Efterbehandling för minskat utsläpp till Östersjön från Oskarshamns hamnbassäng

Bidragsansökan Efterbehandling för minskat utsläpp till Östersjön från Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun Bidragsansökan Efterbehandling för minskat utsläpp till Östersjön från Oskarshamns hamnbassäng Sökande Oskarshamns kommun Kontaktperson: Kaj Nilsson Saken Ansökan om bidrag enligt förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden för sanering av hamnbassängen i Oskarshamn; åtgärder för att minska utsläppen till Östersjön mm. Ansökt belopp Oskarshamns kommun ansöker härmed att Oskarshamns kommun beviljas statliga bidrag för finansiering av efterbehandling av Oskarshamns hamnbassäng. Delbeslut avseende statliga bidrag för efterbehandlingen föreslås följa upprättad tidplan och kostnadskalkyl. Förslag till åtgärd De åtgärder som föreslås för efterbehandling av hamnbassängen är i huvudsak upptagning av sediment genom en kombination av sugmuddring och grävmuddring. Sugmuddring föreslås användas för de ytligt liggande sedimenten och grävmuddring för sediment på ett större djup. Åtgärderna inkluderar även avvattning, stabilisering och deponering av sedimenten. Åtgärdsmål Att minska spridningen av prioriterade (särskilt farliga) tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng till Östersjön. 2(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun Inledning Ansökan gäller bidrag för att efterbehandla hamnbassängen i Oskarshamn. Efterbehandlingsprojektets genomförande innebär att Sveriges punktutsläpp av bl a tungmetaller och dioxiner till Östersjön ska minska. Även sett mot bakgrund av samarbetet med övriga länder kring Östersjön för att minska utsläppen torde projektet i någon mån, utifrån Sveriges utgångspunkter, kunna ses som en förebild i det internationella gemensamma arbetet med Östersjön. Efterbehandlingen innebär bl a att skador förebyggs, förhindras och motverkas i den känsliga marina miljön i Östersjöområdet. En avgörande faktor för att minska belastningen på Östersjön är att respektive land kring Östersjön aktivt arbetar för att utsläppen skall minska. I ett svenskt perspektiv är utsläppen från Oskarshamns hamnbassäng en betydande punktkälla för utsläpp av bl a tungmetaller i Östersjön. En sanering av Oskarshamns hamn skulle minska utsläppet av metaller från hamnområdet till Östersjön och Kalmar sund avsevärt. I de beräkningar som gjorts har påvisats att det årliga läckaget från den yttre hamnbassängen uppgår till ca 250 kg bly, 20 kg kadmium, 3 000 kg zink, 350 kg arsenik, 700 kg koppar, 600 kg nickel och 1 kg kvicksilver. Bakgrund Sedimenten i Oskarshamns hamn är kraftigt förorenade av verksamhet som pågått runt hamnen sedan mitten av 1800-talet. En betydande del av föroreningarna i sedimenten anses härröra från Kopparverkets utsläpp. Kopparverket bedrev mellan 1918 och 1969 utvinning av koppar, kobolt och zink samt i viss mån även kemisk industri. SAFT AB som tillverkar nickel/kadmium- och nickel/järn-ackumulatorer samt tidigare även bly- och brunstensbatterier anses också ha bidragit till föroreningarna, liksom även Oskarshamns kommuns avloppsreningsverk. Om inga åtgärder vidtas kommer läckaget ut i Östersjön att fortsätta under lång tid och medverka till framtida negativa effekter i Östersjön. Inte minst ur ett långsiktigt perspektiv är det därför synnerligen angeläget att eliminera de faktiska problem som föroreningarna innebär eller kommer att orsaka i Östersjön i framtiden. Huvudmannaskap och finansiering Oskarshamns kommun är beredd att åta sig att vara huvudman för efterbehandlingen. Kommunen konstaterar emellertid att efterbehandlingen av hamnbassängen får anses vara av både regionalt och nationellt intresse. Det förhållandet och med beaktande av vad som framkommit i upprättad ansvarsutredning avseende kommunens, genom kommunens reningsverk, och SAFT:s ansvar för efterbehandlingen och den stora kostnaden för efterbehandlingen, föreslår kommunen att kommunens egenfinansiering och kostnadsfördelning mellan staten, industrin och kommunen tas upp till överläggningar mellan parterna i samband med prövningen av denna ansökan. Kommunen föreslår att delbeslut om finansiering kan följa upprättad tid- och betalningsplan för respektive skeden för förberedelser, genomförande och uppföljning. 3(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun Åtgärdsmål och kostnader m m Övergripande åtgärdsmål är att långsiktigt minska spridning av prioriterade (särskilt farliga) tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen i Oskarshamn till Östersjön. Den uppskattade mängden föroreningar lagrade i sedimenten, se tabell 4, uppgår till 160 ton bly, 3 ton kadmium, 570 ton zink, 28 ton arsenik, 250 ton koppar, 20 ton nickel och 0,3 ton kvicksilver. Även organiska miljögifter förekommer, exempelvis PAH 1,2 ton, PCB 20 kg samt dioxiner 100 gram. Den pågående spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen utgör således en betydande miljörisk och får därför anses vara en oacceptabel belastning på Kalmarsund och Östersjön. Det övergripande målet grundas bl a på genomförda undersökningar samt de nationella miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Som ett mätbart åtgärdsmål föreslås att minst 95 % av sedimentföroreningarna tas upp och säkras. Mätning av måluppfyllelse avses att utföras genom provtagningar och analys före, under och efter sanering. Övriga mätbara mål, exempelvis spridningsreduktioner, föreslås utarbetas i förberedelseskedet inom ramen för projekteringsarbetet. De åtgärder som föreslås är att förorenade sediment tas upp genom sugmuddring och grävmuddring. Sedimenten avvattnas och stabiliseras. Saneringsåtgärdernas genomförande förutsätter att miljödomstolen beviljar tillstånd till åtgärderna. Beslut om vilket omhändertagande som slutligen väljs, d v s utfyllnad i hamnen eller deponi på annan plats i kommunen, kommer därför att fattas i samband med miljöprövningen och i projekteringen, där alternativen utreds i detalj. Sugmuddring kan användas för de ytligt liggande sedimenten och grävmuddring för de djupare liggande fastare sedimenten. Enligt de åtgärdsalternativ som föreligger beräknas den totala mängden sediment som kommer att muddras uppgå till mellan 620 000 och 770 000 kubikmeter. En mindre omfattande muddring medför med stor sannolikhet att muddrade ytor återkontamineras genom föroreningsspridning från närliggande ej muddrade ytor. Tidplan och kostnadskalkyl för den totala projekttiden framgår av nedanstående tabeller. Tabell 1 Tidplan Aktivitet År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 Investeringsbeslut val av entreprenör Investeringsbeslut Styrande händelser Projektledning Detaljprojektering Miljökontroll Tillstånd Upphandling Entreprenadkontroll Entreprenad Skeden Förberedelse Genomförande Uppföljn. 4(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun Tabell 2 Kostnadskalkyl (miljoner kr) Aktivitet År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 Summa Projektledning 2 2 2 3 2 2 2 2 17 Detaljprojektering 9 3 1 13 Miljökontroll 1 3 6 6 6 5 4 31 Tillstånd 2 1 3 Upphandling 2 1 3 Entreprenadkontroll 2 2 2 2 1 9 Entreprenad 65 75 75 65 20 300 Reserv 1 1 1 7 8 8 7 1 34 Summa 12 11 8 84 93 93 81 28 410 Hälso- och miljörisker m m Utredningar som genomförts avseende Oskarshamns hamnbassäng visar att de förorenade sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng bedömts tillhöra riskklass 1. Såvitt framkommit är Oskarshamns hamnbassäng ett av de högst prioriterade efterbehandlingsobjekten i Kalmar län. Oskarshamns hamnbassäng sprider betydande mängder föroreningar till Östersjön i ungefär samma storleksordning som de sammanlagda utsläppen från Emån. I ett nationellt perspektiv är därför Oskarshamns hamnbassäng en betydande föroreningskälla. Utsläppen medverkar till att förstärka de negativa effekterna som belastningen av persistenta dioxiner och kadmium innebär, eller misstänks innebära, för Östersjön. Det torde vara allmänt känt att dioxiner är ett organiskt miljögift som ackumuleras i näringskedjan. Dioxiner kan bl a ge cancer, försämrat immunförsvar och medföra reproduktionsstörningar hos organismer vid långvarig exponering, även vid låga doser. Tillståndet i Östersjön är alarmerande. En fortsatt eller ytterligare belastning från Oskarshamns hamnbassäng måste mot bakgrund härav betraktas som oacceptabel. En sanering av Oskarshamns hamnbassäng torde därför vara i linje med de nationella riktlinjerna för det påbörjade samarbetet mellan länderna kring Östersjön. Sett i ett större Östersjöperspektiv är de beräknade utsläppen av metaller från Oskarshamns hamnbassäng små (se tabell 3). I ett svenskt perspektiv är det dock en betydande punktkälla. Tabell 3 Dokumenterade utsläpp av metaller till egentliga Östersjön år 2000 (i ton/år om inget annat anges). Källor Cd Pb Cu Zn Svenska punktkällor 0,1 0,6 3,3 17 Svenska ytvattendrag 0,8 7,5 43 80 Övriga länder 8,8 62 118 862 Summa 9,7 70 164 959 Oskarshamns hamnbassäng (nuläge) 0,02 0,25 0,7 3 Ackumulerade mängder i sediment i Oskarshamns hamnbassäng (ton) 3 160 250 570 5(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun De beräknade mängderna av tungmetaller i hamnbassängen kan genomgående betecknas som mycket stora, se tabell 4. Även de beräknade dioxinmängderna är stora. Som jämförelse kan nämnas att dioxinmängderna i marken kring den gamla kloralkalifabriken i Bengtsfors som planeras saneras uppskattats till 800 g. I sedimenten i Viskan nedströms Borås beräknas dioxinmängderna uppgå till ca 20 g. Tabell 4 Beräknade mängder tungmetaller och organiska miljögifter i sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng. Förorening Enhet Mängd Zink Ton 570 Koppar Ton 250 Bly Ton 160 Arsenik Ton 28 Nickel Ton 20 Kobolt Ton 16 Kadmium Ton 3 Kvicksilver Ton 0,3 PAH 1) kg 1 200 PCB 2) kg 20 Tennorg. föreningar kg 15 Dioxiner (I-TEF) 3) g 100 1) Summa 16 st polycykliska aromatiska kolväten 2) Summa 7 st polyklorerade bifenyler 3) Summa polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner omräknade till toxicitetsekvivalenter (TEF) Föroreningskällan i hamnbassängen är så stor, att spridningen av föroreningar till Östersjön kan ske i hundratals år i oförminskad takt, om inga åtgärder vidtas. Förändrade väder- och klimatförhållanden kan öka den risk som källtermen i hamnbassängen utgör. Om närsaltsbelastningen i Östersjön minskar finns det även risk för att de nuvarande negativa miljöeffekterna förvärras. Annan bedömning torde inte kunna göras än att spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från Oskarshamns hamnbassäng kommer att medverka till de hälsorisker som är förknippade med Östersjön idag och i framtiden. Mest alarmerande är främst de förhöjda halterna av dioxiner i fisk, t ex lax och strömming. Till skillnad från övriga organiska miljögifter har inte halterna av dioxiner minskat i organismer de senaste 10 åren. Oskarshamns hamnbassäng har under en lång tidsperiod tillförts föroreningar från närliggande industrier. De föroreningar som lokaliserats i hamnens bottensediment är dels tungmetaller och dels organiska miljögifter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassificeras flertalet av dessa föroreningars farlighet som mycket hög. För det fall generella riktvärden funnits för 6(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun sedimentkvalitet, i likhet med industri- och bostadsmark, skulle riktvärden för sedimentkvalitet med all sannolikhet ha överskridits med bred marginal i hamnbassängen. Medianvärden för kadmium, bly, arsenik, zink och koppar i hamnbassängens sediment överstiger 2-10 gånger Naturvårdsverkets tillståndsklass mycket stor avvikelse för marina sediment. I hamnbassängen är upptaget av metallerna koppar, zink, bly och kadmium stort i blåstång och blåmusslor. Avvikelsen gentemot Naturvårdsverkets jämförvärden är i regel stor avvikelse eller mycket stor avvikelse. Genomförda utredningar bekräftar att en betydande spridning sker i dagsläget från hamnbassängen i Oskarshamn till Kalmar Sund. Utredningarna har dock inte fullständigt lyckats klargöra alla miljökonsekvenser fullt ut, bl a på grund av undersökningsområdets omfattning i Kalmarsund och Östersjön. Av praktiska och ekonomiska skäl har således en avgränsning av undersökningsområdet gjorts. En kontinuerlig tillförsel från landbaserade källor sker till hamnbassängen av olika typer av föroreningar, t ex tungmetaller och organiska miljögifter. Mycket tyder dock på att tillförseln av dessa föroreningar successivt kommer att minska. Det är inte helt klarlagt hur stor del av de landbaserade utsläppen som ackumuleras i sedimenten. Dock torde man på goda grunder kunna utgå från, bl a utifrån de uppgifter som finns om nuvarande utsläpp till hamnbassängen, att återkontamineringen blir i stort sett försumbar i förhållande till dagens föroreningsnivåer i sedimenten. Oskarshamns hamnbassäng är och kommer under överskådlig tid att vara primärrecipient för delar av dagvatten och behandlat kommunalt avloppsvatten från Oskarshamns stad. Efterbehandlingsansvar enligt miljöbalken En ansvarsutredning vad gäller ansvaret för förorenarnas kostnader för efterbehandlingen enligt miljöbalken är upprättad. De