Sjögull i Rinnen ett växande problem? Sammanfattning möte föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård 2017-09-27
Sammanfattning föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård 2017-09-27 Sjögull (Nymphoides peltata) är en flytbladsväxt i familjen vattenklöverväxter. Blommorna har gula kronblad, bladen är gröna och mindre än näckrosornas blad, som sjögull i viss mån liknar. Arten är avsiktligt introducerad i Sverige och har i många sjösystem nått massutveckling. Sjögull introducerades i Sverige första gången på 1800-talet, dess naturliga förekomst är delar av Sydeuropa och Mindre Asien, men finns även i bl a Nordamerika och i Japan ( I Japan är den dock akut hotad och finns i väldigt små bestånd). Omkring 1920 introducerades Sjögull i vissa sjöar i Bergslagen för att förbättra fisket i tron att de täta bestånden skulle utgöra ett skydd för fiskyngel. I sjön Väringen i Arbogaåns vattensystem planterades sjögull 1933. Där har det fått sådan utbredning att mekanisk bekämpning har satts in. Arten betecknas i Sverige som invasiv. Bestånd finns även bl a i Mälaren, Finspång, sjön Glan i Östergötland och i sjön Åsnen i Småland. I de sjöar och vattendrag där Sjögull etablerat kraftiga bestånd påverkas det akvatiska livet bl a genom förändringar i ljusklimatet, vilket kan leda till bottnar. Det problem som upplevs som störst är dock att arten utgör ett hinder vid bad, fiske och båtfart vilket leder till att kostsamma resningar måste utföras. Sjögull i Sverige Sjögull har en stor potentiell spridningsförmåga genom att den kan sprida sig dels genom frön ( både genom själv- och korspollinering) dels med vegetativa delare. Då arten dessutom säljs som prydnadsväxt till dammar är risken att nya vatten ska invaderas att betraktas som stor. (kopierat från Wikipedia 2017-10-02) Sjögull i Rinnen Man tror att Sjögull funnits i Rinnen, Arvika/Kils kommun, sedan 1950-talet. Rykten säger att en man planterade ut Sjögullet som ett experiment och troligtvis i tron att fiskyngel skulle gynnas av växten. Sen 50-talet ha då växten vuxit i Rinnen och spridit sig i sjöns norra delar ner till ungefär mitten av sjön i spridda kolonier. Den koloni som är längst söderut är vid utloppet av Rinnen. Oron är stor att växten ska spridas nedströms, teoretisk kan den på sikt spridas till Vänern. Länsstyrelsen inventerade Sjögullet i Rinnens norra del i augusti 2015. I början av 2016 kontaktades By och Borgviksälvens vattenråd av Länsstyrelsen för information. Vattenrådet började söka information om växten och kontaktade även Tingsryd kommun där växten är ett stort problem. Tingsryd kommun har arbetat fram en modell där man täcker vattenytan med svart duk där växten finns. Detta visar sig ha varit en framgångsrik metod då växten inte kunnat ta till sig solljus och på sikt dött ut just där man täckt. Vattenrådet har även medverkat ihop med Länsstyrelsen på möte med Havs och vattenmyndigheten där man diskuterat problematiken samt hur man ska agera för att hindra spridning av växten i Sverige.
