Studiehandledning HT 2018 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, MC502G, 30 hp 1. Tid för kursens genomförande Kursen pågår fr.o.m. 27 augusti 2018-20 januari 2019 2. Kontaktuppgifter Kursansvarig och examinator Bitr kursansvarig Utbildnings- och forskningsadministratör Programansvarig Studievägledare Pedagog Kunskapsområdesansvarig Biomedicin Kunskapsområdesansvarig Klinisk Medicin Kunskapsområdesansvarig Professionell Utv. Temaansvarig Reproduktion & Utveckling Temaansvarig NME Temaansvarig Försvar Karin H Franzén (C1319) Tel: 019-301408; e-post: karin.h.franzen@oru.se Madelene Lindkvist (C3211) Tel: 019-302193; e-post madelene.lindkvist@oru.se Kristoffer Krause (C1206) Tel: 019-301490; e-post: utbildningsadm.mv@oru.se Ann-Sofi Duberg (C1216) Tel: 019-303000 (vx) e-post: ann-sofi.duberg@oru.se Marie-Louise Larsson (C1107) Tel: 019-303120; e-post: marie-louise.larsson@oru.se Kristoffer Krause (se ovan) Marie Lidskog (C1215) Tel: 019-303530; e-post: marie.lidskog@oru.se Katarina Persson Torbjörn Bengtsson Eva Rask Stefan Särnblad (C1313) Helena Walfridsson (C1219) Karin M Franzén (C1219) Ann-Kristin Rönnberg (C1219) Karin H Franzén (C1319) Stefan Särnblad (C1313) Per Lindblad (C1305) Katarina Persson (C2210) Elisabeth Hultgren-Hörnquist (C2211) Bo Söderquist (C1317) Föreläsare, Laborationshandledare, Basgruppshandledare etc.
3. Utbildningsplan Programmet är indelat i fyra stadier och där varje stadium är uppbyggt av terminslånga kurser som i sin tur är uppbyggda av temaperioder där varje tema utgår från några av kroppens funktioner. I Medicinsk Temakurs II ingår tre teman: Reproduktion och utveckling, Nutrition/Metabolism/Elimination, och Försvar. I Utbildningsplanen kan Du läsa mer detaljerat om hur Läkarprogrammet är uppbyggt. Den hittar du under fliken Läkarprogrammet på. 4. Kursplan Kursplanen är det dokument som juridiskt reglerar utbildningen. Det är lärandemålen i kursplanen som examineras. Du kan även se dessa lärandemål nedan under punkt 6. Kursplanen hittar Du genom att skriva in kurskoden för kursen på http://lily.oru.se/studieinformation/kursplaner.cgi. Du kan också ladda ner kursplanen från i mappen Allmän information 5. Lärandeformer Läkarprogrammet vid Örebro universitet är uppbyggt kring några centrala pedagogiska utgångspunkter. En viktig grund är synen på Dig som student som den som tar initiativ till och är aktiv i lärandet. Du kommer redan från början tränas att ta eget ansvar och vara självständig i Ditt lärande. Detta leder till att Du blir väl förberedd för det livslånga lärande som yrkeslivet kräver. Målet är också att främja Din egen personliga utveckling och förmåga att värdera kunskap och olika källor till kunskap. Programmet bygger på en långt driven integration av ämnen och kunskapsområden med lärandemål som gradvis fördjupas och bygger på vad Du tidigare har lärt Dig under utbildningen (progression). Teori och praktik kommer att knytas ihop på ett naturligt sätt så att Du gradvis utvecklar Ditt lärande och växer i Din professionella kompetens. Utbildningen genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt, där Du tillägnar Dig ett kritiskt tänkande. Programmet bygger på Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk modell. PBL är en internationellt väl etablerad modell för läkarutbildning. Modellen är utvecklad för att på ett genomarbetat sätt främja de pedagogiska utgångspunkter som beskrivits ovan. De huvudsakliga lärandeformerna är basgrupparbetet och Ditt eget individuella kunskapssökande. Under Medicinsk temakurs 2 kommer Du att ha två basgruppsuppgifter inlagda varje vecka. Du kommer att samarbeta i en grupp med sju-åtta studenter och där varje grupp har två handledare. Basgruppsarbetet sker enligt Läkarprogrammets PBL-cirkel som du finner under Formella dokument Läkarprogrammet på. För att hjälpa Dig i Ditt individuella kunskapssökande finns ytterligare lärandeformer. Du kommer att få träna samtalsmetodik och undersökningsteknik både i kliniskt träningscentrum och på patienter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I kursen ingår också laborationer, seminarier, föreläsningar och demonstrationer. 