verksamhetsutövare som funnits i området kring hamnen och som uppmärksammas i ansvarsutredningen är Kopparverket, Oskarshamns varv, hamnverksamheten, oljedepån, SAFT (ackumulatorfabrik) och Oskarshamns kommun avloppsreningsverk. Miljöskyddslagen trädde i kraft den 1 juli 1969. Vid bedömningen om en förorenare skall bidra med del av kostnaden för efterbehandlingen är det av stor betydelse dels huruvida utsläppen skett före den 1 juli 1969 och även om verksamhetsutövaren upphört med sin verksamhet före den 1 juli 1969. Om både utsläpp och upphörandet av verksamheten som förorsakade föroreningen skett före den 1 juli 1969 är de svårt att kräva ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken. I ansvarsutredningen konstateras att det i princip inte finns några uppgifter om omfattningen av utsläpp av metaller i hamnen tiden före 1970 i de rapporter som tagits fram. Bedömningen är därför att det i det närmaste är omöjligt att bedöma i vilken omfattning de verksamheter som pågått bidragit till föroreningarna före den 30 juni 1969. I utredningen görs bedömningen att det får det anses oskäligt att kräva ansvar för utsläpp tiden före den 30 juni 1969, detta oavsett vilka rättsliga möjligheter det kan finnas att utkräva ansvar. Mot bakgrund härav tar ansvarsutredningen bara hänsyn till föroreningar som uppkommit efter den 30 juni 1969. Vad gäller SAFT och kommuns avloppsreningsverk görs bedömningen att det står det klart att SAFT och reningsverket bidragit till föroreningarna och att SAFT och reningsverket som verksamhetsutövare har ansvar för efterbehandlingsåtgärder. Dock görs bedömningen att det vid en jämförelse mellan de utsläpp som kan ha skett från SAFT och reningsverket de senaste 30 åren och de omfattande föroreningar som finns i hamnbassängerna, står klart att SAFT och reningsverket 7(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun bidragit till föroreningarna endast i begränsad mån. Vidare framgår av utredningen att SAFT under första halvan av 70-talet hade svårigheter att innehålla utsläppsvärdena för utsläpp till vatten och luft av såväl nickel som kadmium. Även under år 1983 har tidvis SAFT utsläpp överskridit gällande tillstånd. Vad gäller kommunens reningsverk anges att inget annat framkommit än att kommunen har bedrivit verksamheten i enlighet med givna tillstånd. Slutsatsen i ansvarsutredningen är att det är vanskligt att uttala sig om hur stor del av det totala ansvaret som det kan vara rimligt att SAFT respektive kommunen skall stå för, bl a mot bakgrund av den höga åtgärdskostnaden. I ansvarsutredningen föreslås att tillsynsmyndigheten i stället får bestämma ett belopp som i någon mån kan svara mot SAFT:s respektive reningsverkets bidrag till föroreningarna, dvs; vad kostar det att ta hand om sediment från hamnbassängen innehållande den mängd metaller som motsvarar SAFT:s respektive reningsverkets utsläpp i hamnbassängen och som kan beräknas ha sedimenterats under de senaste 30 åren. Bedömningen avseende Kopparverket är att verksamheten avslutades före den 1 juli 1969 och att miljöbalken således inte är tillämplig. Vad gäller Oskarshamns varv är slutsatsen i huvudsak att det inte är klarlagt respektive utrett om varvet bidragit till föroreningarna överhuvudtaget. Inte heller hamnverksamheten bedöms ha bidragit till utsläpp av metallföroreningar. Det konstateras dock att det med all sannolikhet förekommit ett antal oljeutsläpp den senaste 30-årsperioden som härrör från hamnverksamheten och som inte har utretts närmare. Bedömningen är att det inte kan vara skäligt att på det utredningsmaterial som föreligger kräva efterbehandlingsansvar vad gäller hamnverksamheten. Vad gäller oljedepån konstateras att det inte finns några uppgifter om att verksamheten vid oljedepån har bidragit till metallföroreningarna i sedimenten och att efterbehandlingsansvar således inte blir aktuellt. I vilken utsträckning oljedepån kan ha bidragit med föroreningar av oljekolväten i sedimenten har inte utretts närmare. Som framgår av ansvarsutredningen torde ett ytterst begränsat ansvar för efterbehandlingen kunna krävas av verksamhetsutövarna enligt miljöbalkens kap 10. 8(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun Bilagor som bifogas ansökan Bilaga 1. Riskvärdering Redovisning av beslutsunderlag samt motiv för val av åtgärdsstrategi, daterad den 10 maj 2005, Empirikon AB. Bilaga 2. Sammanfattande huvudstudierapport: Huvudstudierapport sanering av hamnbassängen i Oskarshamn sammanfattande rapport, daterad mars 2005, Golder Associates AB, Envipro Miljöteknik AB. Bilaga 3. Ansvarsutredning, daterad den 21 mars 2001, Advokatfirman Åberg & Co AB. Övriga bilagor till ansökan (på CD-skiva): Oskarshamns hamnbassäng. Slutrapport Etapp 3. VBB VIAK. Kartering av förorenade sediment. Undersökningsrapport. Scandiaconsult AB. O-hamn 2004:1 Kravspecifikation för utredningar. Underlag till beslutsanalys. SWECO VIAK AB. O-hamn 2004:2 Riskbaserad beslutsanalys. Val av åtgärd för hantering av föroreningar vid Oskarshamns hamn. SWECO VIAK AB. O-hamn 2004:3 Preliminär åtgärdsutredning. Upptagning, behandling och omhändertagande av förorenade sediment i Oskarshamns hamn. Envipro Miljöteknik AB. O-hamn 2004:4 Metalltransporter till Kalmarsund och Egentliga Östersjön. Transport och deposition av metallerna koppar, zink, bly, kadmium, nickel, arsenik och kvicksilver. Golder Associates AB. O-hamn 2004:5 Metallstatus i Kalmarsund. Bedömning av tillstånd för metallerna koppar, zink, bly, kadmium, nickel, arsenik och kvicksilver i sediment, vatten och organismer. Golder Associates AB. O-hamn 2004:6 Historisk inventering av utsläppskällor vid hamnbassängen, Oskarshamns hamn. Golder Associates AB. O-hamn 2004:7 Metalltransporter från Oskarshamns hamn. Granskning av tidigare utförda beräkningar av metallutflödet från Oskarshamns hamnbassäng till Kalmarsund. Studsvik RadWaste AB. O-Hamn 2004:8 Batymetrisk undersökning av kustområdet. Marin Mätteknik AB. SEKRETESSBELAGD O-hamn 2004:9 Biologisk beskrivning av kustområdet. WSP Environmental AB. O-hamn 2004:10 Kompletterande undersökningar i källområdet. Föroreningar och dess växelverkan med sedimenten i Oskarshamns hamn. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:11 Underlag för åtgärdsutredning. Geoteknik, sedimentets och jordens hållfasthetsoch deformationsegenskaper. Ramböll Sverige AB. 9(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-09-20 Oskarshamns kommun O-hamn 2004:12 Vattenbehandling. Preliminär dimensionering Anläggningsförslag och kostnader. Aqua Consult AB. O-hamn 2004:13 Studiebesök Trondheim Havn. Redovisning av iakttagelser och erfarenheter från ett efterbehandlingsprojekt i hamnmiljö. Hifab Byggprojektledaren AB. O-hamn 2004:14 Preliminär miljö- och hälsoriskbedömning av föroreningar i sediment inom hamnbassängen. Golder Associates AB. O-hamn 2004:15 Kompletterande undersökningar i källområdet. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:16 Kompletterande undersökningar i källområdet. Metaller i sediment från ytterområdet. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:17 Föroreningshalter i fisk inom och utanför Oskarshamns hamnbassäng. WSP Environmental AB. O-hamn 2004:18 Översiktlig miljöteknisk undersökning av sediment i Kättilfjärden. WSP Environmental. O-hamn 2004:19 Dioxininnehåll och åldersdatering av sediment utanför Oskarshamns hamnbassäng. Studsvik RadWaste AB. Resultat ingår i rapport O-hamn 2004:16. O-hamn 2004:20 Efterbehandlingsentreprenader metodik och ekonomi. Hifab Byggprojektledaren AB. O-hamn 2004:21 Huvudstudierapport - Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn. Miljö- och hälsoriskbedömning samt åtgärdsutredning. Golder Associates AB, Envipro Miljöteknik AB. O-hamn 2004:22 Projektprocessen i efterbehandlingsprojekt, daterad den 19 augusti 2005, Empirikon AB. Riskvärdering Redovisning av beslutsunderlag samt motiv för val av åtgärdsstrategi, daterad den 10 maj 2005, Empirikon AB. Sammanfattande huvudstudierapport: Huvudstudierapport sanering av hamnbassängen i Oskarshamn sammanfattande rapport, daterad mars 2005, Golder Associates AB, Envipro Miljöteknik AB. Ansvarsutredning, daterad den 21 mars 2001, Advokatfirman Åberg & Co AB. 10(10)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Riskvärdering Redovisning av beslutsunderlag samt motiv för val av åtgärdsstrategi Oskarshamns kommun 2005-05-10 Författad av Kjell Hansson, Fredrik Hansson, Alexandra Zamparas, Catharina Meurling 1 1 Empirikon AB Projektledning

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 FÖRORD Oskarshamns kommun har erhållit bidragsmedel för utredning av en eventuell sanering av Oskarshamns hamnbassäng från Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Kalmar län. Utredningen har bedrivits inom ramen för Naturvårdsverkets riktlinjer för efterbehandling av förorenade områden och har följt kraven i tillämpliga rapporter och Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling. Utredningen bedrivs som en förprojektering inom ramen för huvudstudieskedet och den bygger vidare på tidigare utförda undersöknings- och utredningsetapper. Denna riskvärderingsrapport är författad av projektledaren och utgör Oskarshamns kommuns beslutsunderlag för beslut om fortsättning och inriktning på en eventuell sanering. Projektgruppen har gemensamt utrett olika möjliga handlingsalternativ för en sanering av Oskarshamns hamnbassäng. Denna rapport redovisar utifrån ett ledningsperspektiv olika handlingsalternativ och argument för och mot en sanering av hamnbassängen. Utförda undersökningar och utredningar i denna projektetapp och från tidigare utredningar kring hamnen ligger som grund för denna riskvärdering. Projektgruppen står gemensamt bakom ett rekommenderat saneringsförslag. Riskvärdering 2(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 INNEHÅLL 1 INLEDNING...4 1.1 RISKVÄRDERING...5 1.1.1 Förankringsprocessen en beskrivning...5 1.2 PROJEKTETS SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...5 2 SYFTE...6 3 RISKBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISKREDUKTION...7 3.1 MILJÖ- OCH HÄLSORISKER IDAG OCH I FRAMTIDEN...7 3.2 NOLLALTERNATIV...9 3.3 BEHOV AV RISKREDUKTION...9 4 MÖJLIGA EFTERBEHANDLINGSALTERNATIV...12 4.1 ÅTGÄRDSMÅL OCH ÅTGÄRDSKRAV...12 4.2 METODER OCH GENOMFÖRANDE...12 4.2.2 Avvattning...13 4.2.3 Omhändertagande av sediment...13 4.3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSNIVÅER ÅTGÄRDSMATRIS...14 4.3.1 Åtgärdsnivåer...14 4.4 PROJEKTETS SANERINGSFÖRSLAG...22 Huvudförslag och andrahandsalternativ...22 4.4.1 Tidplan...23 5 RISKVÄRDERING SAMMANFATTNING OCH MATRIS...24 Miljö och hälsa...24 Teknik...25 Fysisk planering...26 Infrastruktur...26 6 REFERENSER...28 BILAGA 1. Riskvärderingsmatris Riskvärdering 3(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 1 Inledning Oskarshamns kommun genomför, med bidragsmedel från Länsstyrelsen i Kalmar län Projekt Sanering av Oskarshamns hamnbassäng, en huvudstudie enligt Naturvårdsverket kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Oskarshamns kommuns kustområde sträcker sig från Emåns utlopp i söder till Blankaholm i norr. Totala längden av kuststräckan är cirka 5 mil. Skärgården innehåller över 5 000 öar som omväxlande består av kala hällar, skog och frodig växtlighet. Området inhyser ett antal naturreservat och djurskyddsområden. Inom kuststräckan finns också ett kärnkraftverk i Simpevarp beläget cirka 2 mil norr om Oskarshamn. Hamnområdet i Oskarshamns hamn består idag av inre och yttre hamnen, se figur 1.1. Inre hamnen omfattar cirka 500 000 m 2 vattenyta och en vattenvolym om cirka 3,4 Mm 3, yttre hamnen cirka 690 000 m 2 vattenyta och 5,4 Mm 3 vattenvolym. Inseglingssträckan till Oskarshamns hamn är kort och farledsdjupen i hamnen varierar mellan 11-13 meter. Hamnen innehåller olika kajer med 5-11 meters vattendjup. I hamnen finns förrådsbyggnader och uppläggningsytor. I hamnen är även kranar, truckar, lastmaskiner etc. uppställda för hantering av olika gods. Figur 1.1 Plan över hamnen i Oskarshamn Sedimenten är förorenade huvudsakligen på grund av historiska utsläpp från nu nedlagda industriella verksamheter i hamnen som har pågått i anslutning till hamnen sedan mitten av 1850- talet. De föroreningar som finns i sedimenten är dels tungmetaller som bly, koppar, zink och kadmium, dels organiska miljögifter som dioxiner. Riskvärdering 4(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 1.1 Riskvärdering 1.1.1 Förankringsprocessen en beskrivning Projektets organisation är uppdelad på beställarens organisation och projektets organisation. I beställarens organisation representeras projektets huvudman och finansiär. Länsstyrelsen i Kalmar representeras av Tommy Hammar. Beställarens ombud, Kaj Nilsson från Oskarshamn kommun, företräder huvudmannen och har det övergripande projektansvaret i beställarens organisation. Beställarens ombud fungerar som en länk mellan politiker, kommunens förvaltning och projektet. Kommunikationen mellan beställarens ombud och projektets organisation sker formellt genom projektledaren. Oskarshamns hamn AB har inbjudits att delta i utredningen. Oskarshamns hamn AB representeras av Claes Winquist, VD, Herbert Westerberg