Karta över Sjögullsinventeringen 2017 Inventering Sjögull i Rinnen 2017 fick Tomas Jansson (Kräftmannen AB) i uppdrag av vattenrådet ( med ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen) att inventera Sjön Rinnen samt nedströms liggande vatten för att se om växten har spridit sig sen länsstyrelsens inventering 2015. Lyckligtvis kunde inte sjögull påträffas nedströms Rinnen, däremot kunde fler kolonier med sjögull påvisas vid fler platser i Rinnen. Fortfarande är det norra delen av Rinnen som har mest Sjögull med undantag för en koloni som finns ca 400 m från utloppet. 2015 lokaliserade Länsstyrelsen 11 förekomster i Rinnens norra del. Årets inventering noterade 25 lokaler med kolonier med sjögull. Vissa kolonier vid årets inventering delades upp i mindre grupper vilket delvis förklarar ökningen till 25 lokaler. 4 helt nya kolonier noterades 2017. Spridningen verkar gå relativt långsamt, på två år är tätheterna och spridningen i stort sett likartade. De högsta tätheterna av Sjögullet finns oftast fläckvis nära eller i direkt anslutning till strandkanten. Antalet blad (tätheterna) minskar utåt från strandkanten och upphör helt vid en tydlig gräns med ett
vattendjup på ca 3 m. Vissa vikar/områden som t e x Ormåsviken, mellan Mossviken och badplatsen samt Hästholmarna har sjögull på stora ytor men som är relativt glesa. De högsta tätheterna har koloni 5, i anslutning till Svartånaälvens mynning i Rinnen. Det är dock en smal bård som är 1 3 m bred. I mynningsområdet finns en stor mängd sand som avlagrats där Sjögullet har de högsta tätheterna. Föreläsning Sjögull på Orrnäset Hembygsgård Vattenrådet beslutade tidigt 2017 att man ska bjuda in alla boende runt sjön Rinnen till ett informationsmöte med föreläsning om inventeringen som gjorts samt information om hur man gjort i andra delar av Sverige samt utomlands med bekämpning av växten. Samtliga boende inom 300 meter från sjön Rinnen samt de som kan tänkas använda sig av Rinnens vatten bjöds in via post i brevlådan. Säveln/Rinnens fiskevårdsområdesförening bjöds in via mail separat. Onsdagen den 27 september hölls en föreläsning på Orrnäsets Hembygdsgård där Tomas Jansson presenterade den inventering som gjorts 2017 samt Tina Kyrkander som specialiserat sig på växten föreläste om den samlade kunskap som hittills har angående växten. Föreläsningen var välbesökt och ca 50 personer kom och hörde på föreläsningen. Nedan följer ett referat om vad som sas under föreläsningen. Referat föreläsning Onsdagen den 27 september anordnade By och Borgviksälvens vattenråd ihop med Boda hembygdsförening en föreläsning om Sjögull på Orrnäsets Hembygdsgård. Inbjudan föreläsare till kvällen var Tomas Jansson, Limnolog, biolog inom sötvatten (Kräftmannen AB) och Tina Kyrkander,(Örnborg och Kyrkander Biologi AB) Limnolog, biolog inom sötvatten samt expert på bl a vattenväxter. Tomas Jansson, och Tina Kyrkander Efter en presentation av vilka By och borgviksälvens vattenråd är så uppvisade Tomas Jansson den inventering av Sjögull ( bifogas i mailet ) som han hade utfört under Juli- september i sjön Rinnen. Tomas kunde efter jämförelse med Länsstyrelsens tidigare inventering konstatera att Sjögullskolonierna växer mycket sakta i Rinnen men att tillväxt sker. Den koloni som tillväxt mest och som är tätast är den koloni som är vid inloppet till Rinnen. Kolonin är inte särskilt stor men den
är mycket tät och det innebär att fler plantor kan skicka ut utlöpare som på sikt kan sprida kolonin. Den koloni som är längst söderut är ca 80 meter lång och 25 meter bred. Delar av kolonin är tät medans andra delar är glesa. Denna koloni är den som skulle kunna vara den som det är mest prioriterad att åtgärda då den kan sprida Sjögull ner i vattensystemet. På frågor om hur boende runt sjön har upplevt Sjögull så säger de flesta att man inte vetat om vad detta varit för växt, flera trodde det var en variant av gul näckros. Information om växten har saknats och man har inte vetat om problematiken runt den. Detta är fullt förståeligt då Rinnen är den enda sjö i Värmland ( som vi vet än så länge ) som har denna växt. Det är även så att bladen på Sjögullet i Rinnen är större än på övriga ställen i Sverige och närmast lika i storlek med ett näckrosblad. Man har inte heller upplevt den som några