6. Kursens mål Taxonomier Läkarprogrammet bygger på en fortlöpande progression under hela utbildningen, där nivån på målen för lärandet gradvis ökar. För att tydliggöra denna progression och för att tydliggöra vilket djup som Du som student förväntas nå på varje kurs och delkurs har lärandemålen graderats enligt etablerade klassifikationssystem (taxonomier). För lärandemål som rör kunskap och förståelse används SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) taxonomin, som är en gradering av kunskap från att känna till enstaka fakta om ett ämnesområde till att ha en fördjupad kunskap, kunna integrera och kritiskt granska kunskap och överföra principer till nya sammanhang. För lärandemål som rör färdighet och förmåga används klassifikation
enligt Miller (Millers pyramid), som graderar praktisk förmåga från att känna till hur man gör något till att självständigt kunna utföra. Varje lärandemål i kursplanen har en nivågradering, och för varje del av innehållet som hör till respektive lärandemål anges i de flesta fall samma nivå. I vissa fall kan enskilda delar av innehållet ha en lägre nivå, vilket betyder att just detta delmoment under denna kurs inte behöver läras in på samma djup, utan kan vara mer översiktligt. Nedan följer en kort beskrivning av de respektive nivåerna, hur de kan benämnas och vad Du som student förväntas kunna på respektive nivå. Under kursen används nivåerna S2 S3 och M1-M4. SOLO (2-5) S2. Enkla kunskaper Som student förväntas Du på denna nivå som exempel kunna visa att Du kan nämna eller känna igen en term, ett begrepp, beskriva vad det står för, räkna upp faktorer, ringa in ett fenomen så att missförstånd inte kan uppstå, exempelvis definiera ett sjukdomstillstånd. Denna nivå beskrivs med verb som att känna till, visa kunskap, visa förmåga att definiera, eller visa förmåga att identifiera. S3. Flerfaldiga/sammansatta kunskaper Som student förväntas Du som exempel att kunna beskriva samband, att kunna använda termer, orsaker eller faktorer inom ett område på ett sammanhängande sätt. Denna nivå beskrivs med uttryck som att visa förmåga att redogöra för, att visa förmåga att beskriva. S4. Relaterad kunskap Som student förväntas Du kunna integrera fakta så att de bildar ett meningsfullt sammanhang, att kunna reda ut ett sammanhang genom att koppla ihop orsaker och följder, att kunna jämföra fenomen och lyfta fram väsentliga likheter och skillnader. Denna nivå beskrivs med uttryck som till exempel visa förmåga att förklara, visa förmåga att jämföra. S5. Överförbar/utvidgad kunskap Som student förväntas Du kunna sätta in centrala fakta i vidare och djupare sammanhang, att kunna generalisera och överföra principer till andra sammanhang, att kunna diskutera nya fenomen utifrån tidigare kunskaper. Denna nivå beskrivs med uttryck som visa förmåga att diskutera, visa förmåga att analysera visa förmåga att kritiskt granska visa förmåga att bedöma mm. Miller (1-4) Millers pyramid används för nivåbestämning av färdigheter och förmågor, dvs klinisk praktisk kompetens. De lägsta nivåerna av Millers pyramid motsvarar teoretisk kunskap och kan även uttryckas med SOLO-taxonomin M1. Veta/ Känna till Som student förväntas Du på denna nivå kunna visa att Du känner till en metod eller teknik, och kan definiera den så att missförstånd inte kan uppstå. M2. Veta hur/känna till hur man utför Som student förväntas Du kunna redogöra för eller beskriva hur och i vilket sammanhang en metod eller teknik används så att missförstånd inte uppstår. M3. Visa hur/kunna visa hur man utför Som student förväntas Du på denna nivå kunna visa hur det aktuella momentet utförs, så att det tydligt framgår hur det genomförs. M4. Utföra/Kunna utför momentet Vid denna nivå innebär att man självständigt kan utföra något i praktiska situationer i verkligheten. Denna nivå uppnås inte under alla delar av grundutbildningen utan först senare under den fortsatta yrkesutövningen.