och Leif Ohlsson. Projektets organisation består av projektledare, administration och ekonomi, projektstöd och delprojektledare. Projektledare är Kjell Hansson, Empirikon AB. I funktionen administration och ekonomi deltar från kommunen Armin Avdic och Peter Jansson, upphandling. Experter deltar i funktionen projektstöd för utredningar inom specifika kompetensområden. Projektet har funktionellt indelats i tre delprojekt som har ansvaret för samordning av de operativa utredningarna. Delprojekten är Miljö, Anders Bank, Golder Associates AB, Projektering Bo Carlsson, Envipro Miljöteknik AB, samt Entreprenader, Anders Jakobsson, Hifab Byggprojektledaren AB. En viktig del i projektet har varit att förmedla kunskap, både internt och externt, så att alla som berörs ska känna sig delaktiga samt tolka och förstå projektprocessen. Inom ramen för informationsstrategin har en hemsida för projektet upprättats. Genom denna hemsida informeras allmänheten fortlöpande om olika aktiviteter och skeden i projektet. Alla projektdeltagarna har tillgång till en gemensam plattform i det interna projektnätet där producerade arbetsresultat och annan viktig information kommuniceras. Oskarshamns kommun har under hösten 2004 (18 oktober) och våren 2005 (8 mars och10 maj) anordnat ett flertal seminarie- och informationsmöten angående sanering av hamnbassängen. Under seminarierna behandlades bl a utgångspunkter för sanering och åtgärdsmål, miljösituationen, orsaker till förorening, riskbedömning mm. Vidare har ett möte hållits med SAFT den 10 september 2004 där projektet informerade om det pågående utredningsarbetet. Som underlag till denna riskvärdering och genomförd beslutsanalys ligger ett flertal rapporter som producerats mellan mitten av 1990-talet fram till dags dato. Omfattande undersökningar har tidigare utförts under tiden 1996-2000 i tre etapper. Under 2003 startade en fjärde etapp som kompletterar de tre tidigare etapperna i syfte att slutgiltigt bedöma hälso- och miljörisker, åtgärdsbehov samt kostnader för en sanering. Föreliggande rapport utgör ett resultat av den fjärde etappen samt en sammanfattning av tidigare undersökningar. En förteckning över rapporter som huvudsakligen ligger till grund för denna rapport redovisas i avsnitt 6 Referenser. 1.2 Projektets syfte och övergripande mål Projektets syfte är att undersöka spridning och effekter av miljögifter i hamnbassängen för att åstadkomma ett underlag för beslut om och hur en efterbehandling skall genomföras. Åtgärder som kan komma att beslutas syftar till att åtgärda den nutida källan och minska risken för förorenings- Riskvärdering 5(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 spridning till Östersjön, samt tillvarata kunskaper från liknande pågående verksamheter och anpassa metoder till svenska förhållanden så att efterbehandling av svenska hamnar och kustområden underlättas. Det övergripande målet är att miljögifter i hamnbassängen inte menligt ska påverka människors hälsa eller den akvatiska miljön genom att långsiktigt minska spridning av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng. Hamnområdet ska även på lång sikt kunna utvecklas i takt med sjöfartens krav och samhällets behov. 2 Syfte Syftet med denna rapport är att redovisa beslutsprocessen samt i detalj redovisa underlagen och motiven för beslut av fortsatta projektskeden och sanering. Syftet är också att redovisa föreslagna handlingsalternativ baserade på ett antal olika perspektiv till exempel miljö- och hälsa, riskreduktion, teknik, kostnader, sysselsättning, hamnverksamhet, kommunens planer m.m. Riskvärdering 6(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 3 Riskbedömning och behov av riskreduktion 3.1 Miljö- och hälsorisker idag och i framtiden I Oskarshamns hamnbassäng är upptaget av metallerna koppar, zink, bly och kadmium stort i blåstång och blåmusslor. Avvikelsen gentemot Naturvårdsverkets jämförvärden är i regel stor avvikelse eller mycket stor avvikelse. Med hänsyn till de förhöjda upptag av flera metaller som uppmätts i musslor och blåstång kan risken för påverkan av fåglar som regelbundet söker föda i hamnbassängen och dess omedelbara närhet inte uteslutas. Enligt riskbedömningen är dock skyddsvärdet för de djur och växter som finns i, eller som söker föda i hamnbassängen, med hänsyn till nuvarande användning att betrakta som lågt. Om s.k. generella riktvärden, som t ex finns för industri- och bostadsmark, funnits för sedimentkvalitet skulle dessa utan tvekan ha överskridits med bred marginal i hamnbassängen. Utanför hamninloppet har de föroreningar som sprids från hamnbassängen spätts ut så mycket att det inte med säkerhet går att koppla eventuella negativa effekter på miljön till spridningen. Exempelvis är föroreningshalterna i fisk som fångats i Oskarshamnsområdet inte högre än på andra håll i Kalmarsund och halterna underskrider Livsmedelsverkets gränsvärden. De effekter som påvisats i Oskarshamns kustområde såväl som i Kalmarsund/Östersjön de senaste åren i form av syrefattiga bottnar, algblomning, nedgång i bestånden av abborre och gädda samt minskad utbredning av blåstång kan snarare kopplas till problemen med för hög belastning av näringsämnen än tungmetallutsläpp. I mjukbottnar belägna på större djup kring Oskarshamn, där fina partiklar och föroreningar koncentreras, märks dock spridningen av metaller från Oskarshamns hamnbassäng tydligt. Dessa bottnar hyser dock troligen i nuläget ett begränsat djurliv beroende på syrebrist, varför effekter av metaller överskyls. Om man kommer till rätta med övergödningsproblemen kan metallernas förekomst på bottnarna utanför Oskarshamns hamn bli mer betydelsefull och utgöra ett potentiellt hot. Man måste dock vara medveten om att även om sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng åtgärdas, kommer det att ta lång tid innan metallhalterna minskar på bottnarna utanför hamninloppet. Östersjön belastas av föroreningar från flera länder, däribland Sverige. De sammanlagda utsläppen av föroreningar till Östersjön är mycket stora. Alla punktkällor blir vid en sådan jämförelse mer eller mindre obetydliga. De beräknade utsläppen av metaller från Oskarshamns hamn, se tabell1, motsvarar 10 20 % av de metalltransporter som sker från stora svenska ytvattendrag i regionen, d.v.s. spridningen av metaller från Oskarshamns hamn kan sägas motsvara de transporter som sker från ett relativt stort ytvattendrag i Kalmar län, t ex Emån. Därför är det rimligt att en mätbar påverkan finns i Oskarshamns kustområde på samma sätt som en påverkan ses utanför Emåns mynning, något som undersökningar också bekräftar. Riskvärdering 7(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Tabell 1 Beräknade metalltransporter från Oskarshamns hamnbassäng (i kg/år). Ämne Bästa skattning Beräkningsmodell 1 90-% konfidensintervall 1) Beräkningsmodell 2 Landbaserade källor Zink 3 000 150 8 000 730 300 Koppar 700 50-800 800 100 Nickel 600 20-1500 250 100 Arsenik 350 40-900 70 10 Bly 250 0-600 200 10 Kadmium 20 2-50 20 15 1) Om de uppmätta metallhalterna i vattenmassan i hamnen är representativa och normalfördelade så ligger den verkliga transporten med 90 % sannolikhet inom det angivna intervallet. Människor exponeras normalt inte direkt för föroreningar som finns bundna i bottensediment i hamnbassänger. Vid Oskarshamns hamnbassäng vistas regelbundet endast de som arbetar i verksamheter kring hamnen. Vid nuvarande användning av hamnområdet är den viktigaste exponeringsvägen för människor intag av fisk som lever eller som söker föda i aktuella vattenområden och som därigenom kan ta upp föroreningar som härstammar från sedimenten. Det finns inga svenska hälsoriskbaserade riktvärden för föroreningar i sediment. En enkel jämförelse mellan uppmätta föroreningshalter i sediment med holländska hälsoriskbaserade riktvärden visar att dioxinhalterna i ungefär hälften av analyserade prover och de högst uppmätta blyhalterna i hamnbassängen kan utgöra en potentiell hälsorisk. De holländska riktvärdena är baserade på att människor badar och äter fisk i stor omfattning från områden där de förorenade sedimenten finns, något som inte är fallet i Oskarshamn i nuläget. En sanering av innerhamnen skapar förutsättningar för en ökad rekreation med bad och fiske i ett mycket centralt läge av Oskarshamn. Även om det är fullt möjligt att bada i vattnet idag, är det mindre hälsosamt att bada i samband med att vattnet grumlas upp när Gotlandsfärjan lägger till, då föroreningar frigörs i vattenmassan. Genom att skapa möjligheter till en attraktiv miljö i anslutning till hamnen med till exempel en centralt belägen badplats skulle Oskarshamn som turistmål kunna främjas. De analyser som genomförts av fiskar fångade i och utanför hamnbassängen visar att tungmetallhalterna och halterna av dioxiner underskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för fiskkonsumtion. Under förutsättning av hamnbassängen även fortsättningsvis ska fungera som hamn bedöms sammanfattningsvis sedimentföroreningarna i hamnbassängen inte utgöra någon direkt hälsorisk. Spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från Oskarshamns hamnbassäng kommer att medverka till de hälsorisker som är förknippade med Östersjön idag och i framtiden. I dagsläget handlar det främst om förhöjda halter av dioxiner i viss fisk (lax och strömming). Till skillnad från Riskvärdering 8(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 andra klassiska organiska miljögifter har inte halterna av dioxiner minskat i organismer de senaste 10 åren. Det sker en kontinuerlig tillförsel av olika typer av föroreningar (tungmetaller och vissa organiska miljögifter som dioxiner) från landbaserade källor till hamnbassängen. Mycket tyder dock på att tillförseln av dessa föroreningar successivt kommer att minska. Projektet bedömer dock som ett konservativt fall att tillförseln av dessa kommer att förbli oförändrade. Även om det är okänt hur stor del av de landbaserade utsläppen som ackumuleras i sedimenten kan man utifrån de uppgifter som finns om nuvarande utsläpp till hamnbassängen konstatera att återkontamineringen blir försumbar i förhållande till dagens föroreningsnivåer i sedimenten. En viss förorening av bottensedimentens ytskikt kan man dock förvänta sig uppkomma relativt snabbt inom de ytor där ackumulation av fina partiklar sker. Oskarshamns hamnbassäng är och kommer under överskådlig tid att vara primärrecipient för delar av dagvatten och behandlat kommunalt avloppsvatten från Oskarshamns stad. Detta innebär att vissa av de nya kemikalier och läkemedelsrester som används i samhället i framtiden även efter en åtgärd kommer att ansamlas på botten i hamnbassängen. Det finns i nuläget inga underlag för att bedöma konsekvenserna av dessa nya kemikalier. De landbaserade källorna är ett annat problem och kan inte lösas inom ramen för denna sanering. 3.2 Nollalternativ Spridningen av metaller från hamnbassängen till Kalmarsund beror både på faktorer som kan påverkas (t.ex. fartygstrafiken) och faktorer som inte direkt kan påverkas (t.ex. klimatförändringar och väderförhållanden som påverkar vattenomsättningen). Mängden förorenade bottensediment är mycket stor och begränsar inte föroreningsspridningen inom överskådlig tid. Hur spridningen kommer att utvecklas om ingen åtgärd genomförs är svårt att avgöra. Så länge de förorenade sedimenten finns kvar, vattenomsättning sker och hamnverksamhet pågår är det stor sannolikhet att spridningen av betydande mängder föroreningar kommer att fortsätta under en mycket lång tid framöver. Det finns risk för att de miljökrav som i framtiden ställs på en hamnverksamhet inte uppfylls och därigenom kan restriktioner införas för Oskarshamns hamn i samband med tillståndsprövning. Det kan även påverka hamnen som riksintresse och möjligheten till att Oskarshamns hamn blir en av regeringens alternativ till nationell hamnstrategi. Som föroreningskälla betraktad är Oskarshamn hamn en betydande punktkälla som svarar för en föroreningsspridning till Östersjön i ungefär samma storleksordning som vissa större ytvattendrag, t.ex. Emån. I ett nationellt perspektiv är därför Oskarshamns hamnbassäng en betydande föroreningskälla. I ett Östersjöperspektiv kan dock hamnbassängen, beroende på utspädningseffekten, ses som en mindre betydande föroreningskälla. Utsläppen medverkar dock till att förstärka de negativa effekterna som belastningen av persistenta dioxiner och kadmium innebär, eller misstänks innebära, för Östersjön. Nollalternativet ligger därmed inte i linje med de nationella miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. 