-03 Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen 2016-11-09 Ärende 4.2 Remissvar jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå förslag till remissvar samt att översända nedanstående som svar på remissen till Justitiedepartementet ÄRENDET Vi delar ambitionen om att Sverige ska vara ett land där jämställdhet råder mellan könen. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha lika goda förutsättningar att lyckas och utvecklas i arbetslivet samt att nå uppsatta och ansvarsfulla befattningar. Vi motsätter oss dock idén om kvotering då den utgår från en kollektivistisk syn som vi finner vara förkastlig. En människa ska betraktas och värderas utifrån sina egenskaper, förmågor, kompetenser och erfarenheter. Hon ska inte betraktas som en funktion av eller en representant för sitt kön. Att lagstifta om kvotering är alltså inte bara tveksamt från principiella utgångspunkter utan också ett kraftfullt slag i luften. Jämställdheten i näringslivet måste fortsätta bli bättre, men det är i första hand företagens ansvar. Det har länge gått trögt men de senaste tre åren har något hänt. Till exempel har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 23 till 32 procent sedan 2013. Men framför allt ser vi allt fler jämställdhetsinitiativ hos företagen själva och en ökad andel kvinnor också på andra ledande positioner. Faktum är att vi där ligger längre fram än Norge som har en ännu strängare lagstiftning än den regeringen föreslår. Kvoteringsivern lär istället, paradoxalt nog, bidra till att jämställdhetssträvandena motverkas då den innebär ett kraftfullt avsteg från jämställdhetens grundprincip, nämligen den om likabehandling. Äganderätten är viktig och central. De föreslagna lagändringarna innebär oacceptabla inskränkningar i denna. Det är och ska vara ett bolags ägare som ska utse den styrelse som har att leda, förvalta och utveckla företaget och egendomen. Ett offentligt intrång i den enskilda äganderätten riskerar att bana väg för flera andra. En sådan politisk klåfingrighet medför att företagsklimatet i Sverige riskerar att försämras. Det skulle riskera bidra till att investeringar i svenska företag hämmas samt att risken ökar för att bolag och kapital lämnar Sverige.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-30 Diarienummer 1276/16 Avdelningen för mänskliga rättigheter HR-området Eva-Marie Kjellström Telefon 031-368 04 22 E-post: eva-marie.kjellstrom@stadshuset.goteborg.se Remissvar - jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Förslag till beslut I kommunstyrelsen Yttrande över utredningen jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande översänds till Justitiedepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har den 20 september 2016 erhållit ovanstående remiss för yttrande. Yttrandet ska vara Justitiedepartementet tillhanda senast 25 november 2016. Promemorian föreslår en lagändring i aktiebolagslagen där det underrepresenterade könet ska utgöra minst 40 procent av styrelsemedlemmarna i bolagsstyrelserna. Avsikten är att påskynda en positiv förändring av könsfördelningen i bolagsstyrelser. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2017 och att kraven ska vara uppfyllda senast våren 2019. Lagförslaget gäller de svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, samt bolag där staten äger samtliga aktier. Regeln om jämn könsfördelning ska gälla de styrelseledamöter som väljs av bolagsstämman. Representationen i kommunala bolag är också ojämnställd, men i nuläget omfattas kommunala bolag inte av den föreslagna lagändringen. Styrelsemedlemmar är i regel utsedda på partipolitisk grund och av kommunfullmäktige. Promemorian föreslår därför en särskild utredning om en lagreglering även ska gälla kommunala bolag. Stadsledningskontoret ser positivt på en särskild utredning. Den behöver dock samordnas med förslag utifrån En kommunallag för framtiden (SOU2015:24 s.346 f.) Stadsledningskontoret anser att det är mycket angeläget att öka jämställdhet i samhällets alla delar. Ambitionen att öka jämställdhet inom näringslivet, så att kvinnor och män får lika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande, ställer sig Göteborgs Stad bakom. Stadsledningskontoret tar dock inte ställning till kvotering som strategi och åtgärd och avstår från att yttra sig om just denna åtgärd. Ekonomiska konsekvenser I nuläget omfattas inte kommunala bolag av lagförslaget. För de bolag som skulle omfattas av de nya reglerna medför lagförslaget mycket begränsade ekonomiska konsekvenser. Förslaget är utformat så att det inte medför extra kostnader. Några större ekonomiska konsekvenser beroende på sanktionsavgiften verkar inte heller föreligga då 1(7)