Kursmål Nedan följer en översikt av de övergripande kursmål som täcks in av kursen. Dessa finner du även i kursplanen. Aktuella nedbrutna kursmål kan du hitta i en separat mapp på. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för genomets integritet, uppbyggnad och funktion, inklusive den genetiska koden, samt proteiners syntes, uppbyggnad och funktion, - redogöra för mitotisk och meiotisk celldelning samt cellcykeln, - redogöra för reproduktionsorganens uppbyggnad och funktion, - definiera den embryonala utvecklingen av könsorganen, immunsystemet och huden, - redogöra för cellens uppbyggnad, inklusive cytoskelettets, organellernas och plasmamembranets funktion, extra- och intracellulär signalöverföring samt cellens metabolism, - definiera generella principer för hur läkemedel ger effekt och bieffekt samt hur läkemedel tas upp och omsätts i kroppen, - beskriva struktur och utmärkande egenskaper hos det medfödda respektive det förvärvade immunförsvaret, - redogöra för bakteriers och virus basala uppbyggnad och funktion, - visa förståelse för kroppens normalflora, - redogöra för hudens uppbyggnad och funktion, - känna till principerna för ett urval av grundläggande laborativa metoder inom området, - känna till hur samhället har förändrats över tid, effekten av detta på hälsa och sjukdom, - känna till samhällets resurser för att främja hälsa och ge stöd till människor med sjukdom och handikapp, - definiera grundläggande begrepp inom medicinsk vetenskap, biomedicinsk statistik, epidemiologi och evidensbaserad medicin. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - utföra vissa basala laborativa moment - kunna redogöra för och diskutera hur man med respekt och omtanke genomför ett intervjuande patientsamtal. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - i förhållande till kursens nivå reflektera över basgruppens arbete och den egna rollen, - reflektera över rollen som student och blivande läkare i mötet med patienten, - reflektera över det egna lärandet i relation till kursens mål, - uppvisa ett, i förhållande till kursens nivå, adekvat förhållningssätt till patienter och deras närstående, olika yrkesgrupper i vården, lärare, universitetspersonal och medstudenter. - i sitt förhållningssätt uppvisa ett uppträdande som är fritt från risk att skada tilliten eller förtroendet för läkaryrket.
7. Examination Under Medicinsk Temakurs 2 används följande examinationer: Temaperiodsexaminationer, 3x6hp Dessa är skriftliga delexaminationer och genomförs för att bedöma Dina faktakunskaper, förmåga att förstå logiska samband och att integrera kunskap. Denna examination genomförs i slutet av varje tema. Tre olika temaperiodsexaminationer genomförs på temakurs 2: - Temaperiod Reproduktion och Utveckling, 6 hp - Temaperiod Nutrition, Metabolism och Elimination, 5 hp - Temaperiod Försvar, 6 hp Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 2hp Aktiv närvaro vid VFU. Basgruppsarbete, 5hp Närvaro och aktivt deltagande vid basgruppsarbetet är obligatoriskt. Portfölj, 5hp Denna examination är ett instrument för att följa Din personliga och professionella utveckling. Examinationen Kursportfölj består av tre led: - Obligatoriska moment: Närvaro vid obligatoriska moment samt godkända inlämningsuppgifter. - Portföljsamtal i grupp: Portföljsamtalet är ett utvecklingssamtal mellan student och handledare, som genomförs varje termin. Tillsammans med de andra studenterna i basgruppen diskuterar ni lärandeprocessen bakåt och planerar för den fortsatta processen. - Visningsportfölj: Fokus för reflektionen, förutom det som diskuterats om personlig utveckling och lärande i samband med portföljsamtalet, är din egen professionella utveckling. På detta dokument får du skriftlig återkoppling av basgruppshandledaren. 