3.3 Behov av riskreduktion Sett i ett större Östersjöperspektiv är de beräknade utsläppen av metaller från Oskarshamns hamnbassäng små. I ett svenskt perspektiv är det dock en betydande punktkälla. Med hänsyn till nuvarande metallbelastningar på egentliga Östersjön kommer det inte gå att mäta eller urskilja föroreningshalter eller miljöeffekter i egentliga Östersjön eller i Kalmarsund som orsakas av utsläppen från Oskarshamns hamnbassäng. Däremot medverkar utsläppen från hamnbassängen till Riskvärdering 9(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 de framtida negativa effekter och faktiska problem som aktuella föroreningar har eller kan komma att innebära i framtiden. Denna diffusa föroreningsspridning ligger bl.a. till grund för de två nationella miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Riskvärdering 10(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Miljöriskerna och behovet av riskreduktion kan sammanfattas enligt följande: Den påverkan av metaller på bottnarna i ackumulationsområden öster och söder om hamninloppet med tillhörande riskbild som konstateras kommer bestå under överskådlig tid om inga åtgärder i hamnbassängen genomförs. Även om en åtgärd genomförs i hamnbassängen kommer riskbilden att bestå under lång tid. Om de aktuella mjukbottnarna syresätts och övergödningssituationen förbättras, kan riskbilden förändras i och med att födotillgången och därigenom upptaget av metaller i fisk och vidare till fåglar ökar i betydelse. I ett Östersjöperspektiv bör alla åtgärder betraktas som långsiktiga och alla ytterligare tillskott till Östersjön är oacceptabla pga. den dåliga situationen Östersjön befinner sig i. I linje med de nationella miljömålen bör spridningen av förorenade sediment från Oskarshamns hamnbassäng reduceras högst väsentligt. Oskarshamns hamn är viktig för regionen i helhet. Om sjöfarten ska kunna bibehållas och expandera kommer föroreningssituationen att öka framtida miljörisker. Kvarstår riskbilden kan den utgöra ett hinder för fortsatt utveckling av hamnen. En sanering medför sannolikt ett ökat förtroende för kommunen. Med möjligheter till bad och fiske ökar Oskarshamn attraktionskraft som turistmål. Slutsatsen av detta blir att spridningen av föroreningar från sedimenten bör stoppas. Riskvärdering 11(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 4 Möjliga efterbehandlingsalternativ 4.1 Åtgärdsmål och åtgärdskrav Övergripande åtgärdsmål som har föreslagits i utredningen är att långsiktigt minska spridning av prioriterade (särskilt farliga) tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen i Oskarshamn. Den pågående spridningen av föroreningar utgör ett miljöhot och en oacceptabel belastning på Kalmarsund och Östersjön. Det övergripande målet grundas på genomförda undersökningar samt de nationella miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utgångspunkter i åtgärdsutredningen har varit följande: Hamnverksamheten ska bibehållas och kunna utvecklas för framtida transportbehov. Hamnen är av riksintresse enligt Sjöfartsverkets beslut och hamnen utgör en viktig länk i det svenska och i det internationella transportssystemet. Hamnens egenskaper (inseglingssträcka, vattendjup) är kommersiellt fördelaktiga. Kustområdet utanför hamnen, Kalmarsund och Östersjön är särskilt skyddsvärda objekt. Hamnens vattenmiljö är skyddsvärd, men utgör inte ett särskilt skyddsvärt objekt. Det är svårt att sätta en tydlig gräns mellan hamnbassängen och det skyddsvärda området utanför. Spridningen av föroreningar från sedimenten beror till stor del på fartygsrörelser i hamnen, som genom grumling frigör förorenade partiklar. Vattenströmmar medverkar också i spridningen. Spridningen i löst fas från sedimenten är under normala förhållanden av underordnad betydelse. Åtgärdskrav skall utredas och en kravspecifikation utformas som beskriver risken för störningar av olika slag under arbetenas gång (exempelvis saneringens påverkan på fartygstrafiken) samt hur dessa risker kan reduceras eller undvikas. 4.2 Metoder och genomförande De metoder som övervägts för sanering av hamnbassängens botten är muddring och övertäckning av förorenade sediment. Övertäckning har visat sig vara dyr och inte förenlig med verksamheten i en hamn där det finns krav på minsta vattendjup och eventuell ankring. Det finns även risk för erosion p.g.a. fartygstrafik. Vidare är övertäckning av lösa sediment en relativt oprövad metod. Olika muddringsmetoder har utretts. I Oskarshamns hamn finns vissa sediment som är lämpliga för grävmuddring medan andra är mer lämpliga för sugmuddring: Grävmuddring är billigare, genererar mindre vattenhaltiga sediment och passar bra för relativt grovkorniga sediment. Nackdelen är att det krävs skyddsåtgärder för att hantera Riskvärdering 12(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 grumlingen där det annars finns risk för ogynnsam spridning, speciellt av lösa sediment. Inklusive transport till avvattningsanläggning bedöms här kostnaden för grävmuddring till 80 ± 20 kr/m 3 sediment (våtvikt). Systemets kapacitet är ca 200 m 3 sediment per timme. Sugmuddring är dyrare och genererar stora mängder uppumpade sediment p.g.a. den inblandning av vatten som krävs för transport av de muddrade sedimenten. Avvattnings- och reningssystem för vatten blir således en viktig fråga. En fördel är att grumlingen minskar och att finkorniga sediment kan tas upp på ett effektivt sätt. Inklusive transport till avvattningsanläggning bedöms här kostnaden för grävmuddring till 100 ± 20 kr/m 3 sediment (våtvikt). Systemets kapacitet är ca 100 m 3 sediment per timme (det sker en inblandning av vatten som kan vara upp till storleksordningen fem gånger högre än sedimentmängden). Normalt krävs omfattande skyddsåtgärder under muddringen i form av olika typer av skärmar för att hindra partikelspridning, i synnerhet om sedimenten grävmuddras. Vilka muddringsmetoder som kommer att användas i olika delar av hamnen utreds i projekteringsfasen. Kraven på skyddsåtgärder kommer att fastställas inom ramen för den tillståndsprövning enligt miljöbalken som erfordras för vattenverksamhet. 4.2.2 Avvattning Upptagna muddermassor pumpas eller förs med pråm till land där de behandlas före deponering. Behandlingen syftar till att stabilisera massorna genom avvattning och eventuell tillsättning av stabiliseringsmedel (t ex kalk). Avvattning kan ske passivt (sedimentationsdammar) och/eller maskinellt (silbandspressar, centrifuger etc). I det fall sedimenten sugmuddrats bildas stora volymer vatten vid avvattningen som måste behandlas före avledning till hamnbassängen. Vattenbehandlingsanläggningen kan utformas för att avskilja enbart partiklar (mekanisk rening) men också för lösta ämnen, t.ex. via kemisk fällning. Hur behandlingen ska genomföras i detalj kommer att fastställas i projekteringsfasen och inom ramen för den tillståndsprövning som krävs. 4.2.3 Omhändertagande av sediment Efter avvattning och stabilisering måste massorna omhändertas på sådant sätt att sedimentens föroreningar inte sprids eller på annat sätt medför olägenheter på kort och lång sikt. Metoder för destruktion och/eller återvinning av föroreningar har övervägts men avfärdades av olika skäl. Tungmetaller är grundämnen och kan inte destrueras. Metoder för återvinning av metaller ur kontaminerade sediment befinner sig inte heller i nuläget på kommersiell nivå. Istället föreslås att sedimenten används för utfyllnad i hamnen för anläggande av nya mark- och kajområden i norra delen av hamnen. Därvid förutsättes att det förorenade materialet används som utfyllnadsmaterial. Konstruktionen förutsätter att det förorenade materialet avskiljs med tätande skikt från omgivande barriär mot hamnbassängen och överbyggnad i form av skyddstäckning. Skapade ytor kan sedan iordningsställas för användning i hamnverksamheten. Alternativt deponeras massorna på en för ändamålet lämplig plats i kommunen. Oavsett lokalisering kommer det att ställas höga krav på barriärer kring sedimenten för att säkerställa minimala läckage. Vidare krävs det en långsiktig uppföljning och kontroll av området. En utfyllnad invid hamnbassängen ställer också höga krav på att marken ska kunna användas som lageryta m.m. I kostnadsberäkningarna har det antagits att de miljökrav som ställs motsvarar de som i dagsläget gäller deponier för farligt avfall. Fördelen med att nyttigöra sig av massorna i hamnen är att transportbehovet blir minimalt samt att sedimenten kommer till användning och skapar utvecklingsmöjligheter för hamnområdet. Regler finns idag som säger att avfall med organiskt Riskvärdering 13(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 innehåll inte får deponeras, vilket i dagsläget innebär att sedimenten inte är tillåtna att deponera förrän det organiska innehållet reducerats (gränsen är idag maximalt 5 % organiskt kol). Problemet är dock inte specifikt för sedimenten i Oskarshamn utan gäller generellt för praktiskt taget alla sediment, varför utredningen antar att regelverket kommer att ändras eller att dispens kan ges för deponering. Underlag för beslut om vilket omhändertagande som slutligen väljs, d v s utfyllnad i hamnen eller deponi på annan plats i kommunen kommer att tas fram i samband med miljöprövningen och i en projekteringsfas där alternativen utreds i detalj. Det råder osäkerhet om den nuvarande situationen av sedimentens fördelning i hamnbassängen eftersom sedimentkarteringen utfördes för några år sedan. I samband med projektering bör en noggrannare kartering göras för att kunna få ett kvalitetssäkrat upphandlingsunderlag. 4.3 Beskrivning av åtgärdsnivåer Åtgärdsmatris 4.3.1 Åtgärdsnivåer Inom ramen för huvudstudierapporten (O-hamn 2004:21) genomfördes en åtgärdsanalys där hamnen delades in i 25 olika delytor enligt figur 4.2.1. Varje delyta har bedömts efter föroreningsgrad, föroreningens tillgänglighet, vattendjup samt avstånd till hamninloppet. Bedömningen är gjord för att prioritera delytor som bör åtgärdas. Figur 4.1 Delytor i hamnbassängen Källa: Envipro Miljöteknik AB Riskvärdering 14(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsnivå 0 innebär att ingen åtgärd utförs. Åtgärdsnivå 1 utgör huvudförslaget och innebär att alla förorenade sediment, drygt 770 000 m 3 i hamnbassängen muddras. De upptagna massor avvattnas, stabiliseras och omhändertas, antingen som en utfyllnad inom hamnbassängen eller också byggs en landbaserad deponi inom kommunens gränser. Som muddringsmetoder föreslås sugmuddring och grävmuddring med efterföljande stabilisering (för att öka hållfastheten hos sedimenten innan deponering). Åtgärderna beräknas kunna genomföras under 2-4 år beroende på val av metod och till en kostnad mellan 320 400 miljoner kronor. Vid utfyllnad i hamnen föreslås en invallning och stabilisering av sedimenten så att en yta användbar för hamnverksamheten skapas. Kostnadskalkylen för att deponera utanför hamnen bygger på att en deponi kan lokaliseras högst några mil från hamnen inom kommunens gränser. I annat fall kan kostnader blir högre. Förutom en totalsanering i hamnen har ett antal olika åtgärdsnivåer övervägts och utretts. Dessa åtgärdsnivåer innebär att man åtgärdar ett urval delytor medan en viss mängd föroreningar blir kvar. Tabell 4.1 redovisar de olika åtgärdsnivåerna mellan 1-6 med tillhörande kostnader och mängd förorenade sediment som åtgärdas. Dessa lösningar innebär en lägre kostnad på kort sikt men även en överhängande stor återkontamineringsrisk där rena ytor förorenas på nytt av de kvarlämnade volymerna. Fartygstrafiken kommer genom grumlingen att fortsätta spridningen. Med en delsanering reduceras inte spridningen i nämnvärd grad i förhållande till nollalternativet. Saneringen beräknas kunna genomföras under 6-8 år till en total kostnad mellan 390 och 435 miljoner kronor beroende på val av metod, se tabell 4.1 Åtgärdsmatris. Saneringen i åtgärdsnivå 1 innebär sanering av samtliga delytor som redovisas i figur 4.1, Delytor i hamnbassängen. Riskvärdering 15(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsnivå 6 är ytterligare ett saneringsförslag som projektet utarbetat som ett realistiskt alternativ till en totalsanering. Förslaget redovisas som åtgärdsnivå 6 i tabell 4.1. Saneringsalternativet tar hänsyn till återkontamineringsrisken och endast vissa mindre förorenade och mindre spridningsbenägna sediment i de innersta och yttersta delarna av hamnbassängen lämnas kvar. Resten, från ca 550 000 m 3 (utfyllnad i hamnen) till ca 620 000 m 3 (landbaserad deponi utanför hamnen), muddras och hanteras på samma sätt som i åtgärdsnivån 1. Figur 4.2 Andrahandsalternativet åtgärdsnivå 6. Källa: Envipro Miljöteknik AB Åtgärderna i andrahandsalternativet beräknas kunna genomföras under 2-4 år (och med sammanlagd saneringstid 6-8 år (enligt figur 4.7) till en totalkostnad mellan 320 och 390 Mkr beroende på val av metod. Riskvärdering 16(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsalternativ 2 innebär att de olika delytorna har rangordnats utifrån föroreningsgrad, föroreningens tillgänglighet (ju högre halter och ytligare förorenade sediment desto större potential för spridning), vattendjup (grundare vattendjup ger större sannolikhet för frigörelse av förorenade partiklar) och avstånd till hamninloppet (närmare hamninloppet betyder större sannolikhet att ämnen sprids från hamnbassängen till Kalmarsund). Figur 4.3 Delytor som omfattas av åtgärdsnivå 2 Källa: Envipro Miljöteknik AB Drygt 50 % (ca 400 000 m 3 ) av de förorenade sediment finns inom de 12 delytor som omfattas av åtgärder, ca 70 80 % av föroreningsmängderna i sedimenten omfattas av åtgärder. Riskvärdering 17(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsalternativ 3 innebär att de olika delytorna har rangordnats utifrån föroreningsgrad, föroreningens