problem. Detta kan så vara då Sjögullet i Rinnen inte tillväxer som på andra ställen. Den är inte lika tät som på andra ställen i Sverige. Tina Kyrkander föreläste sedan om de erfarenheter och kunskap som hon och hennes kollegor har samlat på sig under den tid hon jobbat med Sjögull. Tina fick första uppdraget med Sjögull för tio år sen och detta var efter att man fått problem i sjön Viskan med Sjögull. Man hade ingen aning om VAD man skulle göra men man var överens om att något MÅSTE göras. Tina fick då höra att man har försökt lite olika sätt sen 80-talet. Man har framför allt försökt med att skörda Sjögull, detta har dock visat sig att det inte har fungerat som bekämpning men har mest bara hållit ytor tillfälligt öppna. I Tranås finns t ex ett vattendrag som man slår en korridor i Sjögullet varje år för att kanotturismen ska kunna fortsätta. Problematiken med att slå Sjögull är det att växten sprider sig på tre sätt. Dels genom långa revor under vattenytan ( via Stoloner ) som kan sträcka sig flera meter innan de gror fast i botten. Stolonerna är tjockare i stjälken än bladen och delar ut sig i blomknoppar eller fler stjälkar. Dessa syns oftast i vattenytan men finns även under ytan. Bild på en blomma med Stolon. Vad man vet än så länge så kan inte bladen enbart skapa nya kolonier. Men man bör ändå ta med sig dessa om man ser att någon lossnat då det inte är helt utrett än. Dels genom att delar av växten (också Stoloner ) lossnar och driver runt i vattnet tills det slår grodd och de tredje sättet är via frösådd ( man har bara kunnat påvisa ett ställe där frösådd skett). Det vanligaste sättet samt det mest effektiva för Sjögull att bilda täta kolonier är via revor och det
effektivaste för att sprida sig på flera ställen i ett vattensystem är via lösa växtdelar. Bilden illustrerar en Stolon som går av och sen skapar en egen koloni/planta. Experiment med bekämpning För att få reda på hur man skulle gå till väga med Sjögull så fick man börja med att experimentera med vilket sätt som var mest effektivt för att bekämpa växten. Skörd av Sjögull Experimentet gick till genom att man hägnade in en del av en Sjögullskoloni och dök ner till botten och använde en lie till att skära av eller plockade upp rotsystemen. Problematiken med denna metod Experiment med skördning av Sjögull. mycket svårt att genomföra. är att det blir mycket grumligt med dålig sikt och detta kan då medföra att man istället sprider växtdelar ut i vattendraget. Om man inte tar hela beståndet så kommer de andra delarna av kolonin
snabbt att växa in i den del där man tagit bort plantorna. Täckning på bottnen med duk. Tanken är att täcka bestånden på bottnen och på så vis hindra att växten får möjlighet att tillväxa. Man har provat olika sätta. Lägga duk på isen på vintern och låta denna sjunka till bottnen när isen smällt. Problemet är att isen runt om duken smälter först och det enda man får är en liten isflotte med duk på som driver iväg på ett annat ställe. Täcka bottnen med duk genom att dyka ner och täcka. Svår sikt medför problematik att se var det ska täckas. Man måste överlappa en stor bit och sen kunna tynga ner duken. Det visade sig att duken lätt går sönder och att Sjögull klarar växa uppe på duken eller genom den. Täcker man med duk som inte är nedbrytbar så får man inte upp den sen. Täcka med Halmbalar så att dessa ska utsöndra ämnen för att ta kål på växten fungerar inte heller i vattendrag då ämnena snabbt späds ut i vattenmassorna. Denna metod har fungerat i dammprojekt men som sagt ej i större vatten. En problematik med bottentäckning är att materialet lätt går sönder om det är stenigt. Sjögull växer upp i varje öppen yta. Täckning på ytan Detta är egentligen den enda metoden som har visat sig fungera bra mot Sjögull. Den går ut på att man spänner en duk över något som flyter te x aluminiumramar med flytblock, avloppsrör som är täta i ändarna eller någon typ av flytbryggor. Det viktigaste är att man kan täcka hela bestånd på en gång och att man lätt kan lägga i och ta ur duken. Då Sjögulls viktigaste sätt att tillväxa på är genom att bladen tar till vara på solljuset och sen omvandlar detta i en process till energi till roten, så kan man genom att täcka vid ytan stoppa upp processen. Detta kommer leda till att växten dör vid roten.