denna är baserad på bolagens storlek. Förslaget ger också bolag ett handlingsutrymme i tid att tillrättalägga ojämställdhet. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Lagförslaget åsyftar att skapa en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Lagförslaget ska påskynda en positiv förändring av könsfördelningen så att kvinnor och män får jämlika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande. Mångfaldsperspektivet Lagförslaget fokuserar på könsfördelningen i bolagsstyrelsen. Det är emellertid tveksamt om mångfalden i bolagsstyrelsen ökar med hjälp av lagförslaget. Det finns andra maktordningar som samverkar och som kan bidra till att sammansättningen av styrelsemedlemmarna ändå blir homogen och med liknande bakgrund. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet Några länder inom EU samt Norge har infört regler för jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. För några av dem handlar det om en lagändring där sanktionerna är av olika grad. För Norges del behandlas brister i könsfördelningen på samma sätt som andra brister i sammansättningen av styrelser, som ytterst kan leda till tvångslikvidation av bolaget. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv av aktiebolagsrättslig karaktär som föreskriver att minst 40 procent av det underrepresenterade könet vara utsett. Sverige har dock intagit ståndpunkten att direktivet inte bör antas, med hänvisning till att ett fortsatt arbete på nationell nivå är mer effektivt och mindre ingripande. Bilaga 1 Sammanfattning av utredningen Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Bilaga 2 Stadsledningskontorets förslag på yttrande till Justitiedepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(7)
Ärendet Göteborgs stad tog emot en remiss från justitiedepartementet den 20 september. Remissen gäller en promemoria med förslag på en lagändring i aktiebolagslagen i syfte att nå jämn könsfördelning i styrelser i aktiemarknadsbolag (Ds 2016:32). Svar på remissen ska ha kommit till Justitiedepartementet senast den 25 november 2016. Bakgrund Under de senaste åren har antalet kvinnliga styrelsemedlemmar i börsbolag ökat, men enligt regeringen har det privata näringslivet inte lyckats att med frivilliga åtgärder åstadkomma en jämn könsfördelning i styrelser i tillräcklig snabb takt. Avsikten är att lagändringen ska påskynda en positiv förändring av könsfördelningen i bolagsstyrelser. Lagförslaget gäller de svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, samt bolag där staten äger samtliga aktier. Regeln om jämn könsfördelning ska gälla de styrelseledarmöter som väljs av bolagsstämman. I nuläget har promemorian ingen direkt påverkan på de kommunala bolagens sammansättning av styrelserna. Den svenska jämställdhetspolitiken slår fast att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande, vilket också inkluderar viktiga beslut som rör näringslivet. Det råder emellertid en vertikal könssegregation, det vill säga att i regel avtar andelen kvinnor ju högre upp i makthierarkin man kommer, men även en horisontell könssegregation där kvinnor och män finns på olika områden. Inom forskningen förklaras detta med en könsmaktordning som håller isär kvinnor och män och där kvinnor har en underordnad position, samt på homosociala processer hur genus reproduceras i organisationer och samhället. Det innebär att män får fördelar av att söka sig till och efterlikna andra män, vilket tenderar att fler män med likartad bakgrund väljs in i gruppen, vilket i sin tur exkluderar kvinnor men också män som inte har liknande bakgrund. Mer jämställd fördelning av styrelsemedlemmar skulle bidra till att de processer som ger männen lättare möjlighet att nå maktpositionerna bryts. Det behöver dock inte innebära att mångfalden ökar. Det finns andra maktordningar som samverkar som bidrar till att gruppen ändå kan bli homogen. De kommunala bolagen omfattas inte av promemorian, då de i mycket stor utsträckning har styrelseledamöter tillsatta på grund av deras partipolitiska tillhörighet och i proportion till partiets storlek, där fullmäktige utser styrelseledamöterna. Promemorian slår dock fast att det finns starka skäl som talar för en lagreglering då fördelningen av kvinnliga och manliga styrelsemedlemmar är skev och föreslår därför att frågan om könsfördelningen i kommunala bolags styrelser bli föremål för en särskild utredning, vilket stadsledningskontoret ser positivt på. Det råder delade meningar i den allmänna debatten huruvida förslaget inskränker i det grundlagsstadgade skyddet för egendom. Skyddet för en enskilds rätt till sin egendom återfinns i 2 kap 15 regeringsformen, och bygger i sin tur på EU-rätten. Enligt bestämmelsen i regeringsformen ska ingen medborgare tvingas till att avstå från sin egendom till det allmänna eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad. Det finns vissa undantag som gäller om inskränkandet kan anses tillgodose angelägna allmänna intressen, och i sådana fall har ägaren rätt till ersättning för förlusten. Skyddet för egendom gäller både fast och lös egendom och det går därför att argumentera att äganderätten till aktier i ett bolag omfattas av egendomsskyddet. Det motargument som framförts är samtidigt att ett flertal Europeiska länder redan tidigare har infört kvoteringsregler till bolagsstyrelser och att dessa regelverk till dags dato inte har underkänts av Europadomstolen. Förevarande promemoria utgår från 2006 års Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(7)