tillgänglighet, vattendjup, avstånd till hamninloppet samt med hänsyn tagen till fartygstrafiken i både inre och yttre hamnen (på delytor som är mera utsatta för fartygstrafiken är sannolikheten större för att föroreningar frigörs). Åtgärdsnivå 3 omfattar åtgärder av sammanhängande delytor belägna i både inre och yttre hamnbassängen. Drygt 60 % (500 000 m 3 ) av de förorenade sedimenten finns inom de 12 delytor som omfattas av åtgärder. Drygt 80 % av mängderna föroreningar (tungmetaller utom nickel och kadmium) i sedimenten som kan kopplas till det nedlagda kopparverket omfattas av åtgärder. Drygt 40 % av mängderna kadmium och nickel i sedimenten åtgärdas. Figur 4.4 Delytor som omfattas av åtgärdsnivå 3 Källa: Envipro Miljöteknik AB Riskvärdering 18(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsalternativ 4 innebär att de olika delytorna har rangordnats utifrån föroreningsgrad, föroreningens tillgänglighet, vattendjup, avstånd till hamninloppet samt med hänsyn tagen till fartygstrafiken koncentrerad bara i den yttre hamnen. Åtgärdsnivå 4 omfattar åtgärder av sammanhängande delytor belägna i både inre och yttre hamnbassängen. Knappt 50 % (ca 400 000 m 3 ) av de förorenade sedimenten finns inom de 13 delytor som omfattas av åtgärder. Drygt 70 % av mängderna föroreningar (tungmetaller utom nickel och kadmium) i sedimenten som kan kopplas till det nedlagda kopparverket omfattas av åtgärder. Drygt 30 % av mängderna kadmium och nickel i sedimenten åtgärdas. Figur 4.5 Delytor som omfattas av åtgärdsnivå 4 Källa: Envipro Miljöteknik AB Riskvärdering 19(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Åtgärdsalternativ 5 gör en rangordning enbart utifrån mängden kadmium i sediment. Åtgärdsnivå 5 omfattar åtgärder av delytor belägna i både inre och yttre hamnbassängen. Drygt 50 % (ca 400 000 m 3 ) av de förorenade sedimenten finns inom de 8 delytor som omfattas av åtgärder. Drygt 50 % av mängderna föroreningar (tungmetaller utom nickel och kadmium) i sedimenten som kan kopplas till det nedlagda kopparverket omfattas av åtgärder. Drygt 80 % av mängderna kadmium och nickel i sedimenten åtgärdas. Figur 4.6 Delytor som omfattas av åtgärdsnivå 5 Källa: Envipro Miljöteknik AB Riskvärdering 20(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Tabell 4.1 Åtgärdsmatris Åtgärdsnivå 1 - Alla förorenade sediment muddras. 6 - Vissa mindre förorenade / spridningsbenägna sediment i de innersta och yttersta delarna av hamnbassängen lämnas kvar. 2 - Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 50 % av de förorenade sedimenten (400 000 m3) finns inom delytorna. Procent av sediment som åtgärdas 100% 430 Mkr (415-475) 700 000 m3 Huvudsakligen samma som nivå 1 men något lägre. A B C D 360 Mkr (345-395) 549 000 m3 70-80 % 265 Mkr (255-295) 329 000 m3 390 Mkr (375-430) 700 000 m3 320 Mkr (305-355) 549 000 m3 235 Mkr (225-260) 329 000 m3 435 Mkr (415-480) 773 000 m3 390 Mkr (370-430) 622 000 m3 290 Mkr (275-320) 402 000 m3 390 Mkr (375-435) 773 000 m3 350 Mkr (335-385) 622 000 m3 255 Mkr (245-285) 402 000 m3 3 - Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 60 % (500 000 m3) av de förorenade sedimenten finns inom delytorna. 4 - Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 50 % (400 000 m3) av de förorenade sedimenten finns inom delytorna. 80 % av tungmetaller förutom nickel och kadmium. 40 % av nickel och kadmium. 70 % av tungmetaller förutom nickel och kadmium. 30 % av nickel och kadmium. 290 Mkr (280-320) 398 000 m3 255 Mkr (240-275) 304 000 m3 255 Mkr (245-285) 398 000 m3 220 Mkr (210-240) 304 000 m3 315 Mkr (300-345) 471 000 m3 275 Mkr (260-300) 377 000 m3 280 Mkr (265-310) 471 000 m3 240 Mkr (230-265) 377 000 m3 5 - Åtgärder av delytor i inre hamnbassängen. 50 % (400 000 m3) av de förorenade sedimenten finns inom delytorna. 50 % av tungmetaller förutom nickel och kadmium. 80 % av nickel och kadmium. 280 Mkr (265-305) 349 000 m3 245 Mkr (235-270) 349 000 m3 305 Mkr (290-330) 422 000 m3 265 Mkr (255-290) 422 000 m3 Kommentar till åtgärdsmatris Åtgärdsnivå: De olika åtgärder som föreslås med varierande grad av åtgärdade sediment. Procent av sediment som åtgärdas: Procentsatsen av mängder föroreningar i de utvalda delytor som omfattas av åtgärder. A: Sugmuddring och utfyllnad i hamnen B: Grävmuddring och utfyllnad i hamnen C: Sugmuddring och landbaserad deponi D: Grävmuddring och landbaserad deponi I varje ruta anges först den troliga kostnaden i miljoner kronor (Mkr) och inom parentes den lägsta och högsta uppskattade totalkostnad. Sedan anges mängd upptaget sediment i kubikmeter. I varje kombination av ovanstående metoder inkluderas även avvattning och stabilisering av sedimenten för att öka hållfastheten. Stabilisering kan t. ex. göras med tillsats av kalk. Riskvärdering 21(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 4.4 Projektets saneringsförslag Huvudförslag och andrahandsalternativ Projektet rekommenderar en totalsanering som huvudförslag, att alla förorenade sediment (drygt 770 000 m 3 ), i hamnbassängen muddras. Detta redovisas som åtgärdsnivå 1 i åtgärdsmatrisen. De åtgärdsnivåer som innebär att stora mängder förorenade sediment kvarlämnas i hamnbassängen bedöms vara olämpliga främst med hänsyn till den stora risken för återkontaminering. Konsekvenserna av att åtgärdade delytor återkontamineras riskerar projektets målsättning, då förväntade spridningsminskningar kan utebli. En viktig utgångspunkt i utredningen har varit att hamnverksamheten ska kunna bibehållas och utvecklas för framtida transportbehov på regional och även på nationell och internationell nivå. Större delen av hamnen bör då kunna användas av olika fartygstyper och olika fartygstorlekar. Eftersom den huvudsakliga spridningen av föroreningar orsakas av sedimentpartiklar som grumlas upp vid fartygstrafiken så kan det innebära en försämring av spridningsbilden och framförallt en ökad föroreningstransport till det skyddsvärda området i Kalmarsund och den belastade Östersjön. Det kan skapas begränsningar i hamnverksamheten och möjligheter för framtida utveckling. Ytterligare ett motiv för totalsanering är att åtgärdsnivåerna 2-5 beräknas leda till begränsade spridningsminskningar i jämförelse med huvudförslaget. Där nyttiggörande i hamnen föreslås kan sedimenten användas som utfyllnad och skapa ytor för hamnverksamheten. I alternativet där deponering utanför hamnen föreslås, förutsätter kalkylen att en deponi för endast sedimenten kan byggas i kommunen och inom några mils avstånd från hamnen, annars ökar både transport- och deponeringskostnader avsevärt. Konsistensen hos sedimenten varierar mycket med både låga och höga torrsubstanshalter (TShalter) vilket betyder att både sugmuddring och grävmuddring måste användas. Sugmuddring kan användas för de ytligt liggande sedimenten och grävmuddring för de djupare liggande fastare sediment. Projektet har utrett ett andrahandsalternativ mellan totalsanering och sanering av ett mindre antal delytor. Andrahandsalternativet finns beskrivet i åtgärdsmatrisen som åtgärdsnivå 6 (se figur 4.2). I detta andrahandsalternativ föreslås att vissa mindre förorenade och spridningsbenägna sediment lämnas kvar, i de innersta delarna av hamnen (gräns i höjd med Badholmen), i norra delen av Oljehamnen samt i vissa ytor i den yttre delen, bl. a. i småbåtshamnen. Viss återkontamineringsrisk kvarstår dock. Som ett mätbart åtgärdsmål har utredningen föreslagit att minst 95 % av sedimentföroreningarna tas upp och säkras. Mätning av måluppfyllelse kan utföras genom provtagningar och analys före, under och efter sanering. Övriga mätbara mål, exempelvis spridningsreduktioner, föreslås utarbetas i förberedelseskedet inom ramen för projekteringsarbetet. Riskvärdering 22(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 4.4.1 Tidplan I figur 4.7 redovisas ett utkast till tidplan för huvudförslaget. Entreprenadtiden varierar beroende på vilken metod som väljs av metoderna A-D enligt åtgärdsmatrisen. Grävmuddringen, metod B eller D, ger kortaste tiden och bedöms kunna genomföras inom 2 års entreprenadtid om samtliga sediment ska tas upp. Inom en 4-års-period bedöms metoderna A och C eller en kombination av redovisade metoder kunna genomföras. I figur 4.7 redovisade kostnader illustrerar en tänkbar kombination av metoder för genomförandet av huvudförslaget. Tidplan Aktivitet Projektledning Projektering Miljökontroll Tillstånd Upphandling Entr.kontroll Entreprenad Årliga kostnader (Mkr) Efterkontroll, miljötillsyn mm År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 10 10 10 70 90 90 70 50 Nuvärde uppskattat till 3-6 Mkr Figur 4.7 Utkast till tidplan med bedömd kostnadsfördelning för huvudförslaget. Riskvärdering 23(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 5 Riskvärdering sammanfattning och matris Allmänt En riskvärderingsmatris har utarbetats inom ramen för denna riskvärdering, se bilaga 1. I matrisen redovisas övergripande konsekvenser för projektets olika åtgärdsnivåer. Inledningsvis redogörs för konsekvenserna för nollalternativet, dvs om ingen åtgärd genomförs. De av projektet rekommenderade åtgärdsnivåerna 1 och 6 redovisas sedan efter varandra för att underlätta jämförelser för läsaren. Matrisen tar hänsyn till konsekvenser för miljö, ekonomi, teknik och juridik. Vidare redovisas konsekvenser för Oskarshamns Hamn AB:s verksamhet under rubriken hamnverksamhet. I projektet identifierade konsekvenser för Oskarshamns kommuns fysiska planering och kommunens infrastruktur lyfts fram. Under övriga intressen redogörs för konsekvenser för andra identifierade intressen som yrkes- och fritidsfisket och risker för kust- och skärgårdsområdet. Denna riskvärdering har inte ambitionen att utgöra en heltäckande beskrivning av samtliga konsekvenser utan enbart värdera vad som i utredningen betraktats som övergripande och strategiska frågor av betydelse för intressen med koppling till Oskarshamns hamnbassäng. Läsaren måste därför vara uppmärksam på att andra aspekter och konsekvenser finns och bör även i sin läsning notera egna reflektioner till matrisen. Miljö och hälsa Projektet betraktar spridningen från Oskarhamns hamnbassäng som oacceptabel för Östersjön. Miljötillståndet i Östersjön är redan i dagsläget i allra högsta grad mycket dåligt. En fortsatt eller ytterligare belastning från hamnbassängens sediment betraktas därför som oacceptabel. Ett argument som talar för en sanering är att om Östersjöns miljötillstånd förbättras med avseende på närsaltsbelastningen finns det en risk att konsekvenserna av föroreningar från hamnbassängens sediment förvärras. Projektet har fastställt att en spridning av föroreningar sker till Kalmar Sund. Projektet har inte entydigt kunna fastställa alla miljökonsekvenser fullt ut på grund av det ytterst stora området utanför hamnen i Kalmarsund och Östersjön. De olika åtgärdsnivåernas möjligheter att minska miljöbelastningen har bedömts och redovisas i matrisen, se bilaga 1. Åtgärdsnivå 1 och 6 bedöms minska belastningen med respektive 100% och nära nog 100%. Risk för de olika åtgärdsnivåernas återkontaminering har bedömts då denna faktor har identifierats som en viktig aspekt för saneringsåtgärdernas effektivitet och förmåga att uppfylla projektets föreslagna målsättningar. Bedömningar har även gjorts om saneringsåtgärderna förväntas bidra till att uppfylla miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans, levande kust och skärgård. Åtgärdsnivå 1 och 6 bedöms främja dessa miljömål. Övriga åtgärdsnivåer har bedömts att inte uppfylla dessa miljömål och inte heller nollalternativet ligger i linje med de nationella miljömålen. Oskarshamns kommun har fastslagit i kommunens översiktsplan att fiskars lekbottnar ska skyddas. En bedömning har gjorts om de olika åtgärdsnivåerna främjar eller motverkar kommunens fastslagna målsättning. Åtgärdsnivå 1 och 6 bedöms främja denna målsättning medan övriga åtgärdsnivåer inte bedöms uppfylla denna målsättning. En sanering av innerhamnen skapar Riskvärdering 24(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 dessutom både förutsättningar för en ökad rekreation med bad och fiske och bidrar till att förbättra Oskarshamns förutsättningar för turismen. Ekonomi Om inga åtgärder vidtas för att sanera hamnbassängen fördyras en framtida utveckling av hamnens utbyggnader och exploateringsbehov. En förorenad hamn kan även bidra till att fastighetsvärden kring hamnen reduceras. Kostnaden för en sanering av hamnbassängen kan ej bäras ekonomiskt av enbart Oskarshamns kommun och företag i Oskarshamn. Statliga bidrag krävs därför. De arbetstillfällen som finns i anslutning till hamnens verksamhet bidrar indirekt till sysselsättning för till exempel transportörer, speditörer mm. Vid en utebliven sanering kan det leda till att hamnen får restriktioner med avseende på fartygsrörelser och det kan i sin tur medföra en minskning av sysselsättningen. Teknik Vidtas inte några saneringsåtgärder bedöms en förändring och utbyggnad av hamnen kräva hantering av farligt avfall, vilket kan innebära mer avancerade och kostsamma tekniska lösningar. Projektets saneringsförslag består till största delen av beprövad traditionell teknik. Med hänsyn till projektets stora omfattning