Tingsryd Kommun har rönt stor framgång med denna teknik och kan idag hjälpa andra med att få fram bra flytmodeller med duk. Denna metod ger inga risker för att sprida vidare växterna och är en förhållandevis lättarbetad metod för att få bukt med växten. Illustration 1: Täckning av sjöytan har visat sig vara mest effektivt, när man tittade under duken så syntes inga plantor överhuvudtaget. Slutsatser Efter att man experimenterat så kom man fram till att täcka på ytan är bästa sättet än så länge för att hindra växten från att sprida sig. Tina uppmanar att man måste börja göra något åt växten väldigt snart då den verkar som smått explodera i växt på vissa ställen. Det kan ha att göra med vårat nya klimat med längre tillväxtsäsonger bland annat. Problemet är dock större nedåt landet där man har mer näringsrika vatten än vad vi har här. En teori på varför Sjögullet tillväxer så sakta som det gör i Rinnen är att dels är sjön näringsfattigare än de vattnen man ser söderut i Sverige. Dels är också vattnet mörkare och brunare i Rinnen. Detta beror troligtvis på den ökade tillrinningen av vatten från skogsområden som vi har fått till följd av skogsbruk ihop med häftigare regnperioder. Men vi vet inte vad som kan hända inom en snar framtid så det är av vikt att vi har övervakning på Sjögullet i Rinnen och att medel kan fås fram till ett projekt där vi kan börja bekämpa växten. Info Sjögull sammanfattning Sjögull är en invasiv (invaderande) växt som påverkar våra andra växter negativt. Den kan växa mycket tätt i kolonier och kan negativt påverka åtkomst till båt, bad och fiske. Växten är snarlig den vita näckrosen fast har en gul öppen blomma med fransiga blad. Bladen är snarlika den vita näckrosens men brukar oftast vara lite mindre och med en lätt prickig undersida. Stjälken på en vit näckros är rund medans den är lätt kantig på Sjögull Den kan växa i radie på ca 7 meter per växtsäsong..både inåt i kolonin och utåt från kolonin. Varma vårar gynnar Sjögullet. På 2 veckor kan växten sträcka sig från botten till ytan.
Djupgränsen på växtdjupet är enligt skrifter 7 meter men vi upplever i realiteten att den växer till ner på ca 3 meters djup. I Sverige härstammar troligtvis allt Sjögull från en enda planta. Sjögull kan fortplanta sig via frösådd ( sällan ), vegetativ förökning och via växtdelar ( Stoloner) Man har framförallt använt sig av dessa tre metoder för att bekämpa Sjögull. Skörd: Svårt att se var man är i vattnet då det grumlar. Lätt att sprida växtdelar som sen bildar fler kolonier. Mödosamt jobb att arbeta i vatten. Täckning av bottnen: Svårt att tynga ner duk för att täcka på botten, Svårt att hitta rätt material. Risk för sprickor i duk om man ska täcka över stenar,stockar och annan bråte. Sjögullet kan växa igenom eller uppe på täckmaterialet. Täckning på ytan: Bästa metoden då den är lätt att kontrollera. Kan inte sprida vidare Sjögullet. Ganska dyrt sätt att använda. Åtgärder Sjögull sammanfattning Vad man kan/bör göra Informera om vad Sjögull är. Sätta upp informationstavlor Sprida broschyrer via rätt kanaler. Påminna varandra om att ta det försiktigt med båt. Försöka att inte använda motor mitt i bestånden för att minimera risk för att växtdelars spridning. Rensa propeller för Sjögull och ta med växtdelar upp på land. Undvika att köra genom bestånden Bekämpa växten genom täckning på ytan ( ta kontakt med länsstyrelsen innan) Ser du lösa växtdelar från Sjögull, ta upp det och se till att det hamnar högt upp på land. Om man ser nya kolonier eller Sjögull i andra sjöar så kontakta Länsstyrelsen i Värmland. Vad man inte bör göra Kör inte genom ett bestånd med motorbåt. Propellern kan sprida växtdelar som bildar nya kolonier. Försök inte skörda någon koloni då detta är mycket svårt att kontrollera och växtdelar kan sprida sig i vattnet. Ryck inte upp plantor och plantera i någon damm som har kontakt med sjöar eller vattendrag då detta kan sprida växten Köp inte Sjögull och plantera i sjöar då detta kommer sprida växten. Paddla inte kanot rakt genom bestånden då detta kan sprida växten
Illustration 2: Flygfoto på täta bestånd av Sjögull i Södra Sverige. I Rinnen växer växten lyckligtvis inte så tätt än. Men vi vet ej vad som kan hända i framtiden. By och Borgviksälvens vattenråd kommer inom en snar framtid att ha möten med Länsstyrelsen för att reda ut hur vi kan gå vidare med Sjögullet i Rinnen. Våra prioriteringar kommer i första hand att ligga på Information och i andra hand på bekämpning. Hjälp från lokala krafter kommer behövas på lite olika sätt som lokal kunskap, lokala kontakter som har maskiner, båtar eller annan hjälp som kan behövas. Vattenrådet och kommunerna kommer kalla till träff igen när vi vet mer om hur vi kan gå vidare. Mvh Styrelsen By och Borgviksälvens Vattenråd Facebook: By och Borgviksälvens vattenråd Hemsida: http://www.vattenorganisationer.se/byborgviksalven/index.php