8. Betygskriterier Som betyg på kursen används Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att få godkänd kurs måste Du uppnå följande: - Godkända temaperiodsexaminationer, vilka sker genom skriftlig tentamen - Godkänd VFU - Godkänt basgruppsarbete - Godkänd portfölj. I portföljen ingår bedömning av visningsportfölj, närvaro vid obligatoriska moment, godkända inlämningsuppgifter och genomfört portföljsamtal. Närvaro är obligatorisk på laborationer, seminarier, basgruppsarbeten och VFU. Student som missat obligatoriskt moment ska vända sig till examinator för att undersöka hur detta skall tas igen. Frånvaro från basgruppsarbete medför alltid en ersättningsuppgift. Upprepad sen ankomst eller att en student går för tidigt från basgruppsträffar kan hanteras som frånvaro. Hantering av enstaka (max 2) frånvarotillfällen Vid eventuell frånvaro eller otillfredsställande prestation gör studenten, tillsammans med basgruppens övriga medlemmar och basgruppshandledaren upp om en rimlig kompensationsuppgift. Hantering av upprepade frånvarotillfällen Vid tredje frånvarotillfället på terminen kontaktar studenten examinator och pedagog för samtal om sin studiesituation och om möjlighet att få en särskild ersättningsuppgift.
Student med hög frånvaro kan bli underkänd på basgruppsarbetet. En student som blivit underkänd kan behöva göra om basgruppsarbetet följande termin. Fullständig information finns i rummet Läkarprogrammet/Basgruppsarbete på. Anmälan om frånvaro sker till utbildningsadministratören via telefon eller e-post (se sid 1, OBS! ej via ). Kontakta även ansvarig lärare före aktuellt obligatoriskt moment om du är frånvarande. Vid VFU meddelas frånvaro även till handledaren på vårdcentralen. Vid laborationsundervisning, meddelas frånvaro även till laborationshandledaren. 9. Kursvärdering och kursutvärdering Kursvärdering avser Dina och Dina kurskamraters synpunkter på kursen, medan termen kursutvärdering innefattar den samlade analysen av kursen med hänsyn tagen till bl. a. kursvärderingen och examinationsresultat. Kursvärdering sker vid kursens slut, dvs. i slutet av terminen. Vid denna används EvaSys, ett elektroniskt kursvärderingssystem vid Örebro universitet där varje student får en anonym länk. För kursens framtida utformning är det ytterst viktigt att Du medverkar. Kursansvarig får en sammanfattning av kursvärderingarna och sammanställer en kursutvärdering, som återkopplas till Dig och Dina kurskamrater. Efter varje avslutat temaperiod under terminen kommer Du dessutom att fylla i en värdering med fritext och skattningsfrågor kring föreläsningar, basgruppsarbete och laborationer, vilken också är utformad av EvaSys. I slutet av kursen utvärderas VFU:s samtliga 6 dagar i en separat kursvärdering.
10. Rekommenderad litteratur Listan anger rekommenderad baslitteratur för olika ämnesområden under utbildningen. Observera! Förutom nedanstående litteratur tillkommer under utbildningens gång och de olika terminerna listor med rekommenderad temaspecifik litteratur, samt fördjupningslitteratur Anatomi Essential Clinical Anatomy Moore, Agur, Dalley; Lippincott Williams & Wilkins Essential Clinical Anatomy beskriver på ett relativt komprimerat, men ändå fullständigt, sätt kroppens anatomi. Boken har en topografisk indelning, dvs den är uppdelad i kroppsregioner (thorax, buk, bäcken osv), och behandlar endast i ringa utsträckning funktionella/fysiologiska aspekter. Det går dock bra att plocka ihop ett organsystems anatomi genom att studera relevanta kroppsregioner. Boken täcker innehållet inom ämnet under de första terminerna, och är en bra uppslagsbok för senare terminer. Sobotta - Atlas of Human Anatomy (English/Latin) Putz, Pabst; Churchill Livingstone; Fundamentals of Anatomy& Physiology with Study Guide Martini, Nath, Bartholomew; Bra lärobok med bildmaterial av hög kvalitet, men kunskapsnivån är ofta inte tillräcklig för läkarprogrammet. Principles of Anatomy and Physiology, Tortora 2014 Anatomi i klartext, Johansson 2015 Atlas of anatomy: latin nomenclature Edited by Anne M. Gilroy, MA, Brian R. MacPherson, PhD Thieme 2017 Anatomisk bildordbok, E-bok Feneis 2006 Funktionell Anatomi Roomans; Kompendium, finns på Funktionell Anatomi beskriver kroppens anatomi uppdelad enligt organsystem, vilket ansluter till kursupplägget, och ger en naturlig koppling till fysiologin. Kompendiet täcker innehållet inom ämnet under de första terminerna. Biokemi & Cellbiologi Lehninger Principles of Biochemistry Nelson, Cox, W. H. Freeman; Grundläggande text som tar upp de allra flesta molekylärbiologiska och biokemiska aspekter av biomolekyler under läkarutbildningens tidigare del, inkl metaboliska vägar och integrerad reglering av dessa. Även utmärkt i senare stadier som uppslags-/referenstext. Human Molecular Genetics Strachan, Read; Garland Science/Taylor & Francis Group; The Biology of Cancer Weinberg RA, Garland Publishing Inc.