bör fördelar kunna vinnas om ett storskaligt planeringsperspektiv utnyttjas. Juridik Juridiska aspekter har ej direkt utretts inom ramen för projektet då det identifierades ej inrymmas inom projektets ekonomiska ramar. Några erfarenheter har vunnits inom ramen för denna utredning samt har erfarenheter av andra liknande projekt gett viss vägledning. Om ingen åtgärd vidtas i hamnen kan kommande förändringar i hamnens verksamhet eller i direkt anslutning till hamnbassängens sediment försvåras på grund av legala krav och miljöprövningar. Ett nollalternativ kan sålunda innebära restriktioner för hamnverksamheten. För farligt avfall som får läggas på deponi för farligt avfall ska glödförlusten vara mindre än 10 % eller innehållet av organiskt kol mindre än 6 %, annars får inte deponering ske enligt de s.k. mottagningskriterierna (NFS 2004:10). För farligt avfall som får läggas på deponi för icke-farligt avfall är kravet att innehållet av totalt organiskt kol ska vara mindre än 5 %. Vid för högt innehåll av organiskt material måste således innehållet reduceras före deponering, vilket i detta fall betyder förbränning. Stor del av sedimenten uppfyller inte deponeringskraven, även om organiska innehållet inte dominerar sedimenten. Det finns ingen skillnad i betraktelsesättet för inläggning i hamnen om inläggningen i fördjupningen betraktas som deponering av avfall. Mottagningskriterierna gäller även här och sedimenten skulle därmed behöva reduceras på organiskt innehåll före deponering. I stället för deponering åberopar Oskarshamns hamn Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) som under SNI-koden 90.006-9 omfattar anläggning för annan behandling Riskvärdering 25(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 än deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) om avfallet uppkommit i egen anläggning och behandlingen leder till materialåtervinning. Förordning (2001:1064). Hamnverksamhet Om ingen åtgärd vidtas bedöms konsekvenserna för hamnverksamheten främst vara restriktioner för ett framtida utnyttjande och exploatering av hamnområdet, utbyggnader av kajer m.m. Kostnaderna blir även högre för framtida utbyggnader. Fysisk planering En strategi kommunen arbetar efter är att i all marknadsföring lyfta fram Oskarshamns hamn som länets och regionens viktigaste hamn. Enligt Sjöfartsverkets beslut från 2001-10-22, är Oskarshamns hamn med anslutande farled av riksintresse. De övergripande målen i Oskarshamns kommun anger att i en hållbar skärgård är det många intressen som skall tas tillvara för att få till stånd en hållbar balans mellan dessa. Därigenom nås en möjlighet att utveckla och samtidigt bättre skydda skärgården från t.ex. överexploatering och skador på miljön. Kommunen arbetar sedan juli 2002 med en fördjupad översiktsplan över kusten och skärgården. Detta projekt, BaltCoast, görs med stöd från EU-fond INTERREG III B och samtliga länder runt Östersjön, Vitryssland och Norge ingår i projektet. Syftet är att lösa lokala konflikter mellan bevarande och utveckling i skärgårdar och havs- och kustområden runt Östersjön. Den fördjupade översiktsplanen är också ett led i ett fortsatt arbete med miljö- och hushållningsprogram för Kalmar och Östergötlands skärgårdar. I stort sett hela kust- och skärgårdsområdet är av riksintresse för bl.a. naturvård och friluftsliv. Enligt översiktsplanen bör en fördjupad översiktsplan upprättas för kommunens kust och skärgård som bl.a. lyfter fram de särdrag och den problematik som förknippas med skärgården och presentera åtgärdsförslag för att nå en hållbar utveckling. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fattat ett beslut om att begränsa miljöproblemen i Östersjön genom att prioritera frågor som berör havet. En av de åtgärder som rekommenderas är att miljögifterna i Oskarshamns hamn tas om hand på ett säkert sätt. Även fiskars lekbottnar och uppväxtområden ska skyddas och för det ändamålet behövs bättre precisering av de viktigaste grunda bottenområdena och uppväxtplatserna för olika fiskarter. Infrastruktur Oskarshamns hamn är en av Sveriges största utskeppningshamnar. Den är lätt att angöra från Östersjöns farleder och är praktiskt taget alltid isfri och därmed tillgänglig året om. Färjetrafiken till Gotland utgör en viktig del i hamnens verksamhet och är särskilt omfattande under sommartid. Hamnen är i dagsläget ett riksintresse. Sjöfartsverket omprövar var 4:e år detta riksintresse. En förorenad hamn kan i en förlängning indirekt hota detta riksintresse. Enligt en proposition som regeringen presenterar i mitten av maj 2005 ska Sverige anta en nationell hamnstrategi. Det innebär att staten pekar ut ett antal storhamnar som kan räkna med ett framtida nationellt stöd. Syftet är att samordna och effektivisera de ständigt växande godsströmmarna på Östersjön. En viktig faktor för kommunen är att verka för att möjliggöra goda väg- och järnvägsförbindelser för sjöfartens utveckling. Riskvärdering 26(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 Övriga intressen Övriga intressen som har identifierats är yrkesfisket. Andra faktorer än enbart miljöhot från hamnen har på senare tid minskat yrkesfisket i Kalmarsund. Ett förvärrat miljötillstånd bidrar däremot inte positivt till deras verksamhet. Det gäller även fritids- och sportfisket som på senare är har ökat i intresse. Det finns ett flertal viktiga områden kring hamnen som är viktiga för kommunens fritidsoch friluftsintressen. Kust- och skärgårdsområdet är av riksintresse för natur- och friluftsliv. Detta kan delvis på sikt hotas av att föroreningar sprids från hamnbassängen. Riskvärdering 27(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 6 Referenser Oskarshamns hamnbassäng. Slutrapport Etapp 3. VBB VIAK. Kartering av förorenade sediment. Undersökningsrapport. Scandiaconsult AB. O-hamn 2004:1 Kravspecifikation för utredningar. Underlag till beslutsanalys. SWECO VIAK AB O-hamn 2004:2 Riskbaserad beslutsanalys. Val av åtgärd för hantering av föroreningar vid Oskarshamns hamn. SWECO VIAK AB O-hamn 2004:3 Preliminär åtgärdsutredning. Upptagning, behandling och omhändertagande av förorenade sediment i Oskarshamns hamn. Envipro Miljöteknik AB. O-hamn 2004:4 Metalltransporter till Kalmarsund och Egentliga Östersjön. Transport och deposition av metallerna koppar, zink, bly, kadmium, nickel, arsenik och kvicksilver. Golder Associates AB. O-hamn 2004:5 Metallstatus i Kalmarsund. Bedömning av tillstånd för metallerna koppar, zink, bly, kadmium, nickel, arsenik och kvicksilver i sediment, vatten och organismer. Golder Associates AB. O-hamn 2004:6 Historisk inventering av utsläppskällor vid hamnbassängen, Oskarshamns hamn. Golder Associates AB. O-hamn 2004:7 Metalltransporter från Oskarshamns hamn. Granskning av tidigare utförda beräkningar av metallutflödet från Oskarshamns hamnbassäng till Kalmarsund. Studsvik RadWaste AB. O-Hamn 2004:8 Batymetrisk undersökning av kustområdet. Marin Mätteknik AB. O-hamn 2004:9 Biologisk beskrivning av kustområdet. WSP Environmental AB. O-hamn 2004:10 Kompletterande undersökningar i källområdet. Föroreningar och dess växelverkan med sedimenten i Oskarshamns hamn. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:11 Underlag för åtgärdsutredning. Geoteknik, sedimentets och jordens hållfasthetsoch deformationsegenskaper. Ramböll Sverige AB. O-hamn 2004:12 Vattenbehandling. Preliminär dimensionering Anläggningsförslag och kostnader. Aqua Consult AB. O-hamn 2004:13 Studiebesök Trondheim Havn. Redovisning av iakttagelser och erfarenheter från ett efterbehandlingsprojekt i hamnmiljö. Hifab Byggprojektledaren AB. O-hamn 2004:14 Preliminär miljö- och hälsoriskbedömning av föroreningar i sediment inom hamnbassängen. Golder Associates AB O-hamn 2004:15 Kompletterande undersökningar i källområdet. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:16. Kompletterande undersökningar i källområdet. Metaller i sediment från ytterområdet. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:17 Föroreningshalter i fisk inom och utanför Oskarshamns hamnbassäng. WSP Environmental AB. Riskvärdering 28(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng 2005-05-10 Oskarshamns kommun Rapport O-hamn 2004:22 O-hamn 2004:18 Översiktlig miljöteknisk undersökning av sediment i Kättilfjärden. WSP Environmental. O-hamn 2004:19 Dioxininnehåll och åldersdatering av sediment utanför Oskarshamns hamnbassäng. Studsvik RadWaste AB. O-hamn 2004:20. Efterbehandlingsentreprenader metodik och ekonomi. Hifab Byggprojektledaren AB. O-hamn 2004:21. Huvudstudierapport - Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn. Miljö- och hälsoriskbedömning samt åtgärdsutredning. Golder Associates AB, Envipro Miljöteknik AB. Sammanfattande rapport: Huvudstudierapport Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn. Golder Associates AB, Envipro Miljöteknik AB Övriga källor Oskarshamns kommun, Översiktsplan 2000. http://www.oskarshamn.se/servlet/show?path=kommun Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen % D6versiktsplanering&name=%D6versiktsplan%202000 Naturvårdsverket 2005-05-03, Metaller i kust- och havsmiljö http://www.naturvardsverket.se/ Lag & rätt/bedömningsgrunder /Kust och hav/ Riskvärdering 29(29)

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Riskvärderingsmatris Bilaga 1 Åtgärdsalternativ Juridik Miljö Ekonomi Teknik Hamnverksamhet Fysisk planering Infrastruktur Övriga intressen Nollalternativ ingen åtgärd genomförs Förändringar i hamnens verksamhet En oacceptabel miljöbelastning på Utveckling av hamnens verksamhet Förändring och utbyggnad i Restriktioner för framtida utveckling Restriktioner för framtida planering. Riksintresse, omprövas var 4:e år. En Hotar yrkes- och fritidsfisket på sikt. Kan försvåras pga mer komplexa Östersjön kvarstår från sedimenten förenade med högre kostnader pga kravhamnbassängen kräver hantering av av hamnens verksamhet för En levande hamn är en viktig av Sveriges största och isfria hota kust- och skärgårdområdet som är av miljöprövningar.de förorenade lång tid. Miljöeffekter har identiferats på sanering. Kan påverka farligt avfall. Det kan innebära mer hamnbassäng och kajer. nyckelsymbol för Oskarshamn stad. utskeppningshamnar för bl.a. trävaror. riksintresse för natur och friluftsliv. sedimenten medför i dagens läge att den miljöjuridiska prövningen av på ackumulationsbottnar och lekvikar fastighetsvärden negativt. för fisk. avancerade tekniska lösningar. Nollalternativet kan medföra ökade kostnader, förseningar och hinder för Uppfyller inte Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut att Gotlandstrafiken viktig del. Nollalternativet kan förhindra en Miljöbelastning kvarstår i framtiden. "Bad will", kommunen kan uppfattas som hamnverksamheten kompliceras. den planerade terminalutbyggnaden, prioritera frågor som berör havet. utveckling för hamnen i den nationella oengagerad. Ett nollalternativ kan leda till pga de förorenade sedimenten. hamnstrategin. ökad arbetslöshet. Åtgärdsnivå 1 Huvudförslag Totalsanering, alla delytor/förorenade sediment inom hamnbassängen åtgärdas. a) Sugmuddring och utfyllnad i hamnen b) Grävmuddring och utfyllnad i hamnen c) Sugmuddring och deponering utanför hamn d) Grävmuddring och deponering utanför hamn Ej utredd. Juridiska överväganden och krav på dispenser från nuvarande lagstiftning kan utgöra grund för vägval för nyttiggörande i hamn eller deponering utanför hamn. Det bör utredas vilken förordning eller lagrum som ska åberopas för saneringen. Minskar miljöbelastningen från Kostnaden för sanering av sediment med 100%. Försumbar risk hamnbassängen kan ej bäras för återkontaminering.ett led i strävan mot miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans, levande kust och skärgård. Främjar fiskars lekbottnar. ekonomiskt av Oskarshamns kommun och företag i Oskarshamn. Statliga bidrag krävs. Saneringskostnad från 375-480 Mkr beroende på val av metoder (A-D). Sugmuddring, grävmuddring, nyttiggörande i hamnen/deponering utanför hamnen är konventionell och allmänt tillämpad teknik. Främjar framtida utveckling av hamnens verksamhet. En totalsanering innebär mer effektiv sanering tidsmässigt och ekonomiskt och reducerar behovet av framtida saneringar. Främjar Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut att prioritera frågor som berör havet. En Främjar en eventuell nationell hamnstrategi som syftar till att samordna och effektivisera Främjar regionens utveckling. Miljöbelastningen minskar och åtgärden minskar påtagligt hotet mot yrkes- och sanering skulle ge positiva effekter för godsströmmar över Östersjön. En fritidsfiske samt medför en förbättring på varumärket Oskarshamn med avseende nationell hamnstrategi innebär ett fåtal lång sikt för kust- och skärgårdsmiljön. på möjligheter till ökat intresse för investeringar och inflyttning till kommunen. svenska storhamnar som har möjlighet Störningar kan förekomma på kort sikt att få EU-stöd. Främjar pågående projektet BaltCoast. under entreprenadarbetenas gång. En sanering medför sannolikt ett ökat förtroende för kommunen. Med möjligheter till bad och fiske ökar Oskarshamn attraktionskraft som turistmål. Det i sin tur kan medföra nya arbetstillfällen i kommunen. Åtgärdsnivå 6 - alternativ till Huvudförslag Vissa förorenade / spridningsbenägna Som i nivå 1. sediment i de innersta och yttersta delarna av hamnbassängen lämnas kvar. Mellan 550.000 m 3 och 620.000 m 3. Alternativ a-d enligt nivå 1. Minskar miljöbelastningen från Saneringskostnad från 305-395 Mkr sediment nära nog 100%. Viss risk för beroende på val av metoder (A-D). I återkontaminering. Ett led i strävan övrigt som åtgärdsnivå 1. mot miljömålen och främjar fiskars lekbottnar. Som i nivå 1. Främjar framtida utveckling av hamnens verksamhet. Vissa restriktioner kvarstår. Som i nivå 1. Som i nivå 1. Som i nivå 1. Åtgärdsnivå 2 Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 50 % av de förorenade sedimenten (400.000 m 3 ) finns inom delytorna. 