förslag, där frågan om äganderätten framfördes som en invändning mot lagförslaget i ett flertal remissvar. Nuvarande promemoria utelämnar helt frågan om den föreslagna lagregeln kan anses inskränka äganderätten. Göteborgs Stad ifrågasätter varför frågan om förslagets inverkan på äganderätten inte belyses eller kommenteras i någon form i denna promemoria. Stadsledningskontoret anser att det är mycket angeläget att öka jämställdhet i samhällets alla delar. Ambitionen att öka jämställdhet inom näringslivet, så att kvinnor och män får lika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande, ställer sig Göteborgs Stad bakom. Stadsledningskontoret tar dock inte ställning till kvotering som strategi och åtgärd och avstår från att yttra sig om just denna åtgärd. Stadsledningskontoret Eva-Marie Kjellström Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(7)
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) I promemorian föreslås en ändring av aktiebolagslagen som innebär att minst fyrtio procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska vara av vardera kön. Avsikten är att lagändringen ska påskynda en positiv förändring av könsfördelningen både i fråga om styrelsen och andra ledande befattningar i näringslivet. Långsiktigt är målsättningen en helt jämn könsfördelning. Arbetstagarrepresentanter omfattas inte av regleringen. Det införs i stället en skyldighet för arbetstagarorganisationerna att eftersträva en jämn könsfördelning när representanterna utses. De ska också samråda om hur en jämn könsfördelning uppnås. Bolagsverket ska enligt förslaget ålägga ett aktiemarknadsbolag med en skev könsfördelning i styrelsen att betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgiftens belopp beror på bolagets storlek, men ska vara lägst 250 000 kronor och högst 5 000 000 kronor. Ett bolag som inte heller följande räkenskapsår uppfyller kravet kan åläggas en ny sanktionsavgift. Även bolag i vilka staten äger samtliga aktier föreslås omfattas av regeln om jämn könsfördelning. Enligt förslaget ska bolagen ha en jämn könsfördelning i styrelserna senast vid de årsstämmor som hålls 2019. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(7)
Bilaga 2 Justitiedepartementet Ju.L1@regeringskansliet.se Dnr: Ju2016/06276/L1 Yttrande från Göteborgs Stad gällande promemorian: Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Göteborgs Stad anser att det är mycket angeläget att öka jämställdhet i samhällets alla delar. Ambitionen att öka jämställdhet inom näringslivet, så att kvinnor och män får lika möjligheter att nå befattningar som ger makt och inflytande, ställer sig Göteborgs Stad bakom. Staden tar dock inte ställning till kvotering som strategi och åtgärd och avstår därmed att yttrar sig om just denna åtgärd. Det finns några aspekter som Göteborgs Stad vill uppmärksamma på vad gäller promemorian: Kapitel 2 - Allmänna utgångspunkter Enligt promemorian ger ett jämställt beslutsfattande företagen en mångfald som kan öka deras konkurrenskraft. En lagändring skulle säkerligen bidra till att de homosociala processer som ger männen lättare möjlighet att nå maktpositionerna bryts. Det behöver dock inte innebära mångfalden ökar i gruppen. Det finns andra maktordningar som samverkar vilket kan bidra till att gruppen ändå blir homogen och med liknande bakgrund. Kapitel 4 - Gällande rätt Förevarande promemoria utgår från 2006 års förslag. Nuvarande promemoria utelämnar helt frågan om den föreslagna lagregeln kan anses inskränka äganderätten mot bakgrund av såväl Regeringsformen som Europakonventionen. Äganderätten är en omstridd fråga vilken också framfördes i ett flertal remissvar på 2006 års förslag. Göteborgs Stad ifrågasätter varför förslagets inverkan på äganderätten inte belyses i någon form i denna promemoria. Kapitel 5 Vilka bolag bör omfattas av regeln om jämn könsfördelning? Lagförslaget föreslås omfatta endast gälla bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad (aktiemarknadsbolag). Den ska även gälla för bolag i vilka staten äger samtliga aktier, dock endast de som förvaltas av Regeringskansliet. Det förefaller rimligt att lagförslaget endast omfattar större bolag, vars inflytande på marknaden är av väsentlig betydelse. En styrelsepost innebär ett faktiskt inflytande över näringslivets utveckling, sysselsättning, konsumenter och miljö. Vad gäller kravet på jämn styrelsefördelning i statliga bolag noterar Göteborgs Stad att lagförslaget undantar såväl dotterbolag som bolag med anknytning till universitet och högskolor från den föreslagna regleringen. Någon närmare motivering till detta undantag finns inte och Göteborgs Stad skulle önska ett förtydligande till den avvägning som görs i promemorian. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(7)
Promemorian bedömer att det finns starka skäl som talar för en lagreglering vad gäller de kommunala bolagen. Fördelningen av kvinnliga och manliga styrelsemedlemmar är skev och föreslår därför att frågan om könsfördelningen i kommunala bolags styrelser bli föremål för en särskild utredning. Göteborgs Stad ser positivt på en särskild utredning, men att den bör samordnas med förslag utifrån En kommunallag för framtiden (SOU2015:24 s.346 f.) För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(7)