Molecular biology of the cell Alberts, Johnson, Lewis, Raff, Roberts, Walter; Garland Science Essential Cell Biology Alberts, Bray, Hopkin, Johnson, Lewis, Raff, Roberts, Walter; Garland Science En förkortad och populär version av den större Molecular Biology of the Cell (Alberts et al) som tar upp det allra viktigaste hos den eukaryota cellens struktur och funktion. Boken är dock otillräcklig inom vissa delar av cellbiologin, t ex genetiken. och kan enbart rekommenderas för medicinsk temakurs 1 Becker s World of the Cell Hardin, Bertoni, Kleinsmith; Benjamin Cummings; Lippincott s illustrated reviews: Biochemistry Ferrier 2017 Cellbiologi Charlotte Erlansson-Albertsson, Urban Gullberg 2007 Color atlas of biochemistry E-bok Koolman Dermatologi Dermatologi Venerologi Rorsman, Björnberg, Vahlquist; Studentlitteratur AB. Embryologi Langman s medical embryology Sadler; Lippincott Williams & Wilkins Medical Embryology ger en översiktlig bild av människans embryonala utveckling. Boken beskriver först embryots tidiga utveckling (upp till 8 veckor), moderkakans utveckling, och till slut utvecklingen av varje enskilt organsystem upp till födelsen. Boken innehåller korta avsnitt med kliniskt relevant material. Boken innehåller webresurser. Boken täcker innehållet inom ämnet under de första terminerna, och är en bra uppslagsbok för senare terminer. Farmakologi Rang and Dale s Pharmacology Rang HP, Dale MM, Ritter JM, Flower RJ, Henderson G; Churchill Livingstone Elsevier. Ett standardverk inom farmakologin där olika läkemedels verkningsmekanismer, kliniska användningsområden och biverkningar beskrivs. Denna bok kan användas under hela utbildningen men främst under stadium II och på termin 2 då den allmänna farmakologin introduceras Farmakologi Norlén P, Lindström E; Liber AB, Stockholm. En svensk farmakologibok vars upplägg och innehåll är inspirerat av Rang and Dale s Pharmacology. Många kapitel inleds med en grundläggande beskrivning av normal fysiologi och den patofysiologi som orsakar olika sjukdomar. Kan ses som ett komplement till Rang and Dale s Pharmacology med produktnamn anpassade efter svenska förhållanden. Fysiologi Fundamentals of Anatomy& Physiology with Study Guide
Martini, Nath, Bartholomew; Bra lärobok med bildmaterial av hög kvalitet, men kunskapsnivån är ofta inte tillräcklig för läkarprogrammet. Principles of Anatomy and Physiology, Tortora 2014 Guyton and Hall Textbook of Medical Physiology with STUDENT CONSULT Online Access Hall; Saunders; Textbook of Medical Physiology är en av läkarutbildningens klassiska fysiologiböcker. Boken beskriver på ett mycket utförligt sätt cellens samt alla organsystemens fysiologi, inklusive kliniska tillämpningar av fysiologiska principer. Boken är rikt illustrerad och inkluderar ett webbaserat inlärningsstöd. Boken täcker innehållet inom ämnet under hela utbildningen. Fysiologisk bildordbok Fahlke, 2012 Medical physiology with Boron, Boulpaep; Saunders; Vi ger tre förslag på böcker i grundläggande fysiologi, Textbook of Medical Physiology, Principles of Human Physiology och Medical physiology men det räcker att införskaffa en av titlarna men läs gärna i fler. Läroböcker i fysiologi är centrala och används