70-80 % av föroreningsmängderna omfattas av åtgärderna. Alternativ a-d enligt nivå 1. Som i nivå 1. Stor risk för återkontaminering eftersom delytorna inte är sammanhängande. Uppfyller inte strävan mot miljömålen och uppfyller inte skydd för fiskars lekbottnar. Saneringskostnad från 225-320 Mkr beroende på val av metoder (A-D). I övrigt som åtgärdsnivå 1. Som i nivå 1. Restriktioner för framtida utveckling av hamnens verksamhet för hamnbassängen och kajer. Som i Nollalternativ. Som i Nollalternativ. Miljöbelastningen kvarstår. Reducerar på kort sikt hotet mot yrkes- och fritidsfiske. Risk för återkontaminering. Störningar kan förekomma på kort sikt under entreprenadarbetenas gång. "Bad will" minskar men kommunens insats kan uppfattas som halvhjärtad. Åtgärdsnivå 3 Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 60 % (500.000 m 3 ) finns inom delytorna. 80 % av föroreningar (tungmetaller förutom Ni, Cd) kopplade till kopparverket. 40 % av Cd och Ni. Alternativ a-d enligt nivå 1. Som i nivå 1. Mellanläge ur Saneringskostnad från 245-345 Mkr återkontamineringssynpunkt. beroende på val av metoder (A-D). I Uppfyller inte strävan mot miljömålen övrigt som åtgärdsnivå 1. och uppfyller inte skydd för fiskars lekbottnar. Som i nivå 1. Restriktioner för framtida utveckling av hamnens verksamhet för hamnbassängen och kajer. Som i Nollalternativ. Som i Nollalternativ. Som i nivå 2. Åtgärdsnivå 4 Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 50 % (400.000 m 3 ) finns inom delytorna. 70 % av föroreningar (tungmetaller förutom Ni, Cd) kopplade till kopparverket. 30 % av Cd och Ni. Alternativ a-d enligt nivå 1. Som i nivå 1. Medelrisk för återkontaminering kan minskas genom administrativa / tekniska åtgärder. Uppfyller inte strävan mot miljömålen och uppfyller inte skydd för fiskars lekbottnar. Saneringskostnad från 210-300 Mkr beroende på val av metoder (A-D). I övrigt som åtgärdsnivå 1. Som i nivå 1. Restriktioner för framtida utveckling av hamnens verksamhet för hamnbassängen och kajer. Som i Nollalternativ. Som i Nollalternativ. Som i nivå 2. Åtgärdsnivå 5 Åtgärder av delytor i både inre och yttre hamnbassängen. 50 % (400 000 m 3 ) finns inom delytorna. 50 % av föroreningar (tungmetaller förutom Ni, Cd) kopplade till kopparverket. 80 % av Cd och Ni. Alternativ a-d enligt nivå 1. Som i nivå 1. Stor risk för återkontaminering Saneringskostnad från 235-330 Mkr eftersom delytorna inte är beroende på val av metoder (A-D). I sammanhängande. Uppfyller inte övrigt som åtgärdsnivå 1. strävan mot miljömålen och uppfyller inte skydd för fiskars lekbottnar. Som i nivå 1. Restriktioner för framtida utveckling av hamnens verksamhet för hamnbassängen och kajer. Som i Nollalternativ. Som i Nollalternativ. Som i nivå 2.

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn HUVUDSTUDIERAPPORT SANERING AV HAMNBASSÄNGEN I OSKARSHAMN SAMMANFATTANDE RAPPORT Mars 2005 Författad av Anders Bank, Golder Associates AB 1 Bo Carlsson, Envipro Miljöteknik AB 2 1 Delprojektledare miljö 2 Delprojektledare projektering

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Sammanfattning Sedimenten i hamnbassängen i Oskarshamn är förorenade av verksamheter som pågått i anslutning till hamnen sedan mitten av 1850-talet. De föroreningar som finns i sedimenten är dels tungmetaller som bly, koppar, zink och kadmium, dels organiska miljögifter som dioxiner. Med underlag av omfattande undersökningar och utredningar som genomförts sedan mitten av 1990-talet har en projektgrupp bestående av representanter från Oskarshamns kommun, Kalmar länsstyrelse och konsultföretag utarbetat förslag till hur hamnbassängen kan saneras. Det åtgärdsalternativ som i första hand förordas (huvudförslaget) innebär att alla förorenade sediment, drygt 770 000 m 3, i hamnbassängen muddras. De upptagna massorna avvattnas, stabiliseras och omhändertas sedan i en kvalificerad deponi, som antingen utformas som ett markområde i direkt anslutning till hamnbassängen eller också byggs en landbaserad deponi (monocell) för aktuella massor inom kommunens gränser. Åtgärderna beräknas kunna genomföras under en period av 2-4 år beroende på val av metod och till en total kostnad av ca 400 miljoner kr. I andra hand (andrahandsalternativet) rekommenderas en åtgärd där vissa mindre förorenade och/eller spridningsbenägna sediment i de innersta och yttersta delarna av hamnbassängen lämnas kvar. Resten, från ca 550 000 m 3 (deponering i hamnen) till 620 000 m 3 (landbaserad deponering utanför hamnen), muddras och hanteras som i huvudförslaget. Andrahandsalternativet beräknas kunna genomföras under cirka 2-4 år till en total kostnad av ca 330 miljoner kr vid deponering i hamnen och ca 360 Mkr vid deponering utanför hamnen. Andra tänkbara åtgärdsnivåer och tekniska metoder för att minska den pågående spridningen av föroreningar från sedimenten i hamnbassängen har övervägts och utretts men befunnits vara olämpliga av flera skäl. Genomgående finns stor risk för återkontaminering av de ytor som sanerats om stora förorenade volymer och ytor lämnas kvar. Orsaken är främst fartygstrafiken som visat sig vara av stor betydelse för spridning av metallhaltiga sedimentpartiklar inom hamnen samt från hamnen till Kalmarsund. Resultaten av en delsanering kan således innebära att spridningen av föroreningar inte reduceras i nämnvärd grad i förhållande till ett nollalternativ (ingen åtgärd). Det övergripande åtgärdsmålet som ligger till grund för åtgärdsförslag är att pågående spridning av prioriterade (särskilt farliga) tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen ska minska. Flera oberoende undersökningar har visat att tungmetaller och troligen också dioxiner sprids från sedimenten i hamnbassängen till Oskarshamns kustområde. I Oskarshamnsområdet resulterar spridningen i förhöjda upptag av tungmetaller i musslor och blåstång och förhöjda halter av främst tungmetaller i sediment utanför hamninloppet. Större delen av föroreningarna som sprids ackumuleras dock troligen inte i kustområdet utan sprids vidare med vattenmassan i Kalmarsund och vidare till Östersjön där de medverkar till de miljö- och hälsorisker som är förknippade med diffus spridning av tungmetaller och dioxiner. Föroreningsbidraget från sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng går dock inte att särskilja från andra källor i Östersjön. Som jämförelse motsvarar transporterna av tungmetaller från Oskarshamns hamnbassäng de mängder som sprids med ett stort ytvattendrag i Kalmar län (t ex Emån). Föroreningsmängderna och föroreningshalterna i sedimenten i hamnbassängen kan betecknas vara mycket stora respektive höga. Källan är så stor att spridning av föroreningar kan ske i hundratals år i oförminskad takt om inga åtgärder vidtas. Det är främst det nu nedlagda kopparverkets fasta restprodukter och processavloppsvatten som orsakat att sedimenten förorenats av zink, koppar, bly och arsenik. Batterifabriken, som sedan 1917 funnits vid hamnbassängen, bedöms ha orsakat den mesta föroreningen av nickel och kadmium. Även avlopps- och dagvatten från staden har medverkat till föroreningar i sedimenten. Dagens tillförsel av tungmetaller till hamnbassängen är dock liten i förhållande till mängderna i sedimenten. Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn 2(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Projektgruppens förslag Det åtgärdsalternativ som i första hand förordas (huvudförslaget) innebär att alla förorenade sediment, drygt 770 000 m 3 i hamnbassängen muddras. De upptagna massorna avvattnas, stabiliseras och omhändertas i en kvalificerad deponi, som antingen utformas som ett markområde i direkt anslutning till hamnbassängen (se figur 1) eller också byggs en landbaserad deponi (monocell) för aktuella massor inom kommunens gränser. Åtgärderna i huvudförslaget beräknas kunna genomföras under 2-4 år beroende på val av metod och till en total kostnad av ca 400 miljoner kr. Skillnaden i kostnader mellan att deponera i hamnen eller utanför hamnen är endast någon procent. Andrahandsalternativet innebär en åtgärd där vissa mindre förorenade och/eller spridningsbenägna sediment i de innersta och yttersta delarna av hamnbassängen lämnas kvar. Resten, från ca 550 000 m 3 (deponering i hamnen) till 620 000 m 3 (landbaserad deponering utanför hamnen), muddras och hanteras som i förstahandsalternativet. De sediment som lämnas kvar i andrahandsalternativet ligger i innersta delen av inre hamnen (gräns i höjd med Badholmen), i norra delen av Oljehamnen samt i småbåtshamnen. Andrahandsalternativet beräknas kunna genomföras under 2-4 år till en total kostnad av ca 330 miljoner kr vid deponering i hamnen och ca 360 Mkr vid deponering utanför hamnen. Figur 1. Område (eller del av område) inom vilken deponering av muddermassor föreslås ske i hamnen Vid deponering i hamnen sker detta inom invallning och sedimenten stabiliseras och täcks så att ytan kan nyttjas i hamnverksamheten. Det ska observeras att kostnadskalkylen för att deponera utanför hamnen bygger på att en deponi kan lokaliseras högst några mil från hamnen inom kommunens gränser. I annat fall stiger kostnaden kraftigt för deponering utanför hamnen. Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 3(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Bakgrund Oskarshamns kommun utreder för närvarande behovet av sanering av bottensediment i hamnbassängen. Sedimenten är förorenade huvudsakligen på grund av historiska utsläpp från nu nedlagda industriella verksamheter i hamnen. De föroreningar som finns i sedimenten är dels tungmetaller som bly, koppar, zink och kadmium, dels organiska miljögifter som dioxiner. Omfattande undersökningar har tidigare utförts i tre etapper under tiden 1996-2000. Under 2003 startade en fjärde etapp som kompletterar de tre tidigare etapperna i syfte att slutgiltigt bedöma hälso- och miljörisker, åtgärdsbehov samt kostnader för en sanering. Föreliggande rapport utgör en sammanfattning av den huvudstudierapport som nu sammanställts - Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn, Miljö och hälsoriskbedömning och åtgärdsutredning, mars 2005. Rapporten ska utgöra ett underlag för beslut om sedimenten i hamnbassängen ska åtgärdas och i så fall hur. Förutom denna vetenskapligt inriktade rapport kommer fler beslutsunderlag att tas fram inom ramen för en riskvärdering, där identifierade risker värderas utifrån andra aspekter än de strikt miljömässiga. Resultaten av denna rapport ska därför vägas samman med andra samhällsintressen som t ex infrastruktur, näringsliv och utveckling i kommunen. Övervägda åtgärdsalternativ och åtgärdsmetoder Vilka ytor i hamnen ska saneras? Om stora mängder sediment lämnas kvar finns stor risk för återkontaminering av de ytor som sanerats. Orsaken är fartygstrafiken som visat sig vara av stor betydelse för spridning av metallhaltiga sedimentpartiklar inom hamnen samt från hamnen till Kalmarsund. Resultaten av en delsanering kan således innebära att spridningen av föroreningar inte reduceras i nämnvärd grad i förhållande till nollalternativet (ingen åtgärd). Inom ramen för åtgärdsutredningen har det utretts vilka ytor inom hamnbassängen som bör prioriteras för sedimentsanering med beaktande av föroreningsgrad, lokalisering i hamnen, påverkan från fartygstrafik idag och i framtiden, vattendjup etc. Fyra åtgärdsnivåer, mellan ytterligheterna totalsanering och ingen åtgärd, har på detta sätt utarbetats systematiskt på vetenskapliga grunder för att om möjligt optimera åtgärderna, dvs hitta den mest kostnadseffektiva åtgärden. Ingen av dessa nivåer har befunnits uppfylla det övergripande målet som ställts på en åtgärd. Andrahandsalternativet har dock utgått från en av åtgärdsnivåerna men kompletterats med hänsyn till att fartygstrafik ska kunna ske i vissa delar av inre hamnen utan att betydande återkontaminering sker. Hur ska saneringen ske? De metoder som övervägts på bassängens botten är muddring och övertäckning av förorenade sediment. Övertäckning har visat sig vara dyr och inte förenlig med verksamheten i en hamn där krav finns på minsta vattendjup, eventuell ankring och risken för erosion p.g.a. fartygstrafik är överhängande. Vidare är övertäckning av lösa sediment en relativt oprövad metod. Olika muddringsmetoder har utretts. I Oskarshamns hamn finns vissa sediment som är lämpliga för grävmuddring (se figur 2) medan andra är mer lämpliga för sugmuddring: Grävmuddring är billigare, genererar mindre vattenhaltiga sediment och passar bra för relativt grovkorniga sediment. Nackdelen är att det krävs skyddsåtgärder för att hantera grumlingen där det annars finns risk för ogynnsam spridning, speciellt av lösa sediment. Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 4(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Sugmuddring är dyrare och genererar stora mängder uppumpade sediment p.g.a. den inblandning av vatten som krävs. Avvattnings- och reningssystem för vatten blir således en viktig fråga. En fördel är att grumlingen minskar och att finkorniga sediment kan tas upp på ett effektivt sätt. Normalt krävs omfattande skyddsåtgärder under muddringen i form av olika typer av skärmar för att hindra partikelspridning, i synnerhet om sedimenten grävmuddras. Vilka muddringsmetoder som kommer att användas i olika delar av hamnen utreds i projekteringsfasen. Kraven på skyddsåtgärder kommer att fastställas inom ramen för den tillståndsprövning enligt miljöbalken som erfordras för denna typ av arbeten. Figur 2. Sugmuddring i Järnsjön 1993-94 (nederst), grävmuddring i Trondheims hamnbassäng 2004 (överst). Behandling av sediment Upptagna muddermassor pumpas eller förs med pråm till land där de behandlas före slutligt omhändertagande. Behandlingen syftar till att stabilisera massorna genom avvattning och eventuell tillsättning av stabiliseringsmedel (t ex kalk). Avvattning kan ske passivt (sedimentationsdammar) och/eller maskinellt (silbandspressar, centrifuger etc). I det fall sedimenten sugmuddrats bildas stora volymer vatten vid avvattningen som måste behandlas före avledning till hamnbassängen. Vattenbehandlingsanläggningen kan ut- Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 5(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning formas för att avskilja enbart partiklar (mekanisk rening) men också för lösta ämnen, t.ex. via kemisk fällning eller sorptionsfilter. Hur behandlingen ska genomföras i detalj kommer att fastställas i projekteringsfasen och inom ramen för den tillståndsprövning som krävs. Omhändertagande av sedimenten När massorna behandlats måste de omhändertas på sådant sätt att sedimentens föroreningar inte sprids eller på annat sätt medför olägenheter på kort och lång sikt. Metoder för destruktion och/eller återvinning av föroreningar har övervägts men förkastats av olika skäl. Tungmetaller är grundämnen och kan inte destrueras. Metoder för återvinning av metaller ur kontaminerade sediment befinner sig inte heller i nuläget på kommersiell nivå. Istället föreslås att sedimenten antingen nyttiggörs genom deponering så att nya markoch kajområden kan anläggas i norra delen av hamnen (se figur 1) eller också deponeras massorna på en för ändamålet lämplig plats i kommunen. Oavsett lokalisering kommer det att ställas höga krav på barriärer kring sedimenten för att säkerställa minimala läckage. Vidare fordras en långsiktig uppföljning och kontroll av området. En deponering invid hamnbassängen ställer också höga krav på att marken ska kunna användas som lageryta m.m. I kostnadsberäkningarna har det antagits att de miljökrav som ställs motsvarar de som i dagsläget gäller deponier för farligt avfall. Fördelen med deponering i hamnen är att transportbehovet blir minimalt samt att sedimenten kommer till nytta. Regler finns idag som säger att avfall med organiskt innehåll inte får deponeras, vilket i dagsläget innebär att sedimenten inte är tillåtna att deponera förrän det organiska innehållet reducerats (gränsen är idag maximalt 5 % organiskt kol). Problemet är dock inte specifikt för sedimenten i Oskarshamn utan gäller generellt för praktiskt taget alla sediment, varför utredningen antar att regelverket kommer att ändras eller att dispens kan ges för deponering. Underlag för beslut om vilket omhändertagande som slutligen väljs, d v s deponi i hamnen eller deponi på annan plats i kommunen kommer att tas fram i samband med miljöprövningen och i en projekteringsfas där alternativen utreds ytterligare. Tidplan med bedömd kostnadsfördelning Nedanstående preliminära tidplan har upprättats för huvudalternativet. Entreprenadtiden varierar mellan 2-4 år, beroende på vilken metod som väljs samt vilken kapacitet som nås på tidskritiska delar i utförandet. I figuren har den längre tiden markerats. Tidplan Aktivitet Projektledning Projektering Miljökontroll Tillstånd Upphandling Entr.kontroll Entreprenad Årliga kostnader (Mkr) Efterkontroll, miljötillsyn mm År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 10 10 10 70 90 90 70 50 Nuvärde uppskattat till 3-6 Mkr Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 6(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Åtgärdsmål Det övergripande åtgärdsmålet för åtgärderna i hamnbassängen föreslås vara att långsiktigt minska spridningen av prioriterade (särskilt farliga) tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i Oskarshamn hamnbassäng. Målet har baserats dels på den miljö- och hälsoriskbedömning som genomförts där just den diffusa belastningen på Kalmarsund och Östersjön identifierats som den viktigaste miljöaspekten, dels på de nationella miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. För val av åtgärder har också bl a följande utgångspunkter ställts upp: Hamnverksamheten ska bibehållas och kunna utvecklas för framtida transportsätt och transportbehov. Hamnens akvatiska miljö är skyddsvärd, men utgör inte ett särskilt skyddsvärt objekt. Kustområdet utanför hamnen, Kalmar sund och Östersjön utgör särskilda skyddsvärda objekt. Sedimentsaneringen är oberoende av de landbaserade källornas utsläpp och saneringen styrs inte av deras utsläpp. Under projekteringsfasen kommer mätbara åtgärdsmål och entreprenadanpassade åtgärdskrav att fastställas. De mätbara målen och åtgärdskraven kan bl a komma att omfatta vilka halter och mängder av föroreningar som får kvarlämnas i sedimenten i hamnbassängen, hur stor spridningen av föroreningar från sedimenten får vara en viss tid efter åtgärderna samt hur och med vilken säkerhet man avser genomföra mätningar för att kontrollera kraven och målen. Vad händer om ingenting görs? Pågående och framtida spridning Undersökningar i hamnbassängen har visat att halterna och mängderna av tungmetaller som bly, arsenik, koppar, kadmium och zink samt vissa organiska miljögifter som dioxiner i sedimenten är mycket stora. Flera oberoende undersökningar har också indikerat att föroreningar sprids ut från hamnbassängen till Kalmarsund: Tungmetallhalterna i hamnbassängens vattenmassa är något högre eller ibland t.o.m. mycket högre än i Kalmarsund. Upptaget av tungmetaller i blåstång och musslor inom och strax utanför hamnbassängen är tydligt förhöjt. Höga tungmetallhalter och förhöjda dioxinhalter som kan kopplas till det gamla kopparverket, uppmäts i sediment på flera km avstånd från hamninloppet. I tabell 1 redovisas beräknade metalltransporter med två olika metoder från Oskarshamns hamn till Kalmarsund. I tabellen redovisas även uppskattade utsläpp från landbaserade källor till hamnbassängen. Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 7(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning Tabell 1 Beräknade metalltransporter från Oskarshamns hamnbassäng (i kg/år). Ämne Bästa skattning Beräkningsmodell 1 90-% konfidensintervall 1) Beräkningsmodell 2 Landbaserade källor Zink 3 000 150 8 000 730 300 Koppar 700 50-800 800 100 Nickel 600 20-1500 250 100 Arsenik 350 40-900 70 10 Bly 250 0-600 200 10 Kadmium 20 2-50 20 15 1) Om de uppmätta metallhalterna i vattenmassan i hamnen är representativa och normalfördelade så ligger den verkliga transporten med 90 % sannolikhet inom det angivna intervallet. Utifrån genomförda undersökningar har följande primära spridningsmekanismer bedömts som mest troliga för de olika metallerna i nuläget: Koppar, bly och zink sprids huvudsakligen i partikulär form, varvid den uppvirvling av förorenade bottensediment som sker vid fartygstrafik i hamnbassängen är av central betydelse. Hur stor del av de suspenderade partiklar som sprids ut från hamnen är i hög grad beroende av vattenströmningsförhållandena i hamnbassängen, som i sin tur styrs av vindförhållandena. Kadmium och nickel sprids huvudsakligen i löst form från hamnbassängen, varvid den tillförsel som sker från landbaserade källor kring hamnbassängen är betydelsefull i nuläget. Metaller som sprids utanför hamninloppet blandas successivt ut med Östersjövatten men en del ackumuleras i de avgränsade områden med mjuka bottnar som finns öster och söder om hamninloppet. Inga tydliga tecken finns på att spridningen av metaller från hamnbassängen har minskat över tiden till dessa områden. Om inga åtgärder vidtas i hamnbassängen kommer spridning av föroreningar från hamnbassängen att fortsätta under mycket lång tid. Det är dock inte möjligt att förutse om spridningen ökar eller minskar över tiden då flera faktorer påverkar omfattningen. På mycket lång sikt kan dock de mängder tungmetaller (100- tals ton) och organiska miljögifter som nu finns lagrade på bassängens botten till stor del spridas till Kalmarsund och Östersjön. Miljö- och hälsorisker Uppmätta halter av flera föroreningar i sedimenten i och utanför hamnbassängen överskrider de nivåer där någon form av negativ effekt troligen uppträder på känsliga vattenlevande organismer. Med hänsyn till de förhöjda upptag av flera metaller som uppmätts i musslor och blåstång kan risken för påverkan av fåglar som regelbundet söker föda i hamnbassängen och dess omedelbara närhet inte heller uteslutas (se illustration i figur 2). Skyddsvärdet för de djur och växter som finns eller som söker föda i hamnbassängen får dock med hänsyn till nuvarande användning betraktas som lågt. Det innebär att betydelsen av den påverkan Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 8(10)

Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Oskarshamns kommun Mars 2005 Sammanfattning som kan ske av föroreningar i dagsläget är av ringa intresse. Men om s.k. generella riktvärden, som t ex finns för industri- och bostadsmark, funnits för sedimentkvalitet skulle utan tvekan dessa överskridits med bred marginal i hamnbassängen. Figur 2 Föroreningar som tas upp i musslor och blåstång i Oskarshamnsområdet kan spridas och bioackumuleras uppåt i näringskedjan och därigenom påverka högre stående djur negativt. Musslan filtrerar vatten med föroreningar, musslan äts upp av en sjöfågel eller av fisk. Fisken och sjöfåglar äts i sin tur av större rovdjur (säl, havsörn etc) och människor. Redan utanför hamninloppet har de föroreningar som sprids från hamnbassängen spätts ut så mycket att det inte med säkerhet går att koppla eventuella negativa effekter på miljön till spridningen. Exempelvis är föroreningshalterna i fisk som fångats i Oskarshamnsområdet inte högre än på andra håll i Kalmarsund och halterna underskrider Livsmedelsverkets gränsvärden. De effekter som påvisats i Oskarshamns kustområde såväl som i Kalmarsund/Östersjön de senaste åren i form av syrefattiga bottnar, algblomning, nedgång i bestånden av abborre och gädda samt minskad utbredning av blåstång kan snarare kopplas till problemen med för hög belastning av näringsämnen än tungmetallutsläpp. I mjukbottnar belägna på större djup kring Oskarshamn, där fina partiklar och föroreningar koncentreras märks dock spridningen av metaller från Oskarshamns hamnbassäng tydligt. Dessa bottnar hyser dock troligen i nuläget ett begränsat djurliv beroende på syrebrist, varför effekter av metaller överskyls. Om man kommer till rätta med övergödningsproblemen kan metallernas förekomst på bottnarna utanför Oskarshamns hamn bli mer betydelsefull och utgöra ett potentiellt hot. Man måste dock vara medveten om att även om sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng åtgärdas, kommer det att ta lång tid innan metallhalterna minskar på bottnarna utanför hamninloppet. Östersjön belastas av föroreningar från flera länder, däribland Sverige. De sammanlagda utsläppen av föroreningar till Östersjön är mycket stora. Alla punktkällor blir vid en sådan jämförelse mer eller mindre obetydliga. De beräknade utsläppen av metaller från Oskarshamns hamn motsvarar 10 20 % av de metalltransporter som sker från stora svenska ytvattendrag i regionen, d.v.s. spridningen av metaller från Oskarshamns hamn kan sägas motsvara de transporter som sker från ett relativt stort ytvattendrag i Kalmar län, t ex Emån. Därför är det rimligt att en mätbar påverkan finns i Oskarshamns kustområde på samma sätt som en påverkan ses utanför Emåns mynning, något som undersökningar också bekräftar. Sett i ett större Östersjöperspektiv är de beräknade utsläppen av metaller från Oskarshamns hamnbassäng små (se tabell 2). I ett svenskt perspektiv är det dock en betydande punktkälla. Med hänsyn till nuvarande metallbelastningar på egentliga Östersjön kommer det inte gå att mäta eller urskilja föroreningshalter eller miljöeffekter i egentliga Östersjön eller i Kalmarsund som orsakas av utsläppen från Oskarshamns hamnbassäng. Däremot medverkar utsläppen från hamnbassängen till de potentiella negativa effekter och faktis- Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Sid. 9(10)