under hela utbildningen. Metabolic Regulation: A Human Perspective E-bok Frayn; Wiley-Blackwell; Denna bok tar upp grunderna, men ger även viss fördjupning, inom metabolism. Fokus är integrerad metabolism i helkroppsperspektiv snarare än biokemiska detaljer. Boken behandlar i huvudsak normal metabolism men metabola förändringar vid diabetes och övervikt tas också upp. Histologi Histology: a text and atlas: with correlated cell and molecular biology Ross, Pawlina; Lippincott Williams& Wilkins Wheater's Functional Histology A Text and Colour Atlas Young 2013 Color Atlas of Cytology, Histology and Microscopic Anatomy E-bok (Thieme Flexibook) Kuehnel; Thieme; Junqueira's Basic Histology E-bok Mescher; McGraw-Hill Medical; Junquira s Basic Histology är en mycket använd, rikt illustrerad,histologibok, organiserad efter vävnadstyp (t ex slemhinnor, muskelvävnad osv) och organsystem. Boken kombineras med en CD-ROM med histologiska bilder. Boken täcker innehållet inom ämnet under de första terminerna, och är en bra uppslagsbok för senare terminer. Immunologi Cellular and Molecular Immunology A K Abbas; STUDENT CONSULT Online Access.
Janeway's Immunobiology Murphy, Travers, Walport. Ovanstående två böcker är de två vanligaste inom Immunologiundervisning i Sverige. De är likvärdiga, och det är helt enkelt en fråga om personligt tycke vilken man föredrar. Två andra böcker som är populära och likvärdiga med Abbas och Janeway är: Kuby Immunology T Kindt. Grundläggande immunologi Bränden, Andersson. Inflammation Mölne J, Wold a. Liber förlag. Denna svenska bok behandlar inflammation på ett övergripande sätt men oftast med tillräckligt djup och har bra illustrationer. Fundamentals of Inflammation E-bok Serhan, CN. Cambridge University Press. Ny bok som täcker inflammationsområdet på ett bra sätt. Roitt's Essential Immunology E-bok Neuro och neurovetenskap Neuroscience Purves ; Sinauer Associates, Inc.; Beskriver på ett utförligt sätt nervsystemets funktion, som nervcellens elektriska signalsystem, sensoriska- och motoriska system, hjärnans utveckling och högre hjärnfunktioner t ex sömn/vakenhet och emotioner. Den är rikt illustrerad och täcker innehållet inom ämnet under de första terminerna. Boken inkluderar access till interaktiv neuroanatomisk atlas. Principles of Neural Science Kandel; McGraw-Hill Companies; Denna bok ger en mycket utförlig beskrivning av hela nervsystemets struktur och funktion, från nervcell till bl. a högre hjärnfunktioner som sömn/vakenhet och emotioner. Här finns inslag av patofysiologi. Boken täcker väl innehållet inom ämnet under i de första terminerna. Clinical neuroanatomy Snell; Lippincott Williams & Wilkins; Color atlas and textbook of human anatomy. Vol. 3 Nervous system and sensory organs (Thieme Flexibook) E-bok Kahle, Frotscher ; Thieme Medical Publishers; Patologi Robbins and Cotran pathologic basis of disease Kumar 2015 Robbins basic pathology Kumar 2017 Rubin s Pathology: Clinopathologic Foundations in Medicine 2015
Mikrobiologi Medical microbiology Murray 2016 Medicinsk mikrobiologi & immunologi Brauner 2015 Sherris medical microbiology E-bok Ryan 2014 Jawetz, Melnick, & Adelberg's Medical Microbiology Ebok Jawetz 2016